SE452017B - Sett att framstella en svavel- och molybdenhaltig smorjmedelstillsatskomposition samt smorjoljekomposition och smorjoljekoncentratkomposition framstellda enligt settet - Google Patents

Description

15 20 25 ïü 35 bÛ 452 017 2 kompositionerna, som beskrives i amerikanska patentskriften 3 ü9H 866, såsom oximolybdendiisopropylfosforoditioat.

Amerikanska patentskriften 3 18A A10 beskriver vissa ditiomolyb- denyl-acetylacetonater till användning i smörjoljor.

Braithwaite och Greene i Wear, U6(l978) H05-H32 beskriver olika molybdeninnehållande kompositioner för användning i motoroljor.

Amerikanska patentskriften 3 3H9 108 utlär ett molybdentricxid- komplex med dietylentriamin till användning såsom en tillsats för smält stål.

Ryska patentskriften 533 625 utlär smörjoljetillsatser framställ- da från ammoniummolybdat och alkenylerade polyaminer.

Ett annat sätt att införliva molybdenföreningar i olja är att framställa ett kolloidalt komplex av molybdendisulfid eller oxisulfi- der, som dispergerats under användning av kända dispergermedel. Ame- rikanska patentskriften 3 223 625 beskriver ett förfarande, i vilket en sur vattenhaltig lösning av vissa molybdenföreningar framställes och sedan extraheras med'en kolväteeter dispergerad med ett oljelös- ligt dispergermedel och sedan befrias från etern. Amerikanska patent- skriften 3 281 355 utlär framställningen av en dispersion av molybden- disulfid genom att framställa en blandning av smörjolja, dispergerme~ del och en.molybdenförening i vatten eller Cl_u alifatisk alkohol, en bringa denna i kontakt med en sulfidjongenerator och sedan borttaga lösning. Dispergermedel, som säges vara verksamma i detta förfarande, är petroleumsulfonater, fenolater, alkylfenolatsulfider, svavelbehandlade olefiner och kombinationer därav. fosfor- och Det har nu framkommit ett förfarande för framställning av en svavel- och molybdenhaltig smörjmedelstillsatskompostion genom att kombinera vid en temperatur tillräcklig för att åstadkomma reaktion (I) en sur molybdenförening, som utväljes från molydensyra, molybdat, natriummolybdat, kaliummolybdat, alkaliska metallmolybdater, 4, MoÛ2Br2, Mo2O3C16, molybdentrioxid och andra liknande sura molydensalter, ammoníum- molybdenvätesalter, såsom natriumvätemolybdat, Mo0Cl (II) en baslisk kväveförening, som utväljes från (i) succinimider, som framställts från en hydrokarbylsuccínanhydríd, vari hydrokarbylgruppen innehåller 24 till ca 350 kolatomer, och di- metylaminopropylamin eller en etylenamin, varvid etylenaminerna ut- göres av etylendiamin, dietylentríamin, trietylentetraamin och tetra- etylenpentaamin eller liknande; (ii) en karboxylsyraamid, som framställts från (1) en karboxylsyra med formeln RZCÜÛH, vari RZ betecknar C12_20alkyl eller en blandning av denna syra med en polyisobytenylkarboxylsyra, vari polyisobutenyl- 10 15 20 25 35 40 3 452 017 gruppen innehåller från 72 till 128 kolatomer och (2) en hydrokarbylpolyamin, såsom en etylenamin; (III) en Mannich-bas, som framställts genom att bringa en C9_2Û0alkyl- Fenol, formaldehyd eller paraformaldehyd och en aminförening, som ut- väljes Från metylamín, dietylentriamin, trietylentetraamin och tetra- etylenpentaamin, vari Mannich-basen eventuellt är borerad; i ett så- dant Förhållande för att tillhandahålla 0,01 till 2,00 atomer molyb- den per basisk kväveatom, (III) en svavelkälla, som utväljes från svavel, vätesulfid, fosfor- pentasulfíd, RZSX, vari R betecknar hydrokarbyl och x betecknar minst 2, oorganiska sulfider, oorganiska polysulfider, merkaptaner med formeln RSH, vari R betecknar hydrokarbyl, tiourea, tioacetamid el- ler en svavelhaltig antioxidant, i ett sådant förhållande för att tillhandahålla 1,0 till 2,6 atomer svavel per atom molybden.

Smörjoljekompositioner, som innehåller den framställda till- satsen, som beskrivas här, är verksam såsom antingen vätske- och smürjfettkompositioner (beroende på den specifika tillsatsen eller använda tillsatser) för att hämma oxidationen, ge slitningsminskande och extrema tryckegenskaper och/eller modifiera Fríktionsegenskaperna hos olja, som kan, när den användes som ett vevhossmörjmedel, leda till förbättrad kostnad per mil. _m Den precisa molekylformeln för molybdenkompostitionerna enligt *w föreliggande uppfinning är inte med säkerhet känd; emellertid tros de vara föreningar, vari molybden, vars valenser är mättade med atomer av syre eller svavel, är antingen komplesbildad med eller saltet av en eller flera kväveatomer i kompostioner som innehåller basískt kvä- ve och som användes vid framställningen av dessa kompositioner.

Molybdenföreningarna, som användes För att framställa komposi- tioner enligt Föreliggande uppfinning, är sura molydenföreningar.

Med sur menas att molybdenföreningarna kommer att reagera med en ba- sisk kväveförening, vilket mätes med ASTM test D-664 eller D-2896 titreringsförfarande. Dessamolybdenföreningar är typiskt hexavalenta och motsvaras av Följande kompositioner: molybdensyra, ammoniummolyb- dat, natriummolybdat, kalíummolybdat och andra alkaliska metallmolyb- dater och andra molybdensalter, såsom vätesalter, t ex natriumväte- molybdat, Hoüßl , MoD Br Mo 0 Cl molybdentrioxid och liknande su- 4 2 2' ' ra molybdenföreningar. Lämplišajsuia molybdenföreningar är molybden- syra, ammoniummolybdat och alkalimetallmolybdater. Speciellt lämpliga är molybdensyra och ammoniummolybdat.

Den basiska kväveföreningen måste ha ett basiskt kväveinnehåll, vilket mätes med ASTM D-664_eller C-2896. Den är lämpligen oljelöslig. 1Ü> 15 20 (25 30 35 452 017 Typiska sådana kompositioner är succinimider, karboxylsyraamider, kolvätepolyaminer, Mannich-baser och blandningar därav. Dessa ba- I> 2"' i* Pêïmfw 1-11 u 'www-ämnen siska kväveinnehållande föreningar är beskrivna nedan (varvid man må hålla i minnet den reservationen att vardera måste ha minst ett basiskt kväve). Varje av de kväveinnehållande kompositionerna kan efterbehandlas med t ex bor under användning av förfaranden_välkända för fackmannen så länge som kompositionerna fortsätter att innehålla basiskt kväve. Dessa efterbehandlingar är speciellt tillämpliga på succinimider och Manních-bas-kompositioner.

Mono- och polysuccinímíder, som kan användas för att framställa smörjoljetilslatser beskrivna häri, beskrives i otaliga och är välkända för fackmannen. Vissa fundamentala typer av succin- imider och avsedda material imid", utläres i amerikanska patentskrifterna 3 219 666, 3 172 892 och 3 272 746. Uttrycket "succinimid" fatta många av amid-, som omfattas av fackuttrycket "succin- förstås för fackmannen att om- imid- och amidinarterna som även alstras genom denna reaktion. Den övervägande produkten är emellertid en succin- imid och detta uttryck har vanligen accepterats såsom att betyda produkten av en reaktion av en alkenylsubstituerad succinsyra- eller anhydrid med kväveinnehållande förening. Lämpliga succinimider på W grund av deras kommersiella tillgänglighet är de succinimider, som framställes från en hydrokarbylsuccinanhydrid, vari hydrokarbyl- gruppen innehåller från ca 24 till ca 350 kolatomer, och en etylen- amin, varvid etylenaminerna speciellt karakteriseras av etylendí- amin, dietylentriamin, trietylentetramin och tetraetylenpentamin.

Speciellt lämpliga är de succinimider, som framställes från polyíso- butylensuccinanhydrid med 7D till 128 kolatomer och tetraetylenpen- taamin eller trietylentetramin eller blandningar därav.

Karboxylamidkompositioner är även lämpliga såsom utgångsmaterial för framställning av produkterna enligt föreliggande uppfinning. Ty- piska sådana föreningar är de beskrivna i amerikanska patentskriften 3 A05 064. Dessa kompositioner framställes vanligen genom att bringa en karboxylsyra eller anhydrid eller ester därav, med minst 12 till ca 350 alifatiska kolatomer i den huvudsakligen alífatiska kedjan och om så önskas med tillräckligt utskjutande alifatiska grupper för att göra molekylen oljelöslig, att reagera med en amín eller en hydrokarbylpolyamin såsom en etylenamin, för att ge en mono- eller polykarbocyklisk syraamid. Lämpliga är de amider, som framställes från (1) en karboxylsyra med formeln RZCQQH vari R2 betecknar 10 (j 20 35 s 452 017 C12-20 alkyl eller en blandning av denna syra med en polyisobutenyl- karboxylsyra, vari polyisobutenylgruppen innehåller från 72 till 128 kolatomer, och (2) en etylenamin, speciellt trietylentetramin eller tetraetylenpantamín eller blandningar därav.

En annan grupp av föreningar, som är användbara i föreliggande uppfinning, är hydrokarbylaminer, lämpligen av den typ, som beskri- ves i amerikanska patentskirften 3 574 576. Hydrokarbyl, som lämp- ligen är alkyl, eller olefinisk med en eller två ställen av omätt- nad, innehåller vanligen från 9 till 350, lämpligen från 20 till 200 kolatumer. Speciellt lämpliga hydrokarbylpolyaminer är de, som härstammar, t ex genom att bringa polyísobutenylklorid och en poly- alkylenpolyamin, såsom en etylenamin, t ex etylendíamin, dietylen- tríamin, tetraetylenpentamin, 2-aminoetylpiperazin, 1,3-propylendi- amín, 1,2-propylendiamin och liknande att reagera.

En annan grupp av föreningar användbara för att tillhandahålla basískt kväve är Mannich-bas-kompositionerna. Dessa kompositioner framställes från en fenol eller C 9.200 som formaldehyd eller formaldehydmellanprodukt, såsom paraformal- alkylfenol, en aldehyd, så- dehyd och en aminoförening. Aminen kan vara en mono- eller poly- amin och typiska kompositioner är framställda från en alkylamin, såsom metylamin eller en etylenamin, såsom dietylentriamin eller tetraetylenpentamin och liknande. Det fenoliska materialet kan svavelbehandlas och lämpligt är dodecylfenol eller en C80_1O0 al- kylfenol. Typiska Mannich-baser, som kan användas i föreliggande uppfinning, beskrives i amerikanska patentskriften 838 197 och amerikanska patentskrifterna 3 669 228, 3 368 972 och 3 539 663.

Den sista ansökningen beskriver Mannich-baser framställda genom att bringa en alkylfenol med minst 50 kolatomer, lämpligen 50 till 200 kolatomer, att reagera med formaldehyd och en alkylen- polyamin HN(ANH)aH, vari A betecknar ett mättat divalent alkyl- kolväte med 2 till 6 kolatomer och n betecknar 1-10 och där kon- densatíonsprodukten av alkylenpolyamin ytterligare kan bringas att reagera med karbamid eller tiokarbamid. Utnyttjandet av dessa Mannich-baser såsom utgångsmaterial För att framställa smörjolje- tillsatser kan ofta betydande förbättras genom att behandla Man- nichbasen under användning av konventionella metoder för att in- föra bor i kompositionen. 10 15 20 30 452 017 Lämpliga basiska kväveföreningar för användning i föreliggande uppfinning är succinimider, karboxylsyraamíder och Manních-baser.

Representativa svavelkällor är svavel, vätesulfíd, Fosforpen- 1_4Üalkyl och x betecknar minst Z, oorganiska sulfider och polysulfider, sås tasulfid RZSX, där R betecknar hydrokarbyl, lämpligen C som (NH4)2Sx, där x betecknar minst 1, tioacetamid, tiokarbamíd och merkaptaner med formeln RSH, där R är definierat såsom ovan. Även användbara såsom svavelbehandlingsmedel är traditionella sva- velinnehållande antioxidanter, såsom vaxsulfider och polysulfider, svavelbehandlade olefiner, svavelbehandlade karboxylsyror och est- rar och svavelbehandlade ester-olefiner, och svavelbehandlade al- kylfenoler och metallsalterna därav.

Svavelbehandlade fettsyraestrar framställes genom att bringa svavel, svavelmonoklorid och/eller svaveldioxíd att reagera med en omättad fettester under förhöjda temperaturer. Typiska estrar omfat- tar C1-C20 alkylestrar av C8-Czu omättade fettsyror, såsom palmito- leinsyra, oleinsyra, ricinoleinsyra, petroselinsyra, vaccensyra, línolsyra,_linolensyra, oleostearinsyra, likansyra, paranarsyra, taririsyra, gadoleinsyra, arachidonsyra, cefi@1einSyya,etc. Speci- ellt goda resultat har erhållits med blandade omättade fettsyraestrar,sfl såsom erhålles från djurfetter och vegetabiliska oljor, såsom tall- olja, linfröolja, olivolja, ricinolja, jordnötsolja, rapsolja, fisk- olja, spermaolja och så vidare. n Exempel på fettestrar omfattar lauryltallat, metyloleat, etyl: oleat, lauryloleat, cetyloleat, cetyllinoleat, laurylricinoleat, o- .leyllinoleat, oleylstearat och alkylgycerider.

I Esterolefiner med svaveltvärbindningar, såsom en svavelbehand- l0-C25fett- alkyl- eller alkenylalkoholer, vari fettsyran och/ led blandning av C10-Czšolefiner med fettsyraestrar av C syror och Cl-C25 eller alkoholen är omättad kan även användas.

Svavelbehandlade olefiner framställes genom reaktionen av C5-C6olefinen eller en därifrån härstammande polyolefin med låg mo- lekylvikt med en svavelinnehållande förening, såsom svavel, svavel- monokloríd och/eller svaveldikloríd. 0 Även användbara är de aromatiska sulfiderna och alkylsulfider- na, såsom dibensylsulfid, dixylylsulfid, .@icetylsulfid, diparaffin- vaxsulfid och polysulfíd, krackade vax-olefinsulfider och så vidare. 10 20 25 30 35 40 7 452 017 De kan framställas genom att behandla utgångsmaterialet t ex ole- finiskt omättade föreningar, med svavel, svavelmonoklorid och svavel- diklorid. Speciellt lämpliga är paraffinvaxtiomererna, som beskrivas i amerikanska patentskriften 2 BUS 156.

Svavelbehandlade alkylfenoler och metallsalterna därav omfattar kompositioner såsom svavelbehandlad dodecylfenol och kalciumsalterna därav. Alkylgruppen innehåller vanligen från 9-500 kolatomer. Metall-, saltet kan lämpligen vara en grupp I eller grupp II salt, speciellt natrium, kalcium, magnesium eller barium. ' Lämpliga svavelkällor är svavel, vätesulfíd, fosforpentasulfid, R2Sx, vari R betecknar hydrokarbyl, lämpligen Cl_10 alkyl och x betecknar minst 3, merkaptaner, vari R betecknar Cl_lO alkyl, oorga- niska sulfider och polysulfider, tioacetamid och tiokarbamid. Lämp- ligaste svavelkällor är svavel, vätesulfid, fosforpentasulfid och oorganiska sulfider och polysulfider.

Den poläxapromotorn, som lämpligen användes i förfarandet en- ligt föreliggande uppfinning, är en som underlättar växelverkan mel- lan den sura molybdenföreningen och den basiska kväveföreningen. En stor mängd av sådana promotorer är välkända för fackmannen. Typiska prcmotorer är 1,5-propandiol, l,H-butandiol, dietylenglykol, butyl- se cellosolv, propylenglykol, l,H-butylenglykol, metylkarbitol, etanol- amin, dietanolamin, N-metyl-díetanol-amin, dimetylformamid, N-metyl- acetamid, dimetylacetamid, metanol, etylenglykol, dimetylsulfoxid, hexametylfosforamid, tetrahydrofuran och vatten. Lämpliga är vatten och etylenglykol. Speciellt lämpligt är vatten.

Under det att vanligen den polära promotorn tillsättes separat till reaktionsblandníngen, kan den även vara härvarande, speciellt i fall av vatten, såsom en komponent av icke-vattenhaltiga utgångs- material ellerrsåsom hydratiseringsvatten i den sura molybdenföre- ningen, såsom (NHu)6Mo7O2u.NH2O. Vatten kan även tillsättas såsom ammoniumhydroxid.

En metod för att framställa kompositioner enligt föreliggande är att framställa en lösning av den sura molybdenmellanprodukten och en basisk kväveinnehållande förening lämpligen i närvaro av en , polär promotor med eller utan spädningsmedel. Spädningsmedlet använe; des, om så önskas, för att tillhandahålla en lämplig viskositet för lätt omröring. Typiska spädningsmedel är smörjolja och vätskeformiga föreningar, som endast innehåller kol och väte. Eventuellt kan ammo- niumhydroxid även sättas till reaktionsblandningen för att tillhan- dahålla en lösning av ammoniummolyddat. Denna reaktion utföres vid “IEI 452 017 B en temperatur från smältpunkten av blandningen till återflödestempe- ratur. Den utföres vanligen vid atmosfäriskt tryck, fastän högre eller l lägre tryck kan användas om så önskas. Denna reaktionsblandning be- handlas med en svavelkälla, såsom definierades ovan, vid ett lämp- 5 ligt tryck och temperatur för svavelkällan för att bringa att rea- gera med de sura molybden- och basiska kväveföreningarna. I några fall-kan borttagande av vatten från reaktionsblandningen vara önsk- värt innan fullbordan av reaktionen med svavelkällan.

I reaktionsblandningen är förhållandet av molybdenförening till 10 basísk kväveförening inte kritisk; emellertid såsom mängden av mo- C lybden med avseende basiskt kväve ökas, blir filtreringen av produk- ten svårare. Emedan molybdenkomponenten troligen oligomeriserar, är det fördelaktigt att tillsätta så mycket molybden som lätt kan vid- ( makthållas i kompositionen. Vanligen kommer reaktionsblandningen ha 15 blivit tillsatt från 0,01 till 2,00 atomer molybden per basisk kväve- atom. Lämpligen sättes till reaktionsblandningen från 0,U till 1,0 och lämpligast från 0,U till 0,7 atomer molybden per atom basiskt kväve till reaktionsblandningen.

Svavelkällan sättes vanligen till reaktionsblandningen i ett så- ZD dant Förhållande, så att 1,0 till 2,6 atomer svavel per atom molybden W tillhandahållas.

I Den polära promotorn, som valfritt eller lämpligen användes, är vanligen närvarande i förhållandet från 0,1 till 50 mol promotor per mol molybden. Lämpligen är från 0,5 till 25 och lämpligast 1,0 till (75 15 mol av promotorn närvarande per mol molymden.

Smörjoljekompositionerna, som innehåller tillsatserna enligt föreliggande uppfinning, kan framställas genom blandning genom konven- ( tionella förfaranden av den lämpliga mängden av den molybden-inne- hållande kompositíonen med en smörjolja. Utväljandet av den speciella basoljan beror på den avsedda tillämpningen av smörjmedlet och nar- 30 . - -- ' . hål- varon av andra tillsatser. Vanligen kommer mangden molybden inne lange tillsatsen variera från 0,05 till 15 viktprocent och lamp-, ligen från 0,2 till 10 viktprocent.

Snörjoljan som kan användas i föreliggande uppfinning omfattar 35 “ ' N -- - ' h en stor mangd av kolvateolgor, såsom naftenbaser, Pafafflnbaser ?° blandade basojor så väl som syntetiska oljor, såsom estrar och lik- nande. Smörjoljorna kan användas individuellt eller i kombinatiogo och har allmänt en viskositet, som sträcker sig från 50 till 5 0 40 sus och vanligen från ioo tili 15 ooo sus vid 58°c. 10 15 20 25 ( 7 35 9 452 Û17 I många fall kan det vara fördelaktigt att bilda koncentrat av den molybdeninnehållande tillsatsen inom en bärarvätska; Dessa kon- centrat tillhandahåller en lämplig fietod'att hantera och transportera tillsatserna innan deras efterföljande spädning och användning. Kon- centrationen av den molybdeninnehållande tillsatsen inom koncentra- tet kan variera från 15 till 90 viktprocent , fastän det är lämp- ligt att vidmakthålla en koncentration mellan15 och 50 viktprocent.

Den slutliga användningen av smörjoljeïompositionerna enligt före- liggande uppfinnníng kan vara i marina cylindersmörjmedel, såsom i diselmaskiner med tvärströmning, vevhussmörjmedel, såsom i automobi- lar och järnvägar, smörjmedel för tungt maskineri, såsom stålkvarnar och liknande, eller såsom fett för bärláger~och liknande. Huruvida smörjmedlefi är vätska eller ett fast ämne kommer vanligen att bero på huruvida ett tjockningsmedel är närvarande. Typiska tjockningsme- del omfattar polykarbamidacetater, litíumstearat och liknande.

Om så önskas, kan andra tillsatser innefattas i smörjoljekompo- sítionerna enligt föreliggande uppfinning. Dessa tillsatser omfat- tar antioxidanter eller oxidationsinhibitorer, dispergermedel, anti- korrosionsmedel och så vidare. Även antiskummedelstabilisatorer, an- tifläckmedel, klibbmedel, medel för förhindrande av huggmärken, droppunktsförbättrare, antignisselmedel, extremtryckmedel, luktkon- trollerande medel och liknande kan innefattas.

Vissa molybdenprodukter, som kan framställas genom förfarandet enligt föreliggande uppfinning, kan även finna utnyttjande i att göra bromsbeklädnadsmaterial, i högtemperaturstrukturmaterial, i järn- och stållegeringar, i pläteringsmetall, i elektropläterings- lösningar, såsom komponenter för elektroder i elektriska urladdnings- maskiner, såsom bränsletillsatser, i att göra självsmörjande eller motståndskraftiga strukturer, såsom formsläppmedel, i kompositioner för fosfatering av stål, i flussmedel för hårdlödning i näringsmedier för mikroorganismer, i att göra elektrokänslíga inspelningsmaterial _ i katalysatorer för rening av kol, olja lerskiffer, tjärsander och Z liknande eller såsom stabilisatorer eller härdningsmedel för natur- ligt gummi eller polymerer.

Följande exempel presenteras för att belysa förfarandet enligt, föreliggande uppfinning och avser inte att vara en begränsning av kraven. 10 20 25 30 35 110 452 017 W Exempel l Till en 500 ml flaska sattes 290 g av en lösning av ett H5-' procentigt koncentrat i olja av succinimiden framställd från poly- isobutenylsuccinanhydrid Och tetraetylenpentamin och med enínuf merisk medelmolekylvikt för polyisobutenylgruppen på ca 980 och 150 ml kolvätetinner. Blandningen upphettades till 1200 C. Sedan un- der en period av H5 min vid 100 till ll0°C tillsattes en lösning, som innehöll 28,8 g molybdentrioxid löst i från 12,9 g koncentrerad* ammoniumhyroxid utspädd från 12,9 g koncentrerad ammoniumhydroxid utspädd till 100 ml vatten (0,2l mol ammoniak). Reaktionsblandningen upphettades till âterflöde (approximativt 15500) och hölls vid denna temperatur i en timma. Vätesulfidgas tillsattes vid ll5°C. Totalt 10 g vätesulfid tillsattes och sedan tvättades reaktionsblandningen med kväve i en timma vid 1l0°C. Blandningen upphettades sedan till 155°C och hölls vid temperatur i en timma. Till blandningen sattes 100 ml kolvätetinner och sedan filtreradcs blandningen varm genom diamtoméjord. Produkten befriaaes från läntfiyktigt vid 16o°c vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 516,6 g av produkten som innehöll Ä,9U % molybden, 2,77 1 syre, 2,10 % svavel och 1,91 % kväve.

Exempel 2 - 8” En lösning av 28,8 g molybdentrioxid, löst i 0,2 mol ammoniak från 12,9 ml koncentrerad ammoniumhydroxid och utspädd till 100 ml med vatten, sattes droppvis under en period av H5 min vid 100 till l05°C till en lösning av 290 g av succínimiden beskriven i exempel 1. Reaktionsblandningen upphettas till återflöde vid approximativt 15500 och hölls vid denna temperatur i en timma. Blandningen upphet- tades sedan till 14000 och U g svavel tillsattes. Temperaturen öka- des till återflöde vid 155 OC och hölls i återflöde i en timme.

Temperaturen ökades.ti1l 1650 till 170 OC och hölls i två timmar.

Till blandningen sattes sedan 100 ml varmt kolvätetinner för att ge approximativt 200 ml lösningsmedel i reaktionsflaskan. Blandningen filtrerades varm genom diatoméjord och befriades sedan från lätt- flyktigt vid 16000 vid 2,33 kPa för att ge 312,8 g av produkten, som innehåll 5,39 % molybden, 1,75 % kväve, 3,50 % Syrê 0Ch 1,50 % svavel.

Exempel 5 3 Till en 1-liters flaska sattes 290 g av succinímiden, som beskrivs i exempel 1, och 150 ml kolvätetinner. Reaktionsblandningen upphet- tades till 65 OC och 28,8 g molybdentrioxid och 50 ml vatten till- 10 15 20 25 11 4552 Û'I7 sattes. Temperaturen vidmektndils vid 65 °t111 70 °c 1 1/2 timme den höjdes seden till 150 °c. ' Efter 50 min och vid 150 °C tillsattes 5 g elementärt svavel och ' "- ZÛJi! 50 ml kolvätetinner. Temperaturen ökades till 155 till 160 OC (åter- 'Ä flöde) under en tid av 1/2 timma. Något lösningsmedel borttogs och temperaturen ökades till 165 0 till 17000. Blandningen hölls vid den- na temperatur i två timmar. Till blandningen sattes 50 ml kolväte- tínner och blandningen filtrerades genom diatomêjord och befriades seden från iattfiyktigt vid 160 °c vid 2,66 kre för ett i utbyte ge 5lU,5 g produkt, som innehöll Ä,93 % molybden, 3,59, 3,Å8 % syre, 1,92 x kväve den 1,u9 1 svavel. ' Exempel U Till en l-liters flaska sattes 290 g succcinimid, som beskrivs i exempel 1, och 150 ml kolvätetinner. blandningen upphettades till 65 °C och 28,8 g molybdentrioxid och 50 ml vatten tillsattes. Tempe- returen vidmextndiis vid 65 °c i 1/2 timme een ökades till 150 °c under en tid av 55 min. Till blandningen sattes 7 g elementärt sva- vel och 100 ml kolvätetinner. Reaktionsblandningen vidmakthölls vid återflöde vid approximativt 155 °C i H5 min och sedan ökades tempe- raturen till l65 O till 170 OC och hölls där i två timmar. Till blandningen sattes 50 ml kolvätetinner och reaktionsblandningen fil- trerades varm genom diatoméjord. Filtratet befriades från lättflyk- tigt vid 160 °c vid 2,66 kps för ett 1 utbyte 316,5 g produkt, som innehöll 6,55 % molybden, 3,57 % syre, 1,86 % kväve, 2,l5 % svavel.

Exempel 5 Till en 1-liters flaska sattes 290 g av succinimiden beskriven i exempel 1, molybdentrioxid 28,2 g, 50 ml vatten och 150 ml kolvätetinner. Reaktionsblandningen upphettades till 65 °C och vidmakthölls vid denna temperatur i l/2 timma. Sedan tillsattes 6 g vätesulfid vid 65-65 OC under en tid av 15 min. Efter tillsats vidmakthölls temperaturen vid 63-65 OC under en timma med kraftig omröring och under kväveatmosfär . Temperaturen steg sedan till 100 OC för att borttaga det mesta av vattnet och sedan till 155 till 160 °C och hölls vid återflöde i en timma. Blandningen filtrerades varm genom diatoméjord och sedan avdrevs vid l6O °C vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 31U,l5 g produkt, som innehöll 5,8? % molybden, 3,6H syre, 2,05 É kväve, 0,75 % svavel och 0,08 % sediment, 10 15 20 25 ('Ü 35 hfi 4f52 0'17 Exempel 6 12 Till en l-liters flaska sattes 290 g av succinimiden, som be- skrives i exempel l, och 150 ml kolvätetinner. Reaktionsblandningen upphettades till 65 °C och 28,8 g molybdentrioxid och 50 ml till-_ sattes. Temperaturen hölls vid 65 OC i 1/2 timma och steg sakta till 155 OC vid 120 °C, 10 g elementärt svavel tillsattes och reaktions- blsndningsn nö11s sedan vid 155 °c i 30 min, 160 °c i 15 min, 170 °c i 30 min, 175 °c i 30 min sen 180 °c i 30 min. sedan tillsattes 120 mi kolvätetinner och reaktionsblandningen filtrerades genom diatomé- jord och filtratet avdrevs vid 160 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge en produkt, som innehöll 5,70 % molybden, 2,88 % syre, 1,83 % kväve och 2,9ß % svavel.

Exempel 7 _ Till en 3-liters flaska sattes l l60 g succinimid, som beskrevs i exempel l, och 800 ml kolvätetinner. Reaktionsblandningen upphet- tades till 65 OC och 200 ml vatten och 116 g MoO3 tillsattes. Tempe- raturen ökades till âterflöde (98°C) och hölls vid denna temperatur i 2-l/2 timmar, tills lösningen blev klart grön. Vatten borttogs upp till en temperatur av lH0 OC (botten). Sedan tillsattes 60 g svavel. Temperaturen ökades till 155 OC under en tid av 15 min och hölls vid denna temperatur i l/2 timme. Temperaturen ökades sedan till 180 OC under en tid av 50 min och hölls vid denna temperatur i 3-l/2 tim. Blandningen kyldes sedan och lämnades över natten. Se- dan tillsattes 200 ml kolvätetinnerlösningsmedel och lösningen upp- hettades till 150 OC. Det filtrerades sedan genom diatoméjord och avdrogs vid 200 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge l 287 g produkt, som innehöll H,H9 % svavel, 5,82 % molybden och 2,58 % syre.

Exempel 8 Till en 3-liters flaska sattes l 160 g av en polyamid framställd från en C18-karboxylsyra och tetraetylenpentaamin och som innehöll 6,29 % kväve och 800 ml kolvätetinner. Blandningen upphettades till 55 0 C och 200 ml vatten och 116 g Mo03 tillsattes. Temperaturen höjdes till äterflöde, approximativt 95 OC och hölls vid denna tempe- ratur i U tim, tills lösningen blev klart grön. Lösningsmedlet bort- togs vid "l50 OC maximum och blandningen kyldes sedan till lH0 OC och 28 g svavel tillsattes. Temperaturen fick stiga till 1550 C under en tid av l/H tim och hölss vid denna temperatur l/2 tim. Tem- peraturen ökades igen till l75 C under en tid av 20 min och hölls sedan mellan 175 O och 180 OC i 2 tim. Blandningen kyldes och lämna- - des över natten och sedan tillsattes 200 ml kolvätelösningsmedel. _ 10 15 20 25 35 Exempel 10 13 452 017 Blandningen upphettades till 130 OC, filtrerades genom diatoméjord och befriades sedan från lättflyktigt vid 180 OC bottnar vid 2,66 kPa för att i utbyte ge l 282 g produkt, som innehöll 5,U5 % kväve, ' 2,15 % svavel, 5,51 % molybden och 5,73 % syre.

Exempel 9 Till en 1-liters flaska sattes H00 g av reaktionsorodukten av poly isobutylenklorid, vari polyisobutengruppen har.en numerisk medelmolekyl vikt av 1 H00 och etylendiamin i ett kolvätelösningsmedel. Bland- ningen befriades från lättflyktigt vid 160 OC bottnar och 2,66 kPa och kyldes för att i utbyte ge 289 E prødukt, som innehöll 1,58 % kväve. Till\detta sattes 200 ml kolvätetinner, 50 ml vatten och 29 g MoO3. Blandningen omrördes vid återflöde approximativt 101 OC i 2 tim och' avdrevs sedan vid lH0 OC bottnar. Sedan tillsattes 7 g svavel och temperaturen ökades till 155 °C under en tid av 10 min och hölls vid denna temperatur i l/2 tim. Temperaturen steg se- dan till l80 ° C under en tid av 10 min och hölls vid 180 O till 185 OC i 2 tim. Blandningen kyldes och_l00 ml kolvätetínner till- sattes. Blandningen filtrerades sedan genom diatomêjord och efter en tillsats av 100 g neutral smörjolja befriades den från lättflyk- tigt vid 180 OC bottnar och 2,66 kPa för att i utbyte ge N09 g produkt. k-SS Till an l-liters flaska sattes 290 s av en Manni°h~baS, fram- ställd frän dodecylfenol, metylamin och formaldehyd och med ett alkali- tetsvärde av ll0 och som innehöll 2,7 % kväve och 200 ml kolvätetln- ner. Blandníngen upphettades till 65 OC Och 50 ml Vatten och 29 5 molybdentrioxid tillsattes. Blandningen omrördes vid återflöde, l0h 0 till 110 OC i H - l/2 tim. Lösningen fick en klart mörkbrun färg och befriades sedan från lättflyktigt vid 175 OC bottnar. Bland- ningsa kylaas till luo °c och 7 g svavel tillsattes. ökades 3111 155 OC under en tid av 7 min och hölls vid denna tempera- tur i 1/2 tim. Temperaturen ökades sedan till 180 OC av 10 min och hölls i 2 tim. Blandningen kyldes sedan och lämnades över natten. Nästa dag tillsattes 100 ml Temperaturen under en tid kolvätelösningsmedel. Bland- ningen upphettades till 100 OC och filtrerades genom diatoméjord och beiriades från lättflyktigt vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 517 g pPOdukÉ. 10 20 25 35 H0 452 017 1” Exempel_ll Till en 3-liters flaska sattes l 160 g succinimid som beskri- vits i exempel l och 800 ml kolvätetinner. Denna blandning upphet- teaes till 65 °c sen zoo ml vatten een 116 g Msoñ tillsattes. Bland- ningen omrördes vid âterflöde (96 OC) i 2 tim. Den kyldes och ytter- ligare 116 g MOOB tillsattes. Blandningen omrördes vid återflöde (97 OC) i 10 tim. Blandningen kyldes och fick stå över natten. Den befriaaes sedan från lättflyktigt vid 180 °c, kylaes till lho ° een 60 g svavel tillsattes. Temperaturen ökade sedan till 155 OC under en tid av 15 min och hölls vid denna temperatur i l%2 tim och upp- hettades sedan till 180 OC under en tid av 15 min och hölls vid den- na temperatur i 3 tim. Blandningen kyldes och 200 ml kolvätetinner tillsattes. Lösningen upphettades till 130 E90 och filtrerades genom diatomêjord med en tillsats av kolvätetinner för att hjälpa till vid filtreringen. Filtratet befriades från lättflyktigt vid 200 OC och 2,66 kPa för att i utbyte ge 13,25 g produkt.

Exempel 12 (B-3721-H9) \ Till en l-liters flaska sattes N00 g av hydroxylkarbylpolyaminen som beskrevs i exempel 9, som befriades från lättflyktigt vid 160 OC vid 2,66 kPa och sedan tillsattes 200 ml kolvätetinner, 50 ml vatten och 29 g MoO3. Blandningen omrördes vid lbl OC i êstim och upphetta- des sedan till lH0 OC för borttagande av vatten. Svavel (7 g) till- sattes och temperaturen ökades gradvis till 180 - 185 OC, där den hölls i 2 tim. Efter kylning tillsattes 100 ml kolvätetinner och blandningen filtrerades genom diatoméjord och befriades från lätt- flyktigt vid 180 OC och 2,36 kPa för att i utbyte ge H09 g produkt, som innehöll Mo U,67 2 (neutronaktivitet), U,95 (röntgenstrålning- fluorisens); O,l§7%; S, l,9ü %.

Exempel lä Till en 1-liters fleske, som vid 65<Ã c innehåll 289 e avlden lättflyktigt befriade polyaminen, som beskrevs i exempel 12, och 200 ml kolvätetinner, sattes 50 ml vatten och 29 g MoO5. Blandningen omrördes vid återflöde i 2 tim och befriades sedan från lättflyktigt vid 175 °c. Efter kylning till 110 - 115 °c tillsattes lo g Has. se- dan upphettades blandningen till 155 - 160 g C och hölls i 1 tlm.

Efter kylning tillsattes 75 ml kolvätetinner och blandninen filtre- rades genom diatoméjord. Neutral olja (100 g) tillsattes och bland- ningen befriedes från lättrlyxtigt vid 180 °c vid 2,66 kPe för ett i utbyte ge H12 g produkt, som innehöll N, 0,90 %; S, 2,31 %; Mo, u,21 (N.A.), 4,67 (xRF); o, 1.01. 10 /N 15 20 25 H0 15 452 017 Exemoel lü Till en 1-liters flaska som innehöll 500 g av borerad Mannich- bas, som framställts från en CBn_10O alkylfenol, formaldehyd och tetraetylenpentamin eller trietylentetraamin eller blandningar där- av och som innehöll karbamid(¥Amoco 9250Y)och 200 ml kolvätetinner vid 65 OC sattes U0 ml vatten och 25 g Mo03. Blandningen omrördes vid återflöde i N15 tim och befriades sedan från lättflyktigt vid 165 OC. Efter kylning till lU0 OC tillsattes_Z_g svavel och tempe- raturen ökades gradvis till 185 OC, där den hölls i 2 tim. Sedan till- sattes 75 ml kolvätetinner och blandningen filtrerades genom diatomé- jord och befriades sedan från lättflyktigt vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 307 g produkt som innehöll N, 1.04 %; S, 2,53%; Mo, u,68 % (N.A.), ”,99 % (N.A.), 4,99 % (xRF); o, 2,53 %, B, o,22 z.

Exempel 15, 'Till en 3-liters flaska sattes 500 g av ett koncentrat av poly- isobutenylsuccinanhydrid, vari polyisobutenylgruppen hade en nume- risk medelmolekylvikt av ca 980,ocr1ÄÛEiímetylaminopropylamin. Re- aktionsblandningens temperatur ökades till 160 °C, hölls däri i 1 tim och befriades sedan från lättflyktigt vid 170 OC vid 2,66 kPa. Till denna blandning sattes 350 ml kolvätetinner, 50 ml vatten och 29 g Mo05. Denna blandning omrördes vid återflöde i 2 tim och sedan av- Q* bröt man vid lU0 QCÉ för borttagande av vatten. Sedan tillsattes 7 g svavel och blandningen hölls vid 180 - 185 OC i 2 tim. Efter kylning tillsattes ytterligare kolvätetinner och blandningen filtre- rades genom diatoméjord och sedan avdrog man vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 536 g produkt, som innehöll N, 1,17 %; S, 1,55 %; - no, 3,37 % (N.A.), 3,31 % ; o, 2,53 %.

Exemoel'l6 _ Till en 1-liters flaska, som innehöll 290 g succinimid, som be-_ Skrevs i exempel l, och 200 ml kolvätetinner vid 65 OC sattes 50 ml Vat- Üefl 0Ch29 g MoO3. Blandningen omrördes vid återflöde i 1,5 tim och sedan vdrev man vid 165 OC för borttagande av vatten. Efter kylning OC tillsattes H0 g butyldisulfíd och blandningen upphettades - 185 OC i 2,5 tim. Sedan tillsattes ytterligare 100 ml vätetinner före filtrering genom diatoméjord och man avdrog vid 180 °c vid 2,66 Rea för att 1 utbyte ge 305 g produkt som innehöll w, 1,92%; s, 0,47%; mo, 6,21% (mm, 6,51» ß (men o,u,19.

Till en 1-liters flaska, som innehöll 290 g succinimid, som be- skrevs i exempel 1, och 200 ml kolvätetinner sattes vid 75 OC 50 ml 10 15 20 25 C” 35 H0 452 017 16 vatten och 29 g MOO3. Blandningen bringades till återflöde i 1,5 tim och sedan avdrevs vid 200 OC för borttagande av vatten. Efter kylning till l00 OC tillsattes 19 g tioacetamid och blandningen upphettades gradvis till 200 °C, där den hölls i 0,75 tim. Sedan tillsattes 150 ml kolvätetinner och blandningen filtrerades genom diatoméjord och avdrevs vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge en produkt, @~ sem innenöiie N, 1,n6 z; s, 2.05 %; Me, u,57% (N.A.), u,7o z (xRF); 0, 2.38 %. Innan testningen späddes denna produkt med 100 g neutral smörjolja.

Exempel 18 Till 292 g av utgängsmaterialet, som beskrevs i exempel 13, sattes 200 ml kolvätetinner, 50 ml vatten och 33,5 g ammoniumpara- molybdat. Blandningen bringades till återflöde i 2l tim och avdrevs sedan för borttagande av vatten. Efter kylning till lUO 00 till- sattes 7 g svavel. Blandningen upphettades till 180 - 185 °C och hölls så i 2 tim. Efter tillsats av l00 ml kolvätetinner filtrerades blandningen genom diatoméjord. Neutral utspädningsolja (100 g) till- sattes och blandningen avdrøvš vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge Mlü g produkt, som innehöll N, 0,92 %; S, 2,02 %; Mo, n,57 % (N.A.), u,6o% (XRF); o,1.37%.

Exempel 19 Till en 3-liters flaska, som innehöll l l60 g av succinimiden som beskrevs i exempel l och 800 ml kolvätetinner vid 75 OC sattes 200 ml vatten och 116 g Mo05. Blandningen återloppskokades i 3 tim och avdrevs sedan vid 180 OC för borttagande av vatten. Vid 110 O C tillsattes ca 6U g H28. Ytterligare kolvätetinner (200 ml) tillsat- tes och blandningen filtrerades genom diatomêjord och avdrfivß sedan vid 180 OC vid 2,66 kPa lf för att i utbyte ge 1 290 g produkt, som innehöll N, 1.85 1; s, u.2u %; Me, 5,92 (N.A.), 5,83 % (XRF), o, 2,12 %.

Exempel 20.

Till en l-liters flaska, som innehöll l l60 g av succinimid be- skriven 1 exempel 1 een Boo mi keivätecinner vid 75 °c sattes zoo mi åflå vatten och 116 g MOO3. Blandningen omrördes vid återflöde i 5 tim och upphettades sedan till 186 OC för borttagande av vatten. Efter kyl- ning till ll0 OC tillsattes 35 É H25. Blandningen upphettades till 182 OC, sedan tillsattes 200 ml kolvätetinner och blandningen filtre- rades genom diatoméjord. Avdrivning vid 180 OC vid 2,66 kPa gav i utbyte 12,72 g produkt, som innehöll N, 1.93 %; S, 3.20 %; Mo, 5.90 % (N.A.); 0,3-01%.

Exempel 21 10 ao 25 C g 35 H0 17 452 017 Till en l-liters flaska, som innehöll 290 g av succinimiden som beskrevs i exempel l, och 200 ml kolvätetinner vid 75 OC sattes 50 ml vatten och 29 g Mo03. Blandningen omrördes vid återflöde i 1.5 timmar och upphettades sedan till 187300 för borttagande av vatten. Sedan tillsattes l0O ml kolvätetinner och vid 175 OC BH g vattenhaltig ammoniumpolysulfid (51% fri svavel). Detta material upphettades sakta till 180 OC och hölls där i 2.25 tim. Den till* verkadessedan genom diatoméjord och avdrevš' ,vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 318 g produkt, som innehöll N, 1,89 Z; S, u.o7"%; ke, 6.l6% (N.A.).

Exempel 22 Till en l-liters flaska, som innehöll 290 g succinimid, be- skriven i exempel l, och 200 ml kolvätetinner vid 75 OC sattes 50 ml vatten och 29 g MoO3 och upphettades sedan vid 195 OC för borttagande av vatten. Efter kylning till 70 °c tillsattes 58 g av en 52-60 % teknisk lösning av ammoniumsulfid. Reaktionsblandningen upphettades till 180-185 °C i U tim. Efter kylning till 115 OC tillsattes 125 ml kolvätetinner och blandningen filtrerades genom diatoméjord och avdrevs sedan vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 518 g av produkten, som in- nenöll 6,19 % ne (xRF>.

Exempel 23 Till en l-liters flaska, som innehöll 330 g av ett koncentrat, . Denna blandning återloppskokades i 3 tim som innehöll 1,50 % N i olja av en polyisobutenylsuccinimid, som framställts från trietylentetraamin och en polyisobutenylsuccinimid, som framställts från trietylentetraamin och en polyisobutenylsucci- niandrid; vari polyisobutenylgruppen har en numerisk medelmolekyl- vikt av 980 och 200 ml kolvätetinner vid 75 OC sattes 50 ml vatten och 22 gMoO5. Denna blandning omrördes vid återflöde (ca 100 OC) i ll timmar. Den upphettades sedan till 180 OC för borttagande av vatten. Efter kylning till lU0 OC tillsattes 9 g svavel och bland- ningen upphettades sakta till 180 OC, där den hölls i 5 tim. Efter tillsats av 100 ml kolvätetinner, filtrerades blandningen genom di- ecenejora een evaregs seden vid 180 °c vid 2,66 kra för ett 1 utbyte se 5%? g produkt, som innehöll Me, fl,l5 % (N.A.), 3,98 % (xRF); N, l,H2 z; s, 2,66 %; o, 2,85 % (N.A.). šieaeslfi Till 291 g av utgångsmaterialet, som användes i exempel 15, och 200 ml kolvätetinner vid 75 OC sattes 50 ml vatten och 29 g Mo05.

Blandningen omrördes vid återflöde i 3 tim och upphettades sedan till 'FW 10 fä 20 25 BO 452 017 18 180 OC för borttagande av vatten. Efter kylning till 100 OC till- sattes 15 g svavel och blandningen upphettades gradvis till l8O - 175 °c, där den hölls 1 2,5 tim. Efter tilleete ev zoo ml kclväte- 2 tinner, filtrerades blandningen genom diatoméjord och sedan till- sattes 100 g neutral utspädningsolja. Avdrivning Yí@.200 OC vid 2,66 kPa gav i utbyte H10 g produkt som innehöll Mo, 4,68 % (N.A.)- Exempel 25 l Till en l-litersflaska, som innehöll H7 g tetraetylenpentaamin sat tes NOR g polyisobutenylbärnstenssyraanhydrid med ett PIBSA-nummer av 76,7. Blandningen upphettades till l50-160 OC, där den hölls i 1,5 tim Den avdrevs seden vid leo °c vid 2,66 kre för ett i utbyte ge Ä39 g polyisobutenylsuccinifimid-Till denna succinimid sattes 300 ml kclvätelöeningeneoel, 135 ml vatten och Bo g mooš. Blandningen om- rördes vid återflöde i 6,5 tim och upphettades sedan till 1800 C_ för borttagande av vatten. Efter kylning till IÄO °C tillsattes H1 g svavel och temperaturen ökade gradvis till 180-185 OC, där den hölls i H00 tim. Efter tillsats av 200 ml kolvätetinner filtrerades bland- ningen genom diatoméjord och avdreys sedan vid 200 OC vid 2,66 kPa och 300 g neutral olja tillsattes för att i utbyte ge 810 g produkt, som innehöll 6,23 % Mo med XRF.

Exempel 26 'Me Till en l-liters flaska, som innehöll 290 g av succinimiden som beskrevs i exempel l och 200 ml kolvätetinner vid 75 OC sattes 50 ml vatten och 29 g Mo03. Blandningen omrördes vid 96-98 OC i 2-1/2 tim- mer och evdreve seden vid 191 °c. efter kylning till 75 °c tillsat- tes Ä3 ml 1-butantdol och blandningen bríngades till återflöde i lü tim. Blandningen avdrogs sedan vid 180 OC vid 2,66 kPa för att i utbyte ge 318 g produkt, som innehöll Mo 6,17 % (XRF); N, 1.97 %: S, 1.05 %.

Exempel 27 Smörjoljekompositioner som innehöll tillsatser framställda en- ligt föreliggande uppfinning har testats i en mängd tester. Rappor- terade nedan är resultaten från vissa tester, som beskrives såsom följer. I oxidator-B-testet mätes oljans stabilitet genom den tid, som behövs för konsumtion av en liter syre per 100 g försöksolja via 172 °c; vid det ektuelle testet användes 25 g olja och resulte- teten frättas till 100- g prov. Katalysatorn, som användes vid en hastighet av 1,58 cmš per 100 cmš olja innehåller en blandning av lösliga salter tillhandahållande 95 ppm koppar, 80 ppm järn, N,8 ppm mangan, l 100 ppm bly, U9 ppm tenn. Resultaten 8? a detta försök 10 20 25 35 19 452 017 rapporteras såsom timmar för konsumtion av l l syre och mätning av oljans oxidativa stabilitet. fizfifirvfff-'n-u-nn Kompositionernas antikorrosionsegenskaper kan testas genom deras uppträdande i CRC L-38 bärlagerkorrosionstest. I detta test nedsänkes separata ramsor av koppar och bly i försökssmörjmedlet och smörjmed- let upphettas i 20 timmar vid en temperatur av lH6 OC. Kopparremsan väges och tvättas sedan med kaliumcyanidlösning för borttagande av E kopparföreningsavlagringar. Den väges sedan åter. Viktförlusterna Ü av de två remsorna rapporteras såsom ett mätt på graden av koorosion, som förorsakas av oljan.

Kopparremstestet är ett mått på korrosiviteten mot icke järn- haltiga metaller och är beskriven i ASTM Test Method D-130. Slit- ningsminskande egenskaper mätes genom H-boll nötnings- och U-boll- svets testerna. Ä-boll nötningstestet beskrives i ASTM D-2266 och kö- res vid 5U OC i 30 minuter under användning av stâlbollar och en HO kg vikt och 4-bollsvetstestet är en variation av ASTM D-2783 provet vid omgivande temperatur tills hopskärningspunkten med vikter minskades med 5 kg, tills passande belastning bestämmes. Friktions- koefficientetn hos smörjoljorna, som innehåller tillsatser enligt föreliggande uppfinning, testades i Kinetic Oiliness Testing Machine (KOTM) tillverkad av G.M. Neely of Berkeley, California. Förfarandet, som användes i detta försök, är beskrivet av G.L. Neely, Proceeding of Mid-Year Meeting, American Petroleum Institute 1932, sid 60-7U i ASLE Transactions, vol. 8, sid 1-ll (1965) och ASLE Transactions, vol. 7, sid ZH-31 (l96Ä). Friktionskoefficienten mättes under gräns- förhållanden vid l50 O och ZOH OC under användning av l kg belastning och en molybden-fylld ring på en gjutjärnsskiva. Data för några av försökskörningarna avseende kompositionrna enligt föreliggande upp- finning rapporteras i tabellen nedan Såvida inte annat anges innehöll prövad beredning i en neutral smörjolja 3,5 % av ett 50-procentigt koncentrat av polyisobutenyl- succinimid, 20 mmol/kg svavelbehandlad kalciumfenolat, 30 mmol/kg överbasiskt magnesiumsulfonat, 5,5 % viskositetsindexförbättrare och 22 mmol/kg produkt enligt föreliggande uppfinning (om nödvändigt till- sattes ytterligare succinimid för att bringa det totala kväveinnehål- let hos den färdiga oljan till 2,1 %). 20 452 017 1015... mnoflø oro n n O owo 0 Hwo.Q 0oH.o m=o.o mm@.0 H@o.o mo :ON 3.5... , I. ...Én .ïa..É..n.n_l.~ed«3 Uoomfl ofl HQH nnH\mH Nmfi QH Hm~\n~ NH fim~\pH Qcwfi0fl@«woxw:ofl»xfl»m onH|a 12.. L _. = .rg .df-.H : . mwflo flmnßmmc o.mfi m.mH n.w~ m.H~ ~,Hm wE.:o wm|q 2 pcmoomQpxfi> oßfi mmfi mmfl mnfi mßfl mmfi mma mmfl ONH QQH mmfi owfl wx Q mw>N«m :Bw< Hfimnmß m ufi> ompmwp wcflcwnßucwønæfloz w nfl> umuwmu wcflcwpnwcmunæflos n ©fi> ømummu mcflcwmnwcwunæfioz ~m.o mm.o m=.o n=.o ~=_o EE wwmmsü 2Bw< Lnmzoc~cnn nunnan-nan ou~cnu:u>ßæ~r~o\ :.oH o.Hfi w.flfifi.mH @^m m Loumfifixo m N H om mm :N mm NN ,Hm om mfl æfi NH mfl mfi :H na »mo wmo mno nno Nmo fino ono mmo wmo ßmo wmo mmo :No mmo mmo flmo omo mao æflo ßflo ofio mflo :Ho nfio WHO fiao ofio moo æoo moo mom :oo Neo H00

Claims (11)

452 017 í- 21 Eatentkrav

1. Förfarande för framställning av en svavel- och molybdenhaltig smörjmedelstillsatskomposition, k ä n n e t e c k n a t därav, att man kombinerar vid en tempertur tillräckligt för att åstadkomma reaktion (I) en sur molybdenförening, som utväljes fran molybdensyra, ammoniummolybdat, natriummolybdat, kaliummolybdat, alkaliska metallmolybdater, molybdenvätesalter, sasom natriumvätemolyb- dat, Ho0Cl4, Mo02Br2, Mo2O3Cl5, molybdentrioxid och andra liknande sura molybdensalter, (II) en basisk kväveförening, som utväljes från (i) succinimider, som framställts från en hydrokarbylsuccin- anhydrid, vari hydrokarbylgruppen innehåller 24 till ca 350 kolatomer, och dimetylaminopropylamin eller en etylenamin, varvid etylenaminerna utgöres av etylendiamin, dietylentri- amin, trietylentetraamin och tetraetylenpentaamin eller lik- nande; (ii) en karboxylsyraamid, som framställts fran (1) en kar- boxylsyra med formeln RZCOOH, vari R2 betecknar C12_20alkyl _W eller en blandning av denna syra med en polyisobutenylkar- N boxylsyra, vari polyisobutenylgruppen innehåller fran 72 till 128 kolatomer och (2) en hydrokarbylpolyamin, såsom en etylenamin; (iii) en Mannich-bas, som framställts genom att bringa en C9_200alkylfenol, formaldehyd eller paraformaldehyd och en aminförening, som utväljes från metylamin, dietylentriamin, trietylentetraamin och tetraetylenpentaamin, vari Mannich- -basen eventuellt är borerad; i ett sådant förhållande för att tillhandahålla 0,01 till 2,00 atomer molybden per basisk kväveatom, (III) en svavelkälla, som utväljes fran svavel, vätesulfid, fosforpentasulfid, RQSX, vari R betecknar hydrokarbyl och x betecknar minst 2, oorganiska sulfider, oorganiska polysulfi- der. merkaptaner med formeln RSH, vari R betecknar hydrokar- byl, tiourea, tioacetamid eller en svavelhaltig antioxidant, i ett sådant förhållande för att tillhandahalla 1,0 till 2,5 atomer svavel per atom molybden.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att svavelkällan betecknar svavel, vätesulfid, fosfor- pentasulfid, RZSX där R betecknar C1_4 hydrokarabyl och x 452 017 za. betecknar minst 3, oorganiska sulfider eller oorganiska poly- sulfider, tíoacetamid, tiokarbamid eller RSH där R betecknar en C1_4alkyl och den sura molyhdenförening är molybdensyra, ammoniummolybdat eller alkalimetallmolybdater.

3. Förfarade enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att svavelkällan är svavel, vätesulfid, RSH, där R betecknar C1_1galkyl, fosforpentasulfid, eller (NH4)2Sx', där x' betecknar minst 1, den sura molybdenföreningen är molybden- syra eller ammoniummolybdat och den basiska kväveföreningen är en succinimid, karboxylsyraamid, hydrokarbylpolyaminer eller Hannich-bas. I

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att den basiska kväveföreningen betecknar en C24_350 hydrokarbylsuccinimid, karboxylsyrasmid eller en Mannich-bas som framställts fràn en C9_2°0alkylfenol, formaldehyd och en amin.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att basiska kväveföreningen är en polyisobutenylsucci- nimid, som framställts från polyisobutenylsuccinanhydrid och tetraetylenpentamin eller trietylentetraamin.

6. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att den basiska kväveföreningen är en karbocyklisk syraamid, framställd från en eller flera karboxylsyror med formeln RZCOOH eller ett derivat därav, varpå reaktionen med en smin i utbyte ger en karboxylsyrsamid, vari R2 betecknar C12_20alkyl, och en hydrokarbylpolyamin.

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att R2 betecknar C12_20alkyl och hydrokarbylpolyaminen är tetraetylenpentaamin eller trietylentetraamin.

8. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att den basiska kväveföreningen är en Mannich-bas, som framställts fràn dodecylfenol, formaldehyd och metylamin eller att den hasiska kväveföreningen är en Mannich-bas, som fram- ställts från C80_10Ûalkylfenol, formaldehyd och trietylen- tetraamin eller tetraetylenpentaamin eller blandningar därav.

9. Förfarande enligt krav 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att reaktionen utföres i närvaro av en polär promotor, företrädesvis vatten.

10. Smörjoljekomposition, k ä n n e t e c k n a d ,- .nr-v- 452 017 13 därav, att den omfattar en olja med smörjmedelaviekoaitet och från 0,05 till 15 viktprocent av tillsatakompositionen som framställts enligt något av kraven 1-9.

11. Smörjoljekoncentratkompoaition, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den omfattar en olja med amörjande viskosi- tet och fràn 15 till 90 viktprocent av tillaatskompositionen som framställts enligt nagot av kraven 1-9.