SE456298B - Linjer tidsmultiplexerad talkonferens- och dataoverforingsomkopplare - Google Patents

Description

AA 'i 456 298 9. 10 15 20 25 30 35 40 Vid en vanlig operation, som kräver 4-trådskanaler av- frågar värdstationen varje sekundärgren genom sändande av en speciell adress, som igenkännes av den avfrågade stationen.

Om den avfrågade stationen inte har någon transaktion gemen- sam med värdstatíonen returnerar den ett negativt svar el- ler inte något svar alls och värdstationen avfrågar en an- nan fjärrstatíon. Om den avfràgade stationen har någon transaktion gemensam med värden returnerar den avfrågade stationen ett positivt svar och transaktionen avslutas in- nan värdstationen avfràgar en annan station. Alla datatrans- aktioner mellan fjärrstationer utföres genom värdstationen, eftersom flerpunktkonferensnätet normalt är utformat för att separera fjärrstationer från varandra. Detta krav är nödvändigt för att hindra data från en avfrågad station eller störning från en inte avfrågad station att störa andra fjärrstationer.

För närvarande upprättas vanligen för gruppvis avfrâg- ning avsedda flerpunktsförbíndelser med användning av 4-trådskretsar, som har en analog brygga i sändar- och mottagarvägarna. Dessutom är varje fjärrstation ansluten till mottagarbryggan via en förstärkarkrets med förstärkning framåt men inte bakåt för separering av fjärrstationer från varandra.

Problemet med den ovan beskrivna flerpunktförbindelsen är att den inte endast är dyrbar att åstadkomma utan även dyrbar att bibehålla. Analoga kretsar, speciellt förstärka- re, kräver planerat underhåll för justering av förstärk- ningen hos förstärkarna, som avviker över en tidsperiod, och för att hindra överhörning mellan kanalerna. Dessutom måste varje konferensnät vara speciellt utformat för att uppfylla användarens krav beträffande det antal deltagare, som kommer att anslutas till nätet. Ett speciellt utformat konferensnät utgör ett dyrbart företag.

De flesta tidigare kända digitala konferenssystemen, inklusive systemet enligt US-patent 4 119 807, behandlar digitala talsampel och har därför förmåga att lagra och ma- ta fram digítaldata. En betydande brist, som förekommer i samband med dessa system, är emellertid oförmågan att på ett korrekt sätt behandla eller styra dataströmmar, som passerar vid en konferenskoppling bestående av en värd- 10 15 20 25 30 35 40 3 456 298 dator samt sekundärdatorer, t ex en koppling, som utgöres av en för gruppvis avfràgning avsedd flerpunktskoppling.

Vid tidigare kända system överföres även från en avfràgad dator till värddatorn sända data till andra datorer i kon- ferensnätet, eftersom data- eller störningssampel från var- je station i nätet summeras och lagras under en läscykel och matas till varje station (tidslucka) under en matnings- cykel. Därför passerar data inte endast mellan den avfråga- de datorn och värddatorn utan även till icke-avfrågade da- torer. Dessutom kan det sista dataflödet från en tidigare avfrågad dator summeras med en order från värddatorn till en just avfrågad dator, varigenom ordern förvanskas. Efter- som ordern är inbäddad i en summerad dataföljd kan den vara oigenkännbar av den just avfrågade datorn. Följaktligen kan den just avfràgade stationen bortse från ordern och förbli ledig.

Sammanfattningsvis saknar tidigare kända digitala kon- ferenssystem förmåga att separera sekundärstatíoner från varandra och de saknar även förmåga att integrera både tal- och dataförbindelser.

Sammanfattning av uppfinningen Problemen löses enligt uppfinningen, varvid konferens- och dataomkopplaren omfattar organ för att selektivt utbyta speciella tidsluckor av de inmatade tidsluckorna mot alter- nativa tidsluckor, organ för att selektivt summera meddelan- desamplen från grupper av de utbytta tidsluckorna, ett första minne, som har ett flertal minnesceller för att lag- ra vart och ett av de summerade meddelandesamplen under en första tidsram och för att mata den lagrade summan under en följande andra tidsram, ett andra minne, som har ett fler- tal minnesceller för lagring av vart och ett av de summera- de meddelandesampel, som mottagits under den andra tidsra- men, och för matning av den lagrade summan under en följan- de tredje tidsram, samt en styrkrets, vilken arbetar för att mata de summerade meddelandesamplen endast till den första tídsluckan hos en grupp tidsluckor och för att mata ett med- delandesampel, som mottagits från den första tidsluckan, till de andra tidsluckorna hos gruppen av tidsluckor.

Ett syfte med föreliggande uppfinning är att integrera både tal- och dataförbindelser och att separera avfrágade '4s6 298 4 10 15 20 25 35 40 och icke-avfrågade terminaler från varandra utan att analoga bryggor eller förstärkare erfordras. För att uppnå separe- ring omreglerar systemet inkommande tidslucktilldelningar genom en tidsluckväxlare för att säkerställa att vârdtermi- nalen hos en dataförbindelse tilldelas till den minst beord- rade tidsluckan relativt de till dataförbíndelsens sekundär- terminaler tilldelade tidsluckorna. Utbytta tidsluckor åter- ställes till sina ursprungliga tidslucktilldelningar vid ut- gången via en utgàngstidsluckvâxlare. På detta sätt igen- kännes värdterminalen såsom den första accessen för konfe- renssummerade meddelandesampel under varje matningscykel.

Vid identifiering av en första access för konferenssum- man fördelar det för allmänna ändamål avsedda digitala kon- ferenssystemet summan till den motsvarande tidsluckan (värd- terminall och ersätter dennas tidsluckas meddelandesampel, som mottagits under en tidigare läscykel eller ram, med den i ett ackumulatorminne lagrade summan. Under samma mat- ningsram mottager därefter varje efterföljande tidslucka (sekundärgren) tilldelad till dataförbindelsen, den modi- fierade konferenssumma eller gruppsändning, som sänts av värdterminalen.

Det för allmänt ändamål avsedda digitala konferenssyste- met styr även aspekterna för sändning (gruppsändning) och mottagning (övervakning) av varje tidslucka. Sålunda kan systemet lätt blanda både tal- och flerpunktsdataförbindel- ser, vilket är ett vidare syfte med denna uppfinning samt en fördel framför den kända tekniken.

Kort beskrivning av ritningen Användningen samt förverkligandet av föreliggande upp- fínning kommer att framgå närmare av den följande beskriv- ningen av ritningen, på vilken figur 1 åskådliggör en utföringsform av uppfinningen i blockdiagramform; figurerna 2 och 3 visar ett detaljerat blockdiagram för en föredragen utföringsform av uppfinningen; figur 4 visar ett representativt tidssekvensdiagram för olika klocksignaler, styrsignaler och tídsluckadresser med avseende på en huvudklocksignal; figur 5 visar ett representativt tidssekvensdiagram, som återger det sätt, på vilket en återställningssignal 10 15 20 25 30 35 40 5 456 298 genereras; figur 6 visar det sätt, på vilket figurerna 2 och 3 skall arrangeras; figur 7 visar en vy, motsvarande ett angivet exempel, avseende det sätt, på vilket en grupp tidsluckor är tillde- lade till ett ackumulatorregisters RAM minnescell.

Allmän beskrivning En kort överblick av konferenssystemet kommer nu att lämnas med avseende på figur 1, som visar ett exempel på ett för gruppvis avsökning avsett flerpunktskonferenssys- tem 1000, som integrerar både tal- och dataförbindelser.

Konferenssystemet 1000 består av tidsluckväxlare 800 och 900, en för allmänt ändamål avsedd linjär tidsmultiplexe- rad konferensanordning 100 samt en central behandlingsenhet 850. Konferenssystemet 1000 överför linjära kodade tal- och datasampel från ingángsterminalen 825 till utgångstermina- len 950. Konferenssystemet 1000 kan normalt vara beläget mellan de tidsmultiplexerade överföringskanalerna, t ex det välkända "T1"-bärfrekvenssystemet, som är ett tidsmultiplexe- rande kopplingssystem.

I en digital för gruppvis avfràgning avsedd flerpunkts- förbindelse, som härrör från en T1-bärfrekvenskanal, finns det inte någon garanti för att en värdetermínaltidslucka kommer att vara den tidigaste i tidssekvens relativt sekun- därterminaltidsluckor. Detta gäller speciellt under beaktan- de att en vanlíg flerpunktsförbíndelse kan härröra från olika T1-bärfrekvenskanaler. För att undvika detta tillstånd analyseras T1-bärfrekvenskanalens tidslucktilldelningar an- slutande till system 1000 respektive till en dataflerpunkts- förbindelse av den centrala behandlingsenheten 850 för att bestämma de relativa tidslägena för konferenstidsluckorna.

För den händelse att en värddator inte är tilldelad till en lägst beordrad relativ tídslucka styr då den centrala behand- lingsenheten tidsluckväxlaren (TSI) 800 via ledaren BUSDAT O för utbyte av denna tidslucka mot en alternativ tídslucka, som är först i tídssekvens under varje tidsluckram respek- tive till förekomst av de tidsluckor, som är tilldelade till flcrpunktförbindelsens sekundärgrenar. Den centrala be- handlingsenheten 850 kommer att omarrangera alla tídsluckor, om så är nödvändigt, via TSI 800 för att garantera en låg- 456 10 15 20 25 30 35 40 298 s beordrad relativ tidslucktilldelning till en värddator.

Den centrala behandlingsenheten styr i sin tur TSI 900 via ledaren BUSDAT 1 för att återställa varje utbytt tids- lucka till dess ursprungliga tilldelning. På detta sätt göres systemet transparent då det är beläget mellan tids- multiplexerade överföringskanaler.

Den för allmänt ändamål avsedda konferensanordningen 100 säkerställer att sekundärgrenarna hos en dataflerpunkts- förbindelse normalt är separerade från varandra. Konferens- anordningen 100 är en linjär tidsmultiplex omkopplare med 256 tidsluckor, vilken har förmåga att behandla både tal- och dataförbindelser. För att uppnå separering styr konfe- rensanordningen 100 för varje tidslucka överförings-(grupp- sändning) och mottagnings-(övervakning)-aspekterna.

Konferensanordningen 100 summerar linjärt kodade tal- eller datasampel, som utsänts av TSI 800 via IDAT-bussen 210 och överför, vilket kommer att diskuteras, dessa sum- merade sampel för lagring i ackumulatorregistret RAM 510 (S20) (visat i figur 3) respektive till tidsluckor hos sam- ma konferensförbindelse under en skrivcykel. Under en föl- jande matningscykel matar därefter konferensanordningen 100 till varje tidslucka hos konferensförbíndelsen via TSI 900 de tidigare summerade meddelandesamplen sånär som på det bidrag, som gjorts till summan av den mottagande tidsluckan.

För flerpunktdataförbindelser modifieras matningscykeln av kOHfQTGIISfiUOTÖHíHEGH 1Û0 för identifiering av den första accessen till de summerade meddelandesanplen resp till dataföfifindelsen.

Eftersom flerpunktdataförbindelsens värddator är till- delad till den lägst beordrade tidsluckan är denna den förs- ta tidsluckan för access till datasummeringen under varje matningscykel. Vid identifiering av en första access till datasummeringen fördelar konferensanordningen 100 summe- ringen till värddatorn via TSI 900 eller skriver över den i ackumulatorregistret RAM 510 (520) lagrade summeringen med användning av den datasampel, som mottagits från värddatorn under en tidigare skriv- eller lagringscykel. Under samma matningscykel fördelar därefter konferensanordningen 100 det från värddatorn mottagna datameddelandesamplet till var- je sekundärgren eller sekundärtidslucka hos förbindelsen. 10 15 20 25 30 35 40 31 456 298 På detta sätt mottager varje sekundärgren hos en flerpunkt- dataförbindelse endast överföringar eller gruppsändníngar från värddatorn och den är därför separerad från de åter- stående sekundärgrenarna. _ Såsom kommer att diskuteras kommunicerar den centrala behandlingsenheten 850 i serieform med konferensanordningen 100 och TSI 800, 900 via motsvarande BUSDAT-ledare.

Detaljerad beskrivning Såsom visas i figur 1 är TSI 800, 900 normalt linjära tidsmultiplexa tidsluckväxlare, i vilka 256 inkommande tids- luckor överföres till 256 utgående tidsluckor. TSI 800, 900, kan normalt vara den typ av tidsluckväxlare, som visas i US-patent 4 298 977, vari under en första cykel eller en skrivcykel en meddelande- respektive datasampel till en inkommande datalucka respektive till en tilldelad utgåen- de datalucka lagras i ett ackumulatorregisters RAM (icke visat) minnescell. Under en andra cykel eller en matnings- cykel avlägsnas det lagrade meddelandesamplet från ackumu- latorregistret RAM och utsändes under den utbytta eller överförda dataluckan. I det fall då respektive meddelande- sampel med avseende på TSI 800 (900) utsändes till varje tidslucka via 16 parallella bitbussar 210 (950) använder TSI 800 (900) vanligen två data-RAM-anordningar med 256 ord med 16 bitar per ord, varvid anordningarna alternativt cyk- las för varje tidsluckram. Under en första tidsluckram lag- rar TSI 800 (900) respektive meddelandesampel till inkomman- de tídsluckor, som mottages via bussen 825 (750) i en första data-RAM-anordning (icke visad) i respektive minnesceller för sekventiella tidsluckadresser. Samtidigt matar TSI 800 (900) till en utgångsbuss 210 950 meddelandesampel lagrade i en andra data-RAM-anordning (icke visad) under en tidi- gare skrivcykel. Under en följande cykel omkastas data-RAM- anordningarna, varvid den andra data-RAM-anordningen använ- des för att lagra inkommande meddelandesampel och den förs- ta data-RAM-anordningen användes för att mata meddelande- sampel till en utgång.

För att byta tidsluckor använder TSI 800 (900) en styr- RAM-anordning (icke visad) med 256 ord med 11 bitar per ord för lagring av den utbytta tidsluckadressen. För att exem- pelvis byta den ínkommande tidsluckan 5 mot den utgående 456 10 15 20 25 30 40 298 ps tidsluckan 63 via bussen 210 sänder den centrala behand- lingsenheten 850 i serieform via bussen instruktioner till TSI 800 för att ladda den indirekta adressen S3 i cellen 5 hos TSI 800 för styr-RAM-anordningen och den indirekta cellen 63. Under den inkommande tidsluckan 5 i cellen S hos adressen S i laddar TSI 800 det motsvarande meddelandet data-RAM-anordningen i minnescykeln. Även det inkommande meddelandesamplet svarande mot tidsluckan 63 lagras i sek- venscellen 63 hos data-RAM-anordningen i minnescykeln. Un- data-RAM-anord- designerad för matning av lagrade meddelanden till utgangsbussen 210, till respektive tidsluckor 5 och 63.

När tidsluckan 5 uppträder under matningscykeln användes dess adress för att sekventiellt adressera styr-RAM-anord- ningen för att hämta matníngs-RAM-anordningens läsadress, der den följande matningscykeln adresseras ningen, som i detta exempel är den indirekta adressen 63. Cellen 63 hos datamatnings-RAM-anordningen adresseras och det i cel- len lagrade meddelandesamplet matas till utgången vid 210.

När tidsluckan 63 uppträder adresseras på ett likadant sätt cellen 5 hos matnings-RAM-anordningen och det i denna cell lagrade meddelandesamplet matas till utgången vid 210. Med- delandesampel till respektive tidsluckor 5 och 63, inmatade vid 826 bytes sålunda vid utgången hos TSI 800 vid 210.

Under fullföljande av exemplet bytes tidsluckorna 63 och 5 åter vid systemets 1000 utgång 950 för àterställning av meddelandesamplen till deras ursprungliga tidslucklägen.

Liksom då det gäller TSI 800 instruerar den centrala be- handlingsenheten 850 TSI 900 via BUSDAT 1 att ladda adres- sen 5 i cellen 63 hos TSI 900 för styr-RAM-anordningen (icke visad) och att ladda adressen 63 i cellen 5 och på samma sätt, som beskrivits ovan för TSI 800. Meddelandesam- pel till TSI 900 via buss 750 respektive till utbytt tids- lucka 5 utmatas vid 950 under 63. Meddelandesampel, som mottagits av TSI 900 svarande mot den utbytta tidsluckan 93 utmatas under förekomst av den ursprungliga tidsluckan den ursprungliga tidsluckan S.

För att synkronisera system 1000 till uppträdande av bchandlingsenheten en rampuls till konferensanordníngen 100 och TSI 800 (400) via ledaren TSYNC var 125:e fisek. Den centrala behandlings- en tidsluckram fördelar den centrala 10 15 20 ZS 30 35 40 9 456 298 enheten 850 sänder även till konferensanordningen 100 en 4-MHz-klocksignal via ledaren SCK4T samt en 2-MHz-klock- signal till TSI 800 (900) via ledaren SCKZT för alstring av en följd av 256 tidsluckor svarande mot en rampuls. Så- som kortfattat kommer att diskuteras delar konferensanord- ningen 100 4-MHz-klocksignalen med tvâ för att den skall vara i steg med TSI 800 (900).

Den centrala behandlingsenheten 850 innefattar normalt en mikroprocessor i kombination med ett tillräckligt minne, t ex ROM- och RAM-anordningar, en intern bussledning, ett mikroprocessorbussgränssnitt, en klocka, organ för kommuni- kation med en extern terminal via bussen 875, en system- synkroniseringsanordning samt ett perifert bussgränssnitt för kommunikation med elementen i system 1000.

Den centrala behandlingsenheten 850 användes för gräns- snittkonferensanordningen 1000 tillsammans med en fjärrdata- terminal eller lokal dataterminal (icke visad) för att upp- rätta tal- eller dataflerpunktförbindelser. De flesta före- tag, som har olika lokallägen, har ett behov av en fler- punktförbindelse för överföring av data mellan ett centralt lokalläge och ett eller flera fjärrlokallägen. Andpunkter- na (stationer) dirígeras till konferenssystemet 100 via en överföringslänk, t ex "T1"-bärfrekvenssystemet. En fackman instruerar den centrala behandlingsenheten 850 via en data- terminal beträffande "T1"-bärfrekvenssystemets dataluckor, tilldelade till den centrala stationen eller värdstationen samt till sekundärstationerna.

Den centrala behandlingsenheten 850 är programmerad för att analysera instruktionerna och byter, om så erfordras, via TSI 800 på det ovan beskrivna sättet värdstationens tids- lucka för att säkerställa att denna tidslucka uppträder först i en ram relativt de tidsluckor, som är tilldelade till sekundärgrenarna vid ingången till konferensanord- ningen 100. Såsom diskuterats ovan är den centrala behand- lingsenheten 850 även programmerad på välkänt sätt för att instruera TSI 900 via ledaren 950 att återställa alla ut- bytta tidsluckor till deras ursprungliga tilldelningar vid utgången 950.

Den centrala behandlingsenheten 850 är vidare program- merad på välkänt sätt för att instruera konferensanord- 456 298 lo 10 15 20 25 30 35 40 ningen 100 för upprättande av en konferensförbindelse mel- lan stationerna hos en flerpunktsförbindelse. Det sätt, på vilket den centrala behandlingsenheten 850 instruerar kon- ferensanordningen 100 att upprätta en konferensförbindelse, diskuteras i de följande styckena.

Drift av den för allmänt ändamål avsedda konferensanord- ningen (100) Riuningsfigurerna 2 och 3 åskådliggör, aa de ai anord- nade med avseende pà varandra på det i figur 6 visade sät- tet, hur de olika elementen hos konferensanordningen 100 samverkar för att bilda ett linjärt tidsmultiplexerat kon- ferensnät.

Under hänvisning till figurerna 2 och 3 matar en digi- tal ingångstidsram, som har n tidsslitsar från TSI 800, vid ingången 210 (figur 2) en parallell ingång av linjärt koda- de data- eller talsampel i tvåkomplementformat för behand- ling av konferensanordningen 100. Enligt ett tillstånd för tilldelad förbindelse utsträckes därefter en tidslucka, tilldelad till en förbindelse, till TSI 900 via utgångs- databussen 750 (figur 3).

En tidsram är normalt 125-mikrosekunder-T1-bärfrekvens- ramen och här kommer en tidsram att antagas vara 125 mikro- sekunder, vilket representeras av en ramsynksignal (TSYNC i figur 4), som externt sändes via ledaren 230 (figur 2) från den cetrala behandlingsenheten 850. Den centrala be- handlingsenheten 850 sänder även en 4,096-MHz-klocksignal (SCK4T) till klockgeneratorn 220 via ledaren 200 och utmatad via ledaren 4T för påverkan av konferensanordningens 100 ingångs- och utgångsvägar synkront med en klocksignal och för delning i en 2-MHz-klocksignal ZT (figur 4), som utma- tas via 2T-ledaren. Klockgeneratorn 220 matar även en andra 2-MH:-klocksignal ZF (figur 4), som utmatas via ZF-ledaren och som är en inverterad, icke-överlappande kopia av signa- len ZT, samt en andra 4-MHz-klocksignal 4F, som utmatas via 4F-ledaren och som är en inverterad icke-överlappande kopia av klocksignalen 4T. Klockgeneratorn 220 matar vidare en tredje 2-MHz-klocksignal LTC, som utmatas via ledaren LTC med ett logiskt 1-tillstånd och överlappar den sista fjärdedelen och den första fjärdedelen av närliggande tidsluckor för bildande av ett klockfönster. Klocksígnalen 10 15 20 25 30 35 40 H 456 298 LTC möjliggör, under fönstret, att nya data kan appliceras på "D"-ingångarna till spärrkretsarna 620, 630 och 735 (figur 3) för att uppdatera den motsvarande spärrkretsen vid den följande stigkanten hos klocksignalen 4T, som upp- träder i LTC-fönstret, såsom kommer att diskuteras.

Adressräknare Sekvensadressgeneratorn 320 (figur 2) genererar såsom svar på klocksígnalens 2T fallkant en 8-bit-tídsluckadress (CRAD), som representerar tidsluckor 0-255, för att adres- sera styr-RAM-anordningen 430 via adressbussen 317. Såsom svar på klocksignalens ZT stigkant genererar adressgenera- torn 320 tidsluckadresser (DRAD) 0-255 för att adressera sampelminnet 610 (figur 3). TSYNC-anordningen, som matas av den centrala behandlingsenheten 850, är det organ, i vilket räknarna synkroniseras med avseende på inkommande tidsluc- kor (IBDAT).

Kortfattat visas under hänvisning till figur 4 en tids- representation av tidsluckadresser CRAD och DRAD, varvid tídsluckadressen DRAD leder (startar före) framför den in- kommande datalucka, som hör samman med ingàngsdatabussen IBDAT, med en halv tidslucka och varvid tidsluckadressen CRAD leder framför den inkommande tidsluckan IBDAT med två tídsluckor. Denna sekvens tillåter hämtning i förväg av meddelandesampel från sampel-RAM-anordningen 610 och acku- mulatorregístret RAM S10 (S20), såsom torde framgå ytterli- gare av den detaljerade beskrivningen.

Stxr-RAM-anordning Såsom också framgår av figut 2 har styr-RAM-anordningen 430 256 minnesceller svarande mot inkommande tidsluckor.

Tidsluckadresser (CRAD), som i seríeföljd genereras av adressgeneratorn 320, överföres till styr-RAM-anordningens 430 adressingàng via adressbussen 317. Styr-RAM-anordningen 430 är det organ, med vilket valda inkommande tidsluckor från ingàngsbufferten 205 anslutes till utgående tidsluckor vid utgång 750. I detta avseende är varje tidslucka, som tar del i en konferens- eller multipelpunktförbíndelse, tilldelad (externt) samma minnescell i ackumulatorregistret RAM 510 eller i ackumulatorregistret RAM 520 (figur 3).

Ackumulatorns RAM 510 (520) minnescelladress, tilldelad till en förbindelse, tillstândsstyrbítarna CMBT och CMBR 456 298 n. 10 15 20 25 30 35 40 jämte en paritetsbit är lagrade i styr-RAM-anordníngen 430 (figur 3) för varje motsvarande tidslucka hos en konferens- förbindelse.

Korrespondensen mellan tidsluckadresserna och ackumula- torregistrets RAM 510, S20 minnesceller utföres externt till konferensanordningen genom den centrala behandlingsen- heten 850 (figur 1). Antag exempelvis att ett tvàabonnent- samtal innefattar tidsluckor 8 resp 15 och anta vidare att ackumulatorregistrets RAM 510 (S20) minnescelladress 20 är tilldelad till förbindelsen. För att styra behandlingen av förbindelsen genom konferensanordningen är en binär sjubits- representation av adress 20 jämte två tillståndsstyrbitar jämte en paritetsbit lagrade i mínnescellen 8 och minnes- cellen 15 hos styr-RAM-anordningen 430.

Den yttre centrala behandlingsenheten 850 sänder i serieform förbindelsestyrdata jämte tidsluckadressen till tjänst-gränssnittskretsen 241 via BUSDAT-ledaren 240 under styrning av en bussynkroniseringspuls (icke visat). Gräns- sníttskretsen 241 är en spärrad serie/paral1ell-omvandlar- krets, som överför tidsluckadressen till adressjämförelse- kretsen 330 via bussen 242 och överför förbindelsestyrdata till styr-RAM-anordningen 430 via bussen 243.

Gränssnittskretsen 241 innefattar även en avkodarkrets för avkodning av en multibitoperationskod, fogad till via ledaren 240 mottagna förbíndelsedata. Operationskoden an- ger huruvida via ledaren 240 sända data skall lagras i styr-RAM-anordningen 430 (nya förbindelsedata) eller skall användas för gransknings- eller underhållsändamål (under- hållsdata, icke visat). Tjänst-gränssnittskretsen 241 änd- rar vid avkodning av en operationskod, som anger en skriv- ning för styr-RAM-anordningen 430, det logiska tillståndet hos wc-ledaren till väljspärranordningen 440 från en logisk nolla till en logisk etta. Det logiska ett-tillståndet över- för ny konferensinformatíon till behandlingskretsen under det att den motsvarande styr-RAM-anordningens 430 minnes- cell uppdateras, såsom kommer att diskuteras kortfattat.

RAM-adresskomparatorkretsen 330 jämför tidsluckadres- sen på bussen 242 med avseende på den tidsluckadress CRAD (styr-RAM-adress), som förekommer på bussen 317. När tids- luckadresserna på bussen 242 och bussen 317 jämställas 10 15 20 25 30 35 40 IB 456 298 bringar adresskomparatorn 330 R/W-styrkretsen 340 att via ledaren 331 koppla styr-RAM-anordningen 430 från lästill- ståndet till skrivtillståndet via ledaren 343. Vid klock- pulsens ZF fallkant bringas förbindelsestyrdata på bussen 243 att skrivas i styr-RAM-anordningen 430 i överensstäm- melse med tidsluckadressen på adressbussen 317.

Med avseende pá det ovanstående exemplet, varvid tids- luckorna 8 och 15 tilldelades ackumulatorregistrets RAM S10 (520) minnescell 20 upprättar den yttre centrala behand- ningsenheten 850 förbindelsestyrning enligt följande: Först överföres i serieform tidsluckadressen 8 och ackumu- latorregistrets RAM 510 (520) adress 20 tillsammans med tillståndsstyrbitarna och en paritetsbit av processorn 850 via ledaren 240 (BUSDAT) för mottagande av gränssnittsskret- sen 241. Gränssnittskretsen 241 omvandlar data till en första parallellutsignal på bussen 242 (tidsluckadress) och en andra parallellutsignal på bussen 243 (ackumulator- -RAM-adressen 20, tillståndsbitar jämte paritet); när adressräknaren 320 genererar tidsluckadressen 8 bringar, för det andra, R/W-styrkretsen 340 såsom svar på jämförelse- kretsen 330 förbindelsestyrdata på bussen 243 att skrivas í adress 8 hos styr-RAM-anordningen 430 vid pulssignalens ZF fallkant; för det tredje utföres sedan samma procedur för tídsluckan 15, varvid sekvensen för upprättande av kon- ferensförbindelsedata för förbindelsen avslutas.

Såsom diskuterats ovan innefattar förbindelsestyrdata, som är lagrade i styr-RAM-anordningen 430, för varje tids- lucka hos förbindelsen: adressen för en cell i ackumulator- registret RAM 510 (520), tilldelad till förbindelsen; två tillståndsstyrbitar och en paritetsbit. Vid den här visade åskådliggörande utföringsformen antages att tvàtillstånds- styrbitarna CMBT och CMBR är i överensstämmelse med följan- de tabelldefinitíoner.

Tabell 1 CMBR CMBT FUNKTION 0 0 Dataförbindelse 0 Gruppsändningsförbindelse 1 1 0 Overvakningsförbindelse 1 Konferensförbíndelse 456 10 15 20 25 30 35 40 298 IH I överensstämmelse med de genom tabell 1 beskrivna de- fínitionerna anger tillståndsstyrbiten CMBT, inställd på det logiska ett-tillståndet, en gruppsändnings- eller kon- ferensförbindelse, varvid en tidslucka har tillåtelse att sända meddelanden. Tillståndsstyrbiten CMBR, inställd på det logiska ett-tillståndet, anger en övervaknings- eller konferensförbindelse, varvid en tidslucka har tillåtelse att mottaga meddelanden.

En enda tillståndsstyrbit, inställd för en logisk nolla, hindrar en tidslucka från att ha access till den respektive funktionen. Om exempelvis tillståndet för tillståndsstyrbi- tarna är 01 för en respektive tidslucka så kan denna tids- lucka endast gruppsända till återstoden av förbindelsen.

När båda tillståndsstyrbitarna är inställda på en logisk etta (11) har en respektive tidslucka tillstånd att både gruppsända och mottaga meddelanden från förbindelserna.

Båda tillståndsstyrbitarna inställda på noll medför att ett dataförbindelsetillstànd försummas och kommer att behandlas i enlighet härmed, såsom kommer att diskuteras kortfattat.

Såsom också framgår av figurerna 2 och 3 hålles styr- minnes~RAM-anordningen 430 normalt i lästillståndet av R/W-styrkretsen 340 via ledaren 343. Sekventiella tidsluck- adresser (CRAD) för access till respektive celler hos styr- -RAM-anordningen 430 genereras av adressgeneratorn 320 så- som svar på varje fallande kant hos klocksignalen 2T och utmatas via bussen 317.

Vid klocksignalens ZF fallkant låses den 8-bit-tids- luckadress (CRAD), som adresseras på adressingången hos styr-RAM-anordningen 430 via bussen 317, av styr-RAM-anord- ningen 430 och en minnescell, som representeras av tidsluck- adressen CRAD, läses. Innehållet låses i styr-RAM-anord- ningens 430 utgångslåskrets (inre) vid den följande stig- kanten hos signalen ZF (icke visat). Förbindelsestyrdata, svarande mot en tidslucka, överföres från styr-RAM-anord- ningen 430 till väljspärrkretsen 440 via databussen 441.

Väljsgärrkretsen Väljspärrkretsen 440 består av en väljare, som följes av ett tvåstegigt dynamiskt register av D-typvippor och in- nefattar en tio-bitsväljare för val av data från antingen databussen 343 eller databussen 441. Under normal behand- 10 15 20 25 30 35 40 Is g 456 298 ling mottager väljspärrkretsen 440 data från bussen 441.

För övrigt mottages data från bussen 243 vid initialisering av en tidslucka via tjänst-gränssnittskretsen 241.

Vid initíaliseríng av en tids- lucka bríngar avkodarkretsen hos tjänst-gränssnitts- kretsen 241 den wc-ledare, som är anslutning till välj- spärrkretsen 440, att övergå till ett logiskt ett-tillstànd, vilket indikerar en skrivning för styr-RAM-anordningen 430.

En jämförelse av adressen CRAD och adressen för den initia- liserade tidsluckadressen pà bussen 242 tvingar också leda- ren 343 från R/W-styrkretsen 340 till ett logiskt ett- tillstånd. överensstämmelsen mellan ett logiskt ett-ti1l- stånd på wc-ledaren och ett logiskt noll~tillstànd på leda- ren 343, vilka båda ansluter völjarspärrkretsen 440, om- klockstyres av väljarspärrkretsen 440 vid den följande stig- kanten hos klocksignalen ZF, som bildar ett fönster för att tillåta väljspärrkretsen 440 att välja data från bussen 243. Nya förbindelsedata på bussen 243 innefattar en ackumu- lator-RAM-adress med sju bitar samt två tillstândsbitar (och paritet). Väljspärranordningen 440 överför ackumula- tor-RAM-adressen till RARAD-adressbussen 442 och överför både ackumulator-RAM-adressen och tíllståndsbitarna (jämte paritet) till det första steget hos det tvåstegiga dynamiska registret 440. Data klockstyres till det första steget hos det tvåstegiga dynamiska registret 440 vid stigkanten hos klocksignalen ZT, vilken uppträder under mitten av den mot- svarande tidsluckan. Därefter klockstyres de tio bitarna av förbindelsedata till det andra steget hos det tvàste- giga dynamiska registret 440 vid stigkanten hos klocksigna- len ZF.

På detta sätt lagras nya.förbindelsedata svarande mot en initialiserad tidslucka, tilldelad till en förbindelse, i styr-RAM-anordníngen 430 och samtidigt därmed sker mottag- ning av väljspärrkretsen 440 för omedelbar användning av konferensanordningen. För övrigt skulle konferensanord- ningens access till nya förbindelsedata kunna fördröjas en tídsram.

För behandling av meddelandesampel kvarhåller väljspärr- anordningen 440 i sitt andra register eller utgångsregistret RAM-anordníngens S10 (520) förbíndelseskrívadress (WARAD) 456 298 16 10 15 20 25 35 40 pà bussen 443 samt tillståndsstyrbitar pà ledarna 444 och 445 svarande mot en speciell tidslucka och samtidigt därmed kvarhàlles RAM-anordningens 510 (520) förbindelseläsadress (RARAD), som utmatas från styr-RAM-anordningen 430 via bus- sen 441, på bussen 442, svarande mot en följande tidslucka.

Med användning av detta tillvägagångssätt förhämtas ett summerat meddelandesampel svarande mot en andra tidslucka före lagring av ett summerat meddelandesampel svarande mot en första tídslucka i ackumulatorregistret RAM 510 (520).

Ackumulatorregistrets RAM 510 (520) adressdel av för- bindelsestyrdata, presenterade för väljspärrkretsen 440 via bussen 441, utmatas först av väljspärrkretsen 440 såsom läsdata (RARAD) för ackumulatorregistret RAM 510 (520) på bussen 442. Vid klocksignalens ZF stigkant klockstyres därefter förbindelsestyrdata, som utmatas från styr-RAM- anordningen 430 via bussen 441, till väljspärrkretsen 440 och kvarhålles i det andra regístersteget hos väljspärrkret- sen 440. Förbindelsestyrdata utmatas sedan av det andra registersteget hos väljspärrkretsen 440 såsom en skriv- adress (WARAD) för ackumulatorregistret RAM 510 (520) på bussen 442. Tillståndsstyrbitar CMBT och CMBR utmatas på ledaren 444 respektive 445.

Ingångsväljbuffert Ingångsväljbufferten 420 (figur 2) är en kombinations- grindkrets för kontroll av paritet (icke visat) och för val, under styrning av íngångsväljstyrkretsen 410, av en av ett flertal alternativa digitala ord för lagring i acku- mulatorregistret RAM 510 (520). lnsignaler PSDAT, IBDAT och SMDAT identifieras var för sig såsom tidigare summerade meddelandesampel, vilka avlägsnats från ackumulatorregist- ret RAM 510 (520); ínmatade meddelandesampel vid 206 svaran- de mot en inkommande tidslucka; samt summan av PSDAT och IBDAT, genererade av in-adderaren 310. Alternativa digi- tala meddelanden PFS, NFS och IDLECODE (IC) är fasta ko- der, som i det inrc är "hårt bundna" vid íngàngsväljbuf- ferten 420 och utvalda på order av ingàngsvälj- styranordningen 410 för lagring i ackumulatorregistret RAM 510 (S20). PFS är en digital tvàkomplementrepresentation av det maximala positiva värdet, inklusive tecknet för ett summerat meddelandosampel, NFS är en digital tvàkomplement- 10 15 20 25 30 35 40 I? 456 298 representation av det maximala negativa värdet inklusive tecknet för ett summerat meddelandesampel och IDLECODE (IC) representerar ett digitalt tvàkomplementmeddelandesampe1 med nollvärde.

Ingàngsväljbufferten 420 innefattar även kombinerbar logisk kretskopplíng för att tillfoga (vid initialisering] eller ändra tillståndet hos bit 16 (áterställningsbit) för utmatade data till SELDAT-bussen 450 för lagring i ackumu- latorregistret RAM 510 (520). Återställningsbitens RSB funktion kommer att beskrivas i detalj ytterligare i be- skrivningen. ln-adderare In-adderaren 310 är en kombinerbar tvåkomponentkrets- adderare för summering av inkommande meddelandesampel (IBDAT), som inmatas via bussen 206 med ackumulatorregist- rets RAM 510 (S20) tidigare summerade meddelandesampel (PSDAT) utmatade från väljspärranordningen 620 via PSDAT- bussen 311 till in-adderaren 310. ln-adderaren 310 innefat- tar kombinerbar logisk mättningskretskoppling för kontroll av en summa av positiv eller negativ överströmning på väl- känt sätt och den innefattar kombinerbar kretskoppling för utförande av kretsunderhållsfunktioner (icke visat) på order av en extern central behandlingsenhet (icke visad). lngångsstzranordning Ingàngsväljstyranordningen 410 aktiveras av in-addera- ren 310 via antingen ledaren POFLO eller ledaren NOFLO för den händelse den logiska mättningskretskoppling, som ingår i in-adderaren 310, detekterar en positiv eller negativ överströmning såsom resultat av en summering av meddelande- sampel. lngångsväljstyrkretsen 410 dirigerar såsom svar på en aktiv POFLO- eller NOFLO-ledare från in-adderaren 310 ingángsväljbufferten 420 via ledarna POF eller NOF för ut- väljning av antingen "hårdbundet" digitalt meddelande PFS respektive digitalt meddelande NFS till överströmningstill- ståndet för utmatning till bussen 450. På detta sätt låses ett överskottssummerat meddelandesampel till ett etablerat maximalt positivt (PFS) eller maximalt negativt (NFS) värde före lagring i ackumulatorregistret RAM 510 (520).

Tillståndsstyrbitarna CMBT och CMBR överföres även från väljspärranordningen 440 till en väljstyranordning 410 456 298 ns 10 15 20 25 30 35 40 via ledarna 444 respektive 445 för styrning av ingàngsfunk- tionerna vid íngångsväljarbufferten 420 i överensstämmelse med de tillstånd, som anges i tabell 1.

Ett vägt binärt värde av noll-ett (01) (gruppsändning) eller ett-ett (11) (konferens) för tillstàndsstyrbitarna CMBR och CMBT medför att ingángsväljstyranordningen 410 via ledaren SMD tillåter det summerade meddelandesamplet SMDAT) från in-adderaren 510 att grindstyras genom ingángsbuffertväljkretsen 420 till SELDAT-databussen 450. Denna sekvens är i överensstämmelse med tillstàndsbí- tarnas funktion, eftersom en tidslucka, som tillàtes grupp- sända har sitt meddelandesampel summerat med det meddelan- desampel, som medverkat genom de kvarvarande tídsluckor, som är tilldelade till förbindelsen.

En tidslucka som har tillstànd att endast övervaka en konferensförbindelse (CMBR respektive CMBT = 01) gör att ingångsväljstyranordningen 410 via ledaren PSD tillåter de tidigare summerade meddelandesamplen (PSDAT) att styras genom ingångsväljbufferten 420 till SELDAT-databussen 450.

Denna sekvens är i överensstämmelse med tabell 1, eftersom en tídslucka, vilken har tillstånd att endast övervaka en konferensförbindelse, vägras tillstànd att sända till för- bindelsen.

För den händelse en tídslucka har tillstànd att en- dast övervaka en konferenssession och denna tidslucka är den första tidsluckan hos en förbindelse för access till ackumulatorregistret RAM 510 (520) under en tidsram tillå- ter då väljstyrkretsen 410 såsom svar på den INIT-ledare, som passerar från RSB-kretsen 210, via ledaren IDLEC den symboliska insignal IDLECODE (IC), som har ett digitalt värde noll, att styras genom ingàngsbuffertväljkretsen 420 till SELDAT-databussen 450 i stället för PSDAT. Denna sek- vens är i överensstämmelse med övervakningsfunktionen, eftersom ackumulatorregistrets RAM 510 (520) mínnescell, tilldelad till förbindelsen, initialíseras genom laddning av meddelandesamplet från den första accesstidsslitsen, vilken för en tídsslits i övervakningstillståndet är ett digitalt meddelandesampel med nollvärde, till det tillde- lade ackumulatorregístrets RAM 510 (520) mínnescell. För den händelse en första accesstidslucka är tilldelad till 10 15 20 25 30 35 40 .Q 456 298 en värdterminal hos en flerpunktsförbindelse eller har till- stånd att gruppsända utväljes då IBDAT för utmatning till bussen 450 via ledaren IBD från väljkretsen 410 till buffert- kretsen 420.

Tabell Z Utsígnal till buss 450 UTSIGNAL IBDAT IBDAT IDLECODE IBDAT SMDAT SMDAT PSDAT SMDAT PFS PFS PSDAT PFS PFS PSDAT NFS NFS Väljstyranordningens 410 insignal CMBR CMBT INIT FOFLO NOFLO 0 0 1 - - C)-*-\@-*-'@C)~'-'@@-*-*@ I I 1 0 1 0 1 O 1 0 1 0 1 0 0 1 1 o c: ca o <3 ca c> c> o c: ca o _» _» « o cv<: o -1-4 ~ -*<0 o c: o 4 -J ~ -4 c> c> o <3 c: o ca c Tabell Z åskådliggör symboliskt i ett format, som är likadant som formatet för den välkända sanna tabellen, tillståndet hos insignaler till väljstyranordníngen 410, vilka styr utväljníngen av motsvarande digitala ingångar till íngångsväljbufferten 420 för styrning till SELDAT- bussen 450.

Ingångsåterställningsbitbehandling/icke-datatillstånd Ingàngsväljbufferten 420 tillfogar eller ändrar åter- ställningsbiten (bit 16) hos de sjutton databitar, som ut- matats till bussen 450 för lagring i ackumulatorregistret RAM S10 (S20). Återställningsbiten (bit 16) hos ett summe- rat meddelandesampel är det medel, med vilket den första minnesaccessen till ackumulatorregistret RAM 510 (520) identifieras med avseende på en speciell konferensförbin- dclsc. 456 10 15 20 25 30 35 40 298 20 RAM-processorkretsen 260 är en logisk sekvenskrets av kanttriggade vippor för generering av referenssignalen RSB' på ledaren 261. Figur 5 visar en symbolisk represen- tation av inkommande tidsluckor 255 och 0, som uppträder inom tre efter varandra följande tidsramar N, N + 1, N + 2.

Figur 5 visar även signalen RAMSELO, som klockstyres av den andra stigkanten hos klocksignalen 4F under den fjärde fjärdedelen av tídsluckan 255. Alstringen av RAMSELO kom- mer att anges i detalj vidare i denna beskrivning. Figur 5 visar vidare signalen RSBI, som är intern med avseende på RSB-processorn 260 och som klockstyres på stigkanten hos klocksignalen RAMSELO. Signalen RSBI har effektivt halva frekvensen av signalen SAMSELO. Signalen RSB' är en för- dröjd kopia av den interna referenssignalen RSBI och åter- klockstyres vid mitten av tidsluckan 0. Signalen RSB' för- dröjes på detta sätt för att säkerställa att dess applice- ring av ingângsväljbufferten 420 sker tillräckligt långt efter förekomsten av tidsluckan 255 så att àterställníngs- bitens tillstånd inte störes under tidsluckan 255.

Såsom också framgår av figurerna 2 och 3 innefattar RSM-processorn 260 kretskoppling för att jämföra sígnalens RSB' logiska tillstànd med biten 16 (återställningsbit), som ínmatas via ledaren 265 för varje summerat icke-data- tillståndsmeddelandesampel, applicerat på PSDAT-databussen 311 via ackumulatorregistret RAM S10 (520) och väljspärr- anordningen 620. i Under hänvisning till figur 5 torde observeras att sígnalens RSB' logiska tillstånd ändras för varannan tids- ram (N, N + 2) under tidsluckan 0. Signalens RSB' frekvens säkerställer att återställningsbiten (bit 16) hos varje sum- merat icke-datatillståndsmeddelandesampel, lagrat i ackumu- latorregistret RAM 510 (S20), följer det logiska tillståndet hos RSB under två tídsramar, eftersom ackumulatorregistren 510 och 520 alternativt laddas mellan en första och en andra tidsram. För tidsramarna N och N + 1 (figur 5) motsvarar därför återställningsbiten hos varje summerat icke-data- tillståndsmeddelandesampe1, lagrat i ackumulatorregistren 510 och S20, det logiska tillståndet der de respektive tidsramarna. hos signalen RSB' un- Under tidsramen N + 2 (figur 5) ändras återställnings- 10 15 20 25 30 35 40 2.: 456 298 signalen RSB' till det logiska noll-tillståndet under tids- luckan 0 och förblir i detta tillstànd under tidsramarna N + 2 och N + 3 (icke visat).

Omigen kan nämnas att bit 16 (àterställningsbit) hos varje summerat icke-datatíllståndsmeddelandesampel, behand- lat under tidsramarna N och N + 1, inställdes för en lo- gisk etta motsvarande signalens RSB' tillstånd. Återställ- ningsbiten och summerade sampel är lagrade i ackumulatorn.

Under tidsramen N + 2 jämföres bit 16 hos varje lagrat summe- rat meddelandesampel (PSDAT) av RSB-processorn 260 med sig- nalen RSB'. Om det logiska tillståndet hos bit 16 för ett respektive summerat icke-datatillståndsmeddelandesampel samt det logiska tillståndet hos signal RSB' inte är jäm- förbara så måste den motsvarande tidsluckan utgöra den första accessen till ackumulatorregistret RAM 510 (520) för den motsvarande förbindelsen. Detta erhålles eftersom, om en tidigare access för denna ram hade uppträtt, så skulle den lagrade återställningsbiten passa för signal RSB'. RSB- processorn 260 bringar vid detektering av en första access till ackumulatorregistret RAM 510 (520), INIT-ledaren till ingångsväljstfranordningen 410 att anta det logiska ett- tillståndet. Ingångsväljstyranordningen 410 väljer i sin tur i överensstämmelse med tabell 2 IBDAT eller IDLECODE för styrning genom ingångsväljbufferten 420 för lagring i acku- mulatorregístret RAM 510 (520) tillsammans med RSB' (bit 16). På detta sätt användes ett nytt ingångsmeddelande IBDAT svarande mot den första accesstidsluckan eller IDLECODE (övervakningstíllstånd) för att återställa det motsvarande tilldelade ackumulatorregistrets RAM S10 (520) minnescell, varigenom nödvändigheten att pausera vid början av varje tidsram för att tömma ackumulatorregistret RAM S10 (520) undvikes.

Om det logiska tillståndet för bit 16 vid 265 hos ett summerat meddelandesampel svarande mot en förbindelse samt det logiska tillståndet hos signal RSB' stämmer överens så är inte den motsvarande tidsluckan den första accessen i denna ram till ackumulatorregístret RAM 510 (520). I detta fall är det logiska tillståndet hos INIT-ledaren noll och utsignalen från íngångsväljbufferten 420 kommer under styr- ning av ingångsväljbufferten 420 att stämma överens med 456 298 . 2.2 10 15 20 25 35 40 tabell 2.

Denna uppfinning kan àskådliggöras med ett exempel.

Antag, under hänvisning till figur 5, att en konferensför- bíndelse, innefattande tre telefonledningar, är tilldelad av en extern central behandlingsenhet till tidsluckorna O, 4 respektive 8 (4 och 8 visas inte). Antag också att kon- ferensförbindelsen är tilldelad minnescell 96 hos ackumula- torregistret RAM 510 (S20) för lagring av förbindelsens summerade meddelandesampel. Antag vidare att ackumulator- registret RAM 510 (520) ger access för lagring under jämna tidsramar (N, N + 2) samt att ackumulatorregistret RAM 520 ger access för lagring under udda tidsramar (N - 1, N + 1).

Antag också att bit 16 (återställningsbit) hos varje summe- rad icke-datatillstándsmeddelandesampel i ackumulatorerna RAM S10 och S20 under tidsramarna N - 2 (icke visad) och N - 1 var inställda för logiskt noll-tillstånd, motsvarande signalens RSB' tillstånd.

I överensstämmelse med de skisserade antagandena och under hänvisning till figurerna 5 och 7 förhämtas under tidsluckan 255 hos tídsramen N - 1 (som föregår tidsluckan O) de summerade icke-datatillståndsmeddelandesampel, som tidigare laddats i cell 96 hos ackumulatorregistret RAM 510 under jämn tidsram N - 2 (icke visad) och presenteras för RAM-väljspärranordningen 620 (figur 3). Vid början av tids- lucka 0 hos ram N bringas RAM-väljspärranordningen 620 att utmata det summerade meddelandesamplet till PSDAT-bussen för summering av in-adderaren 310 tillsammans med ett in- kommande meddelandesampel (IBDAT) svarande mot tidslucka 0.

Under tidsram N ändras dessutom referenssignalen RSB', så- som tidigare diskuterats, till det logiska ett-tillståndet.

Såsom angivits tidigare fördröjes ändringen av signalen RSB' för att säkerställa att dess inmatning vid väljbuffer- ten 420 sker korrekt (dvs att ändring sker inom en motsvaran- de aktuell ram). Återställningsbiten (bit 16) hos ett mot- svarande summerat icke-datatillstándsmeddelandesampel på PSDAT-bussen överföres till RSB-processorn 260 via ledaren 265 för jämförelse med referenssignalen RSB. Eftersom bi- tens 16 logiska tillstånd är noll (0) och signalens RSB' logiska tillstånd är ett (1) förekommer en missanpassning, som anger en första access till minnescell 96 hos ackumula- 10 15 20 '25 30 35 40 13 456 298 torregistret RAM 510 under tidsram N.

INIT-ledaren till ingångsväljstyranordningen 410 från RSB-processorn 260 övergår till ett logiskt ett-tillstånd såsom ett resultat av missanpassningen och dirigerar an- tingen det ínmatade meddelandesamplet IBDAT eller den sym- boliska insignalen IDLECODE, som skall styras genom ingångs- väljbufferten 420, till SELDAT-bussen 450 för lagring i ackumulatorregistrets RAM 510 cell 96, varigenom gamla data överskrives med nya data. Återställningsbíten (bit 16) hos valda insignaler till ingångsväljbufferten 420 uppdateras av ingângsbuffertens 420 kretskoppling för att motsvara det aktuella logiska tillståndet hos signalen RSB' före utmat- ning till bussen 450. På detta sätt är àterställningsbiten lika med signalen RSB' efter det att initialaccess har iden- tifierats av RSB-processorn 260.

Under ramens N tidslucka 3 förhämtas åter innehållet i ackumulatorregistrets RAM 510 cell 96 och presenteras för RAM-väljspärranordningen 610. Vid början av tidslucka 4 ut- matas RAM-väljspärranordningens 620 innehåll till PSDAT- bussen för summering med ett inkommande meddelandesampel, svarande mot tidsluckan 4, av in-adderaren 310. Bit 16 hos PSDAT-bussen samplas av RSB-processorn 260 via ledaren 265 för jämförelse med signalen RSB'. RSB-processorn 260 detek- terar emellertid i detta fall inte någon missanpassning, eftersom bit 16 hos det summerade meddelandesamplet ändra- des under tidslucka 0 av ingångsväljstyranordningen 410 för att vara lika med signal RSB'. I sig identifieras tidsluckan 4 inte såsom en första access och det summerade meddelande- samplet SMDAT från in-addcraren 310 styres genom ingångs- väljbuffertcn 420 för utmatning till bussen 450 för lagring i ackumulatorregistrets RAM 510 cell 96. Den identifierings- process,som applícerades för tidslucka 4, appliceras även för tidslucka 8.

Under den följande tidsramen N + l identifieras tids- luckan O såsom den första accessen till cell 96 hos det ud- da ackumulatorregístret RAM 520.

Identífieringen av tidsluckan 0 såsom den första acces- scn till ackumulatorregistrets RAM 520 cell 96 är baserad på status hos bit 10 hos det i cell 96 lagrade summerade icke-datati1lstândsmeddelandesamplet. Den sista acccssen 456 293 24 10 15 20 ZS 30 35 40 till ackumulatorregistret RAM 520 uppträder under tidsram N - 1, i vilket tillstànd signalen RSB' var noll. Såsom tidigare angivits ändrar ingángsväljbufferten 420 (figur 2) bit 16, så att den är lika med tillståndet hos signal RSB', vilket under tidsluckan N - 1 var ett logiskt noll-ti1l- stånd. Därför detekterar RSB-processorn 260 vid jämförelse av bit 16 hos det í ackumulatorregistrets RAM 520 cell 96 lagrade summerade meddelandesamplet med tillståndet för signal RSB' en felpassning. Felpassningen anger, såsom an- givits tidigare, en första access. Behandlingen av tidsluc- kan 0 innefattar ändring av bit 16 hos det summerade med- delandesamplet för överensstämmelse med signal RSB' för att utesluta identifiering av tidsluckorna 4 och 8 såsom en första access under tidsramen N + 1 på det ovan beskriv- na sättet. Återställningsbitbehandling/datatillstånd Återställningsbitbehandlingen modifieras närhelst tillståndsstyrbitarna CMBT och CMBR, överförda till RSB- processorn 260, beskriver datatillståndet (00). CMBT och CMBR, inställda till logiskt noll-tillstånd, tvingar RSB- processorn 260 att jämföra bit 16 hos PSDAT-bussen med en fast referens, som är lika med en logisk etta, i stället för att ändra referensen RSB'. Denna avvikelser från icke- datatillståndet sker såsom ett resultat av återställnings- bitbehandling vid referensanordningens 100 utgång av krets RSBO 660. För datatillståndet bindelsekretsen RSBO 660, såsom kommer att förklaras här, detekterar konferensför- en första access till ackumulatorregistret RAM 510 (520) i den matningscykel, som svarar mot en förbindelse. Vid de- tektering av en första access bringar kretsen RSBO bit 16 av summan att återställa: till en logisk nolla och över- skriver den i ackumulatorregístret RAM 510, 520 lagrade summan med utsignalen från MSG-grinden 625, vilken signal för datatillståndet är det av värdtermínalen som bidrag lämnade meddelandesamplet. I sig fördelas konferensfler- punktssummeringen till värdtidsluckan och därefter mottager sekundärterminaltidsluckan, under samma ram, värdmeddelan- desamplet eller gruppsändníngen.

För att behandla återställníngsbiten (bit 16) vid konferensanordningens 100 ingång är det därför nödvändigt 10 15 20 25 30 35 40 25 456 298 att jämföra bit 16 hos PSDAT-bussen med en fast referenssig- nal, som för den föredragna utföringsformen av uppfinningen är lika med en logisk etta.

Styrkretskopplingen i RSB-processorn 260 genomstyr normalt referenssignalen RSB' för jämförelse med bit 16.

Kretskopplingen genomstyr emellertid ett logiskt ett- tíllstànd, närhelst tillståndsstyrbitarna CMBT och CMBR anger datatíllståndet. I detta fall detekteras_en första access till ackumulatorregistret RAM S10 (520) i den minnes- cykel, som svarar mot en datakonferensförbindelse, närhelst bit 16 hos PSDAT är en logisk nolla. En första access de- tekteras, eftersom en jämförelse av bit 16 med den fasta referensen resulterar i en felpassning. Vid detektering av en felpassning tvingar RSB-processorn 260 ledaren INIT till ett logiskt ett~tillstånd, som dirigerar ingängsvälj- styrkretsen 410 att välja det inmatade meddelandesamplet IBDAT, som skall styras genom ingängsväljbufferten 420 till SELDAT-bussen 450 för lagring i ackumulatorregistret RAM 510 (S20). Såsom diskuterats bringar styrningen av meddelandesampel genom ingångsväljarbufferten 420 bit 10 hos meddelandesamplet till överensstämmelse med RSB'-1eda- rens logiska tillstånd. Då det gäller datatillstàndet tvin- gas RSB'-ledaren till ett logiskt ett-tillstånd.

Efter initialingångsaccess överensstämmer bit 16 hos PSDAT-bussen med det fasta referenstillstándet hos referens- signalen RSB' och SMDAT styres, såsom nämnts genom ingångs- väljbufferten 420, svarande mot återstoden av konferensför- bindelsen i överensstämmelse med det tillstånd, som skisse- ras i tabell 2 och som tidigare diskuterats.

Ackumulatorregister RAM Såsom framgår av figur 3 är ackumulatorregistren RAM 510 och RAM 520 identiskt likadana dynamiska direktminnen, vart och ett med 128 minnesceller eller 17 bitar, var och en aktiverad av 4T-klocksignaler. Summerade meddelandesam- pel, lagrade i ackumulatorregistrets RAM S10 (S20) minnes- celler innefattar 17 bitar enligt följande: ett summerat meddelandesampel av storleken 14 bitar och en teckenbit, en paritetsbit och en återställningsbit.

Figur 4 visar fyra övergångar av klocksígnalen 4T för varje period av en tídslucka. Klocksignalens 4T (Q) första 456 10 15 20 ZS 35 40 298 26 fallkant initierar en läsning eller förhämtning hos acku- mulatorregistret RAM 520 (510). Under den följande (första) stigkanten (§) hos 4T-klocksignalen klockstyres förhämtade data till ackumulatorregistrets RAM 520 (510) utgàngsregis- ter (internt, icke visat). Under 4T-klocksignalens andra fallkant (Q) skrives ett summerat meddelandesampel från PSDAT-bussen 311 i ackumulatorregistret RAM S20 (S10). Den- na sekvens angives av AR1AD-ackumulatorregístrets RAM 520 adressekvens (figur 4) svarande mot tidsluckan 253, vilket visar att en tidslucka är delad i två bestämda operationer, nämligen för det första förhämtning av summerade meddelande- sampel svarande mot en andra tidslucka (254) och för det andra lagring av en summerad meddelandesampel, svarande mot en första tidslucka (253) under den period, varvid RAMSELO är en logisk nolla.

TS-255-detektorn (tidsluckdetektorn) TS-255-detektorn 450 i figur 3 är en krets, som är an- ordnad för detektering av förekomst av den inkommande tids- luckan 255 svarande mot systemets ramsynksignam TSYNC (fi- gur 4), som uppträder en gång för varje tidsram och som överlappar tidsluckorna 253 och 254 såsom ett medel för att ange ett förestående slut för en respektive tidsram. Signa- len TSYNC, som appliceras vid ledaren 230, ändras och klockstyres till den första av D-typ varande vippan hos detektorn 455 vid fallkanten hos klocksignal ZT, som upp- träder vid slutet av tidsluckan 253. TSYNC klockstyres se- dan till en andra av D-typ varande vippa hos TS-detektorn 450 vid fallkanten hos klocksignal ZT, som uppträder vid början av IBDAT-tidsluckan 255 och utmatas såsom signal TS 255' på ledaren 451. Signal TS 255' på ledaren 251 är tids- representativ för den inkommande tidsluckan 255.

RAM-väljare Ackumulatorregistrets RAM väljarkrets 460 är en sek- venskrets för generering av klocksignalen RAMSELO på leda- ren 461 och klocksignalen LRSO på ledaren 463. Klocksigna- lerna RAMSEL1 och LRS1 på ledaren 462 respektive ledaren 464 utgör komplement till signalen RAMSELO respektive LRSO.

Klocksignalerna RAMSELO och RAMSEL1 på ledaren 461 respektive 462 utgör medel för att ändra ackumulator- registret RAM 510 (520) mellan en minnescykel under en 10 15 20 25 30 35 40 27 456 298 första tidsram och en matningscykel under en andra tidsram.

RAM-väljsignalen LRSO, som utmatas på ledaren 463 till RAM-R/W-kretsen 470 och vid ett logiskt ett-tillstànd (hög) under en första tidsram, väljer ackumulatorregistret RAM 510 för lagring av summerade meddelandesampel, utmata- de från íngángsväljbufferten 420 via SELDAT-bussen 450. RAM- väljsignalen LRSO väljer vid det logiska noll-tillståndet ackumulatorregistret RAM 510 för att mata summerade medde- landesampel för utmatning via databussen 750. RAM-vä1jsigna- len LRS1, utmatad vid ledaren 464 till RAM-R/W-kretsen 470 och vid det logiska ett-tillståndet, väljer ackumulator- registret RAM 520 för lagring av meddelandesampel och väl- jer, vid det logiska noll-tillståndet, ackumulatorregistret RAM S10 för matning av summerade meddelandesampel till leda- ren 750.

Klocksignalen RAMSELO på ledaren 461 ändras genom förekomst av signalen TSZSS' som sändes från TS-255-detek- torn 455 till ackumulatorns RAM väljare 460 via ledaren 451, och den andra stígkanten hos klocksignalen 4F, som uppträder under tidsluckan 255. Styrsignalen LRSO fördröjes i sin tur en fjärdedel av en tidslucka, svarande mot signal RAMSELO, och ändras genom kombinationen av den ändrade sig- nalen RAMSELO och den första stigkanten hos klocksignalen 4T. Den ändrade väljsignalen LRSO uppträder vid början av en tidsram, som sammanfaller med tidsluckan O. Väljsignaler- na LRSO och LRS1 ändras på detta sätt efter förekomst av varje TSYNC-puls såsom ett medel för att bringa signalerna att alternera mellan ett logiskt ett-tillstånd respektive ett logiskt noll-tillstànd under en första tídsram och ett logiskt noll-tillstànd respektive ett logiskt ett-tillstånd under en andra tidsram för det alternativa valet av ackumu- latorregistret RAM 510 (520).

RAM-ingångsväljare Såsom framgår av figur 3 väljer RAM-ingångsväljarna 530, 560 under styrning av RAMSELO- respektive RAMSEL1- ledarna antingen meddelandesampel, utmatade från ingångs- väljarbufferten 420 via SELDAT-bussen 450, eller meddelan- desampel, utmatade från MSG-grinden 625 via bussen 650.

Såsom diskuterats tidigare bringar signalen RAMSELO och dess derivativa signaler ackumulatorerna RAM 510, 520 456 298 ' 2* 10 15 20 25 50 35 40 att alternera mellan en lagringscykel och en matníngscykel.

På samma sätt ändras RAM-ingångsväljarna S50, 560 alterna- tivt för att överföra information, som förekommer på SELDAT- bussen 450, till ingången hos dess motsvarande ackumulator- register RAM 510 (520), när detta ackumulatorregister RAM 510 (520) befinner sig i motsvarande lagringscykel. Omvänt bringar RAMSELO och RAMSEL1 RAM-ingångsväljarna 530, S60 att överföra det på bussen 626 förekommande meddelandesamp- let till ingången hos det motsvarande ackumulatorregister RAM 510 (520), som är i matningscykeln.

Såsom kommer att förklaras kortfattat är ett meddelan- desampel, som finns på bussen 626, operativt endast när ackumulatorregistret RAM S10, 520 befinner sig i matnings- cykeln, när den motsvarande utgående tidsluckan är tillde- lad till datatillstàndet och när denna tidslucka utgör den första accessen till ackumulatorregistret RAM 510 (520) i matningscykeln. RAM-väljarkretsen 530 (S60) tillfogar vid val av 16-bit-meddelandesamplet från bussen 62 en logisk nolla till meddelandesamplet såsom bit 16 (àterstä11nings- bit) före lagring i ackumulatorregistret RAM 510 (520).

RAM-läs/skriv-anordninggn Under hänvisning till figur 4, speciellt till tidssek- vensen av AR1AD, visas för varje tidslucka en läscykel (R-cykel) för att först förhämta ett summerat meddelande- sampel, svarande mot en andra tidslucka, och en skrivcykel för att lagra summerade meddelandesampel i ackumulator- registret RAM 520, svarande mot en första tidslucka. Signa- lerna RRMO och RRM1 är de medel, genom vilka en tidslucka delas i en läscykel och en skrivcykel.

Såsom också framgår av figur 3 är läs/skriv-RAM-anord- ningen 470 en kombinationskrets, som består av AND- och NAND-grindar för generering av ackumulatorregistrets RAM S10 (520) läs/skriv-signaler RRMO och RRM1 på ledaren 471 respektive 472. Signalerna RRMO och RRM1 på ledaren 471 respektive 472 är inverterade kopior av klocksignalen ZT för ackumulatorregistret RAM 510 (520) i lagringscykeln.

Väljsignalen LRSO (LRS1) vid det logiska noll-tillståndet och inmatad via ledaren 463, 464 avaktíverar den kretskopp- ling, som hör samman med RAM-läs/skriv-kretsen 470 och tvingar utsignalen på ledaren 471 (472) till ett logiskt -.,|_< 10 15 20 25 35 40 29 456 298 ett-tillstånd eller RAM-lästillstànd för ackumulatorregist- ret RAM 510 (520) i matningscykeln. Omvänt aktiverar välj- sígnalen LRSO (LRS1) vid det logiska ett-tillståndet RAM- läs/skriv-kretskopplingen 470, varigenom kretskopplingen bringas att pà ledaren 471 (472) utmata en inverterad kopia av klocksignalen ZT. Eftersom väljsignalerna LRSO och LRS1 är logiska komplement aktiveras antingen signalen RRMO el- ler signalen RRM1 men inte båda under en respektive tidsram.

Läs/skriv-styrsignalerna RRMO och RRM1 sändes också till ackumulatorregistret RAM S10 (S20) via ledaren 471 respek- tive 472. 7-bit-läsadressen (RARAD) och skrivadressen (WARAD) överföres till ackumulatorregistret RAM 510 (520) via adressbussen 515 (525) och via väljkretsarna 540 respektive 550, som styres av signalerna RRMO och RRM1.

Antag exempelvis att ackumulatorregistret RAM S20 under en första tidsram arbetar för att lagra meddelande- sampel, inmatade via SELDAT-bussen, och att samtidigt ackumulatorregistret RAM 510 aflætarförattlnmmtameddelan- desampel, lagrade under den tidigare ramen, svarande mot varje tidslucka, till utgången 750. 1 detta fall styr RRM1, som under den antagna första tidsramen är en inverterad kopia av klocksignalen ZT, läsadressen RARAD genom RAM- väljkretsen 550 till ackumulatorregistret RAM 520 via adressbussen 525 under den första halvan av en tídslucka och den styr skrivadressen WARAD via adressbussen 525 till ackumulatorregístret RAM 520 under den andra halvan av en tidslucka. Samtidigt därmed styr signalen RRMO, som kon- stant hålles vid logiskt ett-tillstånd under den antagna tídsramen, endast läsadressen RARAD genom RAM-väljkretsen 540 till ackumulatorregistret RAM 510 via adressbussen 515 under den motsvarande tidsramen.

Under den andra (följande) tidsramen hàlles signalen RRM1 på ledaren 472 vid det logiska ett-tillståndet under hela tidsramen, varigenom endast läsadressen RARAD tillå- tes att styras genom RAM~väljkretsen 550 till ackumulator- registret RAM S20 via adressbussen S25. Samtidigt därmed styr den aktiverade signalen RRMO, som har ett logiskt ett- tillstånd under den första halvan av en tídslucka och ett logiskt noll-tillstånd under den andra halvan av en tidsluc- 456 10 15 20 25 30 35 40 298 3” ka, läsadressen RARAD genom RAM-väljkretsen 540 under den första halvan av en tidslucka och den genomstyr NARAD till ackumulatorregistret RAM 510 under den andra halvan av tids- luckan. På detta sätt alternerar varje ackumulatorregister RAM S10 (520) mellan en lagringscykel och en matningscykel och tillåter förhämtning av ett summerat meddelandesampel, svarande mot en andra tidslucka under en första tidslucka.

RAM-väljspärranordning RAM-väljspärranordningen 620 i figur 3 innefattar en 17-bit-grupp av huvud-sido-vippor av D-typ för kvarhållan- de av förhämtade tidigare summerade meddelandesampel, ut- matade från ackumulatorregístret RAM 510 (520) för summe- ring tillsammans med ett respektive inkommande meddelande- sampel (IBDAT) av in-adderaren 310. RAM-väljspärranord- ningen 620 alternerar under styrning av RAMSELO-k1ocksig- nalen mellan mottagande summerade meddelandesampel från ackumulatorregistret RAM 510 (520). Ett summerat meddelan- desampel klockstyres till spärranordningens 620 huvudvippor vid den andra stigkanten hos klocksignalen 4F och klocksty- res sedan till sidovipporna för utmatning till PSDAT-data- bussen 311 vid stigkanten hos klocksignalen 4T under den period, varvid klocksignalen LTC är en logisk etta.

Såsom framgår av figur 3 mottager och spärrar RAM- väljspärranordningen 620 via databussen 621 summerade med- delandesampel från ackumulatorregistret RAM 510, när RAMSELO-ledaren 461 är en logisk etta och via databussen 622 mottager och kvarhåller summerade meddelandesampel från ackumulatorn RAM S20, när RAMSELO-ledaren 461 är en logisk nolla. Ett summerat meddelandesampel, lagrat i välj- spärranordningen 620, presenteras bade för in-adderaren 310 via bussen 311 för summering tillsammans med ett inkom- mande meddelandesampel (IBDAT) på bussen 206 och för ingångs- väljbufferten 420, såsom tidigare diskuterats.

Närliggande tidsluckor För det fall, varvid närliggande tidsluckor i en tids- ram är tilldelade till samma konferens och därför båda är tilldelade samma ackumulatorregisters RAM 510 (520) minnes- cell, bringas de summerade meddelandesamplen, utmatade från íngângsbufferten 420, svarande mot en första intilliggande tídslucka, att laddas av intillíggande-tídsluck-detektorn 10 15 20 25 30 35 40 3; 456 298 480 i väljspärranordningen 620 förutom att de laddas i ackumulatorregistret RAM 510 (S20). På detta sätt inklude- rar de summerade meddelandesampel, som förhämtats vid för- beredelse för behandling av den andra tidsluckan av de när- liggande tidsluckorna, det meddelandesampel, som medverkat genom den första av de närliggande tidsluckorna. Utan detta arrangemang skulle den förhämtade summan, som avlägsnas från minnet under den tidigare tidsluckan, inte inkludera det sista sampel, som medverkat genom den tidigare tidsluckan.

Såsom framgår av figur 3 är närliggande- tíds1uck-detek- torn 480 en kombinerad jämförelse- och regísterkrets för de- tektering av närliggande tidsluckor, tilldelade till samma konferenssession. Intilliggande-tidsluck-detektorn 480 (in- tilliggande-TS-detektorn 480) avaktiveras av signal TSZSS, som är tidsrepresentativ för inkommande tidslucka 255, in- matad via ledaren 451 från detektorn 450. Bortkoppling av intilliggande-TS-detektorn 480 utesluter idenfiering av in- tilliggande tidsslitsar över gränsområdena hos två närlig- gande tidsramar, vilket är fallet för tidsluckan 255 och tidsluckan 0.

Såsom diskuterats tidigare uppträder ackumulatorre- gistrets RAM 510 (520) läsadress (förhämtningsadress) RARAD, svarande mot en andra tidslucka, samtidigt med ackumulator- registrets 510 (520) skrivadress WARAD vid utgången av väljspärranordningen 440 eller adressbussen 442 respektive 443. Därför är läsadressen (RARAD), svarande mot en andra tidslucka hos närliggande tidsluckor, lika med skrivadres- sen (WARAD), svarande mot en första tídslucka av närliggande tidsluckor, som uppträder samtidigt därmed.

Läsadressen RARAD och skrivadressen WARAD överföres från väljspärranordningen 440 till intilliggande-tids1uck- detektorn 480 via adressbussen 442 respektive 443. Den kom- binerande jämförelsekretskoppling, som hör samman med in- tilliggande-TS-detektorn 480, jämför adresserna och utmatar en logisk etta via ledaren 481 vid detektering av passning mellan adresserna RARAD och WARAD. Vid början av den fjärde fjärdedelen av den första av de intilliggande tidsluckorna klockstyres den logiska ett-signal, som utmatas från detek- torns 480 jämförelsekretskopplíng till en intillíggande-TS- detektors 480 utgångsregister vid stigkantcn hos klocksígna- 456 298 32. 10 15 ZO 25 30 35 40 len 4F och utmatas vid 481. Intilliggande-TS-detektorns 480 utgángsregister tömmes av stigkanten hos klocksignalen 4F, som uppträder under den första fjärdedelen av den andra tids- luckan hos de närliggande tidsluckorna, vilket ger att den följande tidsluckan inte är intilliggande.

Den logiska ett-signal, som utmatats från intilliggan- de-TS-detektorns 480 register överföres till spärranord- ningen 620 via ledaren 481, som tvingar det summerade med- delandesamplet, svarande mot den första av de intilliggande tidsluckorna på PSDAT-bussen 311, att spärras i väljspärr- anordningen 626, varigenom de förhämtade summerade digitala meddelandesamplen, svarande mot den andra av de närliggande tidsluckorna, förskjutes.

RAM~utgàngsspärranordning RAM-utgångsspärranordningen 630 (figur 3) kvarhåller förhämtade summerade meddelandesampel, utmatade från ackumu- latorregístret RAM S10 (520), valt för att mata data till utgången 750. RAM-utgângsspärranordningen 630, som är 1íka~ dan som väljspärranordningen 620 och som klockstyres av sig- nalerna 4F och 4T, alternerar under styrning av RAMSEL1- klocksignalen på ledaren 462 mellan mottagande och kvarhål- lande summerade meddelandesampel från ackumulatorregístret RAM S10 (520).

När RAMSEL1~k1ocksignalen pà ledaren 462 är en logisk etta mottager och kvarhåller RAM-utgångsspärranordningen 630 via bussen 621 summerade meddelandesampel frân ackumu- latorregistret RAM 510 för utmatning till ut-adderaren 640 via CSDAT-databussen 635. RAMSEL1-klocksignalen omkopplar vid det logiska noll-tillståndet ingången hos RAM-utgångs- spärranordningen 630 till ackumulatorregistret RAM 520 för att mottaga summerade meddelandesampel via databussen 622.

Sampel-RAM-minne Såsom visas i figur 4 ligger den av adressgcneratorn 320 på bussen 319 genererade tidsluckadressen DRAD före en respektive inkommande IBDAT-tidslucka med en halv tids- lucka och appliceras på sampel-RAM-minneß 610 (figur 3) minnesadressingång för förhämtníng av ett tidigare lagrat meddelandesampel, svarande mot den inkommande tidsluckan hos en tidigare ram före lagringen av det inkommande digi- tala meddelandesamplet hos en aktuell ram. Klocksígnalen ZT 10 15 20 25 30 35 40 33 456 298 dirigerar sampel-RAM-minnets 610 läs/skriv-cykel i överens- stämmelse med klocksígnalen 4T.

Vid fortsättning exempelvis i figur 4 föregår och över- lappar tidsluckadressen (DRAD) 254 den inkommande tídsluckan (IBDAT) 254 med en halv tidslucka och appliceras på sampel- RAM-minnet 610 via buss 319. Förekomst av klocksignalen 2T vid det logiska ett-tillståndet och den andra fallövergången för klocksignalen 4T under IBDAT-tidsluckan 253 medför läs- ning av minnescellen 254 samt det innehåll som är lagrat i sampel-RAM-minnets 610 utgàngsspärranordning (i det inre, icke visat) vid den följande stigkanten hos klocksignalen 4T (icke visat) för behandling av ut-adderaren 610 via meddelan- desampelgrinden (MSG) 625. Under den inkommande IBDAT-tids- luckan 254 medför förekomst av klocksignalen ZT i det lo- giska noll-tillståndet samt den första fallövergàngen hos klocksignalen 4T att ett nytt meddelandesampel, svarande mot tidsluckan 254, överfört från buss 206 lagras i minnes- cellen 254 hos sampel-RAM-minnet 610. Det förhämtade med- delandesamplet, svarande mot tidslucka 254, som kvarhålles i sampel-RAM-minnets 610 utgàngsspärranordníng, appliceras sedan på meddelandesampelgrínden 625 via databussen 616 un- der tidsluckan 254.

Meddelandesampelgrind Meddelandesampelgrinden 625 är en kombinerbar logisk 16-bit-krets under styrning av sampelstyrkretsen 645 för invertering och styrning till buss 626 av antingen meddelan- desampel, utmatade från sampel-RAM-minnet 610, eller digi- talt meddelande IDLECODE, som genereras i det inre av med- delandesampelgrinden 625.

Sampelstxrkrets Sampelstyrkretsen 645 är en kombinerbar logisk krets, likadan som ingångsstyrkretsen 410, för styrning av med- delandesampelgrinden 625 i överensstämmelse med de till- stånd, som upprättas genom det logiska tillståndet hos tillståndsstyrbitarna CMBT och CMBR, inmatade via ledaren 444 respektive 445. Skötselsígnaler (icke visade) inmatas också till sampelstyrkretsen 645 för påverkan av konferens- anordníngen.

Sampelstyrkretsen 645 väljer alternerande meddelande IDLECODE, som skall genereras och styras genom grind 625 456 10 15 20 25 30 35 40 298 34 under tidsluckor, tilldelade till övervakningstillstàndet.

En tídslucka i övervakníngstillståndet har tillstånd att endast övervaka en konferensförbindelse och därför tillâtes inte meddelandesampel, som sändes av den motsvarande tids- luckan, att arbeta på det summerade konferensmeddelandet, utsänt vid 750.

Sampelstyrkretsen 645 arbetar för att utvälja ett med- delandesampel på bussen 616, vilket skall styras genom grind 625 till databussen 626, när det logiska tillståndet för tillståndsstyrbitarna CMBR och CMBT, inmatade via ledar- na 644 och 64S, svarande mot en tidslucka, är antingen 01 (gruppsändning) eller 11 (konferens). Ett meddelandesampel, som medverkat med en tidslucka i antingen gruppsändnings- eller konferenstillståndet, summeras vid ingången av in- adderaren 310 tillsammans med meddelandesampel, som medverkat med andra tídsluckor, tilldelade till förbindelsen och lagra- de i ackumulatorregistret RAM S10 (S20) och därför tillâtes dess meddelandesampel att vara operativt på utmatade medde- landesampel. Däremot är en övervakningstidslucka tyst och dess meddelandemedverkan summeras inte av in-adderaren 310 med den summerade konferensmeddelandesampeln. Därför tillå- tes inte en övervakande tídsluckas meddelandesampel att vara operativ på summerade meddelandesampel, matade till utgång 750.

Ut-adderare Ut-adderaren 640 är en logisk tvåkomp1ements-kombina- tionskrets, som är likadan till sin kretskoppling som in- adderaren 310. Ut-adderaren 640 innefattar logisk mättníngs- kretskoppling för detektering av positiv eller negativ över- strömning såsom ett resultat av summering av en summerad meddelandesampel, ínmatad från utgàngsspärranordningen 630 via databussen 635, med en ínverterad meddelandesampel från grindkretsen 625 via buss 626. Eftersom ett meddelandesam- pel, inmatat via buss 626, är en inverterad kopia av den ti- digare i sampel-RAM-610 lagrade meddelandesampeln subtrahe- ras det av ut-adderaren 640 från det summerade meddelande- samplet, ínmatat via buss 635, genom tvàkomplementaddition.

Ett meddelandesampel, svarande mot en tídslucka, subtrahe- ras verksamt på detta sätt från det summerade meddelande- samplet för elimínering av dess meddelandcbidrag från det 10 15 20 ZS 30 40 ss 456 298 summerade meddelandet, innan det summerade meddelandesamp- let utmatas till den motsvarande tidsluckan vid utgång 750.

Denna kretssekvens säkerställer att bíljud inte överföres till en respektive tídslucka, eftersom biljud àstadkommes av lokal telefonapparatur.

Ut-adderaren 640 uppmärksammar utgångsväljkretsen 710 via ledarna POOR eller NOOR för den händelse antingen posi- tiv eller negativ överströmning förekommer såsom ett resul- tat av summering av ett inmatat summerat meddelandesampel från bussen 635 med ett respektive meddelandesampel, inmatat från bussen 626.

UtgångsåterställningsbitbehandIing_ Utgàngsåterställningsbitprocessorn (RSBO) 660 är en kombinationskrets för behandling av âterställningsbiten (bit 16), vilken hör samman med varje tidslucka, tilldelad för datatillståndet, dvs då CMBT respektive CMBR är lika med 00.

Såsom nämnts tidigare detekterar kretsen RSBO 660 den första matningsaccessen till ackumulatorregistret RAM 510 respektive 520 för en datatillståndsförbindelse genom att jämföra det logiska tillståndet hos àterställningsbiten (bit 16) hos matade summerade datameddelandesampel, utmata- de från RAM-utgångsspärranordningen 630,med en fast refe- rens, som är lika med ett logiskt tillstànd noll. Återställningsbítprocessorn 260 jämför, såsom diskute- rats, bit 16 hos ett lagrat summerat datameddelandesampel med en fast referens, som är lika med en logisk etta för varje tidslucka, tilldelad till datatillståndet. Vid detek- tering av en första access till ackumulatorregistret RAM 510 (520) i matningscykeln åstadkommer äterställningsbit- processorn 260 ändring av datameddelandesamplets (IBDAT) bit 16 till en logisk etta och åstadkommer att datamedde- landet, svarande mot den första accesstídsluckan, lagras i ackumulatorregistret RAM 510 (520) i stället för det tidi- gare summerade datameddelandesamplet. Därför kommer den till kretsen RSBO 660 överförda àterställningsbiten att utgöra en logisk etta för varje första access till ackumulator- registret RAM 510 respektive 520 för en datakonferensför- bindelse.

Kretsen RSBO 660 arbetar under varje tídslucka, till- 456 293 36 10 15 20 25 30 35 40 delad för datatillstándet. Vid detektering av en felpass- ning mellan bussens 635 bit 16 och en fast referens för logiskt noll arbetar kretsen RSBO 660 för att meddelande- samplet, utmatat från MSG-grinden 625 och förekommande på bussen 626, skall lagras i ackumulatorregistrets RAM S10, S20 cell, tilldelad till den motsvarande datakonferens- förbindelsen. Såsom nämnts representerar förekomst av en felpassning en första access till ackumulatorregistret RAM 510 (520) i matningscykeln och indikerar att den mot- svarande tidsluckan är tilldelad till värdstationen hos en flerpunktdataförbindelse. I detta fall tillåter kretsen RSBO 660 normal utsignalbehandling av det summerade data- meddelandesamplet (DFDAT) för överföring till värdtidsluc- kan via TSI 900.

Vid detektering av en felpassning under värdtidsluckan tvingar kretsen RSBO 660 den till RAM-läs/skriv-kretsen 470 kopplade WBN-ledaren till det logiska ett-tillståndet under tidsluckans varaktighet, vilket i sin tur tvingar RRMO och RRM1 att placera ackumulatorregistren RAM 510, 520 i skrivtíllståndet, såsom diskuterats tidigare. WBN- ledaren påverkar inte ackumulatorregistret RAM 510 (520) i lagringscykeln, eftersom denna ackumulator RAM befinner sig i skrivtillståndet under varaktigheten av den motsvarande tidsluckan och ramen. WBN-ledaren påverkar endast aCkumu~ latorregistret RAM 510 (520) i matningscykeln och pâver- kar endast ackumulatorn RAM under varaktigheten av den motsvarande värdtidsluckan. ' Såsom nämnts kopplar RAM-ingångsväljaren 530 (560) bussen 626 till ackumulatorregistrets RAM 510 (520) ingång i matningscykeln och tillför en logisk nolla till det med- delandesampel, som valts från buss 626 såsom bit 16. Under den fjärde fjärdedelen av värdtidsluckan bringas därför, såsom tidigare beskrivits i samband med klocksignalen 4T, datameddelandesamplet, svarande mot värdtidsluckan och förekommande på bussen 626 tillsammans med bit 16 samt prioritetsbit 17 (icke visat), att lagras i ackumulator- registret RAM 510 (S20) i den motsvarande datakonferens- cellen. Efterföljandc accesser till denna minnescell under den motsvarande matningscykeln genom sekundära tidsluckor kommer inte att bringa RSBO 660 att detektera en felpass- 10 15 20 25 30 35 40 W 456 299 ning. En felpassning kan inte förekomma vid efterföljande accesser, eftersom väljaren 530 (560) tvingade bit 16 till en logisk nolla, vilket överensstämmer med den fasta re- ferensen för logisk nolla, använd av RSBO 660. Vid detekte- ~ring av en felpassning dirigerar kretsen RSBO 660 utgångs- styrkretsen via INITO-ledaren 661 för att bringa CSDAT att utmatas av utgàngsväljbufferten 720 i stället för skill- nadsmeddelandesamplet (DFDAT).

För en flerpunktdataförbindelse överföres summan av från varje datastation mottagna datasampel minus det bidrag, som erhållits genom summeringen av värdterminalen, till värdterminalen via TSI 900. Under samma matningsram lagras därefter det från värdtermínalen mottagna meddelandesamplet i matningsackumulatorregistret RAM S10 (520) och sändes till varje sekundärgren hos flerpunktsförbindelsen. På detta sätt separeras sekundärgrenarna från varandra och därför mottager de endast gruppsändningar från värdterminalen. Å andra sidan mottager värdterminalen data från varje se- kundärgren hos den motsvarande flerpunktförbindelsen.

För att uppnå separering gör den för allmänt ändamål avsedda konferensanordningen 100 via RSBO-kretsen 660 att utsignalen från RAM-spärranordningen 630 (värdmeddelande- samplet) väljes av väljaren 720, eftersom utsignalen från ut-adderaren 640 är ett icke gällande datameddelandesampel.

Utsignalen (DFDAT) från ut-adderaren 640 är ogiltig endast i överensstämmelse med dataluckor, tilldelade till sekundär- grenarna hos en flerpunktdataförbindelse, eftersom ut-adde- raren 640 verksamt subtrahcrar det datameddelandesampel, som svarar mot en sekundär datatídslucka, från det med- delandesampel, som mottagits från värdterminalen, som gör utsignalen från kretsen 640 ogiltig. Följaktligen inhibe- ras ut-adderaren 640 väsentligen vid förekomst av sekundär- tidsluckor svarande mot samma konferensförbindelse.

Utgàngsbuffert Utgångsväljbufferten 720 är en logisk kombinationskrets, som till sig koppling är likadan som ingàngsväljbufferten 420 och som styres av utgángsstyrkretsen 710. Utgàngsvälj- bufferten 720 innefattar kretskoppling (icke visad) för att generera paritet (icke visad) via valda insignaler, ut- matade till utgångsbufferten 735 via databussen 734, och 456 293 38 10 15 20 25 30 35 40 innefattar kombínationskretskoppling för utförande av kretsunderhállsfunktioner (icke visat) på order av en yttre central behandlingsenhet (icke visad).

Insignalerna DFDAT och CSDAT till utgångsväljbuffer- ten 720 representerar motsvarande utsignal från ut-addera- ren 640 via bussen 641 och utsignalen från spärranordningen 630. CSDAT är det kumulativa konferensmeddelandesamplet från ackumulatorregistret RAM 510 (520) och innefattar den motsvarande tidsluckans meddelandesampelbidrag. DFDAT är det kumulativa konferensmeddelandesamplet minus den respek- tive tidsluckans meddelandesampelbidrag. Alternativa digi- tala meddelanden PMAX, NMAX och IDLECODE genereras också internt av utgàngsbufferten 720 och definierades tidigare.

Utgángsväljbufferten 720 genererar ytterligare alternativa digitalmeddelanden (icke visat) såsom svar pá kretsunder- hållsbegäran.

Utgångsstyrkrets Utgângsstyrkretsen 710 är en logisk kombínationskrets, som till sin koppling är likadan som ingångsstyrkretsen 410, för styrning av utmatningen av valda insignaler till ut- gângsväljbufferten 720. Utsignalerna från utgångsstyrkret- sen 710 motsvarar respektive insignaler till utgàngsvälj- bufferten 720.

Tabell 3 Utgång till Utsignal styrinsígnal buss 734 CMBR CMBT POOR NOOR INITO 0 0 - - 0 DFDAT 0 0 - - 1 CSDAT 0 1 - - - IDLECODE 1 0 0 0 - DFDAT 1 1 0 0 - DFDAT 1 0 0 1 - NMAX 1 0 1 0 - PMAX 1 1 0 1 - NMAX 1 1 1 0 - PMAX Tabell 3 åskådliggör symboliskt i ett format, som är likadant som formatet för den välkända sanna tabellen, tillstånden för lnsignaler till utgångsstyranordníngen 710, 10 15 20 25 30 35 40 39 456 298 som i sin tur styr valet av motsvarande insignaler till ut- gångsbufferten 730 för styrning till bussen 734.

Såsom svar på en positiv eller negativ överströmnings- signal från ut-adderaren 640 via ledaren POOR respektive NOOR dirigerar utgângsstyrkretsen 710 utgångsväljbufferten 720 att via PFS-ledaren respektive NFS-ledaren utmata alter- nativa digitala meddelanden PFS (PMAX) respektive NFS (NMAX) till bussen 534. IDLECODE utmatas av utgângsväljbufferten 720 pà order av utgàngsstyrkretsen 710 via ledaren IDLC närhelst den motsvarande tidsluckan har tillåtelse att en- dast gruppsända (tillståndsstyrbitar = 01) till en konfe- renssession. IDLECODE väljes för utmatning enligt tabell 3 i detta fall för att säkerställa att en endast gruppsänd tidslucka inte mottager digitala meddelandesampel från kon- ferenssessionen. Utgàngsstyrkretsen 710 dirigerar via DFD- ledaren utgàngsbufferten 720 att genomstyra utsignalen (DFDAT) från ut~adderaren 640, kopplad till utgàngsbufferten 720, via DFDAT-databussen 641 till motsvarande tidsluckor, som har tillåtelse att mottaga (SMBR = 1) summerade med- delandesampel från konferenssessíonen vid frånvaro av överströmning.

Utgångsbuffertg"__ Utgångsväljbufferten 720 överför det valda digitala meddelandesamplet till utgângsbuffertspärranordningen 735 via buss 734.

Utgångsbuffertspärranordningen 735 är ett sekvenskrets- arrangemang av huvud-sido-vippor, varvid data på bussen 734 klockstyres till huvudsteget hos utgångsbuffertspärranord- ningen 735 vid fallkanten hos klocksignalen 4T i LTC-aktive- ringsfönstret; huvudregistrets innehåll klockstyres till huvudregistret vid den första stigkanten hos kloeksignalen 4T i LTC-aktiveringsfönstret för utmatning till 16 paral- lellbitar på bussen 750.

Progressionen av ett digitalt meddelandesampel genom utgångsbuffertspärranordningen 735 är anordnad i överens- stämmelse med klocksignalen 4T för att tillåta ett utmatat meddelandesampel att vara tillgängligt under hela perioden för en tídslucka i stället för under en del av en tidslucka.

I överensstämmelse med detta arrangemang ligger därför det via databussen 750 utmatade meddelandesamplet efter den in- 456 298 40 10 15 20 25 30 35 kommande (följande) tidsluckan (IBDAT) med en tidslucka.

Exempelvis är ett summerat meddelandesampel, svarande mot tidsluckan 254, tillgängligt vid utgången 750 vid början av ingångstidsluckan 255.

Ett utbyte av huvud-sído-registerarrangemanget mot vippor av standardtyp gör att utsignalen via databussen 750 kan vara tillgänglig under den motsvarande tídsluckan.

Konklusion Det torde vara uppenbart för fackmannen inom området att den här visade uppfinningen inte är begränsad till den på den bifogade ritningen och ovan angivna detaljerade be- skrivningen åskàdliggjorda utföringsformen utan att den kan omarrangeras genom utbyte, tillfogande och/eller avlägsnan- de av komponenter och funktioner utan att uppfínningens ram överskrides.

Exempelvis kan arrangemanget med olika databussar re- organiseras genom tillfogande eller avlägsnande av det an- tal bitar, som definierar det digitala värdet av summerade meddelandesampel. Vidare kan ackumulatorregistren RAM samt RAM-samplarna justeras för att återge den motsvarande änd- ringen i antalet databítar. Vidare kan antalet tillstånds- styrbítar lätt omändras med avseende på vad som här visats eller också kan det ökas för att definiera hybridförbindel- ser eller andra funktioner, t ex införandet av en fördröj- ning mellan utmatning av speciella summerade meddelande- sampel. Dessutom kan alternativa symboliska meddelanden lätt ändras till olika värden utan att den här visade upp- finningens ram överskrides. Vidare kan gränssnittkretsen lätt ändras från en seríeingång till en parallellingång, vilket är välkänt inom området.

Det visade linjära tídsmultíplexerade kopplingsarran- gemanget skall normalt innefatta underhållsfunktioner för att utföra granskningar och diagnoser med avseende på kretselementen. Kretsen skall även normalt innefatta arran- gemang för utförande av parietetskontroller och för till- fogande av en paritetsbit till data. Ehuru dessa under- hållsfunktioner är högst önskvärda så är förverkligandet därav välkänt inom omrâdet.

Claims (6)

4' 456 298 Patentkrav

1. Tidsmultiplexerad talkonferens- och dataomkopplare för mottagande av meddelandesampel i en ram, k ä n n e t e c k n a d därav, att konferens- och dataomkopplaren innefattar organ för att selektivt utbyta speciella tidsluckor av de inmatade tidsluckorna mot alternativa tidsluckor; organ för att selektivt summera meddelandesamplen från grupper av de utbytta tidsluckorna; ett första minne med ett flertal minnesceller för lag- ring av vart och ett av de summerade meddelandesamplen un- der en första tidsram och för matning av den lagrade sum- man under en följande andra tidsram; ett andra minne med ett flertal minnesceller för lag- ring av vart och ett av de summerade meddelandesampel, som mottagits under den följande andra tidsramen, och för mat- ning av den lagrade summan under en följande tredje tidsram; och en styrkretskoppling, som är operativ för att mata de summerade meddelandesamplen endast till den första tidsluc- kan hos en grupp tídsluckor och för matning av ett meddelan- desampel, som mottagits från den första tídsluckan, till de andra tidsluckorna hos gruppen av tidsluckor.

2. Omkopplare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar tidsluckväxlare (800, 900) för att selektivt utbyta de alternativa tídsluckorna mot de utbytta tídsluckorna och för att mata meddelandesamplen till en systemutgång.

3. Omkopplare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrkretsen 1) genererar en första fast referenssignal, 2) till de inkommande summerade meddelandesamplen fo~ gar en unik bit, som överensstämmer med den första referenssignalens tillstånd, 3) genererar en andra fast referenssígnal och 4) selektivt ändrar den tillfogade biten för överens- stämmelse med den andra Easta referenssignalens tillstånd, 456 298 q¿ varvid arrangemanget innefattar en första komparator för att jämföra den ändrade tíllfogade biten hos speciella sampel av tidigare summerade meddelandesampel samt den fas- ta andra referenssígnalen och en andra komparator för att jämföra den tillfogade biten hos speciella sampel av tidigare summerade meddelan- desampel och den fasta andra referenssignalen.

4. Omkopplare enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra referenssignalens tillstånd utgör komple- mentet till den första referenssignalen.

5. Omkopplare enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrorganet är operativt, när den tíllfogade biten och den andra fasta referenssígnalen icke överensstämmer och när den tíllfogade biten och den första fasta referenssígna- len inte överensstämmer.

6. Omkopplare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den selektiva gruppen av tídsluckor identifieras av det unika tillståndet hos ett flertal bitar, svarande mot varje inkommande tidslucka.