SE455477B - Forfarande for att bearbeta tre for att astadkomma zoneringar i treet med hjelp av svampar samt zonerat trematerial - Google Patents

Description

15 20 25 30 455 477 I äldre litteratur förekommer ibland förväxlingar mellan begreppen zonlinjer, zonytor, zonerat trä etc à ena sidan och andra typer av färgförändringar i trä à andra sidan. 1 modern litteratur definieras zonerat trä som trä uppfyllt av de oyannämnda "hinnorna" av abnormt uppsvällda och pig- menterade svamphyfer. Dessa bildas genom'mycket speciella biologiska processer, se nedan. Andra typer av färgför- ändringar utgör t ex bildandet av pigment som kan diffun- dera och fixeras i träet i form av punkter, fläckar eller streck eller bildandet av mörka band innehållande bl a hartser och limämnen, bildade genom oxidation av träned- brytningsprodukter. Dessa typer av färgförändringar har ett helt annat utseende och helt olika bildningsmekanís- mer än zonerat trä. Åtskilliga svampar kan orsaka zoneringar i trä. De mest kända och studerade svamparna med denna förmåga är Armilla- ria mellea (honungsskivling) och Xylaria polymorpha (mång- formig stubbsvamp).

Den i naturen förekommande bildningen av zonerat trä är en mycket tidskrävande, ofta mångårig process. Under denna tidsperiod hinner ofta svamparnas angrepp pà trästrukturen bli avancerad. Zonerat trä har därför ofta en porös struk- tur.

Trots att litteratur om zoneringar har funnits mycket länge är mekanismerna bakom deras uppkomst ännu oklara. Sannolikt finns det flera olika mekanismer och flera olika typer av zonlinjer.

Man har visat att vissa typer av zoneríngar bildas i kon- taktytan mellan mycel som är antagonistiska. I dessa fall kommer zonytorna att utgöra en gräns mellan genetiskt oli- ka mycel-enheter.

Zoneringar kan även produceras av ett enhetligt mycel, utan 10 15 20 25 30 4ssH4?7' ántagonism. Det zonerade träet består i detta fall av en mosaik av angripna och icke angripna partier, åtskilda av zonytor. Mekanismerna bakom detta och orsakerna till att endast vissa partier av träet angrips är inte kända.

Ett rimligt antagande är att svampen genom zonbildning för- mår att isolera sitt mycel mot olämpliga miljöfaktorer.

Två metoder har redovisats i litteraturen för att genom ympning av trä med svampkulturer producera zonerat trä.

A. Teknik baserad på flera kulturer.

Dä flera svampar växer pà samma substrat kan olika typer av interaktioner förekomma, t ex kan svampmycelen blandas fritt eller det ena mycelet konkurrera ut det andra. Ofta förekommer "dead-lock"-situationer med färgade kontaktzoner mellan mycelen. Ympning av trä med vissa kombinationer av två eller flera antagonis- tiska svampar av olika art (interspecifik antagonism) kan således ge upphov till zoneringar. Att zonytor ofta àtskiljer olika svamparter i vissa typer av i naturen bildat zonerat.trä är också känt sedan länge. Även zoneringar-grundade på intraspecifik antagonísm förekommer i naturen men denna typ av interaktion har man börjat förstå helt nyligen. Intraspecifik antago- nism, speciellt mellan olika stammar av Coriolus ver- sicolor, har ingående studerats. Denna teknik kan re- produceras på laboratoriet och man kan erhålla ett trä- material som mycket liknar "naturligt" zonerat trä.

Detta förfarande är förmodligen också likt vad som sker ri naturen. Detta gäller även erfordrad tid - inkube- ringstider på 1-2 är krävs för att erhålla zonerat trä med denna metod. 10 15 20 25 30 i4s5 477 B. Teknik baserad på en kultur Denna teknik har använts vid arbeten med främst Armilla- ria mellea men även Xylaria polymorpha och nägra Fomes- och Polyporus-arter. Som trämaterial har använts främst bok och björk; antingen hela bitar av grenar med bark eller trä utsàgat soñ små klotsar. Träet infekteras med en renkultur och inkuberas i lämplig miljö i 3-12 måna- der. Då träet klyvs finner man ofta en zonyta någon mm under träytan, se Fig. 2. Om den inkuberade och med svamp genomvuxna träbiten sågas och bitarna därefter ånyo inkuberas (1-4 veckor) bildas nya zonytor strax under de nyexponerade träytorna, se Fig. 2. I denna fi- gur betecknar l zonlinjer efter första inkuberingen och 2 zonlinjer efter andra inkuberingen. Som metod att pro- ducera zonerat trä har denna teknik flera nackdelar: l) metoden är tämligen tidskrävande, 2) zoneringar er- erhálls endast intill träytorna och inte som en mosaik och 3) metoden torde vara olämplig ur praktisk synpunkt.

I etttidigare känt förfarande, (svenskt patent 407758)före- slås användandet av speciellt valda mikroorganismer,främst svamparna Armillaria mellea och Xylaria polymorpha samt bakterien Bacillus polymyxa eller enzymatiskt aktiva pre- parationer av dessa organismer. Dessa föreslås ympas pà lövträ och inkuberas under lämpliga miljöförhállanden för att erhålla önskad modifiering av träet. Med modifiering avses här ökad porositet samt produktion av färgpigment, utlösning av träets hartser och limämnen och produktion av sura ämnesomsättnings- och nedbrytningsprodukter. Pa- tentet ger emellertid ingen ny information om teknik för produktion av zonerat trä.

I regel betraktas svampangrepp på trä som något negativt som försämrar träets egenskaper. Några metoder och patent finns dock att med hjälp av svampar påverka trä för att er- hålla eü;trämaterial med vissa önskvärda egenskaper. 10 15 20 25 30 455 477 1 den s.k. Mykoholz-processen framställs med hjälp av _ svamparna Pleurotus ostreatus och Trametes versicolor ett trämaterial med låg specifik vikt, hög porositet och redu- cerad styrka.(Tyskt patent 946 845). Detta mykoträ har vis- sa tillämpningsomráden såsom i blyertspennor och som mo- dellträ.

Användning av svampar, bl. a. Chlorosplenium aeruginosum, för att ge trä i form av block, plank eller faner en såväl tilltalande pigmentering som rötskydd patenterades redan 19l3.(Brit.pat. 24 595). Även andra svampar, t.ex. Tri- choderma och Scytalidium kan användas för biologisk kon- troll av rötskador. En avsiktlig infektion av trä med dessa svampar kan förhindra eller fördröja angrepp av rötsvampar.

I det ovan nämnda svenska patentet föreslås användandet av bl.a. Armillaria mellea och Xylaria polymorpha för pro- duktion av ett modifierat trä. Speciellt föreslås tillverk- ning av fanerade produkter, t.ex. högtalarlådor.

Beträffande produktionoch användning av zonerat trä är de i litteraturen redovisade arbetena mera av grundläggande än tekniskt-tillämpad karaktär. Syftet är ofta att studera svamppopulationers struktur och dynamik i trä eller inter- aktioner mellan patogena och icke-patogena svampar i trä.

Någon praktisk användning av zonerat trä av denna typ har inte föreslagits. Däremot används i naturen bildat zonerat trä, främst av bok, i begränsad omfattning i Sverige i dag.

Därvid utnyttjas främst de estetiska egenskaperna hos zone- rat trä, t.ex. för produktion av skålar.

Om zonerat trä skall kunna användas i större ska1a,'t=ex. i möbel- och trägolvsindustrin, krävs ny teknik för kon- trollerad produktion av zonerat trä.

De krav som ställs på en sådan ny teknik är framför allt följande: 10 15 '20 25 455 477 Zonering skall vara möjlig i faner såväl som tjockare trä, i både färskt och torkat trä samt i flera olika träslag, speciellt bok och björk.

Lämplig teknik skall finnas för förbehandling av trä, speciellt avseende nödvändig desinfektion/sterilisering I och kontroll av fukthalt.

Rationell teknik skall finnas för produktion av aktivt ympmaterial.

Zonering skall vara möjlig, helst med användande av en- dast en svamp. Däremot är det önskvärt att flera olika svampar kan användas för att erhâlla olika typer av zonlinjer.

Inkubering skall ske i slutet system med kontroll av miljöparametrar (temperatur, fukt, gasfas etc.) Processen skall vara snabb med maximal inkuberingstid l - 2 månader.

Styrmöjlighet för produktion av olika typer av zon- mönster skall finnas.

Metoden skall ge tillräcklig inträngning av zonytor i träet - måste tåla slipning och annan ytbehandling.

Zonmönstret måste vara resistent mot ljus, kemikalier etc.

Möjlighet skàü finnas att kontrollera infektioner, spec. mögelinfektioner.

Processen skall vara kontrollerad med driftstabifitet och lite spill.

Produktion av zoneringar skall vara möjlig utan större effekt pà träets hållfasthet och porositet. 10 15 20 25 455 477 Lämplig teknik skall finnas för att avbryta processen: Processen skall kunna skalas upp.

Föreliggande uppfinning gäller en praktiskt fungerande tek- nik för produktion av zonerat trä under ovan angivna kon- trollerade betingelser.

Tekniken har i huvudsak utarbetats med björk men även bok och ask har visats möjliga att zonera. Främst sågade tunna skivor (1-3 mm) och faner (O.6 mm) har använts men även tjockare virke. Såväl färskt som torkat virke har visats möjligt att zonera.

Metoden kommer i det följande att beskrivas, varvid hän- visning sker till bifogade fiburglad, där Pig.

Fig.

Fig.

Fig.

Pig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig.

Fig. l. 10 visar visar visar visar visar visar ett snitt av zonerat trä, där teknik för att inducera zonering i trä,där ympning av trä enligt sandwichmetoden,där punktymp av björk, där streqkymp av björk, där zoneringsmönster med parvisa spegelbilder på björk, där visaympning av sandwich med mellanlägg, där visar genomskärning av träbit,zonerad i sand- wich med mellanlägg, där - _ visar träbit av björk,zonerad i sandwich med kvadratiskt mellanlägg och där visar detalj av nätverksmönster av zonlinjer på björk. 10 15 20 25 30 455 477 En lämplig förbehandling av träet har visats vara av fun= damental betydelse för zoneringsprocessen. Det är speci- ellt nödvändigt att träet är fritt från infektioner av mi- kroorganismer som påverkar zoneringsförloppet och har en korrekt inställd fuktkvot. Metoden för desinfektion/ste- rilisering är inte kritisk; såväl ånga vid atmosfärstryck eller förhöjt tryck, torr värme:-strålning (gamma,UV2 IR) som gassterilisering med t ex etylenoxid har provats och visats fungera. Däremot är kontrollen av fuktkvot i träet ett svàrbemästrat problem, speciellt i tunt trä med stor kontaktyta mot luft och liten fukthàllande förmåga. Med fuktkvot menas viktauav vatten i förhållande till vikten av torrt trä. Med någon av nämnda metoder kan träet steri- liseras i hela dess tjocklek eller steriliseras endast träytorna. Som alternativ till sterilisering kan träet behandlas med antimikrobiella ämnen för att förhindra in- fektioner.

En teknik för iordningställande av sterilt trä med nog- grannt inställd fuktkvot har utarbetats: - utgångsmaterial är torrt eller fuktigt trä med känd fuktkvot. - träet tillsätts, i lämplig behållare, nödvändig vattenmängd för att ge träet önskad fuktkvot, vil- ken måste fastställas för resp svamp som används. - genom vacuumbehandling i fuktig miljö sugs vattnet upp och fördelas i trästrukturen. - träet emballeras fukttätt. - sterilisering med olika metoder kan ske antingen före eller efter denna process.

Med denna metod kan ett lager av hållbart trä, färdigt för ympning byggas upp. Detta är mycket önskvärt, bl.a. med tanke på att sammansättningen av trä (vattenhalt,närings- innehàll) avverkat under olika årstider varierar åtskilligt.

I 10 15 20 25 30 455 477 önskad fuktkvot kan även inställas genom neddoppning av " trä i vatten,vid atmosfärstryck eller reducerat/förhöjt tryck, under standardiserad tid för att önskad vattenmängd skall absorberas eller genom ángbehandling under standardi- serad tid. Önskvärt vore att erhàlla zoneringar i trä utan att träet bryts ner och därmed olika hàllfasthetsegenskaper försäm- ras. I zonerat trä,som bildas i naturen, är emellertid zoneringen kopplad till svampens tillväxt och därmed ned- brytning av trä. I samband med uppfinningen har emeller- tid visats att dà svampar växer på vermiculit (inert mate- rial) impregnerad med flytande näringslösning uppstår zone- ringar likafullt, trots frånvaro av trä. Enligt en utform- ning av metoden enligt uppfinningen impregneras träet före ympning med lämplig näringslösning och svampen växer pà denna näring och bildar under lämpliga miljöförhállanden zoneringar i träet. Därvid sker inget, eller endast obetyd- ligt angrepp på träet som snarast kommer att fungera som en "matris" för zoneringarna.

Impregnering av träet har utförts med pH/redox-aktiva ämnen som gynnar svampens tillväxt så att en snabbare etablering av svampen erhålls. Impregnering kan också ske med ämnen som stimulerar svampens förmåga att bilda zoneringar, t.ex. precursorertill svampens pigment och styr zoneringarnas ut- seende.

I andra utföringsformer av uppfinningen har impregnering utförts med ämnen som hindrar svampen att angripa trä.t.ex. hydrofoba ämnen eller inhibitorer. Dessa ämnen kan anbring- as pà vissa deüar av träytorna i ett önskat mönster_för att styra svampens växt och zoneringar till endast de öv- riga delarna av träytorna. Ämnen som hindrar infektioner av andra organismer, speciellt mögelinfektioner kan användas vid impregnering. Användbara preparat är t.ex. Benomyl och vissa antibiotika. 10 15 20 25 30 455 477 10 šom nämnts ovan är det redan känt att ett stort antal svampar har förmåga att framkalla zoneringar i trä. I detta arbete har huvudsakligen den klassiska organismen, Armilla- ria mellea, använts- Emellertid har även andra typer av svampar testats och Phellinus igniarius samt Phellinus pini har visats ge zoneringar, delvis av annat utseende än Armillaria.

Vid de i litteraturen rapporterade arbetena med Armillaria har som ympmaterial använts kolonier odlade på agarytor i luft. I föreliggande metod används däremot submers fermen- torodling för produktion av ympmaterial. En sådan metod lämpar sig bättre för storskalig produktion. Konventionell fermentorodlingsteknik, dvs impelleromrörd tankreaktor,ger emellertid en mycket långsam tillväxt av Armillaria, troli- gen beroende på alltför stora skjuvkrafter i vätskefasen.

Därför har en teknik baserad på odling i air-lift fermen- tor utarbetats. Med denna teknik kan snabbt (ca l vecka) stora mängder ympmaterial produceras. Svampen växer som s.k. pellets och en homogenisering av materialet kan vara önsk- värd. 'Den erhållna suspensionen är lätthanterlig,1agrings- beständig vid kylförvaring och lämplig för spridning på träytor. ' ' En ny teknik för ympning av träskivor, s.k. sandwich-ymp, har utarbetats, se Fig. 3. I figuren betecknar 3 ympmate- rial och 4 en träskiva.

Enligt gängse tekniker ympas svamp pà ytan av träbitar. Här- vid bildas en ytkoloni under aeroba förhållanden och svamp- en väàer efter hand in i trämaterialet där syretillgången sannolikt är betydligt sämre. Med sandwich-tekniken får man in svampmaterialet i träet direkt. Den reducerade syre- tillförseln till svampen som detta förfarande innebär pà- verkar inte svampen negativt - tvärtom har sandwichprin- cipen visats nödvändig för zonering. Svampen växer och ger 10 15 20 25 455 477 ll - ïoneringar även djupt inne i en sandwich medan den konven- tionella tekniken med ympning pà träets ytor ger inga eller endast obetydliga zoneringar.

En utföringsform av sandwichtekniken är att en klots, skiva e.d. av t.ex. trä, plast eller papp placeras pà en enkel ympad träskiva som skall zoneras.

Två praktiskt fungerande metoder har utvecklats för att i viss mån styra mönstret av zonlinjer: 1. Styrning med ympförfarande Under förutsättning att korrekt fuktkvot inställts i träet kan zoneringsmönstret påverkas av sättet att ympa svampsuspension pà träet som därefter inkuberas med sand- wichtekniken. J Fig. 4 och 5 visas tvà exempel på ymp- tekniker, punktymp och streckymp pà 2 mm björk samt re- sultatet på monterade, slipade och lackade skivor. Note- ra att skivorna i en sandwich ger ett zoneringsmönster som utgör parvisa spegelbilder vilket framgår ur Fig.4 och Fig. 6.

Ympning kan ske med hjälp av spridarmunstycke - med en roterande vals som trycker ut ett visst mönster - genom neddoppning av trä i svampsuspensionen med fukthállande och svampinfekterade mellanlägg I Ympningen i mönster kan kombineras med impregnering med ämnen som hindrar svampen att angripa trä enl. ovan.

Ympning kan ske med antingen en svampkultur eller flera svampkulturer, i det senare fallet kulturer antingen av olika svamparter eller olika stammar av samma art. 455 477_ 10 15 20 25 30 12 2. Styrning med fuktfördelning Träets fuktkvot är av fundamental betydelse för zone- ringsförloppet. Detta kan utnyttjas för styrning av zoneríngar med en teknik enl. Fig. 7, varvid fukthàl- lande mellanlägg placeras inne i en sandwich. I Fig. 7 betecknar 5 ympmaterial, 6 en träskiva och 7 ett mellan- lägg. Mellanläggen kan vara impregnerade, t.ex. med vatten, näringsämnen eller med pH-reglerande/redoxak- tiva ämnen och/eller infekterade med ympmaterial En annan variant är att mellanläggen är torra och trä- skivorna är fuktiga för att erhålla en fuktgradient i träet. Sandwichen med eller utan mellanlägg förses lämp- ligen med tyngder för att ge bra kontakt mellan trä- skivor/mellanlägg. Även sammanpressning på annat sätt kan användas Med korrekt avpassad fuktkvot och ympvolym kan ett zone- ringsmönster enl. Pig. 8 erhållas. I Fig. 8 betecknar 8 ett mellanlägg och 9 en zonlinje. Ett exempel på en mon- terad skiva av denna typ visas i Fig. 9. I detta fall har ' ett mellanlägg av kvadratisk form använts men mellanlägg av andra geometriska-former går också att använda. Zonlin- jerna går således upp på träets yta där kontakt finns med mellanläggets kanter. I övrigt framträder zoneringarna en- dast delvis men ger ett mönster av zonlinjer då träet sli- pas, (Fig. 9). Ytterligare ett exempel på nätverksmönster av zonlinjer pá en slipad träyta visas i Fig.l0.

Konventionella tekniker för inkubering av ympat trä inne- bär i regel att träet placeras på steril fuktig vermiculit, jord etc. Härvid erhålls så småningom en jämvikt mellan fukt i trä, underlag och luft. Allteftersom träet angrips av svampen ökar i regel fuktkvoten i träet. Enligt före- liggande uppfinning ställs fukthalten in i träet från bör- jan (se ovan) och därefter inkuberas träet i ett helt slutet 10 15 20 25 30 455 477 13 system med 100% relativ luftfuktighet men utan fuktigt uni derlag. Härvid undviks fluktuationer i träets fuktkvot som annars, i ett tunt trämaterial, lätt leder till att svampen inte växer normalt. Ett slutet system innebär dessutom ett bättre infektionsskydd och goda möjligheter finns att kon- trollera gasatmosfärens sammansättning. Halten av syre och koldioxid och förekomsten av ljus utgör en metod att styra bàde svampens tillväxt och zoneringen av trä.

Zoneringar börjar uppträda efter 3-4 veckors inkubering men minst 6-8 veckors inkubering är önskvärd för att erhålla tillfiedsställande resultat. Nödvändig inkuberingstid är ock- så beroende av träets tjocklek och önskad djupinträngning av zoneringarna. I tunt faner kan träet genomgående zonlin- jer erhållas på ca 6 veckor Det är viktigt att träet och svampmaterialet skyddas mot in- fektioner, i synnerhet i processens början. Speciellt pro- blematiska är infektioner med omögelsvampar. som ofta kan växa snabbare än högre_svampar och konkurrera ut dessa. Spo- rer av mögelsvampar utgör dessutom en hälsorisk. För att undvika infektioner har det patentsökta förfarandet följande kännetecken: - Ympmaterialet tillverkas under sterila betingelser.

- Träbehandling och ympning av trä sker under sà aseptiska förhållanden som möjligt.

- En stor volym av aktivt ympmaterial användes, vilket ger en snabbare etablering av önskad svamp och därmed mindre infektionsrisk (och snabbare zonering).

- Svampar, t.ex. Armillaria mellea, som förutom att de ger zoneringar även producerar antibiotika, ger träet visst automatiskt infektionsskydd.

- Träet kan vid behov förbehandlas med anti-mögel-preparat t.ex. Benomyl. 455 477 14 ' _ - Inkuberingen kan utföras i helt slutna system (se ovah) Då önskad zonering erhållits mäste svampens inverkan på w träet avbrytas. Detta utgör inget större problem och kan lätt ske med endera av tvâ metoder: - Träplattorna torkas varvid svampen inaktiveras.

- Anga leds in i inkubatorn varvid svampen avdödas; därefter torkas träet.

Ytterligare kännetecken för föreliggande uppfinning fram- går av efterföljande patentkrav.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 455 477 PATENTKRAV l. Förfarande för att bearbeta trä för att åstadkomma zoneringar i träet med hjälp av svampar, varvid träet förbehandlas och befrias från levande mikroorganismer, vilka avdödas eller inaktiveras och ympas med en eller flera svampkulturer, k ä n n e t e c k n a t av, att zoneringar àstadkommes på ett kontrollerat och snabbt sätt utan att träets mekaniska egenskaper försämras, genom att förbehandlingen innefattar kontroll och vid behov inställning av träets fuktkvot och att träet där- efter ympas med en eller flera speciellt utvalda svamp- kulturer som framkallar zoneringar,varefter inkubering sker under kontrollerade betingelser. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att förbehandlingen innefattar behandling med antimikrobiella ämnen. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att inställningen av önskad fuktkvot företrädesvis sker genom tillsats av en kontrollerad mängd vatten som absorberas och fördelas i träet eller genom tork- ning. Förfarande enligt patentkrav 1-3, k ä n n e t e c k- n a t av, att förbehandlingen innefattar impregnering med näringsämnen eller pH/redox-aktiva ämnen som gynnar svamparnas tillväxt sá att en snabb etablering av svamp- arna erhålles och så att svamparna växer på tillförd näring i stället för på träet. Pörfarande enligt patentkrav 1-4, k ä n n e t e c k n a t av, att vid förbehandlingen ämnen som hindrar svamparna att angripa trä, såsom hydrofoba ämnen eller inhibotorer anbringas på vissa delar av träet(4) i 10 15 20 25 455 477 10. 11. Förfarande enligt patentkrav l-8, k ä n n e t e c _n a t \6 önskat mönster för att styra svamparnas växt och zone- ringarna till endast de övriga delarna i träytorna. N Förfarande enligt patentkrav l-4, k ä n n e t e c k- n a t av, att vid förbehandlingen tillföres ämnen såsom pH-reglerande eller redoxaktiva ämnen, näringsämnen el- ler färgprecursorer vilka stimulerar svamparnas för- måga att bilda zoneringar och styr zoneringarnas utseende. Förfarande enligt patentkrav l-6, k ä n n e t e c k- n a t av, att vid ympningen användes svampkulturer sá- som Armillaria mellea, vilka producerar antibiotika och ger ett visst automatiskt infektionsskydd. k.. av, att vid ympning svampkulturer användes som Förfarande enligt patentkrav l-7, k ä n n e t e c n a t producerats i fermentor och är anpassade för tillväxt på och för zonering av trä. k... n a t av, att ympningen sker med hjälp av en roterande vals, som trycker ut ett mönster. Förfarande enligt patentkrav 1-9, k ä n n e t e c k- n a t av, att ympningen sker med hjälp av spridarmun- stycke som fördelar ympmaterialet i form av punkter, streck eller i annat mönster. Förfarande enligt patentkrav 1-10, k ä n n e t e c k- av, att inkuberingen sker med kontroll av fukt- kvoter och fuktgradienter i träet (4) i luft mättad med vattenånga för att erhålla ungefär oförändrad fuktkvot i träet, i luft med minre än 100 % fuktighet för att erhål- la en gradvis minskad fuktkvot i träet eller med vissa delar av träet (4) i direkt kontakt med vatten eller 12. s _13. 1o 14. 15 15. zo is. 25 17. 18; W 455 477 fukthällande material sàsom fuktig vermiculit eller fuk- tigt sågspån för att erhålla fuktgradienter i träet (4). Förfarande enligt patentkrav 1-11, k ä n n e t e c k- Plåt av, att syre, koldioxid, luftens fukthalt samt ljus användes som styrmedel för svampens tillväxt och för zoneringen av träet. Förfarande enligt patentkravàl-12, k ä n n e tne c k- n a t av, att inkuberingen utföres som en tvàstegspro- cess, varvid i ett första steg inkuberas under förhållan- den som är optimala för svampens tillväxt i träet (4) och i ett andra steg inkuberas under förhållanden som är op- timala för zonering. Éörfarande enligt patentkrav 1-13, k ä n n e t e c k- n a t av, att det förbehandlade och med en eller flera svampkulturer ympade träet (4) staplas som en sandwich. Förfarande enligt patentkrav 14, k ä n n e t e c k n a t av, att i en ympad sandwich införes mellanlägg (7) av valfri form för att ge önskat zoneringsmönster,vilka mellanlägg (7) är utförda av lämpligt material såsom trä,sàgspán, papp, plast eller vermiculit. Förfarande enligt patentkrav 15, k ä n n e t e c k n a t av, att mellanläggen (7) är torra eller impregnerade med vatten eller ämnen som styr tillväxt och zonering eller är i förväg ympade och genomväxta med svamp. Förfarande enligt patentkrav l-16, k ä n n e t e c k 1 flat av, att förbehandlingen och inkubering helt eller delvis utföres i ett slutet system. Zonerat trämaterial, k ä n n e t e c k n a t zoneringen utförts enligt patentkraven l-17. êV, att