SE456982B - Foerfarande foer roerelse av skrivelement vid skrivhuvud samt skrivhuvud med roerelsemekanism foer skrivelement - Google Patents

Description

456 982 10 15 2D 25 3D 2 erna i den magnetiska kretsen tillräckligt starka för att övervinna fjäderkraften och halla skrivelementet i det inte skrivande läget. För attt förflytta valbart skrivelement enskilt eller i grupp till sina skrivande lägen tillföres en ström av lämplig storlek och riktning till en elektromagnetlinclning i det eller de elektromagnetorgan som hör till det eller de valbara skrivelement som skall förflyttas. Respektive ström försvagar da magnetfältet i respektive skriv- elements magnetiska krets sa att de magnetfältsberoende krafterna blir svagare än de mekaniska fjäderkrafterna, varigenom respektive skrivelement av fjäder- kraften kan förflyttas mot skrivande lägen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Vid skrivning med skrivhuvud, vilket har ett flertal skrivelement anordnade rörliga i förhållande till varandra och en rörelsemekanism för förflyttning av skrivelementen mellan skrivande och inte skrivande lägen, föreligger ett behov av att samordnat för alla eller ett flertal skrivelement kunna förändra de krafter, med vilka rörelsemekanismen i förekommande fall förflyttar skriv- elementen till sina skrivande lägen. Ett sadant behov kan exempelvis uppkomma vid byte av typ av uppteckningsbärare pa vilken skrivning sker eller da man samtidigt vill skriva bade original och kopior med hjälp av mellanliggande karboripapper. Olika typer av uppteckningsbärare och samtidig utskrift av olika antal kopior kan kräva att skrivelementen i sitt skrivläge träffar uppteckninga- bärarna med olika stor hastighet eller kraft eller anslagsenergi. Om skriv- elementens massa inte förändras maste da krafterna i rörelsemekarnisman förändras. Även andra skäl för ändring av krafterna pa skrivelementen vid deras rörelse till respektive lägen kan finnas.

Vid kända skrivhuvud, vars rörelsemekanismer innefattar mekaniska fjädrar, permanentmagneter och för skrivelementen individuella elektromagnetorgan, kan de enskilda skrivelementens hastighet i förekommande fall vid rörelse till skrivande lägen i viss utsträckning varieras genom variation av storleken hos den ström som vid skrivning tillföres respektive skrivelemenets elektromagnet- organ. Ett problem är emellertid att en sadan variation av en ström till ett elektromagnetorgan bara varierar ifrågavarande hastighet eller anslagsenergi hos ett skrivelement. Om alla eller fiera skrivelements hastighet eller anslags- energi önskas varierad samordnat, exempelvis vid byte av uppteckningsbärare 10 15 20 25 30 456 982 3 eller vid byte av antal samtidigt utskrívna kopior, mäste därför alla eller flera elektromagnetorgans strömmar varieras samordnat. Detta är givetivs möjligt med modern reglerteknik men inte särskilt enkelt eller billigt.

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett förfarande och ett organ i samband med skrivhuvud av det inledningsvis nämnda slaget varigenom rörelsemekanismens krafter och skrivelementens hastighet eller anslagsenergi vid rörelse till skrivande lägen samordnat kan ändras enkelt och billigt. Det är också ett ändamål att åstadkomma ett skrivhuvud med möjlighet att ändra dessa krafter, vilket skrivhuvud är enkelt och billigt att tillverka.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett skrivhuvud som trots manga skrivelement och möjlighet att ändra hastigheten hos skrivelementen är jämförelsevis litet och har en robust konstruktion.

Vid ett förfarande och ett skrivhuvud enligt uppfinningen åstadkommas varia- tionerna av rörelsemekanismens krafter respektive i anslagsenergi i före- kommande fall vid skrivelementens rörelse till sina respektive lägen med hjälp av ett för ett flertal skrivelement gemensamt elektromagnetorgan. Genom förändring av en ström i detta gemensamma elektromagnetorgan åstadkommas en gemensam väsentlig magnetfältsförändring med en mot ett flertal skriv- element svarande utbredning i skrivhuvudet. Därigenom förändras samordnat de magnetfältsberoende krafter som i rörelsemekanismen väsentligt paverkar ett flertal skrivelements läge och eventuella rörelse. Utöver detta gemensamma elektromagnetorgan har skrivhuvudet ett flertal elektromagnetorgan anordnade för att åstadkomma rörelse av valbara skrivelement enskilt och i grupp. Genom olika kombinationer av förändringar i strömmar i dessa elektromagnetorgan kan olika magnetfältsförändringar med olika mot valbara skrivelemantrörelser sva- rande utbreching åstadkommas. Därvid är själva ändringsförloppet hos magnet- fälten inget önskvärt i sig utan det önskvärda är skillnaderna mellan magnet- fälten och krafterna före ändringen och magnetfälten och krafterna efter ändringen.

Vid ett förfarande enligt uppfinningen åstadkommas företrädesvis bade magnet- fältsförändringar för' rörelse av enskilda skrivelemept och för variation av skrivelementens rörelsehastighet i förekommande fall genom direkt inducering i för respektive skrivelement unika ferromagnetiska partier av magnetiska kret- 456 982 10 15 20 25 30 4 sar. I ett skrivhuvud enligt uppfinningen innefattar da ett flertal elektro- magnetorgan var sitt kärnparti och var sin elektromagnetlindning kring sitt kärnparti, varvid det gemensamma elektromagnetorganet innefattar en elektro- magnetlinching som sträcker sig kring ett flertal kärnpartier.

Företrädesvis innefattar ett skrivhuvud enligt uppfinningen ett flertal elektro- magnetorgan med vart sitt individuella kärnparti, varvid det gemensamma elektromagnetorganet innefattar en lindning som sträcker sig kring skriv- huvudets samtliga individuella kämpartier. Därvid är det speciellt att föredra att för ett flertal magnetiska kretsar gemensamma làngsträckta partier av ferromagnetisk material sträcker sig utanför de individuella kâmpartierna, varvid det gemensamma elektromagnetorganets lindning sträcker sig väsent- ligen endast innanför de langsträckta partierna av ferromagnetiskt material sett fran de individuella kärnpartierna.

Vad som mera korrekt uttryckt är utmärkande för ett förfarande och ett skrivhuvud enligt uppfinningen samt föredragna utföringsformer därav framgår av de självständiga respektive osjälvständiga patentkraven.

Att anordna ett för flera skrivelement gemensamt elektromagnetorgan för àstadkommande av en för flera skrivelement samordnad väsentlig magnetfälts- förändring enligt uppfinningen innebär flera fördelar. Först och främst kan i förekommande fall krafterna pà alla eller ett flertal skrivelement vid deras rörelse till skrivande lägen varieras samordnat på ett jämförelsevis enkelt sätt.

Endast en ström behöver ändras även om skrivhuvudet innefattar manga skrivelement. Att endast ändra en ström genom en magnetlinching kräver endast enkel och billig reglerutrustning. Krafterna pa skrivelementen och därmed deras rörelsehastighet kan inom vissa gränser varieras kontinuerligt.

Den ytterligare utrustning som erfordras i själva skrivhuvudet för att möjlig- göra variationerna i rörelsemekanismens krafter kan bli relativt begränsad och i enklaste fall besta av endast en för skrivelementen gemensam lindning. Det för skrivelementen gemensamma elektromagnetorganet kan med lämplig utform- ning av skrivhuvudet överta funktionen hos permanentmagneten i vissa konven- tionella skrivhuvud. Da ingen permanentmagnet erfordras i skrivhuvudet kan tillverkningen av skrivhuvudet förenklas i vissa avseenden, bl a eftersom skriv huvudet inte attraherar magnetiska partiklar. 10 15 20 25 456 982 5 Om i elektromagnetorganen ingående individuella kärnpartier anordnas i tva rader och för skrivelementens magnetiska kretsar gemensamma farm- magnetiska material anordnas sa att de sträcker sig utanför raderna av individuella kärnpartier kan en speciell fördelaktig konstruktion hos skriv- huvudet erhållas. Dels kan skrivhuvudet bli bade robust och kompakt dels kan det gemensamma elektromagnetorgaiiets linching enkelt lindas sa att den sträcker sig runt alla individuella kërnpartier och innanför de lângsträckta ferromagnetiska partierna. Ytterligare fördelar med ett förfarande och ett skrivhuvud enligt uppfinningen torde inses av fackmannen efter studium av beskrivningen av föredragna utföringsformer.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 illustrerar nagot förenklat ett snitt genom ett skrivhuvud enligt figur 2.

Figur 2 illustrerar nagot förenklat ett skrivhuvud enligt figur 1 utan slagplatta.

Figur 3 illustrerar ett bärorgan för ett skrivhuvud enligt figur 1-2.

Figur 4 illustrerar en slagplatta för ett skrivhuvud enligt figur 1-2.

Figur 5 illustrerar ett förenklat blockschema över styrorgan för strömmar i lindningar i ett skrivhuvud enligt figur 1-2 FÖREDRAGNA UTFÜRINGSFORMER En första föredragen utföringsform av ett skrivhuvud enligt uppfinningen illustreras i figur 1-4. Skrivhuvudet 1 har ett hus 2 fäst vid en del 3 av en anordning med vilken hela skrivhuvudet pa i och för sig känt sätt km förflyttas relativt en uppteckningsbärare. Anorchingar för förflyttning av hela skrivhuvud relativt en uppteckningsbärare i samband med skriving pa olika platser pa en upp teckningsbärare är välkända för fackmannen och beskrivs därför inte här.

Skrivhuvudet innefattar ett flertal skrivelement 4 och en rörelsemekanism för förflyttning av olika valbara skrivelement till skrivande och inte skrivande lägen. Rörelsemekanismen innefattar tva bärorgan 5. Varje bërorgan är ut- format i ett stycke och har ett fästparti 6, ett flertal elementbärare 7 samt ett flertal fjädrande partier 8. Varje skrivelement 4 är fäst vid en egen element- bärare 7, vilken via ett eget fjädrande parti 8 är begränsat rörligt relativt fästpartiet 6 och övriga elementbärare 7. 456 982 1D 15 20 25 3D 6 Rörelsemekanismen innefattar vidare tva väsentligen lika men spegelvända magnetkärnor. Varje magnetkärna innefattar langsträckta kärnpartier ,l1 och 12 samt ett flertal fran de langsträckta kärnpartierna 12 utskjutande individuella kärnpartier 9. Kärnpartierna 9 har i huvudsak rektangulär-t tvärsnitt och är anordnade i tva parallella rader. Kärnpartierna ll kan sägas sträcka sig utanför och pa avstand fran kärnpartierna 9 pa de sidor av raderna av kârnpartier 9 som är vända fran varandra. Kärnpartierna 12, vilka kan sägas förena eller ansluta de individuella kärnpartierna 9 med varandra och med kârnpartierna 11, kan ocksa sägas sträcka sig utanför eller under kärnpartiarna 9.

Rörelsemekanismen innefattar ocksa en slagplatta 13 och ett flertal rörliga ankare 14 av mjukmagnetiskt material. Slagplattan 13 är tillsammans med bärorganens fästpartier 6 fästa vid skrivhuvudets hus 2 med hjälp av skruvar 17.

Slagplattan har ett flertal hal 15 belägna ungefär vid änden av var sitt individuellt kärnparti 9. Ankarna 14 är fästa vid var sin elementbärare 7 och huvudsakligen belägna i var sitt av halen 15 i slagplattan 13. Varje hal 15 och ankare 14 sträcker sig dels över den fria änden av ett individuellt kärnparti 9, dels över ett utrymme 16 mellan detta kârnparti 9 och ett av de langsträckta kärnpartierna ll, och dels över en del av detta kärnparti 11. Skrivhuvudet sammanhalles med hjälp av skruvar 17 som sträcker sig genom huset 2 och hal 18 i slagplattan samt hal 19 i bär-organen.

Rörelsemekanismen innefattar en egen och huvudsakligen sluten magnetisk krets för vart och ett av skrivelementen 4. Varje sadan magnetisk krets innefattar ett eget individuellt kärnparti 9 och ett eget ankare 14. Om bärorganet är tillverkat av mjukmagnetiskt material kan dessutom ett skriv- elements elementbärare 7 anses inga i skrivelementets magnetiska krets. I varje skrivelements magnetiska krets ingar ocksa kämpartierna 11 och 12 samt slagplattan 13. För alstring av magnetfält i skrivelementens magnetiska kretsar har rörelsemekanismen ett flertal första individuella elektromagnetlindningar L1, L2,...L2lz samt en gemensam andra elektromagnetlindning LB. Elektro- rnagnetlidningarna bildar tillsammans med magnetkärnorna ett flertal för skriv- elementen individuella första elektromagnetorgan och ett andra för skriv- elementen gemensamt elektromagnetorgan. 1 10 15 20 25 30 456 982 7 Av figur 1 och 2 framgår att de individuella elektromagnetlindningarna Ll-L28 är lindade kring var sitt individuellt kärnparti 9 med i huvudsak rektangulärt tvärsnitt. Vidare sträcker sig varje individuell lindning, exempelvis Ll, genom ett utrymme 16 längs nästan hela ett individuellt kärnparti fran dess ände vid partiet 12 till dess fria ände vid ankaret 14. Genom ändring av en ström genom en individuell elektromagnetlinrhing kan därför ändring av magnetfâltet i ett individuellt kärnparti 9 ske genom direkt inducering. Sådana direkt i individuella kärnpartler inducerade magnetfältsförändringar åstadkommer naturligtvis ocksa pa mera indirekt sätt magnetfältsförändringar i övriga delar av de magnetiska kretsarna pa grund av de magnetiska kretsarnas i huvudsak slutna form.

Det gemensamma elektromagnetorganet innefattar en för alla skrivelement gemensam andra elektromagnetlinching LB som sträcker sig kring samtliga individuella kärnpartier 9. Som tydligt framgar av figur 1 och 2 sträcker sig den andra elektromagnetlinmingen utanför raderna av kärnpartierna 9 pa de sidor av raderna som som är vända från varandra. Sett från kärnpartierna 9 sträcker sig den andra elektromagnetlinchingen LB väsentligen endast innanför de langsträckta partierna ll av ferromagnetiskt material samt innanför eller ovanför partierna _12. Vidare framgår av figur 1 att den andra elektromagnet- lindningen sträcker sig i utrymmet 16 längs nästan hela avståndet mellan partiet 12 och ankarna 14. Genom ändring av en ström genom den andra elektromagnetlindningen kan därför ändring av magnetfältet ske samordnat i vart och ett av de individuella kärnpartierna genom direkt inducering. En sådan samordnad direkt i samtliga individuella kärnpartier inducerad magnetfälts- förändring åstadkommer naturligtvis ocksa på ett indirekt sätt magnetfälts- förändringar i de langsträckta ferromagnetiska kärnpartierna ll och 12 och i samtliga ankare 14 pa grund av de magnetiska kretsamas i huvudsak slutna form.

Sådana magnetfält och magnetfältsförändringar, som kan induceras direkt i de individuella kärnpartierna med hjälp av ström och strömändringar i den gemen- samma elektromagnetlindningen, skiljer sig först och främst när det gäller utbredningen fran sådana magnetfält och magnetfältsförändringar, som kan induceras direkt i de individuella kärnpartierna med hjälp av en ström eller en strömändring i en individuell elektromagnetlinching. En ström respektive ström- förändring i den gemensamma lindningen har i huvudsak samma inducerande 456 982 10 15 20 25 30 35 8 verkan i samtliga individuella kärnorpartier. En ström respektive strömföränd- ring i en individuell elektromagnetlinching har däremot en jämförelsevis stor inducerande verkan i ett individuellt kärnparti och en jämförelsevis liten eller helt obetydlig inducerande verkan i övriga individuella kärnpartier. Den in- ducerande verkan fran den gemensamma och de individuella lindningarna kan superponeras i individuella kärnpartier och övriga delar av de magnetiska kretsarna exempelvis partierna ll och 12 eller ankarna 14. Beroende pa storlek och riktning hos strömmar kan de individuella elektromagnetlindningarna bade före och efter en förändring samverka med eller motverka den gemensamma elektromagnetlinchingen vid inducering av magnetfält i de magnetiska kret- same. Detta utnyttjas vid ett förfarande och ett skrivhuvud enligt uppfinningen för att ändra de krafter med vilka skrivelementen i förekommande fall enskilt eller i valbara kombinationer förflyttas till skrivande och inte skrivande lägen, fran vissa värden vid vissa strömmar till andra värden vid andra strömmar.

Ett magnetfält i ett skrivelements magnetiska krets alstrar magnetfälts- beroende krafter pa det rörliga ankaret 14 i kretsen. Oberoende av riktningen hos eventuell ström genom elektromagnetledningarna strävar de magnetfälte- beroende krafterna att förflytta ankaret 14 i riktning mot det individuella kärnpartiet i den magnetiska kretsen. Slagplattan, bärorganen och ankarna är utformade sa att varje ankare kan förflyttas till ett ändläge nära respektive kärnpartis fria ände men inte ända till kontakt med respektive kärnpartis ände.

Da respektive ankare befinner sig pa ett avstand av nagra hundradels millimeter fran respektive kärnpartis fria ände anligger den elementbärare, vid vilken respektive ankare är fäst, mot slagplattan utanför respektive hal. Bärorganens elementbärare och fjädrande partier samt ankarna är vidare utformade sa att fjäderkraften i varje fjädrande parti 8 strävar att föra respektive ankare 14 mot ett neutralläge väsentligt längre bort fran respektive kärnpartis fria ände än ändläget. Beroende pa storleken hos magnetfältet i ett skrivelements magnet- iska krets strävar därför de pa ankaret verkande krafterna härrörande fran det fjädrande partiet och magnetfältet att tillsammans föra ankaret mot ändläget eller neutralläget eller ett läge mellan neutralläget och ändläget. Eftersom respektive skrivelement 4 är fäst vid samma elementbärare 7 som ankaret lll kan respektive skrivelement saledes förflyttas genom variation av en ström genom respektive elektromagnetlinching. Varje skrivelement kan exempelvis ha ett inte skrivande läge bestämt av ankarets ändläge och ett skrivande läge som t! 10 15 20 25 30 35 456 982 9 bestäms av ankarets neutralläge eller som pa grund av uppteckningsbäraren mer eller mindre skiljer sig fran dettafil figur l har det högra ankaret lll och tillhörande elementbärare 7 illustrerats i sitt ändläge medan det vänstra ankaret 14 och tillhörande elementbärare 7 illustrerats i ett läge längre bort fran sitt elektromagnetpartis ände.

I figur 5 illustreras med ett förenklat blockschema hur krafterna pa skriv- elementen kan varieras enligt uppfinningen. Varje individuell elektromagnet- lindning Ll, L2,...L24 är ansluten till en individuell styrbar generator A1, A2,...A24 för alstring av strömpulser Il, l2,...l2li i respektive linching. Varje generator är ansluten till ett skrivstyrorgan WCP för mottagning av separata styrsignaler Pl, P2,...P2li med vilka respektive generators alstring av strömpul- ser kan styras fran skrivstyrorganet. Även den gemensamma elektromagnetlind- ningen LB är ansluten till en egen styrbar generator AB för alstrlng av en ändringsbar ström genom den gemensamma elektromagnetlindningen. Den styr- bara generatom AB är i sin tur ansluten till skrivstyrorganet WCP för mottagning av styzsignaler PB med vilka generatorns AB alstring av ström IB genom den gemensamma elektromagnetlinmingen LB kan varieras. För förflytt- ning av skrivhuvudets läge i förhållande till en uppteckningsbärare finns vidare tva cirivmotorer MH och MV med styrorgan anslutna till skrivstyrorganet för mottagning av styrsignaler. Utformning av skrivstyrorgan, drivmotorer och generatorer för de individuella elektromagnetlinchingarna och deras samverkan vid konventionella skrivhuvud är välkänd för fackmannen och beskrivs inte här. l drift genererar generatorn AB en ström IB genom den gemensamma elektro- magnetlindningen LB av sedan storlek att, vid franvaro av ström genom samtliga individuella elektromagnetlinmingar Ll, L2,...L24, de magnetfälts- beroende krafterna i varje krets är tillräckliga för att föra varje skrivelement fran skrivande läge till ett inte skrivande läge, varvid samtliga ankare 14 befinner sig nära änden av var sitt individuellt kärnparti 9. Strömmen genom den gemensamma elektromagnetlinchingen kan da sägas halla samtliga skriv- element i inte skrivande lägen. Den gemensamma elektromagnetlindningen kan därför kallas hallinching. Da skrivning skall ske med ett valbart skrivelement exempelvis nr 7, styres motsvarande generator A7 till att alstra en strömpuls av viss styrka, ooh riktning genom motsvarande individuella elektromagnetlindning L7. Strömpulsens riktning är därvid sadan att strömmen i den individuella elektromagnetlinchingen L7 har en inducerande verkan som är motriktad den 456 982 10 15 20 25 3D 10 inducerande verkan hos strömmen IB genom den gemensamma elektromagnet- linchingen LB. Magnetfältet i den magnetiska kretsen som hör till skriv- elementet nr 7 försvagas därigenom, varvid även de magnetfältsberoende krafter som strävar att dra motsvarande ankare 14 mot motsvarande ände av motsvarande individuella kärnparti försvagas. Strömpulsens storlek och form är sadan att magnetfältet i den magnetiska kretsen och de magnetfältsberoende krafterna blir sa svaga att fjädringskrafterna l bärorganets fjädrande parti 8 kan momentant övervinna de magnetfältsbaroende krafterna pa ankaret 14 och föra ankaret i riktning bort fran änden av det individuella kärnpartiet 9. Därvid svänger motsvarande skrivelement i riktning bort fran de individuella elektro- magnetkârnorna mot sitt skrivande läge. Den individuella elektromagnetlind- ningen kan därför kallas skrivlinching. Den kraft med vilket skrivelementet därvid förflyttas till sitt skrivande läge beror av skillnaderna mellan fjädrings- krafterna fran bärorganet och de magnetfältsberoende krafterna. Bade fjäd- ringskrafterna och de magnetfältsberoende krafterna varierar med respektive ankares läge. F jädringskrafterna i ett visst läge beror av materialval och dimensioner och kan inte enkelt och snabbt ändras utan att ändra ankarets läge genom ändring av strömmen IB i den gemensamma elektromagnetlindningen kan däremot de magnetfältsberoende krafterna ändras enkelt och snabbt i varje läge för ett ankare. Därvid är det givetvis inte själva ändrlngsförloppet i sig som är önskvärt utan skillnaden mellan de magnetfältsberoende krafterna före ström- ändringen och de magnetfältsberoende krafterna efter strömändringen i mot- svarande lägen för respektive ankare.

Pa grund av de magnetiska kretsarnas åtminstone nästan slutna form kommer en strömpuls i en individuell elektromagnetlinching vla en ändring av ett magnetfält att inducera en spänningspuls över den gemensamma elektro- magnetlindwingen. För att inte denna spënningspuls skall åstadkomma en alltför stor ändring av strömmen genom den gemensamma elektromagnetlindningen är en yttre induktans LS seriekopplad med den gemensamma elektromagnet- lindn ingen.

Vid ett förfarande och ett skrivhuvud enligt uppfinningen föreligger naturligtvis vissa naturliga begränsningar för de krafter med vilka skrivelementen kan förflyttas mellan sina skrivande och inte skrivande lägen. En övre gräns sätts naturligtvis av de maximala fjäderkrafterna i bärorganet. Eftersom de magnet- (h 1D 15 20 25 30 456 982 ll fäitsberoende krafterna i en magnetkrets av det aktuella slaget är av attra- herande och inte repellerande natur är den högsta resulterande kraften som kan Lnppnas pa ett ankare i riktning bort fran den fria änden av ett kärnparti 9 den kraft som uppnas da den inducerande verkan fran den gemensamma och den individuella elektromagnetlindningen helt motverkar varandra utan att ge upphov till nagra magnetiska attraktionskrafter pa respektive ankare. Vidare maste strömmen genom den gemensamma elektromagnetlindningen såväl före som efter eventuell ändring för att ändra krafterna vara tillräckligt stor för att de magnetiska krafterna skall övervinna fjäderkrafterne da ingen ström gene- reras i de individuella elektromagnetlinchingaxna. Dessutom maste strömmarna genom de individuella elektromagnetlindningarna i förekommande fall vara av sadan storlek att de i tillräcklig utsträckning motverkar strömmen i den gemensamma elektromagnetlindningen vid alstring av magnetfält saväl före som efter eventuell ändring av strömmen genom den gemensamma elektro- magnetlindningen. Slutligen finns det naturligtvis begränsningar när det gäller tillåten värmeutveckling i skrivhuvudet.

Det är tänkbart att lata eventuella strömmar i de individuella elektromagnet- linckiingarna ha sadan riktning att de samverkar med i st.f. motverkar strömmen genom den gemensamma elektromagnetlindningen. Därvid väljs strömmarna i de individuella elektromagnetlindningarna och de gemensamma elektromagnet- lindningarna tillräckligt svaga för att inte var för sig kunna alstra ett tillräckligt magnetfält för att föra respektive elementbärare och ankare till sitt ändläge närmast sitt kämparti. Den gemensamma elektromagnetlindningens ström väljs därvid sadan att den tillsammans med en viss ström genom en godtycklig individuell elektromagnetlindning förmar alstra ett sadant magnet- fält att motsvarande ankare och elementbärare föras till ändläget närmast respektive kärnparti.

En övre gräns för den rörelseenergi ett skrivelement kan ha da det vid skrivning träffar en uppteckningsbärare sätts pa motsvarande sätt av den mekaniska energi som lagras i ett fjädrande parti da ett ankare förs till sitt ändläge närmast respektive kärnparti.

Det är tänkbart att utforma ett skrivhuvud enligt uppfinningen nagot annolunda än vad som íllustrerats i figur 1-4 även om sadana utformningar för närvarande 456 982 10 15 20 25 12 inte torde vara att föredraga. Exempelvis skulle rörelseöverföringsrnekanismen kunna vara nagot annorlunda utformad. Det är ocksa tänkbart att i stället för en enda gemensam elektromagnetlindning för alla magnetiska kretsar ha tva elektromagnetlinchingar för var sin rad av första individuella elektromagnet- kärnor. Det är tänkbart att de tva gemensamma elektromagnetlindningarna da skulle kunna vara lindade kring var sitt langsträckt parti ll av ferromagnetiskt material i stället för kring en rad av individuella kärnpartier 9. Skrivelementen skulle kunna vara nagot annorlunda utformade än i figur 1 och eventuellt vara anordnade längst en svagt krökt kurva i stället för längs en rak linje. De individuella kärnpartierna kan eventuellt vara anordnade längs en eller flera svagt kröktakurvor eller tva eller flera grupper i stället för längs tva parallella linjer. Antalet individuella kärnpartier 9 och antalet skrivelement behöver givetvis inte vara 24 utan kan vara större eller mindre. För att uppfinningen skall ha ett stort praktiskt värde far emellertid antalet individuella kärnpartier och skrivelement inte vara alltför litet. Ett skrivelements skrivande läge behöver inte nödvändigtvis överrensstämma med det läge där samtliga meka- niska krafter pa elementbärare och ankare statiskt balanserar varandra. Det är tänkbart att ett skrivelements skrivande läge befinner sig närmare eller längre bort fran elektromagnetkärnan. Ett skrivelements skrivande läge kan ocksa skilja sig fran gang till gang exempelvis beroende pa vilken upptäckningsbärare som användes. Skrivhuvudets delar behöver inte sammanhallas med just skruvar som sträcker sig genom bade slagplatta och bärorgan utan atminstone vissa av skrivhuvudets delar kan vara sammanfogade med andra kända medel. I stället för eller som komplement til den yttre induktansen LS i serie med den gemensamma lindningen LB kan förstärkaren AB ges en hög utgangsimpedans.

Ytterligare modifikationer är tänkbara inom ramen för patentkraven.

O' l\.

Claims (10)

10 15 20 25 456 982 13 PATENTKRAV

1. l. Förfarande vid ett skrivhuvud (l) med ett flertal skrivelement (4) an- ordnade rörliga i förhållande till varandra, vilket skrivhuvud innefattar en röralsemekanism för förflyttning av olika valbara skrivelement enskilt och i grupp till skrivande och inte skrivande lägen med hjälp av magnetfältsberoende krafter, vid vilket förfarande förflyttning av olika valbara skrivelement åstad- kommes genom olika ändringar av de magnetfältsberoende krafterna, vilka ändringar åstadkommas genom olika valbara magnetfältsförändringar med olika mot de valbara skrivelementen svarande utbredning i skrivhuvudet, vilka olika valbara magnetfältsförändringar åstadkommas med hjälp av olika förändringar av första strömmar (Il, 12, I2ß) i olika mot de valbara skrivelementen svarande första eiektromagnetorgan (9, Ll, L2, LZÅ) i skrivhuvudet, vid vilket förfarande samordnat för ett flertal skrivelement de krafter förändras med vilka skriv- elementen i förekommande fall förflyttas till sina skrivande lägen vid viss förändring av respektive första strömmar i respektive första elektromagnet- organ k ä n n e t e c k n a t av att magnetfältsberoende krafter, som i rörelse- rnekanismen väsentligt påverkar ett flertal skrivelement, ändras samordnat och väsentligt genom en för ett flertal skrivelement gemensam väsentlig magnet- fältsförändring med en mot ett flertal skrivelement svarande utbredning l skrivhuvudet samt att den gemensamma väsentliga magnetfältsförändringen astadkommes med hjälp av en väsentlig förändring av en andra ström (IB) i ett andra, för ett flertal skrivelement gemensamt, elektromagnetorgan (LB) i skrivhuvudet.

2. F örfarande enligt patentkrav l vid vilket pà i och för sig känt sätt valbara magnetfältsföränàingar för förflyttning av valbara skrivelement enskilt och i grupp åstadkommas genom direkt inducering i för respektive valbara skriv- element unika ferromagnetiska kärnpartier (9) i magnetiska kretsar k ä n n e - te c k n a t av att den gemensamma väsentliga magnetfältsförändringen åstadkommas genom gemensam och direkt inducering i ett flertal av de för respektive skrivelement unika ferromagnetiska kärnpartierna (9) i de magne- tiska kretsarna. 456 982 10 15 20 14

3. F örfarande enligt patentkrav 1 k ä n n e t e c k n a t Å av att den andra strömmen (IB) och dess förändring väljes sådana, att vid frånvaro av första strömmar (ll, I2,...'I24) i de första elektromagnetorganen (Ll, L2,...L24) inget skrivelement (2) förflyttas från skrivande till inte 'skrivande läge eller vice versa enbart på grund av ändringen av den andra strömmen.

4. Skrivhuvud (1) med ett flertal skrivelement (4) anordnade rörliga i förhållande till varandra, vilket skrivhuvud innefattar en rörelsemekanism med magnetfâltsberoends krafter för förflyttning av olika valbara skrivelement till skrivande och inte skrivande lägen, vilken rörelsemekanism innefattar ett flertal första elektromagnatorgan (9, Ll, L2,...L24) med första ändringsbara strömmar (Il, I2,...,l24), vilka första elektromagnetorgan är anordnade att för förflyttning av olika valbara skrivelement åstadkomma olika valbara föränd- ringar av de magnetfältsberoende krafterna genom olika valbara magnetfälts- förändringar, vilka olika magnetfältsförändringar beror av olika valbara föränd- ringar av de första strömmarna och har mot de valbara skrivelementen svarande olika utbrezhing i skrivhuvudet k ä n n e t e c k n a t av att rörelsemekanismen innefattar ett för ett flertal skrivelement gemensamt andra elektromagnet- organ (LB) med en andra ândringsbar ström (IB), vilket andra elektromagnet- organ är anordnat för att med en vald ändring av den andra strömmen åstadkomma en samordnad och väsentlig förändring av sådana magnetfälts- beroende krafter i rörelsemekanismen som tillsammans väsentligt påverkar rörelsen hos ett flertal skrivelement, vilket andra elektromagnetorgan är anordnat att åstadkomma den samordnade och väsentliga förändringen av de magnetfältsberoende krafterna genom åstadkommande av en för ett flertal skrivelement samordnad väsentlig magnetfältsändring med en mot ett flertal skrivelement svarande utbreching i skrivhuvudet.

5. Skrivhuvud enligt patentkrav 4 och av den typ där åtminstone vissa av de första elektromagnetorganen innefattar var sitt första kärnparti (9) och var sin första elektromagnetlindning (Ll, L2,...L24) kring sitt kärnparti k ä n n e - tecknat av att det andra elektromagnetorganet innefattar en andra el- ektromagnetlindning (LB) som sträcker sig kring de första kärnpartierna (9).

6. Skrivhuvud enligt patentkrav 4 och av den typ där rörelsemekanismen innefattar en magnetisk krets (9, ll, 12, 14) för varje skrivelement, vilka V” i (Ya 456 982 15 magnetiska kretsar innefattar var sitt första kärnparti (9) och var sin första elektromagnetlindning (Ll, L2,...L24) kring sitt första kämparti kä n ne - t e c k n a t av att det andra elektromagnetorganet innefattar en andra elektro- magnetlindning (LB) som sträcker sig kring de första kärnpartierna (9).

7. Skrivhuvud enligt patentkrav lt och av den typ där åtminstone vissa av de första elektromagnetorganen innefattar vart sitt första kämparti (9) och var sin första elektromagnetlindning (Ll, L2, L24) kring sitt kärnparti, vilka första kärnpartier är anordnade i huvudsak i en eller tva rader, k ä n n e t e c k n a t av att det andra elektromagnetorganet innefattar en andra elektromagnet- lindraing (LB) som sträcker sig kring en eller tva rader av första kärnpartier.

8. Skrivhuvud enligt patentkrav 4 och av den typ där rörelsemekanismen innefattar en magnetisk krets (9, 11, 12, 14) för varje skrivelement, vilka magnetiska kretsar innefattar vart sitt första kärnparti (9) och var sin första eiektromagnetlindwing (Ll, L2,...L24) kring sitt första kämparti, vilka första kärnpartier i huvudsak är belägna i en eller tva rader, ,k ä n n e t e c k n a t av' att det andra elektromagnetorganat innefattar en andra 'eiektromagnetlindning (LB) som sträcker sig kring en eller tva rader av första kärnpartier.

9. Skrivhuvud enligt patentkrav 8 k ä n n e t e c k n a t av att i de magne- tiska kretsarna ingående iangsträckta partier (11) av ferromagnetiskt material, vilka langsträckta partier är gemensamma _för flera magnetiska kretsar, sträcker sig längs och utanför raderna av de första kärnpartierna (9) Pa de sidor av raderna av kärnpartierna som är vända fran varandra, samt att den andra eiektromagnetlindningen (LB) sett fran de första kärnpartierna (9) endast sträcker sig innanför de langsträckta partierna (11) av ferromagnetiskt mate- rial.

10. Skrivhuvud enligt nagot av patentkraven 5-9 kännetecknat av att en yttre induktans (LS) är anordnad i serie med den andra elektromagnetlinclningen (LB) för att motverka hastiga förändringar l den andra strömmen (IB) orsakade av förändringar i de första strömmarna (ll,l2,...,l24).