SE455847B - Fastsettning av ett rundsagsblads stangformade lostand vid bladstomme - Google Patents

Description

455 847 kretsen i' det plan som definieras av sågskäret. Hård fastklämning av landin- fästningen kan leda till lateral fladdríng av tandhjulsomkretsen och fixering kan endast erhållas genom att man sträcker de centrala delarna av ett blad genom hamríng.

Elasticitenten hos denna tandínfästning är liten. Därför är de nämnda tändernas fastklämningstryck omöjligt att göra likfonnigt. För en lugn bladope- ration skulle ett resonabelt tangentiellt tryck vara cirka 1 kN. En normal slit- ning av så litet som 1,5 pm i inpassningsytan av en del skulle vara nog för att helt förstöra fastklämningstrycket. Det kommer alltså att hända förr eller senare att några av bladets tänder kommer att vara fixerade i läge medan andra är lösa. Emellertid är en nit ínpassad i den nämnda tandens tandförankring och håller denna på plats och förhindrar att den lossnar helt.

Fig. 2 visar en tand l som är inpassad i en bladkropp 2. Den nämnda tandens skär 3 är gjord av ett hårt material och är bredare än bladkroppens tjocklek. Det vill säga att sågspåret blir så brett att bladet och dess tänder har tillräckligt med utrymme för att kunna rotera fritt i detta. En tand och en bladkropp är förankrade vid varandra med hjälp av en nit 4. Som sådan mot- svarar konstruktionen det amerikanska patentet nr. 4 084 470 och det kanaden- síska patentet nr. 1 051 321.

Under sågoperationen är tandens spets påverkad av en skärkraft F av en storlek av cirka 0,5 - 1 kN. Om tandinpassningen är lös, roterar tanden runt niten 4 och bärs upp av bladkroppen 2 på punkterna a och b, fig. 3. När tanden kommer ut ur träet upphör kraften F och en centrifugalkraft roterar tanden runt niten 4 på så sätt att den vilar mot bladkroppen på punkterna c och d, fig. 4. Eftersom centrifugalkraften endast är cirka 150 N och dess effek- tiva avstånd till den nämnda _niten, vilken fungerar som en svängpunkt, är mycket mindre, kommer de bärande krafterna på punkterna c och d att kvarstå som små.

Kontakten i punkterna a och b uppträder som en stöt. Därefter blir fjädrar kontaktytorna elastiskt och vid ett plötsligt upphörande av skärkraften tvingar elasticiteten kontaktpunkterna att studsa från varandra och detta är tillräckligt för att tanden ska komma i det läge som visas i fig”. 4. Kontakten i punkterna a och b repeteras med stor kraft i varje cykel. Emellertid träffar inte ytorna varandra varje gång på exakt samma sätt, vilket resulterar i slit- ning av ytan och friktionskorrosion. Tänderna lossnar ännu mer och vartefter som slitning av niten framskrider lossnar de helt. Fästanordningen kan stärkas genom tillslagníng av den nämnda niten. Men om ínskärningens längsgående sidor redan är utslitna såsom visas i fig. 4 är tillslagning av niten bara en temporär hjälp och hela bladkroppen måste slutligen bytas ut på grund av den laterala ytslitningen av niten. 455 847 Idén bakom denna uppfinning syftar till att åstadkomma ett fortgående starkt tryck vid den nämnda tandens bärande punkter a och b så att vid upp- hörande av kraften elastisiteten gör att ytornas kontakt med varandra ej upphör.

Syftet med uppfinningen uppnås genom att utföra fastsättningen med de i patentkravet 1 angivna kännetecken. a Den teknik, från vilken uppfinningen utgår framgår av fig. 1-4 på bi- fogade ritningar, varvid fig. l visar ett sågblad med stångformade tänder och fig. 2-4 visar ett avsnitt av bladet med en tand. På samma sätt visasen tand i två utföringsformer i enlighet med uppfinningen i figurerna 5 och 6.

Bladets kant mitt framför en tandinskärning är försedd med en inskär- ning för att avgränsa en fjädrande remsa 5 vid sidan av tandinskärningen, fig. 5. Remsan böjs med hjälp av en kil vilken är fastklämd i inskärningen, så att den nämnda remsan på detta sätt förvärvar en fortgående plastisk böjning mot tandinskärningen. När en tand är fastklämd i läge, tvingar den nämnda remsans fjäderkraft tanden mot bärpunkten med en kraft H, vilken är av en storlek av cirka 3 kN. Detta förstorar avsevärt den bärande kraften, vilken är åstadkommen genom den nämnda skärkraften i punkten a, och kontakten förloras inte vid upphörande av kraften. Fjädringen hos remsan är av sådan storlek att även avsevärd förslitning av kontaktytorna inte förhindrar åtdragning av tan- den. Dessutom kan den ursprungliga täta kontakten alltid återfås genom att åstadkomma en ny plastisk böjning av remsan.

En fjädrande remsa 6 kan också utformas på en tand, och den verkan man får av detta blir exakt densamma, se fig. 6. I detta fall måste tanden till- verkas av ett så motståndskraftigt material, så att tillräcklig elastisitet erhålles.

För att förankra tanden i läge används en nit, vilken är placerad vid den bakre ytan så nära botten av tandinskärningen att trycket, som uppkom- mer, pressar tanden hårt mot punkten b, fig. 5 och 6. Således är hela tanden kraftfullt pressad mot dessa bärpunkter a och b mot vilka bärytans reaktions- kraft till skärkraften också är riktad. Även bärytans reaktionskraft till centri- fugalkraften riktas mot samma punkter med hjälp av det nya läget hos niten.

Claims (4)

455 847 ~ PATENTKRAV

1. Fastsättning av ett rundsågblads stångformade löstand vid en bladstomme (2), på vars periferi är anordnade skåror, i vilka tänder (1) av sagda slag pla- cerats och fastsatts vardera med åtminstone en låsningsnit (4'), som är belägen i skarven mellan skåran och tanden, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att låsningsniten (4') är placerad nära skårans botten och på baksidan av tanden (l) i den tandens utåt belägna skär (3) belastande skärkraftens (F) riktning räknat och vid tandens framsida är ett elastiskt utsprång (5 eller 6) anordnat att med en fjäderkraft (H) trycka tandens yttre partis bakkant mot den yttre delen av skårans baksideskant för dels placering av de genom skärkraftens an- grepp definierade stödreaktionspunkterna (a och b) mellan löstanden (1) och bladstommen (2) så avlägset från varandra som möjligt och för att dels pressa den främre kanten av löstandens inre ände mot den i nedre delen av skårans framsida belägna inre och främre stomstödpunkten (b) och baksidan av tandens yttre parti mot den här belägna yttre och bakre stomstödpunkten (a).

2. Fastsättning enligt patentkrav 1, k ä' n n e t e c k n a d d ä r a v, att det elastiska utsprånget (5) har gjorts genom att i bladstommen framför tand- skåran inskära en från bladstommens kant sig vidgande skåra.

3. Fastsättnízig enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att det elastiska utsprånget är anordnat i tandens (1) framkant.

4. Fastsättning enligt patentkrav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r - a v, att efter maskinbearbetning av tandens och bladstommens anliggnixxgsytor har utfört plastisk böjning av det elastiska utsprånget (5 eller 6). f) nn l If.