SE455545B - Lesapparat for lesning av prisetiketter - Google Patents

Description

455 545 10 15 20 25 30 55 2 re för etiketter, där för varje försäljning av ett föremål motsvarande etikett införes och förses med extra hâlkoder för försäljare, faktiskt betalat pris etc. Emellertid läses ej etiketterna och användes ej för automatiskt införande av priser i ett kassaregister.

Olika typer av läsare för etiketter av Kimball-typ är även kända. Ett exempel på detta är den s.k. High-Speed Kimball Reader där en bunt av etiketter införes och etiketterna bringas en och en framför en rad av fotodetektorer, som er- håller ljus genom kodhälen, där dessa är stansade i etiket- terna. För att mata fram etiketterna är de försedda med två runda matningshål, i vilka radiella stift från ett stifthjul gär in och bringar etiketterna till en bana runt ett om- kretsparti av det roterande stifüüdkm. Ehuru denna maskin är mycket snabb, är den endast lämplig för batch-behandling.

Syften med uppfinningen Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett förbättrat registreringssystem, som bygger på den väl- kända Kimball-etikettsprincipen, som beskrivits ovan. Det är ett annat syfte att eliminera olägenheterna med uppsamlingen av etiketter särskilt vid bråda tider i en överfylld butik. Ännu ett syfte är att eliminera så långt som möjligt det arbete som består i att trycka in priserna på ett tangent- bord, då artiklar, försedda med etiketter, säljes. ' Ett ytterligare syfte är att åstadkomma ett system, där hål- kodsmarkerade etiketter kan användas kompatibelt med tryckta, kodmarkerade etiketter och även att använda endast tryckta etiketter, som kan åstadkommas lokalt med hjälp av enkla tryckmaskiner i stället för att levereras från en central. Det är även ett syfte att åstadkomma en mäskin av samma typ, som kan läsa etiketter av andra slag, t.ex. den kodtyp som kallas UPC i USA och EAN i Europa, och vilken är en streckkod. I enlighet med en speciell aspekt av uppfin- ningen är det även ett syfte att förenkla prisändringar i en 10 15 20 25 30 55 455 545 3 butik, där varorna är nmrkerade med etiketter, t.ex. vid realisation eller reklamförsäljning.

Fördelar med uppfinningen Ur försäljarens synpunkt fungerar etikettläsaren enligt upp- finningen pâ följande sätt. När en vara skall säljas till en kund, borttages dess etikett eller en lösgöringsbar del där- av och instickes i en springa i läsaren. Ehuru det normalt finns en synlig prismarkering på etiketten, behöver försäl- jaren inte läsa den. När etiketten instickes, läser läsaren en priskod från etiketten, och en prissignal överföres till kassaregistret och registreras. Om flera varor skall säljas till samma kund, matas deras etiketter in den ena efter den andra, och när samtliga etiketter i ett visst köp har in- matats, pressar försäljaren en knapp för totalsumma, och kassaregistret framräknar summan på normalt sätt och levere- rar ett kassakvitto.

Ibland kan en etikett vara oläslig eller felaktig och läsa- ren kommer då att leverera denna etikett i en speciell ut- gångsuppsamlare, under avgivande av en signal som kan vara en hörbar signal eller en synlig signal eller båda. Försäl- jaren kan då försöka införa samma etikett igen. (En etikett, som insatts upp och ned kommer att skjutas tillbaka omedel- bart.) Om den ej läses då, kan försäljaren läsa den tryckta informationen på etiketten och införa priset i kassaregist- ret manuellt, medelst dess normala tangentbord. Detta kan även vara nödvändigt för artiklar, där priset har reducerats så att priset i etikettkoden ej längre är giltigt. Dylika etiketter, \ lagras separat, medan de normalt lästa etiketterna uppsamlas som ges särskild behandling, kommer normalt att inuti läsaren. ~_...

Ur affärsledningens synpunkt medför uppfinningen följande fördelar. Läsaren kan leverera informationen i etiketterna direkt vid försäljningsögonblicket till ett dataregister, antingen on-line eller genom ett lämpligt medium. Det är "455 545 10 15 20 25 BO 35 4 möjligt att exempelvis anordna en vanlig magnetbandskassett_ för att registrera data från etiketterna. Detta medium kan sedan lämpligen registrera alla de andra data och ej blott så att det går att hålla kontroll över lagret och beträffande produkt, priset, snabbt dela upp omsättningen t.ex. plaggstorlekar etc. Ett fördelat system erhålles sålunda i stället för de centraliserade system som tidigare använts för samma ändamål.

I det för närvarande föredragna utförandet förmår etikett- läsaren läsa normala etiketter av s.k. Kimball-typ och även alternativt etiketter, där koden ej är en hålkod utan en tryckt kod, erhålla ett kompatibelt system bör de alternativa etiketter- som kan vara liknande Kimball-koden. För att na ha styrhål, som är likadana som de som finns på den gamla sortens etiketter, och vilka hål användes för matningsända- mål. liknande sätt, och om det nya slaget av etiketter förses med är det möjligt att låta ett Hålkoderna och de tryckta koderna kan sedan läsas på ett speciellt signalmärke, dylikt märke styra läsningssättet, så att försäljaren inte behöver bry sig om att omställa läsaren utan kan införa kod- etiketter av båda slagen i godtycklig ordning. I enlighet med ett särskilt kännetecken kan etikettläsaren läsa både hål och tryckfärgsmarkeringar medelst samma utrustning och utan skillnad.

Normala etiketter av det tidigare kända slaget tillverkas vanligen på specialmaskiner, som är ganska dyrbara, varför det är nödvändigt att anordna centraliserad tillverkning.

Med föreliggande system under användning av alternativa eti- ketter som är tryckta, är det möjligt att använda mycket enkla tryckmaskiner och exempelvis låta tryckningen styras av förtillverkade styrhål i etikettblanketter. än Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningens syften och fördelar uppnås genom ett nytt slag av etikettläsare, som samverkar med ett kassaregister. Ehuru 10 15 20 25 30 35 455 545 5 för närvarande etikettläsaren tänkes som en separat enhet att kopplas till ett kassaregister av den moderna elektro- niska typen, som kan acceptera elektriska koder alternativt till koder införda på dess tangentßord, kan en etikettläsare även inbyggas i ett kassaregister eller en annan maskin med liknande funktion. Det avses därför ej att begränsa uppfin- ningen till fallet med en separat etikettläsare ehuru detta är det för närvarande föredragna utförandet.

I enlighet med uppfinningen anordnas sålunda en etikettläsa- re, som har en ingångsspringa för införande av etiketter en och en manuellt och en i taget, en avkännare för avkänning för hand etikett, utförande av en optisk läsoperation av maskinläsbara koder av närvaron av en införd medel för på en etikett, som införes och avkännes, paritetsundersökan- de logik, som tar hand om felläsningar på etiketten, medel för bortstyrning av en etikett då ett paritetsfel avkännes, medel för utkastning av en bortstyrd etikett, medel för registrering av läst kodinformation pä en från felläsningar fri etikett, medel för överföring av den registrerade koden till ett kassaregister för införande av ett pris däri och medel för uppsamling av registrerade etiketter.

I enlighet med en annan aspekt av uppfinningen anordnas medel för manuellt införande av en etikett till en första bana, som slutar mot utskott på ett stifthjul, som har två stift anordnade bakom utskotten för att manuellt skjuta en etikett mot utskotten och därvid aktivera omkopplarmedel för att starta stifthjulets rotation, varvid de nämnda två stif- ten på detta är anordnade att gripa tvâ hål i etiketten för att bringa den utefter en andra, böjd üïfi, optiska läsmedel invid den böjda banan för avkänning av kodmarkeringar därpå, utkastarmedel för avgivande av en rejektsignal då en signal från nämnda optiska läsmedel är felaktig, avböjningsmedel aktiverade av rejektsignalen för utkastning av en dålig eti- Rett , etiketter. och uppsamlingsmedel för uppsamling av rätt lästa 455 545' 10 15 20 25 30 35 6 I enlighet med ett föredraget utföringsexempel är etikett- läsaren försedd med anordningar för läsning på två sätt, så att den kan läsa en vanlig hålkodad etikett eller en eti- kett, försedd med tryckfärgsmarkeringar i stället för kod- hål. Båda liknande matningshål, samma sätt. Emellertid måste den optiska läsningen göras på slagen av etiketter måste vara försedda med eftersom de mekaniskt behandlas på olika sätt, ehuru det avses att använda samma kodpositioner.

Det är möjligt att använda en och samma uppsättning av op- tiska avkännare i båda fallen, exempelvis genom att avkänna den förminskade ljustransmissionen vid ett läge, försett med en punkt av tryckfärg, medan ett hål avkännes genom att mera ljus transmitteras genom etiketten. Det är även möjligt att anordna två uppsättningar av avkännare, den ena för avkän- ning av transmitterat ljus från en lampa på motsatta sidan av etikettbanan, och den andra för avkänning av reflekterat ljus från en lampa på samma sida om etikettbanan. Normalt kommer därför den första avkännaruppsättningen att avkänna pulser av ljus, medan den andra uppsättningen avkänner "svarta" pulser mot bakgrund av reflektiviteten hos rent papper.

Det är nödvändigt att avkänna vilket slag av etikett som håller på att läsas, att avkänna frånvaron av en hàlkod med en avkännaruppsätt- Det är möjligt att utföra detta genom ning och att aktivera den andra avkännaruppsättningen vid dylik frånvaro, och det är då fördelaktigt att montera den andra avkännaruppsättningen nedströms från den hålavkännande uppsättningen. Det är emellertid även möjligt att anordna ett klipp eller en färgmarkering pâ ett förutbestämt ställe på etiketten för att indikera att en etikett är av något av slagen, och i läsaren en speciell avkännare för att signale- ra dess närvaro för att välja den lämpliga läsmetoden.

Det är även möjligt att anordna en läsare för att läsa en- bart tryckta koder i etiketter, och sålunda modifiera syste- met genom att helt eliminera användningen av hålkoder, och 10 15 20 25 30 35 455 545 7 bara behålla de hål i etiketterna, som tjänar för att loka- lisera och mata. Koder i etiketterna kan då tryckas i en tryckmaskin, under användning av etiketternas kanter som markeringar för att tillförsäkra att kodmarkeringarna faller på de rätta ställena och icke vid sidan om, och sålunda tillförsäkra läsbarhet.

Uppfinningen kan även ses ur den synpunkten att den ger ett system för bokföring och registrering av inköp vid en för- säljningspunkt, omfattande ett kassaregister av elektronisk typ . vari är tillagd en etikettläsare, så att etiketter kan läsas som förmår ta emot elektriska priskodssignaler, och och deras prisinformation automatiskt införas i kassaregist- ret i som manuellt införes stället för prisinformation, medelst kassaregistrets tangentbord. Etiketterna tages från sålda varor och införes manuellt en åt gången, vilket tjänar samma ändamål som om försäljaren inför priset på tangent- bordet, Det är möjligt att läsa även annan information från etiketterna för införande till så som tidigare brukats. ett minne, ett register, en dator eller liknande, och ut- tömma all information på etiketterna för behandling för alla slag av bokföringsändamàl.

Med kassaregister menas en maskin, sådan som användes för att addera köpesummor, och ur uppfinningens synpunkt är det utan vikt om det är försett med kassalåda eller ej, om det är en enhet för att registrera inköp i ett kreditkortsystem eller om registreringen av inköp göres på något annat sätt.

Uppfinningens användbarhet skulle ej försämras genom använd- ning med dylika register, och användningen av uttrycket kassaregister avses ej begränsa uppfinningen till dylika fall där faktiskt kontanter byter ägare.

Kort figurbeskrivning Pig. l visar en etikettläsare enligt uppfinningen, kopplad till ett kassaregister. Å Pig. 2 visar en förenklad sprängskiss av en etikettläsare. 455 545 10 15 20 25 BO 35 8 Fig. 3 är en schematisk ritning, som förklarar de elektriska funktionerna i etikettläsaren i fig. 2 Fig. 4 är ett exempel på en logisk krets för behandling av signaler från kretsarna i fig. 2. ' Fig. 5 visar en krets för justering av belysningen på en etikett, beroende på dess typ.

Fig. 6 visar vågformer, som förekommer vid etikettläsnings- operationer.

Fig. 7 visar en krets för avkänning av en fototransistor.

Fig. 8 är ett schematiskt diagram, som visar avkännarlägen för hål- och kantavkänning på en etikett.

Fig. 9 är en schematisk figur, som visar hål- och kantavkän- ning, relaterat till ett stifthjul. _ Fig. 10 visar ett logiskt schema över en motorstyrkrets.

Fig. ll visar vàgformer i kretsen enligt fig. 10.

Beskrivning av ett föredraget utföringsexempel I fig. gister 2 av elektronisk typ e-26ER). ingângssprínga 4 och pressas lätt in för hand. l visas en etikettläsare l kopplad till ett kassare- (i detta fall ett CASIO model En etikett 3 av Kimball-typ införes för hand i en Läsaren kommer då att starta, och etiketten 3 försvinner in i läsa- är läsaren. 1 kopplad till kassare- ren 1. Som kan ses, gistret, och om etiketten 3 läses framgångsrikt, kommer kassaregistret att införa ett pris i sitt minne, visa det i fönstret 9 och trycka det på ett kassakvitto 7. När ett antal etiketter blivit lästa, motsvarande ett inköp, intryc- ker försäljaren en totalsummeknapp på tangentbordet 6, och summan beräknas, visas i fönstret 9 och tryckes på kassa- kvittot 7. vilken kan ha formen av en skjutlâda 8.

De lästa etiketterna 1 uppsamlas i en låda inuti Om det kommer den i stället att läsaren, förekommer en felaktig etikett, utkastas i utmatningsluckan 5, så att försäljaren kan införa det icke lästa priset (tryckt på etiketten) medelst tangent- bordet 6.

I fig. 2 visas en sprängskiss av en etikettläsare. Det fram- går att under etikettingången 4, som fungerar som en 10 15 20 25 30 35 455 545 9 springa, finnes ett slags trumma eller stifthjul 10. Styr- ningar 12 och 13 är monterade invid omkretsen till hjulet 10, varvid mellanrummet bildar en förlängning av den bana som definieras av etikettingângen 4. En etikett som införes kommer att bringas mot utskotten 16 på trumman, och medel, som skall beskrivas nedan, indikerar elektroniskt att en etikett blivit införd. Detta startar motorn ll, vilken bör- jar rotera i visad riktning. Ett par utskott eller stift l7 griper då i motsvarande hål i etiketten och drar den med sig. En lampa LS inuti trumman utsänder ljus genom en öpp- ning i trumman, och detta ljus avkännes genom etiketten medelst en uppsättning av ljusavkännare 18, som ingår i en logisk krets för avkänning av koder på etiketten, som bringas framför avkännarna.

Avkännarna omfattar optiska fibrer 19, som är kopplade till ljuskänsliga element 20, företrädesvis fototransistorer.

Ehuru detta ej visas, bör för en Kimball-etikett finnas tio dylika avkännare, så riktade att de avkänner tio olika lägen för hål eller, tryckta markeringar, som ocksâ kan avkännas. i enlighet med ett speciellt utförande, I det logiska system som skall beskrivas nedan, föreligger en funktion som bestämmer om läst information är acceptabel.

En accepterad etikett kommer att följa en första bana ned i skjutlâdan 8'. aktiveras för att sända en felläst etikett till en annan Det finns även en förgrenare 14, som kan bana, som slutar i utgången 5. Denna avgrenare eller växel (för att tillgripa en järnvägsterm) kan aktiveras genom en motor eller ett relä 15, som rör flaggan eller styrningen 14. Motorn eller reläet 14 styres elektriskt medelst logik som skall förklaras. 3 visas en schematisk ritning, För enkelhets skull har den I fig. varav framgår mera i detalj hur en etikett läses. krökta banan bytts mot en rak bana. 4255 10 15 20 25 30 35 545' 10 En etikett av en av de avsedda typerna är försedd med hål på visat sätt. Det finns matningshål 21, 22 och 23, varav hålen 21 och 22 användes så som förklarats i samband med fig. 2.

Det finns ytterligare 10 x 12 hålpositioner, som fungerar som ett kodmönster, så att det finns tolv rader motsvarande 2 x 5 positioner, vilka tio positioner läses samtidigt av raden 18 av avkännare, som tidigare omnämnts. Det note- ras att samma positioner kan förses med tryckfärgspunkter i stället för hål och att läsaren kan läsa dylika koder (Det bör framhållas att, alternativt. ehuru detta exempli- fierar en nwcket vanlig typ av kodad etikett, uppfinningen ej är begränsad till en särskilt korttyp utan kan användas med varje slag av kortliknande markeringar, försedda. med kodmarkeringar i rader och spalter).

Till att börja med skall startoperationen förklaras. När en etikett insättes, kommer dess kant att bryta strålgången mellan en ljuskälla och en fototransistor, vilket par sche- matiskt betecknas som 24. Vidare är anordnad en uppsättning om minst två fotoavkännare 25 och 26 vid matningshålet 21, genom hålet 21 vid En krets 27 avgör när avkännaren 24 avkänner en vilka avkänner ljus startläget för etiketten. etikett, och avkännarna 25 och 26 samtidigt avkänner ljus genom hålet 21. ej beskrivas, eftersom de ligger väl inom räckhåll för den Kretsens 27 konstruktionsegenskaper behöver elektroniska fackmannen. När denna kombination avkännes, startas motorn ll i fig. 2. Det noteras att detta ger en kontroll, så att om den motsatta kanten till en etikett 3 införes, intet hål 21 kommer att påträffas, och apparaten kommer ej att starta. (Om etiketten införes upp och ned, kommer det inte att finnas något hål vid läget för hålet 21, och det blir heller ingen start).

Avkänningen av hålet 2l tillsammans med avkänningen av kan- ten medelst avkännaren 24 utgör sålunda en viktig företeelse i uppfinningen. I enlighet med ett föredraget utföringsexem- 10 15 20 25 30 35 455 545 ll pel bringas motorn ll (fig. 2) att starta i motsatt riktning om, hålet 21 ej detekteras, vilket medför att etiketten utkastas genom att den pressas mot fingrarna pà den person som inför den.

Vid ett föredraget utförande göres denna avkänning av hålet 21 och kanten på en etikett på något mera komplicerat sätt, varvid tvâ optiska hâlavkännare H1 och H2 inträder i stället för avkännaren 24 i fig 3, och vilka är placerade i en rad för att successivt avkänna hålet, och med två kantavkännare Kl och K2 likaså i rad. Detta visas schematiskt i fig. 8.

Vid detta utförande är trumman även åt ena hållet försedd med ett häl P, faller detta hål P framför en optisk avkännare S, såsom framgår av fig. 9. Vid och vid "hemmaläget" ett intilliggande läge SB finns en annan optisk avkännare, som avkänner när trumman 10 har rört sig bakåt till en viss grad.

Dessa optiska avkännare Hl, H2, Kl, K2, 5 och SB utgör delar av ett motordrivsystem som visas i fig.10 för att driva motorn ll. Eftersom envar elektronikfackman kan förstå funk- tionen av denna krets utan en alldeles fullständig beskriv- ning av alla grindarna, är det tillräckligt att förklara att de grindar som är _betecknade A är ELLER-grindar (t.ex. 4075), grindarna betecknade B är NELLER-grindar (t.ex. 4001) och de grindar som är betecknade C är OCH-grindar (t.ex. 4073). V1 - V5 är "enbitsminnen", varvid Vl är hålminne, V2 “etikett OK-minne“, V3 "framåt" och V4 "bakåt". OKF och OKB är optokopplare som är anordnade att beordra motorn ll att rotera framåt resp. bakåt.

Funktionen hos detta system kommer nu att beskrivas steg för steg med särskild hänvisning till fig. 9 och ll, vilken senare figur visar ett diagram av vågformer i kretsen enligt fig. 10. 455 545 10 15 20 25 30 35 1. 2. 6. 12 En etikett instoppas i springan.

Om rätt Kantavkännaren K1 avkänner kan- ten och blir låg. Nollninzen av minnena V1, V2 och VN tas bort.

Hålavkännarna Fl och H2 blir låpa, varav P1.först. Därmed in- ställes V1 först, hålminnet.

Kantavkännaren K2 blir låg, och V2, "etikett OK", ínställes, eftersom V1 instålles. Om S, "hemma", är eller blir hög, och PF från centralloaiken ger klar- signal genom att vara låg, inställes V3.

Etiketten matas av motorn 11 När etikettens bakkant lämnar Kl bringas V1, V2 och VU ånyo till noll.

Om fel Samma resultat Intet K2 blir låg och VU för backrörelse inställes, eftersom V1 ej är in- ställd.

Etiketten bringas tillbaka, tills hålet P bringats till läget P' (fig. 8) och brinz~ ar SB att gå hög. Det- ta nollar VU, som in- ställer V5, backminnet.

Etiketten uttages manuellt, vilket gör att Kl går hög.

Eftersom V5 år hög, inställes V3, och trumman 10 vrides framåt tills S går hög igen, och V3 nollar. När V3 inställdes, nolla- des V5. 10 15 20 25 30 455 545 13 7. När hålet P på nytt bríngas till sådant läge att S är hög, är matningen fullbordad, och V nollas.

Orsaken till avkännaren K2 är att man vill tillförsäkra att etiketten bringas ned tillräckligt lånat för att se till att den kan gripas säkert av stiften 17 i hålen 21, 22.

Det kan noteras att i utförandet enligt fig. 9, utskotten 16 i trumman 10 är utbytta mot ett steg 16', och ett stift 80 är anordnat för hålet 25 (fig. 5) i etiketten 3.

I fig. 11 visas några vâgformer, som förklarar kretsen i fig. 10. H1 och H2 är signalerna från två håldetektorer, placerade såsom schematiskt framgår av fig. 9, medan K1 och K2 är kantavkännande signaler, såsom framgår av fig. 8 och 9. När en etikett införes, går H1 först hög, eftersom eti- ketten blockerar ljuset, och därefter går H2 hög av samma skäl. Därefter detekterar H1 hålet och går låg igen, varef- ter H2 detekterar hålet. V är en fördröjd version av h2, medelst en RC-krets, och vilken sändes till D-ingången på "hâlminnet" V1. "Klock"-ingången på denna krets mottar den signal som betecknas C1 i fig. 11. - Det noteras att kret- sarna V2 - V5 har sina D-ingångar positiva och därför blir inställda av att deras klockinzâng går höm.

Som visas i fia. 10, aktiveras drivkretsen för motorn>11 medelst optokopplare OKF (framåtröre1se)och OKB (back- rörelse). "4s5 545 10 15 20 25 30 35 14 Avkännarna FTl - FTl0 är kopplade till en logik 28, som har egenskaper som kommer att beskrivas med hänvisning likaså till fig. 6.

Logiken 28 har en utgång 29, som signalerar att alla foto- avkännare 18 mottar ljus. Detta är normalt fallet t.ex. då ingen etikett nått läsläget. När motorn ll (fig. 2) startar, kommer kanten till etiketten 3 att nå raden av avkännare 18, och de kommer alla att bli "mörka". Signalen "alla ljusa" på utgången 29 kommer att bli låg, och den logiska operationen kommer att starta. Läsfasen slutar då etiketten passerat förbi avkännaren 18 och “alla ljusa" på utgången 29 blir hög. "alla mörka", som går hög då alla avkännarna 18 avkänner låg ljus- På utgången 30 till logiken 28 avkännes en signal intensitet. När ett kodhål kommer framför en av avkännarna, blir denna signal låg.

Det kan här förklaras att Kimball-typskoden är så konstrue- rad, att en grupp om fem hålpositioner ger en sifferposition och att alla tal 0 - 9 motsvarar ett par av hål ( ( ä )= =l0). visa exakt två hål._Vid position l kommer sålunda signalen Varje korrekt sifferposition kommer sålunda att upp- “alla mörka" att bli låg, såsom framgår av fig. 6. Därefter blir de alla mörka tills position 2 uppnåtts, etc.

Var och en av de tio signalerna från avkännarna l8 är kopp- lad till en ingång på logiken 28, och det finns tio utgångar betecknade Dl - D10. därvid även som anpassning till följande kretsar, på logiken 28, (Logiken 28 fungerar som är i C-MOS.) Dessa utgångar är var för sig höga då en motsvarande hålkod föreligger. De är samtliga kopplade till parallellin- gångar på ett skiftregister S/R FF.

Som framgår av fig. 3, har SR-FF ("set-reset flip-flop“) tio parallella ingångar, tio parallella utgångar och en reset- 10 15 20 25 30 35 455 545 15 ingång R. En puls för att återställa ingången R kommer att återställa samtliga vippor. Om en av signalerna Dl - D10 är hög, kommer dess motsvarande vippa att koppla om, och göra dess motsvarande utgång permanent hög, tills kretsen åter- ställes via ingången R. Vid det föredragna utföringsexemplet är denna krets SR-FF en C-MOS-krets känd som 4043 (kan er- hållas från särskilda "låskrets" ej använder någon strobe-ingång, vilket flera tillverkare). Det noteras att denna är särskilt lämpligt eftersom lägena på en etikett kan vara illa definierade, så att en låsning med styrsignal vore svår att bringa till rätt tidsinställning med hänsyn till dålig precision i lokaliseringen och olika defekter som påträffas i etiketter.

Signalutgångarna Dl - D10 från S/R FF klockas in i ingångar, 4 medelst pulser "alla mörka". När den vilket betyder att kanten som visas i fig. första signalens "alla mörka", till en etikett 3 blivit insatt och skuggar alla avkännarna 18, kommer den första signalstyrningen av kretsen i fig. 3 att överföra alla utsignalerna Dl - D10 som aktiva, eftersom avkännarna dessförinnan samtliga var belysta.

Signalen "alla mörka" ledes till en krets PF, som alstrar en återställningssignal med en liten fördröjning, vilken sedan återställer samtliga vippor i S/R FF. De startar sålunda i "mörka" tillstånd. Så fort som en eller flera av ingångarna Dl - D10 går hög, vilket indikerar hålkoder, kommer signalen "alla mörka" på ledningen 30 att bli låg. Vi befinner oss då vid position l i fig. 6. att ge hög utsignal i S/R FF.

En därtill svarande vippa kommer Vid slutet av position 1 i fig. l kommer signalen “alla mörka" att ånyo bli hög, efter- som det icke finns några hål framför avkännarna 18. Samma signal "alla mörka" kommer att inklocka föreliggande inne- håll i S/R FF till kretsen i fig. 4, och kretsen PF kommer på nytt att återställa vipporna via R. Detta genomgås rad för rad, tills etiketten slutar och signalen "alla ljusa" blir hög, kännarna 18. eftersom etikettens 3 motsatta kant passerat av- '455 545 10 15 20 25 30 35 16 Som nu förklarats, matas från S/R FF i fig. 3 en följd av parallella utgångssignaler, bestående av först tio likadana parallella dylika och sedan tolv successiva koduppsättningar. Dessa ledes till bussomkopplare AI och All (fig. 4), 32 på en parallell bussingäng, "alla mörka". Det finns totalt 12 x 10 positioner i skift- fem i varje och kopplas till skiftregister 31 och samt klockas in av signalen registren, och när alla tolv bitarna införts till varje en- skild ingång, så kommer den först införda biten att ha försvunnit. Om det föreligger en felaktig inläsning, så att mindre än tolv parallellkoder införts, kommer de första in- gängssignalerna att fortfarande kvarligga i skiftregistren 31 och 32, och nyttan av detta för felavkänning kommer att förklaras nedan.

När signalen "alla ljusa" ånyo går hög, startar en databe- handlingsfas under styrning av logiken 33. Omkopplarna AI och AII inställes så att utsignalerna från registren 31 och 32 ledes i en cirkulär bana av bussar 34 och 35. Skiftre- gistren 31 och 32 klockas av klocksignaler från logiken 33, och de successiva utsignalerna ledes till en feldetektor 36.

Denna feldetektor utför för vardera parallellhalva motsva- rande Dl-5 resp. D6-10 en kontroll av existensen i vardera av exakt två aktiva utgångssignaler och tre inaktiva ut- gângssignaler. Om det finns flera eller färre, alstras en felsignal, och läsningen förkastas. Om intet fel finnes, ut- sändes en ny uppsättning av tolv klockpulser, denna gång för utläsningsändamâl.

Koderna ledes därvid till en dekadräknare, som överför Kim- ball-koderna till en lämplig form för en skrivare, ett kassaregister, en dator och/eller något registreringsmedium.

Det noteras ånyo att om det lästs färre än tolv rader av Kimball-koder, så kommer de första bitar som inlästs, samt- liga aktiva, att ligga kvar i skiftregistret och kommer att detekteras som en felaktig kod i feldetektorn 36. 10 15 20 25 30 35 455 545 17 Det noteras att det föredrages att låta motorn ll i fig. 2 arbeta stegvis, t.ex. genom användning av en stegmotor, och att stoppa motorn ll i ett läge, där en etikett blivit läst men kvarstår mellan stifthjulet 10 och styrningarna 12 och 13. Det är då möjligt att hålla kvar en passerad etikett, tills data behandlats och intet fel funnits. Inte förrän då kommer motorn 11 att tillåtas starta ånyo för att låta eti- ketten falla ner i lådan 8'. För den händelse feldetektorn 36 aktiveras, aktiveras motorn 15 för att svänga växeln 14, så att den felaktigt lästa etiketten går till utgången 5, för att göra ett nytt försök att läsa den eller för manuell hantering.

I fig. vilka användes för styrsignaler. 4 visas anslutningar på logiken 33, I det i fig. kommer kassaregistret att ta in priserna siffra för siffra, l visade utföringsexemplet som en vanlig additionsmaskin. När alla siffrorna i ett pris blivit införda, sänder logiken 33 en summasignal till kassa- registret, som sedan automatiskt gör de förut beskrivna operationerna. I andra typer av datasamlare användes andra slag av styrsignaler, exempelvis strobesignaler, och det kan förekomma en kriteringssignal som anger att en ny siffra kan som är nödvändiga för inmatas. De olika modifikationer dylikt bruk är kända för fackmannen.

I enlighet med ett föredraget utförande kan samma kodläsare även användas för tryckta koder i stället för hålkoder.

Detta kan åstadkommas genom att låta en fototransistorav- kännare avkänna ljus genom etiketten vid ett radläge, där det inte finns några häl eller tryckta tecken. Denna avkän- nare är så kopplad att den styr ljuskällan LS så att den inställes på omkring halv maximal ljusutgängssignal då det av etiketten dämpade ljuset avkännes av avkännarenf Detta kan vara t.ex. avkännaren 25 eller 26 i fig. 3, och en krets för detta visas i fig. 5. När ett hål passerar en av foto- transistorerna FT 1-lO, eller det icke finns något etikett, kommer dessa avkännare att bli låga, och om en tryckt fläck 455 545 10 15 20 25 30 35 18 finnes i en "hålposition", så kommer respektive fototran- sistor att gå hög. Utsignalerna avkännes av fönsterdiskrimi- natorer i logiken 28, vilka avger passiva datanivåer kring en medelljusnivâ men avger aktiva datanivåer för antingen hög eller låg fototransistorspänning på avkännarna Fl - F10.

Det är sålunda möjligt- att med en och samma elektronik avkänna både hålkoder och koder med “svarta punkter".

Som beskrivits med hänvisning till fig. 5, styras ljusinten- siteten från lampan LS genom en âterkopplingsslinga. Vid det föredragna utföringsexemplet för avkänning av prickar eller hål finnes för envar av kanalerna Dl - D10 en speciell krets. Ett exempel på en dylik krets visas i fig. 7, monte- rat för kanal Dl. När det hela fungerar, styres lampan LS så att då ett etikettparti, som är fritt från hål eller prick, står framför fototransistorn FT1 (78), dess utsignal blir ungefärligen halva den tillgängliga spänningen, dvs omkring V+/2. Signalen från 78 ledes till en fönsterdiskriminator 70. I denna krets 70 finnes två komparatorkretsar 72 och 73, vilkas positiva ingångar är förspända medelst en motstånds- keaja 74-76, så att de erhåller ungefärligen resp. 2v+/3 och V+/3. Om nu vilospänningen om omkring V+/2 föreligger som ingångssignal VF, så kommer komparatorn 72 att avge en hög utgângssignal, och komparatorn 73 en låg utgângssignal.

Dessa utgângssignaler Vä och V5 ledes till en EXNELLER-grind 71, och resultatet kommer att bli en låg utsignal bl. Om signalen VF går under V+/3 eller går högre än 2V+/3, angi- vande en tryckt punkt resp. ett hål, så kommer grinden 71 i båda fallen att avge en hög utsignal Dl. Signalerna Dl - D10 behandlas fallet med bara hål. sedan på samma sätt som redan förklarats för Med detta utförande, som föredrages för närvarande,har det möjligt att på utomordentligt enkelt sätt anordna för ned- markering av priser. Dylik nedmarkering göres vanligen av olika skäl, t.ex. då en vara inte längre finns i alla stor- lekar och när det förekommer en årlig realisation. Ibland 10 15 20 25 50 35 455 545 19 kan en vara ha blivit lätt skadad så att den inte kan säljas till från början avsett pris. I alla dylika fall fästes en klisteretikett 50 (se fig. 3) vid etiketten vid ett läge nära det läsbara priset 51. Klisteretiketten är försedd med en kant, som t.ex. kan vara lika bred som tvâ kodhàl. En diskriminator 53 aktiveras från en avläsningsavkännare 52, som fungerar på samma sätt som avkännarna 18, och kommer att avge en signal när den påträffar en dylik kant. Denna signal användes som kasseringssignal, och etiketten kommer att bli utkastad, bordet innan etiketten införts. såvida ej det ändrade priset införts på tangent- Ibland användes prisetiketter, som i. priskoden har priset 00.00. resten av informationen skall hållas tillgänglig för regist- Tanken därmed är att sätta priset senare, ehuru rering. Sålunda markeras priset endast på för ögat läsbart sätt. I ett dylikt fall är det nödvändigt att införa en nollprisfinnande effekt. Detta göres genom att förse styr- logiken med en vaktfunktion, som inställes till noll då läsningen börjas och som blir inställd så fort som en siffra 1-9 läses men förblir oinställd om det bara finns nollor att läsa. Om därför priset läses som noll, förkastas etiketten. om inte ett pris införes för hand vid tangentbordet.

Elektroniska kretsaf som nu beskrivits i ett föredraget utföringsexempel bygger på en logisk enhet 33, som kan vara "Motorola Industrial Control Unit MC 145003". mycket detaljer är beskrivna däri, hänvisas till "Motorola Handbook" ROM-minnet för det använda programmet bör programmeras i enlighet med Eftersom så (tryckt 1977) för denna enbitsdator. den beskrivna användningen, vilket är en uppgift, som en liksom valet av genomsnittsfackman utan vidare kan lösa, övrig visad och beskriven hårdvara.

Claims (6)

455 545 Bg Patentkrav

1. Läsapparat (1) för läsning av prisetiketter, som är försed- da med en Varukod, och för överföring av de avlästa data till en kassaapparat (2), som registrerar en försäljning och uträk- nar totalpris, varvid prisetiketterna efter avläsning uppsam- las i ett uppsamlingsrum (8), samt prisetiketterna tillföres en och en till en prisetikettsframföringsbana, genom en införings- springa (4), k ä n n e t e c k n a d av att det i prisetiketts- framföringsbanan efter införingsspringan (4) är anordnad en av en motor (11) till rotation driven vals (10) med utskott (16, 17) för ingrepp mot en prisetikett (3), som har griphâl (21, 22), medel (24) för detektering av en införd prisetikett, optiska me- del (25, 26) för fastställande av ett hål (21) i prisetiketten och för avgörande av om den är korrekt insatt, medel (27) för start av motorn (11) och valsen (10) för frammatning av priseti- ketten förbi en kodläsare (18, 28), i det att prisetiketternas kodning har redundans för feldetektering, samt en förgreninga- växel (14, 15), aktiverbar av kodläsaren för att styra en fel- aktigt läst prisetikett mot en utgång (5), där prisetiketten gö- res tillgänglig för manuell behandling, i det att prisetiketten, om förgreningsväxeln ej aktiveras, föres till förvaringsrummet (8), under det att den avlästa koden tillföres kassaapparaten (2).

2. Läsapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att valsens (10) drivmotor är anordnad att då det optiska medlet (25, 26) icke detekterar nämnda hål (21) i en etikett, driva valsen åt motsatt håll, så att etiketten föres utåt ur införingsspal- ten (4).

3. Läsapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den vridbara valsen (10) har en i omkretsriktningen löpande slits (fig. 2) för passage av ljus (LS) genom en prisetikett (3) mot en uppsättning ljusdetektorer (18).

4. Läsapparat enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att det till varje ljusdetektor (18 FTl-10) hör en diskriminerings- krets (fig. 7), som är anordnad att avge en utgàngssignal vid 455 545 2.1 avkänning av antingen en förhållandevis kraftig eller en för- hållandevis svag ljusnivå, medan den är overksam vid en mellan- nivå, så att både ett häl i och ett tryckt märke på etiketten är detekterbara.

5. Läsapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att prisetiketternas redundanta kodning är anordnad på så sätt, att i grupper om vardera fem markeringspositioner endast tillåtes två aktiverade, samt att kodläsaren (18, 28) är anordnad att vid detektering av ett annat antal aktivera förgreningsväxeln (14, 15) till att styra en avläst prisetikett mot den nämnda utgången.

6. Läsapparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av en ytterligare avkännare (52, 53) för avläsning av en tilläggsmar- kering (50) på en prisetikett och för aktivering av förgrenings- växeln (14, 15) för att styra mot utgången (5).