SE456233B - Transportband - Google Patents

Description

456 253 10 15 20 25 30 35 2 mest deklarerade egenskapen i specifikationer för tran- sportband, övervärderas dock ofta i förhållande till andra faktorer som smidighet, stabilitet och slaghåll- fasthet.

Karkassmaterialet eller armeringsmaterialets elas- tiska egenskaper är av stor betydelse för det färdiga transportbandet. Även om man väljer ett starkare material är det inte alltid så att man erhåller en produkt som får tillräcklig stabilitet i tiden, dvs materialet kan utmat- tas eller brista efter längre eller kortare användningstid.

Som nämnts ovan, har man vanligtvis utnyttjat väv- inlägg som beståndsdelar i karkassen. Föreliggande uppfin- ning är emellertid baserad på insikten att man kan få vä- sentliga fördelar både beträffande transportbandets drifts- egenskaper och hållfasthetsegenskaper och i fråga om skarvningsmetoderna för transportbandet, om man som be- ståndsdel i karkassen utnyttjar en speciell typ av arme- ring. Enligt uppfinningen skall karkassen därför innehål- la minst ett armeringsskikt, som i grunden är trikå och har bindetràdar i form av en varptrikâ, i vilken lagts in varptrådar och eventuellt även väfttrådar, varvid varp- och väfttrâdarna ligger i var sitt skikt och korsar varandra och varvid armeringsskiktet placeras med sina varptrådar i transportbandets längdriktning.

Genom denna uppfinningstanke får man ett väsentligt bättre utnyttjande av de ingående varp- och väfttrådarnas hâllfasthetsegenskaper, vilket i sig innebär att man i princip kan minska mängden fibermaterial med bibehållande av önskade hållfasthetsegenskaper. Skälet till denna för- bättring ligger i att varp- och väfttrådarna inte är vävda in i varandra, dvs förda upp över och ned under varandra på samma sätt som i en konventionell väv, utan i stället ligger i var sitt plan. Genom att varptrådarna sålunda inte sträcker sig vågformigt (såsom är fallet i en väv) blir armeringsskiktets töjbarhet i transportbandets längd- riktning lägre vid uppfinningen. Sammanhållningen hos ar- meringsmaterialet uppnås med hjälp av bindetrådarna i form av varptrikån. Varptrikåskiktet kan sålunda bildas ...x 10 l5 20 25 30 35 456 233 3 av tunna bindetràdar, som tillsammans med eventuella inlagda väfttrådar har det huvudsakliga syftet att binda samman armeringsskiktet under tillverkningen av trans- portbandet. Hållfasthetsmässigt har dessa bindetrådar lägre betydelse.

Genom att varptrádarna ligger i väsentligen ett plan eller skikt och hålles samman med hjälp av en varp- trikå, kan man dessutom i avsevärd utsträckning variera armeringsskiktets egenskaper i fråga om hállfasthet etc i längdled av transportbandet. Om inlagda väfttrådar ut- nyttjas, vilket föredrages, kan man på motsvarande sätt åstadkomma variationer i fråga om hàllfasthet etc i trans- portbandets breddled. Man kan sålunda utnyttja tjocka eller grova varptrádar, som förlägges glest, t ex genom att de inlägges mellan varannan eller var tredje eller rent av var fjärde maskrad i varptrikàbindningen. På samma sätt kan man variera antalet väfttràdar, dvs de trådar som inlägges i och sträcker sig mellan de angrän- sande maskorna i de bredvid varandra liggande maskraderna i varptrikàn. Även dessa väfttrádar kan sålunda göras tunnare eller tjockare allt efter de önskade egenskaperna hos det färdiga transportbandet. Glesheten varieras genom att väfttrådarna inlägges i varje maska eller i varannan eller var tredje etc maska i de bredvid var- andra liggande maskraderna, allt efter behov. Vidare kan man även använda olika tjocka varp- eller väfttrådar i ett och samma transportband, t ex en grov varp- eller väfttrád, följd av tre tunnare. En annan fördel är att man får större frihet att välja material i varptràdarna och de eventuella väfttrádarna. Dessa skall ju inte annat än hållas på plats medelst trikåbindningen.

En mycket stor fördel med transportbandet enligt upp- finningen är att man kan genom lämpligt materialval och lämplig uppbyggnad av det nämnda armeringsskiktet klara sig med ett armeringsskikt i karkassen och därvid för- lägga detta i transportbandets neutralzon, så att det i så ringa grad som möjligt utsätts för böjpäkänningar och onödiga dragpåkänningar vid brytrullarna för transport- bandet. 10 15 20 25 30 35 456 235 4 En annan mycket stor fördel med ett transportband enligt föreliggande uppfinning är den skarvningsmetod som man kan utnyttja. Vid konventionell skarvning av transportband som har övre och undre täckplattor och en däremellan placerad karkass sker skarvningen genom att man avskalar det övre täckskiktet pá ena sidan om det blivande skarvområdet och sedan avskalar det undre täckskiktet på andra sidan om skarvomrádet. Därefter sker omlottskarvning och komplettering av täckskikten samt vulkning. Vid ett transportband enligt föreliggande uppfinning sker också avskalning av de övre och nedre täckskikten inom det blivande skarvomrâdet, men vid sammanläggningen under överlappsskarvningen förlägges varptrâdarna kamartat in mellan varandra, så att de ligger i väsentligen samma plan inom skarvomrádet. Det allra bästa resultatet erhålls om armeringsskiktet fri- läggs helt inom skarvomrádet, varefter helt nya täckskikt anbringas i skarvomrádet och varvid de fria ändarna av varptrådarna i armeringsskiktet läggs kamartat in i varandra, så att de alla kommer att ligga i väsentligen samma plan och i transportbandets neutralzon. Detta ger väsentliga fördelar i fråga om skarvens böjlighet. Vid skarvning av konventionella transportband med vävinlägg, sker ju en dubblering av vävskikten inom skarvområdet, varvid de varandra överlappande armeringsskikten inom skarvområdet förskjuts bort från transportbandets neutral- zon. Eftersom transportbandet under sin användning böjes över bandtrummorna vid transportbandets ändar, uppstår lätt skador inom skarvomràdet, när konventionell vävarme- ring överlappsskarvats. Vid skarvning av ett transportband enligt uppfinningen blir tendensen till separation inom skarvområdet mindre till följd av att karkassens enskilda varptrådsskikt ligger i väsentligen samma plan och i neutralzonen även inom skarvområdet.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till de bifogade ritningarna. Fig 1 vi- sar schematiskt uppbyggnaden av ett exempel pà ett trans- portband enligt uppfinningen. Fig 2 visar skarvning av v -w 10 15 20 25 30 35 456 233 5 ett sådant transportband. Fig 3 visar schematiskt ett ut- föringsexempel på ett armeringsskikt, som ingår i trans- portbandet enligt uppfinningen.

I fig 1 visas den generella uppbyggnaden av ett trans- portband enligt uppfinningen. Transportbandet omfattar övre och undre täckskikt 10 resp ll, som omsluter ett ar- meringsskikt 12. Detta skikt är företrädesvis placerat i transportbandets neutralzon. Mellan täckskikten och arme- ringsskiktet 12 (eller armeringsskikten 12) finns mellan- gummiskikt 13 för att förbättra vidhäftningen mellan täck- skikten och armeringsskikten. Armeringsskiktet kan vara gummibelagt, varvid gummibeläggningen kan bilda mellan- gummiskikten.

Enligt uppfinningen skall karkassen, dvs armerings- skiktet 12, vara uppbyggt av minst ett armeringsskikt, som har bindetrådar 15, 16 i form av en varptrikå, i vilken lagts in varptràdar 17 och i det visade utförings- exemplet även väfttràdar 18, 19, varvid varp- och väft- trådarna ligger i var sitt skikt och korsar varandra.

Detta armeringsskikt är sedan placerat med sina varptrá- dar 17 i transportbandets längdriktning.

Som framgår av fig 3 är armeringsskiktet en varp- trikå, som framställts av flera parallella trådsystem, dvs varpar. Varje nål erhåller härvid minst en egen tråd 15, 16. Maskorna bildas alla på en gång och huvud- sakligast i trikåvarans längdriktning. För ernående av förbindelse mellan de olika maskstolparna sinsemellan förskjutes trádföringsorganet, den s k läggmaskinen, i sidled så att en och samma tråd i önskad ordningsföljd kommer att bilda maskor på två eller flera närliggande nålar. Vid det i fig 3 visade utföringsexemplet bildar varje enskild tråd l5, 16 maskor på två närliggande nå- lar, och varje tråd sträcker sig sålunda i två maskstolp- rader. Även andra typer av varptrikå är användbara, t ex sådana där varje tråd sträcker sig mellan tre eller fyra bredvid varandra liggande maskstolprader. Vid utförings- exemplet har mellan varannan bredvid varandra liggande maskstolprad lagts in varptràdar 17, över vilken tvärför- 45e 255 10 15 20 25 30 35 6 bindelserna mellan maskstolpraderna sträcker sig. I detta utföringsexempel har även väfttrádar 18, 19 lagts in i trikåbindningen för fasthållning av varptrádarna 17. Vid det visade utföringsexemplet har så skett mellan var tredje maska i maskstolparnas längdriktning. I fråga om väfttràden 18 har denna förts över alla bredvid var- andra liggande maskor i de bredvid varandra liggande maskstolpraderna men under både varptrådarna 17 och de tvärgáende delarna 20, 21 av bindetrâdarna 15, 16.

I fråga om väfttrâden 19 sker bindningen pá ett annat sätt, som ger en bättre fastlåsning av väfttráden i trikåvarans längdriktning. I detta fall har sålunda väfttråden förts genom varje maska i samtliga bredvid varandra liggande maskstolprader och även förts under varptrådarna 17. Härvid erhålles en effektiv lägesfixering av både varptrådarna och väfttràdarna relativt det som trikávara utformade systemet av bindetrådar.

Den för framställning av armeringsskiktet utnyttjade trikàtekniken är välkänd och kan varieras i vida ut- sträckning allt efter de krav som man önskar ställa pà armeringsskiktet i transportbandet. Sålunda kan varp- trâdarna 17 placeras tätare eller glesare eller bildas av annat armeringsmaterial än resten av armeringsskiktet, t ex aramidfibrer. Samtidigt kan man på samma omfattan- de sätt variera materialet och placeringen av väfttrå- darna 18. Det kan finnas tillfällen när man önskar enbart tunna väfttrâdar. Om man däremot önskar en förbättring av tvärstyvheten hos bandet, kan man utnyttja tjockare väfttrådar eller också omväxlande tjocka och tunna väft- trådar. Detsamma gäller i fråga om varptrádarna 17.

Bindetrådarna 15, 16 i trikåvaran bör däremot vara tunna eftersom deras huvudsakliga syfte är att hålla samman armeringsskiktet.

I fig 2 visas ett sätt att utföra en skarvning av ett transportband enligt föreliggande uppfinning. vid de båda ändar av transportbandet, som skall förenas med varandra, har de övre och undre täckskikten och även mellangummiskikten 13 avlägsnats, så att textil- 10 15 20 25 30 35 456 233 7 skiktet frilagts helt. Som framgår av fig 2 har de båda transportbandändarna 22, 23 placerats på ett underlag 24, varvid ett kompletterande undre täckskikt 25 och ett kompletterande mellangummiskikt 26 placerats på underla- get 24 inom skarvomràdet. Ovanpå mellangummiskiktet 26 har de frilagda varptrådarna 17A, l7B lagts samman pà ett kamartat sätt in mellan varandra i väsentligen ett och samma plan, så att dessa varptràdar kommer att ligga unge- fär i transportbandets neutralzon. Vid behov kan man även lägga in icke visade tvärarmeringar, som ersätter eller kompletterar väfttrådarna 18, 19 inom skarvområdet. Sådana tvärarmeringar har emellertid inte visats i fig 2. Efter orienteringen av varptrådarna 17A och l7B på angivet sätt, lägger man pà ett mellangummiskikt 27 och därefter ett övre täckskikt 28 för komplettering av transportbandet inom skarvomrádet. Slutligen företages en vulkning av skarvomràdet.

En annan möjlighet att utföra skarvningen, fast inte lika bra som den beskrivna utföringsformen, är att inom skarvomrádet avskala det övre täckskiktet på den ena sidan om skarven och att avskala det undre täckskiktet på den andra sidan om skarven, så att armeringsskiktets inlagda varptrådar frilägges. Därefter genomföres en överlapps- skarvning genom sammanläggning av de avskalade bandpar- tierna på ömse sidor om skarven på ett sådant sätt, att varptrådarna inom de avskalade bandpartierna läggs kam- artat mellan varandra.

Som elastmaterial i transportbandet kan man använda konventionella natur- eller syntetgummiblandningar eller andra elastmaterial med egenskaper, som är lämpliga med hänsyn till transportbandets avsedda användning. På mot- svarande sätt kan man välja lämpliga material för arme- ringsskiktets olika delar, dvs varp- dbh väfttràdar samt bindetràdar. Olika material kan användas för de olika trådarna i ett och samma transportband.

En möjlighet att öka vidhäftningen mellan elastma- terialet och de inlagda varptrádarna är att underkasta dessa en matteringsbehandling, särskilt om trådarna utgörs av aramidfibrer.

Claims (5)

456 233 10 15 20 PATENTKRAV

1. Transportband av armerat elastmaterial, omfattande övre och undre täckplattor (10, ll) och en däremellan placerad karkass (12), k ä n n e t e c k n a t därav, att karkassen (12) innehåller minst ett armeringsskikt (12), som har bindetràdar (15, 16) i form av en varptrikå, i vilken lagts in varptràdar (17), och att armeringsskik- tet (12) är placerat med sina varptràdar (17) i trans- portbandets längdriktning.

2. Transportband enligt patentkravet 1, k ä n - n e t e c k n a t därav, att varptrikån (15, 16) även har inlagda väfttràdar (18, 19) och att varp- och väft- trådarna (l7; 18, 19) ligger i var sitt skikt och korsar varandra.

3. Transportband enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att varptràdarna (17) inlagts med vald fördelning mellan varptrikàns mask- rader, företrädesvis mellan varannan maskrad.

4. Transportband enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att väfttrådarna (17, 18) inlagts med vald fördelning i varptrikåns mask- rader, företrädesvis mellan var tredje maskrad.

5. Transportband enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t därav, att karkassen (12) bil- dats av ett enda armeringsskikt av angiven uppbyggnad.