SE457223B - Baerelement av exempelvis metallplaat avsett att uppbaera en byggskiva - Google Patents

Description

457* 223 Ett huvudändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett härelement, vid vilket tryckkraften kan sänkas till exempelvis ca 1-5 kp, varigenom den ensidiga pâfrestningen på leder och muskler i armar, axlar och rygg kan sänkas väsent- ligt.

Ett annat ändamål är att åstadkomma ett bärelement med minsta möjliga materialåtgâng och därmed hanteringsvikt och vid vilken billiga fästelement kan användas och som har låg transmission av energi och då särskilt ljudenergi.

Dessa och andra ändamål förverkligas helt med den uppfinning, som definieras i patentkraven och som genom ut- föringsexempel beskrives nedan i anslutning till bifogade ritningar, på vilka figur 1 visar ett snitt genom ett bärelement med på ömse sidor om denna medelst skruvar fastsatta skivor, figur 2 visar ett bärelement enligt uppfinningen i perspektivvy, j figur 3 visar en förstorad del av fastsättningsområdet, vilket utgöres av ett parti sträckmetall, figur 4 visar en snittvy efter linjen IV-IV i figur 3, figur 5 visar en modifierad utföringsform av hålan- visningar i regelmaterialet, . figur 6 visar ett snitt i förstorad skala efter linjen VI-VI i figur 5, figur 7 visar en annan utföringsform av en regel, av- sedd för infästning av takskivor, figur 8 visar en tredje utföringsform av en regel enligt uppfinningen, figur 9 visar en fjärde utföringsform, figur 10 visar inpressningarna i fästytan och figur ll visar en snittvy tagen efter linjen XI-XI.

Figur 1 visar ett snitt genom en mellanvägg i en bostad, vilken mellanvägg innefattar ett flertal av metallplåt 457 223 tillverkade reglar l med ytor ? respektive 3, vilka här visas vara plana, men som kan ha vilken som helst annan lämplig form och exempelvis vara korrugerade, mot vilka ytor anbringas konstruktionselement, såsom konsoler eller i det visade ut- föringsexemplet byggskivor H, 5 och 6, exempelvis gipsskivor, fasad- och takplåt e.d. Konventionellt fästes skivorna, exempelvis skivan U, medelst skruvar 7, och dessa skruvar har en speciellt utformad spets 8, vilken, då skruven till- föres en stor axiell kraft, exempelvis 25 kp, skär genom metallen och bildar en öppning, i vilken den självgängande skruven kan gängas in.

Figur 2 visar en väsentligen C-formad regel eller bärelement av samma typ som i figur 1 men försedd med infäst- ningsområden 9 och 10 på de båda plana ytorna 2 och 3. Dessa infästningsområden är såsom bäst framgår av de förstorade detaljbilderna i figurerna 3 och H av perforerade delar. Enligt figur 3 består områdena 9 och 10 av sträckmetallområden, vilka bildar rombformade öppningar, exempelvis öppningarna ll och l2.

Varje sådan öppning begränsas av smala metallremsor l3,lH, 15 och 16. Den skruv e.d., medelst vilken plattan eller bygg- skivan skall fästas på regeln, är anpassad till öppningens minsta dimension 17. På figur 3 visas tvärsektionsarean genom en skruv med en kärna 18 och gänga 19. Då skruvens spets tränger in i öppningen och skruven börjar gängas in, kommer kärnan 18 att tränga ut remsorna eller listerna l3,lU,l5 och 16 och gängan 19 får ett säkert grepp. Den erforderliga tryck- kraften blir förhållandevis liten, exempelvis 1-5 kp. I den händelse skruvspetsen skulle träffa plåten vid sidan om en öppning, exempelvis träffa plåten i punkten 20, kommer spetsen att styras in i intilliggande öppning och skruven eller annat använt fästelement får erforderligt fäste. Denna instyrning av fästelementets ände säkerställas enligt uppfinningen genom att materialytorna mellan hålen är snedställda såsom åskåd- liggöres på figur H. Figur U visar ett snitt genom bl.a. remsan 15, vilken visas ha väsentligen rektangulär tvärsek- tionsarea. Vid tillverkningen av gallret har samtliga remsor, _exempe1vis remsan 15 vridits runt sin längdaxel så att 457 223 ytorna l5a,l5b,15c och l5d står snedställda i förhållande till fästelementets införíngsriktníng. Om sålunda änden på en skruv, spik eller annat fästelement kommer vid sidan om ett hål, kommer det material, som träffas av änden inte att tryckas inåt, vilket skulle kunna innebära att något fäste inte kan erhållas, utan kommer att föras åt sidan av den sidokraft som uppkommer genom den närmast liggande snedställda ytan.

Teoretiskt sett betyder detta att antingen kan fästelementet röra sig något i sidled inne i skivmaterialet, alternativt sker motsvarande rörelse genom töjning och kompression i sidled i infästningsytan i bärverket. Det senare är uppbyggt för att ta upp rörelser i och med att materialet har en tänjbarhet i ut- bredningsplanet. Även om i detta fall kärnan 18 har en diameter överstigande axelns 17 längd är det uppenbart, att det enda kravet för infästning är att skruvens gängor går i ingrepp med öppningens kantpartier.

Figurerna 5 och 6 åskådliggör en delyta på ett infäst- ningsparti. I detta fall utgöres varje hâlanvisning av två vinkelrätt mot varandra i regelmaterialet upptagna, genom- gående snitt BO och hl. Dessa snitt bildar fyra triangulära flikar U3,kH,U5,U6, vilka möts i sníttens korsningspunkt. För att ernå bästa möjliga instyrning av spetsen på en skruv, spik, kamspík eller annat lämpligt fästelement är flikarna pressade nedåt något i fästelementens indrivningsriktning, varigenom pyramidformade hålanvisningar H2 med en öppen spets H3 bildas.

Sådana hålanvisningar H2 kan även åstadkommas genom intryck- ningar i regelmaterialet. Det torde vara uppenbart att de beskrivna snitten H0,Hl kan vara färre eller flera, varigenom de bildade tungorna eller flikarna blir styvare respektive vekare. Det väsentliga är att nedtryckningarna ligger så tätt att inga eller endast mycket obetydliga ytor ligger vinkelrätt mot fästelementens införingsriktning.

Figur 7 visar en utföringsform med två flänsar 21 och 22 avsedda att fästas i ett tak e.d., vardera i det visade utföringsexemplet försedda med för infåstning förberedda områden 23 och 24 enligt exempelvis figurerna 3 och 4. En infäst- ningsyta 25 är medelst ombockade delar 26,27 försedd med ett försvagningsområde 28. 457 223' Mellan infästningsområdena 23,2H,28 är metallplåten kontinuerlig för att största möjliga stabilitet och styvhet skall kunna erhållas.

Givet är att bärelementet exempelvis det i figurerna 2 och 5 visade elementet kan tillverkas helt och hållet av sträckmetall eller annan typ av perforerad plåt.

Figur 8 visar ett bärelement av en typ, som innefattar infästningar 29 och 30 för upptagning av fästelement samt områden 31 och 32 på livet 33, vilka är utformade i material- besparande syfte och som åtskiljs från områdena 29 och 30 medelst styva vinkelskenor 3H och 35 för ernående av stor styvhet. Mellan livets 33 båda perforerade områden 31 och 32, vilkas ytor har exempelvis samma utformning som ytorna inom infästningsområdena 29 och 30 finns ett liksom övriga områden längs bärelementet gående område 36, vilket innefattar företrädesvis tunna remsor exempelvis remsorna 37 och 38, som håller samman bärelementet och som utformats enligt ett sträckmetallförfarande. Dessa remsor 37 och 38 kan lätt klippas eller slås bort vid dragning av exempelvis elektriska ledningar i väggen och medför vidare på grund av den ringa materialmängden inom området 36 att över- föringen av energi från regelns ena sida till dess andra sida minskas i största möjliga utsträckning. Sammanbindningsområdet 36 kan givetvis utformas på annat sätt, såsom exempelvis genom utstansning av rektangulära stycken ur plåten, vilka kvarlämnar tunna, lätt brytbara lister. De försvagade partierna medför även en betydligt enklare klippning av reglarnaoch upptagning av hål för installationsledningar.

Figur 9 visar en annan typ av bärelement 50, vilket är avsett att samtidigt bilda en gjutform för exempelvis en betongkonstruktion. Bärelementet 50 har formen av en trapets- profilerad plåt, vilkens från betongen 51 vända delar 52 bildar bärelement för exempelvis konsoler 53 fästa med skruvar Su eller spikar. För att fästelementet skall kunna föras in utan hinder av betongskiktet är i varje rännainlagd en remsa 55 av exempelvis skumplast, som lätt penetreras av fästorganet SH.

Försvagningarna utgöres i detta fall av tätt intill varandra 457 223 liggande halvsfäriska inpressningar 56, vilkas bottnar 57 genom pressningsförloppet blivit betydligt tunnare än plåt- materialet i övrigt. Liksom tidigare övergår försvagningarna i varandra utan bildning av ytor vinkelräta mot fästelementens införingsriktning A. Det är givetvis möjligt att utnyttja andra typer av inpressade försvagningar, exempelvis koniska och tidigare beskrivna försvagningar och hålanvisningar eller modifiering av dessa är även användbara i den på figur 9 visade utföringsformen; Det har ovan antagits att bärelementen är tillverkade av homogent material, exempelvis metallplåt, men kompositmaterial är även tänkbara. Sålunda har praktiska försök visat att rör- formade pappbalkar, som impregnerats med exempelvis härdplast efter det att ett galler av exempelvis den typ som visas på figur 3 pressats fast i pappmaterialet, företrädesvis pà balkens insida, uppvisar tillräcklig stabilitet och hàllfast- het för att man exempelvis skall kunna bygga mellanväggar i en byggnad.

Bärelementet eller åtminstone de delar, som bildar fäst- ytor för skruvar, spikar e.d. fästelement kan utformas i form av ett nät med önskad maskstorlek. Nätet kan exempelvis byggas upp av metalltrådar som svetsats samman för bildande av exempelvis rektangulära maskor.

Uppfinningen har ovan beskrivits i anslutning till byggnadskonstruktion, men kan givetvis tillämpas i alla de samman- hang då konstruktionselement e.d. skall fästas på ett bärelement.

Inom exempelvis elektronikindustrin användes i stor utsträckning chassis på vilka fastskruvas exempelvis transformatorer, krets- block etc. Chassit bildar då bärelementet och förses med för- svagningar enligtuppfinningen. Inom bilindustrin finns lika- ledes ett behov av uppfinningen som medger en snabbare och billi- gare fastsättning av detaljer på exempelvis karossen som då 457 223 bildar bärelement och i samband med pressningen av karosseri- plåten förses med försvagningar på önskade ställen.

Claims (2)

457 223 Ü X

1. ; Bërelement av exempelvis metallplåt, avsett att uppbära en byggskiva, panel (U,5,6), vilket medelst skruvar, spikar e.d. fästelement (7,5H) fast anbringas på en yta (2,3,52) på bärele- mentet, varvid denna yta är försedd med tätt intill varandra liggande öppningar (11,l2), som är begränsade av tråd- eller band- formiga, eftergívande partier (l3,1U,15), vilka bildar ett nät, k ä n n e t e c k n a t därav, att de eftergivande partierna har snedställda ytor (lša, l5b, l5c, 15d) bildande glidbanor mot öppningarna.

2. Bärelement enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att öppningarna är rektangulära eller=rombformade. 87 08 26 Og/ED