SE452656B - Tendhattsenhet och sprengprojektil - Google Patents

Description

452 656 Såsom visas i fig. 2, kan mekanismen innefatta en ring 81, som är den före- dragna formen. Tändhattarna hålls inuti rotorn genom stödpunkter på omkretsen av kulans diametrala hål.

Fjäderkläman tjänar såsom den primära säkerhetsanordningen i form av ett spinnlås för tändröret. Fjäderklämman kommer inte att frigöra kulrotorn, om inte fjäderklämman utsätts för en stor rotationskraft.

Kulrotorn tjänar såsom ett rekyllås. Kulorna förskjuts ur spåret vid rekyl och de flyger utåt in i gapet mellan bottenplattans främre yta och den bakre ytan på huvudkroppspartiet under spinn.

Kulrotorn är normalt inriktad i linje ned det diametrala hålet i 90° mot projektilens längd- eller spinnaxel. Tändhattarna kan endast initieras, efter det att kulrotorn har frigjorts och förskjutits för att inrikta det diametrala hålet i linje med projektilens spinnaxel. Det saknar betydelse vilken tändhatt som ligger framåt och vilken som ligger bakåt. Begynnelseförskjutningen med 90° ger den maximalt möjliga precessionsfördröjningstiden. För de tillämpning- ar, vid vilka en hög friktionsbelastning på rotorn uppträder, kommer en start- vinkel, som är något mindre än 90°, exempelvis 87°, att säkerställa en pre- cessionsrörelse för rotorn till dess inriktade läge, dvs armerade tillstånd.

Initiering kräver även att ett mål träffas för att momentant trycka tändändarna på tändhattarna mot initieringsmekanismen. Rekylkrafter på projektilen kommer inte att initiera tändhattarna, emedan dessa krafter är i rät vinkel mot tänd- ytorna och inga belastningar utövas på dem i detta läge.

Plattan 30 har ett utsprång 82, som är avsett att ömsesidigt ingripa med antingen en skål 84 i kulrotorn eller i den ena eller andra änden av det dia- metrala hålet i kulrotorn.

Tändrörets funktionssekvens är följande: I det säkrade tillståndet, som visas i fig 3, är kulrotorn, som innehåller tändhattarna, låst 90° ur linje med de främre och bakre detonatorerna genom fjäderklämman och låskulorna. Vart och ett av dessa lås hindrar rotation av kul- rotorn.

Vid projektilrekyl, såsom visas i fig. 4, kommer kulrotorn med sin fjäder- klämma och låskulorna samt den bakre sprängladdningen att förskjutas bakåt. Mas- san av dessa komponenter under rekyltillstånd, exempelvis 30 000 till 90 000 g, kommer att spränga de med silikonolja fyllda plastmikroballongerna eller blåsan, belägna akter om den bakre sprängladdningen, varvid olja bringas att strömma ut framåt in i volymen framför laddningen. Kulrotorn förblir i sitt läge ur linje under rekyl pâ grund av det ömsesidiga ingreppet mellan plattan_82 öch_rotorskå- len 84. Rekyllåskulorna kommer att föras bakåt och falla in i det hålrum, som bildas genom förskjutningen bakåt av den bakre sprängladdningen. 452 ess När projektilen förflyttas längs loppet och kommer ut ur mynningen, utveck- lar den spinn. Centrifugalkrafterna efter utloppet ur mynningen spinner låsku- lorna ut till omkretsen av projektilens bottenkapsel, där de kvarblir. Centrifu- galkrafterna bryter även fjäderklämman i två sektioner, vilka även spins ut till omkretsen av projektílens bottenlockskapsel.

Såsom visas i fig. 5, kryper rotorn framåt tillbaka i sitt eget hålrum och är fri för precessionsrörelse, på grund av massobalans, in i sitt annerade till- stånd med sitt diametrala hål inriktat i linje med detonatorerna på projektilens spinnaxel. Denna precessionsrörelse tar längre tid än hos tidigare kända kulro- torer på grund av den stora förskjutningsvinkeln av upp till 90°. Precessions- rörelsens riktning saknar betydelse. Krypning (accelerationskrafter) och kom- pressionsfjädern driver även den bakre sprängladdningen framåt men med lägre hastighet än hos kulrotorn på grund av de högviskösa dämpningskrafter, som för- dröjer laddningens rörelse. Detta säkerställer att rotorn kommer att bli helt inriktad i linje på projektilens spinnaxel, innan plattans utsprång 82 intränger i en ände av det'diametrala hålet i kulrotorn och låser rotorn i dess armerade tillstånd, såsom visas i fig. 6.

Tändhattsenheten, innefattande de två tändhattarna 70, 72 och initierings- mekanismen, förskjuts nu framåt något inuti det diametrala hålet av plattut- språnget 82 och stoppas mot den bakre ytan på den främre drivladdningen.

I detta tillstånd finns fortfarande ett ringa gap mellan den främre ytan på plattan 30 och den bakre ytan på huvudkroppspartien. Vid anslag sluter trögheten hos den bakre högexplosiva enheten abrupt detta gap, och plattutsprånget 82 pressar tändhattsenheten mot den bakre ytan på huvudkroppspartiet.

I fallet med den initiatormekanism, som visas i fig. 1, kommer den ena el- ler andra knallhatten 74, 76 att tända och stötvågen kommer att passera genom flamhålet 80 i brickan 78 och tända den andra knallhatten. Varje knallhatt kommer i sin tur att tända sin motsvarande tändhatt 70, 72, vilken i sin tur tänder den motsvarande detonatorn 28, 32, som i sin tur tänder den motsvarande sprängladdningen.

I fallet med den initiatormekanism, som visas i fig. 2, kommer ringen 81 att direkt bringa tändänden av varje tändhatt att tändas, vilken i sin tur tänder sin motsvarande detonator 28, 32, som i sin tur tänder den högexplosiva laddningen.

Behovet av adekvat armeringsfördröjning för tändröret är särskilt betydel- sefullt, emedan stridsspetsen använder en sprängbotten, som här visas såsom halvsfärisk. Det dödliga höljet hos en dylik stridsspets sträcker sig bakom pro- jektilens bristningspunkt. Detta är inte fallet vid konventionella stridsspetsar med bottenslagsrör, vid vilka inga sprängämnen innehålls bakom tändrörselemen~ lien. 452 656 Tre faktorer bidrar till armeringsfördröjningen hos denna tändrörskonstruk- tion.

För det första åstadkommer användningen av en kulrotor, i vilken det sta- tiska läget hos tändhatten är upp till 90° från det armerade läget, i sig själv en avsevärd fördröjning av rotorns armering. I den tändrörskonstruktion, som visas här, kan en startvinkel av 90° användas, emedan tändröret kommer att fungera på rätt sätt oberoende av i vilken riktning rotorn inriktas. Detta be- ror på att tändelementet för tändröret är placerat mellan tändhattarna inuti ro- torn och utgångsänden från varje tändhatt är vid kulans yttre yta. Emedan varje lätt obalans eller systemvibration kommer att bringa rotorn att inriktas, även med ett startläge av 90°, säkerställs armering i detta system. Rotorn kan inte hänga upp sig vid läget med 900, så länge rotorkavitetens friktionskrafter hålls låga vid rotation i förhållande till rotorns drivmoment. En armeringsför- dröjning av storleksordningen 15 meter åstadkoms med detta rotorsystem.

En andra mekanism, som bidrar tillarmeringsfördröjningen i denna typ av tändrör, hänför sig till verkan av den dämpfluid, som frigörs vid projektilens rekyl. Efter det att fluidblåsan har krossats och fluiden förflyttas framför den bakre sprängladdningen, erfordras en ändlig tidsperiod för att den bakre spräng- laddningshållaren skall förflyttas framåt, innan den blir vilande mot utgångsän- den av en av rotorns tändhattar. Inriktningsverkan av rotorn kommer att bli snabbare än den framåtriktade förskjutningsrörelsen av den bakre sprängladdning- en. Om projektilen träffar målet, innan den bakre sprängladdningshållaren är i kontakt med de inriktade tändhattarna, kommer tändröret inte att svara, emedan trögheten av den bakre sprängladdningshållaren och rotorn inte kommer att över- föras till tändhattarna. Denna viskösa dämpning av den bakre sprängladdningshål- laren bidrar därför även till armeringsfördröjningen av tändrören.

Tändrörsmekaniseringen medför en egenskap, enligt vilken kulrotorn (1) är låst i sitt säkringstillstånd (utom inriktning) under förhållanden med lagring och transport och (2) är låst i sitt armerade tillstånd, när en gång rotorn har inriktats och armerats.

I rotorns säkringsläge passar utsprånget på den främre ytan GV den bakre tändhatten in i det sammanpassande urtaget i kulrotorn. Emedan den bakre spräng- kapseln hålls framåt (i säkringsmoden) genom närvaron av fluidförpackningen ba- kom kapseln, kan rotorn inte vridas relativt tändrörskroppen och kan därför inte armeras. Detta lås finns förutom säkringslåset med tre kulor, som är anbragt mellan rotorn och tändrörskroppen.

Vid projektilrekyl förskjuts den bakre sprängladdningen tillsammans ned kulrotorn bakåt mot fluidförpackningen och krossar denna samt möjliggör att fluiden förflyttas framför kapseln. Rotorn förblir låst vid utsprånget på 452 ess frontytan av den bakre sprängkapseln, emedan rekylens g-krafter är mycket starka under denna period. Vid mynningsutgången kommer emellertid kulan att krypa framåt, snabbare än den bakre sprängkapseln, vilket bringar dessa två att särskiljas. När detta inträffar (efter det att fjäderklämman frigjorts), inriktar spinnkrafter rotorn i dess armerade tillstånd och tändhattarna inriktas med detonatorladdningarna. Kort därefter trycker utsprånget på den visköst dämpade, bakre tändhatten mot den bakre sprängkapseln hos rotorenheten och låser rotorn och bringar denna i sin tur att trycka mot tändaren mellan tändhattarna.

Emedan denna verkan icke har tillräcklig energi för att bringa tändhattarna att fungera, förblir sprängsatsen fixerad (låst) i detta läge till anslag. Vid målanslag kommer trögheten hos den bakre sprängladdningen att stöta tändhattarna tillsammans och av avfyra tändladdningen mellan dem. Detta sätter i sin tur båda tändhattarna i funktion och därefter de främre och bakre sprängladdningarna.

Det har fastställts, att den energi, som erfordras för att initeria en knallhatt och två tändhattsanordningar av den form, som visars i fig. 1, nomi- nellt är omkring 0,25 m/kg med användning av två MSS tändhattar med deras käns- liga ändar i intim kontakt med två knallhattar, åtskilda av en distansbricka.

Effektiviteten hos högexplosiv stridsspets mot truppmål ökas starkt, när stridsspetsen är utformad för att spränga ut den bakre delen av projektilen ävensom längs dess cylindriska sektion. Denna bakåtriktade utstötning av kropps- fragment är särskilt effektiv mot stående truppmål, när stridsspetsen sprängs vid marknivâ. Konventionella, högexplosiva stridsspetsar, som träffar marken, medför å andra sidan, att nästan alla fragmenten gräver ned sig i marken nära anslagspunkten.

Stridsspetskonstruktionen utnyttjar en halvsfärisk, bakre kroppssektion för att åstadkomma denna ökade effektivitet mot truppmål. Den bakre sprängladdning- en, som innehålls i den halvsfäriska metallkapseln vid projektilkroppens botten, tjänar även såsom den tröghetsmassa, som används för att sätta sprängsatsen i funktion vid målanslag. Den tjänar även såsom rotorns kullåsmekanism vid säk- ring och armering av kulrotorn inuti tändröret.

Claims (6)

452 656 Patentkrav

1. Tändhattsanordning innefattande ett par tändsatsyta mot tändsatsyta motstäiida, i iängdriktningen inriktade och åtskiïda tändhattar (70, 72) och en tändarmekanism, som är anordnad me11an tändsatsytorna på tändhattarna (70, 72), varvid varje tändsatsyta är stötkänsïig, k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom innefattar en anordning för att i ïängdriktningen trycka tändhattarna (70, 72) mot tändarmekanismen, samt att tändarmekanismen innefattar en ring (81, 80).

2. Tändhattsenhet eniigt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att ringen (81) i tändarmekanismen är en metaïiring.

3. Tändhattsenhet enïigt krav 1 elier 2, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för att i iängdriktningen trycka tändhattarna mot tändarmekanismen innefattar en stationär massa och en röriig massa.

4. Projektii innefattande en främre högexpiosiv iaddning (20), en bakre högexpiosiv laddning (24) samt en tändhattsanordning, k ä n n e t e c k n a d av att denna innefattar ett par tändsatsyta mot tändsatsyta motstäiida, i iängdriktningen inriktade och åtskiida tändhattar (70, 72) och _ en tändarmekanism, som är anordnad meïian tändsatsytorna på tändhattarna (70, 72), varvid_varje tändsatsyta är stötkänslig, varvid tändhattsanordningen innefattar en anordning för att i iängdriktningen trycka tändhattarna (70, 72) mot tändarmekanismen, samt att tändarmekanismen innefattar en ring (81, 80).

5. Projektii eniigt krav 4, k ä n n e t e c k n a d 'av att ringen (81) i tändarmekanismen är en metaïïring.

6. Projektii enligt krav 4 e11er 5, k ä n n e t e c k n a d av att anordningen för att i iängdriktningen trycka tändhattarna mot tändarmekanismen innefattar en stationär massa och en röriig massa.