SE452377B - Klafingerseker ram for affischer och liknande - Google Patents

Description

452 377 kan betraktas. Anordningar av detta slag är vanligen dyra och kräver nyckelmanövrerade lås. Dessutom fordras vid många sådana tidigare kända skyltlådor ett på insidan anbragt lysrör, eftersom lådkonstruk- tionen kan skugga affischen. Tidigare kända skyltskåp är dessutom svårhanterliga och föga tilltalande och dessutom dyra att reparera och ersätta.

I stället för ovannämnda, svårhanterliga anordningar för affischer i form av fönsterförsedda lådor eller montrar har olika mera strömlinjeformade och billigare fjäderbelastade skyltskåp för af- fischer utvecklats. Fram till tillkomsten av föreliggande uppfinnign har dylika fjäderbelastade skyltskåp varit manövrerbara och utbytbara för hand och därför inte helt och hållet stöld- och klåfingersäkra.

Föreliggande uppfinning utgör sålunda en förbättring i för- hållande till de tidigare kända anordningarna av glasskåps- eller mon- tertyp, t.ex. en skylthållare med flera ramsektioner, där varje sek- tion består i huvudsak av två extruderade delar, vilka är svängbart förenade. De extruderade delarna består av något material som kan extruderas på ekonomiskt sätt, exempelvis aluminium. De extruderade ramsektionerna förspännes medelst en oböjd metallbladsfjäder, som sam- verkar med de två extruderade delarna så, att de lösbart fastklämmer affischer eller liknande visningsmaterial i ramen. Denna konstruktion utgör en förbättring av den i US 3 310 901 visade konstruktionen, vid vilken användes metallbladfjädrar av fribärande typ med S-formiga krokar vid ena änden för förspänning av de två ramdelarna för samman- fogning av dessa vid varandra.

De kända konstruktionerna har måhända varit väl lämpade för sitt ändamål men ingen av dem är fullständigt klåfinger- eller stöld- säker. Skyltramarna omfattar vanligen organ, som är fästa vid eller utformade på den utåt vända, extruderade delen så, att de kan fastgri- pas för öppnande eller stängande av den utåt vända ramdelen i förhål- lande till den andra, extruderade delen. Vanligen utgöres dessa grip- organ av en formad sidopanel eller -fläns med en kant eller med ett annat, en långsträckt försänkning begränsande organ, som kan fast- gripas med handen, när man önskar öppna eller stänga ramen. Samtliga 452 377 dessa affischramar kan iätt öppnas och kan därför manipuieras av ii- gister eiier heit enkeït av nyfikna förbipasserande. Eftersom ofta tidtabeiier, skyitar e11er rekïammateriai måste vara uppsatta på sådana pïatser som biografer, teatrar, tunneibanestationer, busstatio- ner, flygpiatser e11er ïiknande, där syssïoïösa folkskaror utan över- vakning samias och vandrar omkring, finns det ett stort behov för en biïlig och estetiskt tiiltaiande kïåfinger- och stöidsäker affisch- ram. I Eniigt föreiiggande uppfinning har åstadkommits en påiitiig' och estetiskt tiiitaiande skyitmateriaihåiiare och affischram, som är heit kïåfinger- och stöïdsäker. Affisch- och skyitmateriairamen eniigt föreiiggande uppfinning består av en främre och en bakre ramdel, som är anordnade att sammankoppïas svängbart med varandra så, att de bil- dar en månghörnig ramkonstruktion, avsedd att uppta sky1tmateriai, en affisch eiler iiknande. Den främre och den bakre ramdeien är utformade med samverkande gångjärnsdeiar, som är fast förbundna med respektive ramdei och är inpassade i varandra för svängbart inbördes ingrepp. Ett fjäderorgan, antingen en biadfjäder av metaii e11er en extruderad fjä- der av piast, sträcker sig mellan den främre och den bakre ramdeien för förspänning av den främre ramdeien med snäppverkan meiian ett stängt ïäge för fastkiämning av skyïtmateriaïet och ett öppet iäge, i viïket skyitmateriaiet kan införas i eiier uttagas ur ramen. Den främre ramdeien av anordningen omfattar en första yta och en andra sidoyta. Den första och andra ytan konvergerar mjukt och kontinueriigt mot varandra så, att de med varandra (deras förlängning) biïdar en vinkei större än 900. Så den främre ramdeien och den bakre ramdeien kan öppnas biott med därför avsett verktyg. En sidoriktad tredje yta konvergerar mjukt och kontinueriigt mot den första ytan på sådant sätt, att de tre ytorna fogas samman så, att de biidar ett i huvudsak U-formigt eiement, vid viiket medeipianet för den andra och den tredje ytan konvergerar ïängs en geometrisk ort, belägen utanför den första ytan. Ramens ytor är siäta och biidar en avrundad e11er Iutande, U- -formig kontur med siäta hörn, som gör ramen omöjiig att fastgripa med sådan kraft e11er friktionskraft, att ramen kan öppnas mot fjäderför- spänningskraften. Ett öppningsverktyg är utformat med ett ändparti 452 377 som fungerar som hävarmsstödpunkt och som är anordnat att ingripa med de U-formiga eiementen, med ett handtag samt med ett ïutande, piant parti, avsett att införas meïian skyitmateriaïet och den främre ram- deien. Ramen kan sålunda öppnas genom att verktygets stödpunktsbädd pïaceras över det U-formiga elementet och handtagsdeien svänges uppåt.

Uppfinningen skaii i det föijande närmare beskrivas med hänvisning tiii de bifogade ritningarna, på viïka fig. 1 är en vy framifrån av en piundringssäker skyitram eniigt uppfinningen, fig. 2 visar ett tvärsnitt iängs iinjen 2-2 i fig. 1, fig. 3 visar ett tvär- snitt genom en annan utföringsform av uppfinningsföremåïet. Fig. 4 visar ett tvärsnitt genom uppfinningsföremåiet och åskådiiggör dettas piundringssâkerhet, fig. 5 visar schematiskt ett kraftdiagram, som ytteriigare åskådïiggör principerna eniigt uppfinningen, fig. 6 - 8 visar tvärsnitt, som åskådiiggör, hur ramen kan öppnas med användande av ett öppningsverktyg, och fig. 9 är ett diagram, som schematiskt visar samverkan meiïan ytfriktion och vinkeiförhåïiande hos uppfin- ningsföremåiets piana ytor.

Såsom framgår av fig. 1 består den stöidsäkra skyïtramen eniigt uppfinningen, som enhet betecknad med 10, av fiera ramsektioner 12. För en kvadratisk e11er rektanguiär affisch behövs vanïigen fyra ramsektioner 12. Ramsektionerna är gerade i 450 vid sina ändar samt sanmanfogade så, att de biidar en iådïiknande ram. Ramen har ett bak- stycke av en hård skiva av träfiber eïïer meta11 och är sammanfogad vid elier runt sina kanter så, att det biidas en kompiett inramnings- anordning för affischer och iiknande. Såsom visas i fig. 2 består varje sektion 12 i huvudsak av en främre ramdei 14 och en bakre ramdei 16, viika är svängbart förenade vid 17 för reiativ vridröreïse kring en svängaxeï 18. Ramdeien 14 omfattar en utåt vänd yta 20 samt en första och en andra, i huvudsak sidoriktad yta 22 resp. 24, viika ytor mjukt och kontinuerligt är förenade med den utåt vända ytan 20, varvid det biidas en i huvudsak U-formig yta 26, såsom skaii beskrivas i detaij iängre fram.

Ramdeien 16 är utformad med en upprättstående fiäns 28 med en kanai biidande iäpp 30 för fasthåiiande av ett bakstycke 32 och för 452 377 fasthållande och inriktning av skyltmaterialet eller affischen 34.

Ramdelen 16 är vidare utformad med en andra upprättstående fläns 36, som är utformad med ett utskjutande, cylindertappsliknande parti 38.

Cylindertappen 38 är anpassad till och införbar i ett parti 40 med motsvarande skålform, som uppbäres på ramdelen 14 intill den sidorik- tade ytan 24 på denna, varvid de samverkande gångjärnsdelarna 17 bil- das. Den upprättstående flänsen 36 är vidare utformad med en bågfor- mig, en kanal bildande konstruktion 42, avsedd att i sig upptaga en fjäder 46. Även ramdelen 14 är utformad med ett fjäderupptagande parti 44, som är beläget nära intill ytan 22. En i partierna 42 och 44 in- förd bladfjäder 46 sträcker sig mellan de främre och bakre ramdelarna och förspänner den främre ramdelen medelst snäppverkan mellan ett stängt läge för fastklämning av skyltmaterialet 34 och ett öppet läge, visat i fig. 8, i vilket skyltmaterialet kan införas och uttagas. För ytterligare konstruktionsdetaljer beträffande ramen hänvisas till US 4 145 828 och 3 310 901.

Ett alternativt utförande visas i fig. 3, vid vilket den främre ramdelen 14 och den bakre ramdelen 16 bildas av en gemensam, strängpressad del. Såsom framgår av fig. 3 omfattar ramdelen 14 i detta fall en utåt vänd yta 20, sidoriktade ytor 22 och 24, vilka är förbundna med ytan 20 med en slät, oprofilerad och ej inåtgående kon- turform, så att ett i huvudsak U-formigt element 26 bildas. Ramdelen 16 omfattar en upprättstående fläns 48 med en i ett stycke med flänsen utformad, utskjutande cylindertapp 38. Den upprättstående flänsen 48 avgränsar en kanal 50, i vilken ett bakstycke 32 är införbart och har utsprång 52, avsedda att ligga an mot och rikta in skyltmaterialet 34.

Den främre ramdelen 14 och bakre ramdelen 16 är svängbart förbundna via en gångjärnsled 17 så, att de kan utföra en svängnings- rörelse kring ledaxeln 18. Gångjärnsleden består av cylindertappen 38 och ett på motsvarande sätt utformat, skålformigt parti 40 på ramdelen 14 intill ytan 24. Ramdelarna 14 och 16 är vidare förenade medelst ett fjädrande organ 54, som sträcker sig mellan den främre ramdelen 14 och den bakre ramdelen 16 för förspänning av den förra med snäppverkan 452 377 mellan ett stängt läge för fastklämning av skyltmaterialet 34 och ett öppet läge, i vilket skyltmaterialet är lösbart införbart i ramen.

Fjäderorganet 54 består närmare bestämt av en långsträckt, förhållan- devis fjädrande, böjlig förspänningsdel, som är utformad som en del av de extruderade ramdelarna 14 och 16. Sålunda kan ramdelarna 14 och 16 utgöras av ett plastmaterial, exempelvis polypropylenvinyl eller stel polyvinylklorid. Den långsträckta förspänningsdelen, som bildar fjäderorganet 54, kan utgöras av ett förhållandevis fjädrande material såsom estanpolyuretan eller av ett mjukare vinylmaterial med sväng-' punkter 55 med egenspänning för att underlätta snäppverkan.

Det U-formiga elementet 26 skall fortsättningsvis beskrivas i detalj med hänvisning till fig. 4. För att åskådliggöra uppfin- ningens stöldsäkerhet med större tydlighet-visar fig. 4 läget av han- dens tumme och pekfinger hos en person, som försöker att med handen gripa fast och svänga den främre ramdelen 14 kring axeln 18 till ramens öppna läge. Den visade placeringen av fingrarna antas vara den vanligaste för de flesta personer, som försöker gripa fast ramen, men uppfinningen erbjuder samma klåfinger- och stöldsäkerhet vid andra grepplägen, liksom också vid öppningsförsök under användande av naglar eller uppdyrkande med hjälp av bilnycklar eller liknande. Det U-for- miga elementet 26 har en formad, ej inåtgående utsida 60, bestående av den utåt vända ytan 20 och sidoytorna 22 och 24. Ytorna 22 och 24 möter eller förenas med ytan 20 i en jämn övergång, varvid det bildas avrundade, oprofilerade, släta hörn 62 resp. 64. Ytorna 22 och 24 sträcker sig i med linjerna 66 och 68 antydda medelplan, vilka konver- gerar mot en punkt 70, belägen utanför ytan 20. "Belägen" skall i detta fall förstås som den huvudsakliga riktning, i vilken ytan 20 är vänd. Ytorna 20 och 22 konvergerar så, att de bildar en vinkel större än 90°, såsom antytts med hänvisningsbeteckning 72. På motsvarande sätt konvergerar ytorna 22 och 24 så, att de bildar en vinkel större än 900, såsom antytts med hänvisningsbeteckning 74. För att öppna affischramen måste den främre ramdelen 14 svängas i förhållande till den bakre ramdelen 16 kring svängningsaxeln 18. Vid svängningen följer varje punkt på ytan 60 en cirkelbana kring axeln 18. Två sådana 452 377 punker har i fig. 4 betecknats 76 och 78. Punktens 76 svängningsradie antydes med linjen 80 och punktens 78 svängningsradie med linjen 82.

Vektorerna 84 och 86 anger den riktning, i vilken punkterna 76 och 78 kommer att röra sig i det ögonblick, då ramdelens 14 vridning påbör- jas. Vektorernas riktning är vinkelrät mot motsvarande svängningsradie och sålunda tangentiell till ifrågavarande punkts cirkelbana. Punk- terna 76 och 78 har valts som illustrerande exempel, men det är uppen- bart att samma förhållande gäller för samtliga punkter på ytan 60.

Efterföljande beskrivning koncentreras till punkten 76 och fig. 5, i vilken schematiskt visas ett kraftdiagram, som illustrerar samverkan mellan de olika krafter som påverkar manövreringen av upp- finningsföremålet. Såsom framgår speciellt av fig. 5 användes vektorn 88 för att visa fjäderkraften eller förspänningskraften från fjädern 46. Det skall påpekas, att Vektorn 88 är vinkelrät mot den linje 80, som representerar punktens 76 svängningsradie. Längden av eller stor- leken på Vektorn 88 har naturligtvis valts godtyckligt av enbart åskådlighetsskäl. Vektorn 90 är en spegelbild av vektorn 88 och repre- senterar storleken på den direkt motverkande kraft som behövs för att övervinna förspänningskraften. Linjen 92 har medtagits i fig. 5 för att schematiskt ange ytans 22 medelplan. Vid ett försök att med handen gripa tag i och öppna affischramen kan man utöva en kraft mot punkten 76, som kan verktormässigt uppdelas i en gripkraftskomponent och en lyftkraftskomponent. Om en person exempelvis skulle försöka att utöva en kraft i punkten 76 i en med linjen 92 parallell riktning, skulle denna kraft bestå av en lyftkomponent men inte av någon gripkomponent.

Det är uppenbart, att en gripkraftskomponent skulle ha erfordrat ett utövande av krafter vinkelrätt mot den yta, mot vilken gripkraften utövas, för att en friktionskraft vid ytan skall åstadkommas. Alter- nativt kan en person utöva en kraft i punkten 76 som är parallell med den svängningsradien angivande linjen 80, i vilket fall denna kraft skulle omfatta en gripkomponent men inte någon lyftkomponent. De två fallen representerar ytterlighetsfall. I de flesta fall skulle en person, som försökte öppna affischramen, förmodligen utöva en kraft i punkten 76 i godtycklig riktning mellan dessa två ytterligheter. 452 377 För ytterligare åskådliggörande skall två sådana godtyckliga val ana- lyseras i det följande.

Det skall först antas, att en kraft, representerad av vek- torn 94, utövas i punkten 76. Såsom åskådliggöres med den streckade kraftuppdelningslinjen 96 omfattar vektorn 94 en lyftkomponent i en med vektorn 90 parallell riktning. I det visade exemplet har man an- tagit, att denna lyftkomponent är av samma storleksordning som vektorn 90, eftersom denna vektor 90 representerar storleken på den kraft, som behövs för att just övervinna fjäderkraften hos affischramen. I verk: ligheten skulle emellertid lyftkomponenten behöva vara stegvis större än vektorns 90 storlek, för att affischramen skulle kunna svängas upp till öppet läge. Kraftvektorn 94 omfattar likaledes en mot ytan vinkelrät komponent, dvs. vinkelrät mot linjen 92. Den vinkelräta kom- ponenten representeras av vektorn 98. Storleken på den gripkraft eller friktionskraft, som utvecklas i punkten 76, är direkt proportionell mot storleken på vektorn 98 för den vinkelräta komponenten. Enligt formeln Ff = uN, där Ff betecknar storleken på friktionskraften, betecknar u friktionskoefficienten mellan ytan 22 och t.ex. personens finger och N betecknar den vinkelräta kraftvektorn 98. Denna frik- tionskraft är en vektor, som är riktad längs linjen 92 i en riktning som motverkar glidning mellan personens finger och ytan 22. Om man antar, att friktionskoefficienten är marginellt mindre än ett, kommer friktionskraften att framstå som vektorn 100. I fig. 5 har vektorn 100 konstruerats genom vridning av vektorn 98 längs en cirkelbåge 102 och därefter minskar storleken på den konstruerade vektorn så, att denna återspeglar effekten av friktionskoefficienten. Om man än en gång studerar vektorn 94 avseende den tillämpade kraften, framgår det med hjälp av referenslinjen 104, att den utövade kraftvektorn 94 har en komponent 106, som sträcker sig längs linjen 92 i en riktning direkt motsatt friktionskraften 100. En jämförelse gör det klart, att vektorn 106 är större än vektorn 100. Som en följd härav kommer personens finger att glida, när kraften 94 utövas.

För ytterligare åskådliggörande skall en andra godtycklig kraft beskrivas. Vid detta andra exempel har man antagit, att en kraft 452 377 åskådliggjord med vektorn 110, utövas i punkten 76. Såsom antytts med den streckade kraftdelningslinjen 112, omfattar vektorn 110 en lyft- komponent i en med vektorn 90 parallell riktning och även en komponent 114, som är vinkelrät mot ytan 22, dvs. vinkelrät mot linjen 92. Det framgår vid en jämförelse mellan vektorn 110 och vektorn 94, att den tillämpade kraften i detta andra exempel är betydligt större än den utövade kraften i föregående exempel. Samma analys som i föregående exempel visar, att den friktionskraft, som alstras längs linjen 92, anges av vektorn 116. Liksom vid den föregående analysen har vektorn 116 konstruerats genom vridning av vektorn 114 längs en cirkelbåge 118 och därefter minskning av storleken på den konstruerade vektorn för att återspegla effekten av friktionskoefficienten. Vektorn 110 för den utövade kraften har en komponent 120, som sträcker sig längs linjen 92 i en riktning direkt motsatt friktionskraften 116, såsom framgår av referenslinjen 122. En jämförelse mellan storleken på vektorn 120 och storleken på vektorn 115 ger vid handen, att friktionskraften 116, som motverkar glidning, är mindre än den lyftkraftskomponent, som strävar att åstadkomma glidning. Som en följd härav kommer personens finger eller annat kraftutövade organ att glida, när kraften 110 utövas.

Det framgår av det som ovan sagts, att olika faktorer bid- rar till stöldsäkerheten hos ramen enligt uppfinningen. Såsom kommer att förklaras i detalj i det följande påverkar ytans friktionskoeffi- cient och vinkelförhållandet mellan ytorna 20, 22 och 24 i hög grad benägenheten för personens finger att glida under försök att gripa fast och öppna ramen. Den fjäderförspänning, som erhålles genom fjädern 54, påverkar dessutom anordningens stöldsäkerhetsegenskaper.

Fjäderförspänningskraften är speciellt viktig exempelvis för att mot- stå försök att öppna ramen, genom att man bänder under kanten 63 i av- sikt att utöva lyftkrafter under klämytan 65, t.ex. vid användande av naglar, bilnycklar och liknande. Enligt en lämplig utföringsform är ytans friktionskoefficient och vinkelförhållandet mellan ytorna 20, 22 och 24 så valda, att det blir omöjligt att gripa om dem för hand och öppna affischskyltanordningen, även om fjäderorganet 54 har helt 452 377 10 utelämnats. Vid en skyltram, gjord av extruderad, galvaniserad alumi- nium, vid vilken friktionskoefficienten mellan ytorna 20, 22 och 24 och fingerspetsarna har ett nominellt värde på 0,38, har man funnit, att de i fig. 2 angivna vinklarna är mycket effektiva. I allmänhet kan affischramen emellertid kontrueras av material med annan friktions- koefficient och med ytor med andra vinkelförhållanden, utan att man därför avlägsnar sig från uppfinningens anda och idê och antyda för- ändringar faller inom ramen för de efterföljande patentkraven. I det följande skall beskrivas det inbördes förhållandet mellan ytfriktionš- koefficient och vinkelförhållande, för att fackmannen på området skall kunna praktiskt utöva uppfinningen med användande av olika material och/anar vinkei förnåiianae.

I fig. 4 - 9 visas skyltramen enligt föreliggande uppfin- ning med gripkrafterna schematiskt anbragta i punkterna A och B i fig. 4. Fig. 9 visar i förstoring och schematiskt ytan 22 i detalj. Grip- kraften anbringas i punkten B, såsom antyds med vektorn 200. Grip- kraftsvektorn 200 utövas i en vinkel "a" i förhållande till ytans 22 normal. Ytans 22 normal anges i fig. 9 med linjen 202. Först har an- tagits att en gripkraft N utövas i punkten B i vektorns 200 riktning och att kraften W är nära att glida längs ytan 22. Friktionskraften i punkten B blir sålunda maximal och betecknar Fm. Kraftkomponenten W längs planet 22 utgöres av "H sin a" och normalen mot planet är "N cos a". Förhållandet Fm/N blir sålunda följande: fm Nsin a N = Wcos a = tg a Förhållandet Fm/N utgör emellertid friktionskoefficienten "u". Det vill säga, Fm/N = u. Härav följer att vid gränsen till g1idning biir; tg-1 [u] = a. Med andra ord gäller att för att glidning skall ske, vinkeln "a" (den utövade gripkraftsvinkeln gent- emot ytans normal) måste överstiga eller vara lika med både tangenten för ytfriktionskoefficienten "u". Ytans normal definieras som den linje, vilken är vinkelrät mot den linje som är tangentiell till ytan.

Detta kan uttryckas med följande ekvation: a = tg-l [tj . Om man använder den ovan givna ekvationen och ersätter "u" med friktionskoef- ficienten för fingertoppar på ytor av galvaniserad aluminium (0,38) 452 377 11 kan man räkna ut, att vinkeln "a" måste överstiga eller vara lika med 20,80 för att glidning skall ske oavsett den av fjädern åstadkomna förspânningen. Härvid skall man hålla i minnet, att vinkeln "a" är den vinkel, med vilken gripkraften utövas, mätt gentemot ytans normal.

Genom att låta ytan 22 bilda en sådan vinkel med ytan 20, att den mest fördelaktiga gripvinkeln inte understiger vinkeln "a" (detsamma gäller för vinkeln mellan ytorna 20 och 24) tillförsäkras att skyltramen ab- solut inte kan fastgripas med tillräcklig kraft, för att ramen skall kunna öppnas.

Det måste i själva verket ett särskilt förfaringssätt till för att avlägsna eller utbyta affischer i skyltramen och för detta ändamål har ett speciellt verktyg konstruerats. Öpphingsverktyget och dess användning visas i fig. 6 - 8. Öppningsverktyget 204 består av en hävarm 206 med en handtagsdel 208 vid den ena änden och en stödpunkts- dei 210 vid den motsatta änden. stödpunktsdeien 210 omfattar en nedåt riktad vulst 212 med en insida eller undersida 214,som är utformad för ingrepp med hörnet 64 och även med delar av ytorna 20 och 24, såsom visas i fig. 7. Öppningsverktyget 204 är vidare utformat med ett plant, lutande parti 216, som uppbäres på hävarmen 206 medelst en fläns 218 och slutar i ett förhållandevis spetsigt mejselskär 220.

Flänsen 218 är belägen på hävarmen 216 mellan handtaget 208 och stöd- punkten 210. Det lutande, plana partiet 216 har en i huvudsak plan undersida 222, som vid användning vilar mot ytan på affischen, skylt- materialet eller den skyddande plast- eller glasskivan utan att skrapa eller perforera denna. Den lutande, plana delen omfattar en lutande, plan övre yta 224, vilken användes som en kil för att öppna ramen.

Fig. 6, 7 och 8 åskådliggör öppningsförfarandet, vilket sker på följande sätt. Verktyget 200 placeras i anliggning mot ramen och skyltmaterialet med vulsten 212 vilande mot hörnet 64 och undersi- dan 22 vilande mot skyltmaterialet, såsom framgår av fig. 6. Mejsel- Skäret 220 och undersidan 214 är belägna på ett avstånd från varandra som understiger avståndet mellan hörnet 64 och kanten 65. Därefter svänges hävarmen 206 framåt, genom att handtaget 208 lyftes uppåt.

Härvid glider undersidan 214 till ingrepp med hörnet 64, medan 452 377 12 Samtidigt det lutande plana partiet 216 likt en kil drives in under kanten 65 och mellan klämytan 67 och skyltmaterialet. Slutligen, när den främre ramdelen 14 fasthålles mellan den lutande plana delen 216 och stödpunktsdelen 210, kan handtaget 208 svängas kring svängaxeln 18, tills affischramen öppnas.

Det torde av ovanstående framgå, att genom föreliggande uppfinning har åstadkommits en attraktiv ram för affischer och liknan- de, som gör det möjligt att lätt och snabbt byta ut affischer eller tavlor och som även motstår alla försök av obehöriga att stjäla eller göra åverkan på skyltmaterialet. Skyltramen är utformad så, att den omöjligen kan fastgripas för hand och öppnas, och detta uppnås tack vare den släta utsidan utan inböjda partier. Dessutom bjuder fjäder- förspänningen tillräckligt motstånd mot uppbrytning med hjälp av nag- lar, bilnycklar och liknande. Frånvaron av synliga, nyckelmanövrerade lås och liknande i kombination med anordningens tilltalande, ström- linjeformade utseende gör det dessutom föga troligt, att någon skulle komma på tanken att bryta upp eller manipulera med anordningen. I själva verket är det så, att anordningens yttre utseende inte ger någon som helst antydan om att skyltmaterialet i denna kan insättas framifrån och inte heller ges någon yttre antydan om hur sådan insätt- ning framifrån av materialet skulle kunna gå till.

Uppfinningen kan modifieras på mångahanda sätt inom ramen för efterföljande krav.

Claims (24)

ß 452 377 P a t e n t k r a v

1. Klåfingersäker ram (10) för affischer (34) och liknande samt av det slag, som består av en främre ramdel (14) och en bakre ramdel (16), som är anordnade att sväng- bart sammankopplas med varandra så 3 att de bildar en poly- gonal ram för upptagande av skyltmaterial (34), t.ex. affischer och liknande, varvid den främre och bakre ram- delen (14 resp. 16) är utformad med samverkande gångjärns~ delar, som är anordnade att införas i varandra för svängbar inbördes förbindelse, och av fjäderorgan (54), som sträcker sig mellan den främre och den bakre ramdelen (14,16) för förspänning av den främre ramdelen (14) med snäppverkan mellan ett stängt läge, i vilket skyltmaterialet (34) är fastklämt, och ett öppet läge, i vilket skyltmaterialet (34) kan införas i eller uttagas ur ramen, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den främre ramdelen (14) är utformad med en första, utåt vänd yta (24) samt med en andra sidoyta (22), varvid den första och den andra ytan (24,22) mjukt och kontinuerligt konvergerar mot varandra så, att de med varandra (deras förlängning) bildar en vinkel större än 900, så att den främre ramdelen (14) och den bakre ramdelen (16) kan öppnas blott medelst därför avsett verktyg (204).

2. Ram enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de två ytorna (22,24) övergår så i varandra, att de bildar en slät, oprofilerad konturlinje.

3. Ram enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de två ytorna (22,24) övergår så i varandra, att de bildar en ej inåtgående konturlinje.

4. Ram enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den är utformad med en tredje sidoyta (20), som mjukt och kontinuerligt konvergerar med den första ytan så, att en inre vinkel överstigande 900 bildas. ' " '""°'W'C'I'YON 452 377 H

5. Ram enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första och tredje ytan (24,20)övergår i varandra så, att de bildar en slät, oprofilerad konturlinje.

6. Ram enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första och tredje ytan (24,2«D övergår i varandra så, att de bildar en ej inåtgående konturlinje.

7. Ram enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den andra och tredje ytan (22,20) sträcker sig i huvudsak i ett andra resp. tredje plan och att dessa två plan konvergerar till en utanför den första ytan belägen geometrisk punkt.

8. Ram enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den främre ramdelen (14) förutom den första ytan (24) också är utformad med en andra och en tredje sidoyta (22,20), som övergår i den första ytan i släta, avrundade och oprofilerade hörn, så att det bildas ett i huvudsak U-formigt organ, varjämte medelplanet för den andra sidoytan (22) och medelplanet för den tredje sidoytan (20) konvergerar till en utanför nämnda första yta belägen geometrisk punkt.

9. Ram enligt kraven 1 och B, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att öppnarorganet (204) är anordnat för avtagbart ingrepp med den främre ramdelen (14) för öppnande av ramen.

16. Ram enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a d d ä r a y, att öppnaren (204) omfattar en lutande, plan del (216) för införande mellan den främre och den bakre ramdelen (14,l6) samt ett stödpunktsorgan (212) för ingrepp med den främre ramdelen (14).

11. Ram enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den utåt vända ytan på den främre ramdelen (14) uppvisar en sådan konturlinje, att linjer, som utgör' tangenter till manuellt åtkomliga punkter på nämnda yta, bildar förutbestämda vinklar med vridningsradien för nämnda punkter kring den av de två ramdelarnas gångjärnsde- lar bildade axeln, varvid nämnda förutbestämda vinklar 452 3-77 lä" att de friktionskrafter som utvecklas vid nämnda yta under försök att för hand gripa fast och svänga den främre ram- delen (14) i riktning mot öppet läge blir lägre än de krafter som är nödvändiga för att öppna ramen.

12. Ram enligt kraven 1 och 11, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den främre ramdelen (14) utgöres av ett i huvudsak U-formigt organ med avrundade, ej profilerade hörn.

13. Ram enligt kravet ll, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , att förspänningskraften i fjädern (54) bidrar till de krafter, som är nödvändiga för att öppna ramen.-

14. Ram enligt kravet 11, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de förutbestämda vinklarna är sådana, att de gripkrafter som utövas under försök att för hand gripa fast den främre ramdelen (14) bidrar till de krafter som är nödvändiga för att öppna ramen.

15. Ram enligt kravet ll, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de förutbestämda vinklarna är sådana, att gripkrafer, som utövas under försök att för hand gripa fast den främre ramdelen (14) bildar en andra förutbestämd vinkel med en ytas normal relativt de med handen åtkomliga punkterna, så att denna andra förutbestämda vinkel överstiger eller är lika med den trigonometriska bågtangenten för ytans friktionskoefficient.

16. Ram enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att öppningsorganet (204) för ingrepp med den främre ramdelen (14) för att öppna ramen består av en hävarm (206) med ett handtag (208), ett plant, av hävarmen (206) uppburet lutande organ (216), avsett att införas mellan den främre ramdelen (14) och skyltmaterialet (34) samt en som stödpunkt för hävarmen fungerande del (212), som är anordnad för ingrepp med den främre ramdelen (14).

17. Ram enligt kravet 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den främre ramdelen (14) är utformad med en fjärde yta, som är förbunden med den andra ytan (22) för att åstadkomma klämverkan mot skyltmaterialet (34) och att det lutande, plana organet (216) är införbart mellan den fjärde ytan och skyltmaterialet (34). 452 377 u.

18. Ram enligt kraven 8 och 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första och den andra ytan mjukt och kontinuerligt konvergerar så, att de bildar en inre vinkel större än 900.

19. Ram enligt kraven 8 dch 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första och den tredje ytan mjukt och kontinuerligt konvergerar så, att de bildar en inre vinkel större än 900-

20. Ram enligt kraven 8 och 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den förstioch den andra ytan konvergerar_så, att de bildar en ej inåtgående konturlinje.

21. Ram enligt kraven 8 och 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första och den tredje ytan konvergerar sâ, att de bildaren ej inåtgående konturlinje.

22. Ram enligt kravet 16, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att handtaget (208) på öppningsorganet (204) är beläget vid hävarmens (206) ena ände och att stödpunkts- delen (212) är belägen vid hävarmens (206) motsatta ände.

23. Ram enligt kravet 22, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att öppningsorganet är försett med en fläns (218),f som är belägen på en mellandel av hävarmen (206) och att nämnda lutande, plana organ (216) uppbäres på nämnda fläns (218). _ '

24. Ram enligt kravet 16, k ä n n e t e c k n a'd d ä r a v, att det lutande, plana organet (216) har en i huvudsak rak undersida, som äranordnad för anliggníng mot skyltmaterialet (34) och en lutande övre yta (224) för att åstadkomma kilverkan mellan den främre ramdelen (14) och skyltmaterialet (34). me...