SE451418B - Tidgivningskretsanordning av den typ som anvends for alstring av tidsfordrojda utgangspulssignaler - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 H0 451 418 2 Många kretsar är kända vilka fördröjer tillförda pulssignaler.

Dessa kretsar varierar i komplexitet från den enkla monostabila multi- vibratorn till mera komplicerade kretsanordningar för att med nog- grannhet alstra ett flertal fördröjda pulssignaler. I applikationer som kräver både tillslags- och frânslagsfördröjningsintervall har det blivit praxis att använda en särskild tidgivare för alstring av vart i och ett av de önskade fördröjningsintervallen. Till följd härav har både kretskomplexiteten och kostnaden ökat. En annan begränsning med vilken många kända tidgivningskretsar är behäftade är oförmågan att bibehålla den önskade tidgivningsordningsföljden när den tillförda ingángspulssignalen momentant brytes till följd av störningsdiskonti- nuiteter, d.v.s. brus, oavsiktliga avbrott och liknande.

En analog tidgivningskrets som på ett fördelaktigt sätt har använts för att komma tillrätta med begränsningarna hos tidigare kända analoga tidgivare har beskrivits i US-PS 3 889 197 (T. G. Duff) av den 10 juni 1975. I denna kända tidgivare används en integratorkrets med en operationsförstärkare och en spänningsjämförelsekrets för att erhålla de önskade tillslags- och frånslagsfördröjningsintervallen..

Princípiellt integrerar integratorn en tillförd ingångspulssignal a. ...a-um under det att jämföraren detekterar spänningen i en förutbestämd a kretspunkt i integratorn för att bestämma när integratorn har nått en mättningspunkt. Önskvärda tidsfördröjningar erhålles genom att man ställer in íntegratorns tidskonstant så att man får en motsvarande íntegreringstakt. En viss grad av okänslíghet.för oavsiktliga diskon- tinuiteter i íngångssignaler erhålles genom att man använder liknande integrationstaktvärden för såväl positiva som negativa ingângssigna- ler. Men vid applikationer där frânslagstiden måste vara betydligt kortare än tillslagstiden måste dock integreringstakten vid frånslag, d.v.s. reaktionen pà en negativ ingàngssignal, vara mycket kortare än tíllslagsintegrationstakten, d.v.s. reaktionen på en positiv ingångs- signal. När kortvariga oavsiktliga avbrott förekommer i ingångssigna- len kan följaktligen integratorn upprepade gånger återgå till sitt utgángstillstånd, så att man får fel i pulslängd och pulsläge på tidgivarens utgång. I många fall kan det i själva verket inträffa att integratorn ej uppnår mättningstillstånd, så att man ej får någon indikering av ingångspulssignaler.

En analog tidgivarkrets vid vilken man kommer tillrätta med en del av de begränsningar varmed Duff's krets är behäftad är beskriven i US-PS H 001 698 (R.H. Allred) av U januari 1977. Den i denna patent-_ skrift beskrivna kretsen utgör en förbättring av Duff's tidgívar- 10 15 20 25 30 35 H0 451 418 3 Vid Allred's tidgivare nedbringas inverkan av oavsiktliga avbrott och liknande i en ingångspulssignal till ett minimum genom att man med fördelaktig verkan varierar integratorns integreringstakt i enlighet med signaler som alstras inom tidgivarkretsen. Speciellt styrs urladdníngstidskonstanten, d.v.s. takten för negativ integre- ring, så att den har en avsevärt längre tidskonstant under det s.k. tillslags-tidgivningsintervallet. På detta sätt hindras integratorn i viss mån från att återgå till sitt ursprungstillstånd till följd av oavsiktliga avbrott eller liknande i den tillförda ingångssignalen under det att den fortfarande har en relativt kort frånslagstid.

Ehuru de tidigare kända analoga tidgivarkretsarna i många appli- kationer kan ge en tillfredsställande funktion, innehåller de fortfa- rande konventionella, på resistorer och kondensatorer baserade tids- bestämmande kretsar (RC-kretsar), och de kräver sålunda sådana kompo- nenter (kondensatorer) som ej lämpar sig för tillverkning i IC-krets- teknik. Dessutom är dessa integratorkretsar fortfarande känsliga för tíllförda ingångssignaler och oavsiktliga avbrott i dessa, vilka kan förorsaka oacceptabla fel i pulstid och pulsläge hos den som resultat erhållna utgàngspulssignalen. krets.

Vid införandet av kretsintegration i- stor skala är det nu synnerligen önskvärt att genomföra till-v slags/frånslagstidgivningsfunktionerna med användning av digital teknik. 1 En tidigare känd tillslags/frånslagstidgivare som är åstadkommen med användning av digital kretsteknik har beskrivits i US-PS 3 700 821 (B.R.Savage) av 2U oktober 1972. Vid anordningen enligt Savage an- vänds två digitala upp/ned-räknare och tillhörande logikelement för att erhålla de önskade tillslags- och frånslagsintervallen. Närmare bestämt används för tillslagstidgivaren en digital upp/nedräknare som Detta innebär att räknaren räknar upp, d.v.s. integrerar, i en första eller positiv riktning som svar på att en pulssígnal är närvarande, exempelvis har hög nivå, på ingången vilken representerar en logisk "1", och att den räknar ned, d.v.s. integrerar i en andra eller negativ riktning som väsentligen är ekvivalent med en analog integrator. svar på att pulssignalen ej är närvarande, exempelvis har låg nivå, som representerar en logisk "O". Räknaren måste uppnå en förutbestämd räkneställning innan en utgångspuls alstras. När ingångspulssignalen väl har upphört, börjar frånslags-räknaren att räkna för att bestämma frånslagsíntervallet. Efter det att fránslagsräknaren har uppnått en förutbestämd räkneställning, återställes tillslagstidgivaren till sitt ursprungliga tillstånd. Eftersom man i kretsen enligt Savage åstad- 10 15' 20 25 30 35 NO 451 418 Ä kommer såväl tillslags- som frànslagstidgivningsfunktionen medelst upp/nedräknare, vilka i princip är integratorer, kommer dessa också att reagera för diskontinuiteter i den tillförda pulssignalen.' Följ- aktligen kommer pulspositionsfel och pulstidfel att uppstå i utgångs- pulssignalen när oavsiktliga avbrott och liknande uppträder i de _ tillförda ingângspulssignalérna. Härtill kommer att användning av tvâ § räknarkretsar och tillhörande logik för åstadkommande av tillslags- och frånslagstidgivningsfunktionerna kräver omotiverad dubblering, vilket medför ineffektiv utnyttjning av kretskomponenterna.

Vidare har samtliga kända såväl analoga som digitala tidgivar- kretsanordningar konstruerats för speciella applikationer. Detta innebär att kretskomponentvärdena och logikarrangemangen är konstruk- É tionsmässigt fastlagda för en viss tillämpning och ej lätt kan änd- ras. Detta i sin tur medför krav på att man håller ett större sorti- ment i lager, såväl av reservdelar som av nya komponenter, vilket ur ekonomisk synpunkt är otillfredsställande.

Pulspositionsfel och pulstidfel samt andra problem varmed de tidigare kända fördröjningstidgivarna är behäftade kan undanröjas genom att man vid ett digitalt tidgivararrangemang använder en integ- rator och tillhörande styrkretsar. Tidgivarkretsen alstrar önskade tillslags- och frånslagsfördröjningsintervall genom att den styrbart reagerar för närvaron av en ingångspulssignal genom integration i en första riktning och för frånvaron av ingångspulssignal genom integra- I tion i en andra riktning. .

Pulspositions- och pulstidfel nedbringas enligt en aspekt på uppfinningen till ett minimum genom att man med fördelaktig verkan styr tidgivarkretsen så att den integrerar i den första riktningen_ under ett förutbestämt intervall av tillslagsfördröjningsintervallet, under vilket det har visat sig att största sannolikheten föreligger för att oavsiktliga avbrott och liknande uppträder i den tillförda ingångspulssignalen. Integrering under detta förutbestämda intervall fortsätter oberoende av om ingångspulssignalen förefinns eller ej.

Analogt gäller att när en giltig íngångspulssignal väl har detek- terats och därefter har uteblivit under ett förutbestämt integrerat intervall, styrs tidgivningskretsen i enlighet med en annan aspekt på uppfinningen så att den integrerar i den andra riktningen oberoende av om någon ingångssignal förefinns eller ej till dess att integrator-ut- gàngssignalen har uppnått ett förutbestämt värde. Följaktligen alst- ras ett fránslagsfördröjningsintervall av minst en förutbestämd varak- tighet så snart den giltiga ingångspulsen har uteblivit under ett ,,... _ 10 15 20 25 30 35 40 451 418 förutbestämt integrerat intervall. _ I enlighet med en annan aspekt på uppfinningen reagerar tidgiv- ningskretsarrangemanget på ett styrbart sätt så att det ändrar fràn- slagsfördröjningsarrangemangets varaktighet. Analogt är tidgivaren anordnad att som svar på en annan tillförd styrsignal aktivera och passivera den styrkrets som kontrollerar tídgivaren så att den integ- rerar i den första riktningen under den förutbestämda delen av till- slagsfördröjningsintervallet. När denna funktion är passiverad, arbetar tidgivaren som en enkel integrerande tidgivare.

I enlighet med ytterligare en aspekt på uppfinningen styrs tid- givningskretsen så att den som svar på diskontinuiteter i ingàngspuls- signalen återställa till ett initialtillstánd till dess att ingångs- pulssignalen kontinuerligt förefinns under ett förutbestämt tidsinter- vall. Detta innebär att tidgivaren återgår till initialtillstàndet som svar på varje diskontinuitet i ingàngspulsen till dess att en förutbestämd integrator-utgångssignal har uppnåtts.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritning, vars enda figur visar ett blockschema över en utföringsform av en apparat enligt uppfinningen.

Samtliga kretskomponenter som används i denna utföringsform kan utgöras av vilken som helst av de víppkrets- och grindkretskopplingar som är välkända för en fackman. Företrädesvis används logikelement som är lämpade för tillverkning med integrerad injektionslogik (IZL) så att för storskalig integration utmärkande besparingar kan uppnås.

Figuren visar i förenklad form en utföringsform av en s.k. till- slags/frånslags-tidgivare som är karaktäristisk för uppfinningen.

Pulssignaler, exempelvis impulseringspulser, blinksignaler och liknande, som används vid telekommunikationssystem såsom övervaknings- I enlighet men en aspekt på uppfinningen är denna utföringsform anordnad i ett fler- signaler, tillföres via M-lednings-ingångsklämman 10. tal tillvalsbara tidgivararrangemang så att den kan styras av styrsig- naler som tillföras via en COPT-ingångsklämma 11 och en AMOPT-ingångs- klämma 12. De olika tidgivararrangemangen är integrerande tidgivare (COPT och AMOPT passiverade); blindgângs-option (COPT aktiverad, AMOPT passiverad); AM-tidgivare (COPT passiverad, AMOPT aktiverad); samt AM-tidgivare med blindgàngs-option (både COPT och AMOPT aktiverade).

COPT och AMOPT är aktiverade när en högnivåsignal representerande en logisk "1" tillföres till vederbörande anslutningsklämmor och de är passiverade när en lågnivåsignal representerande en logisk "O" tillfö- res till vederbörande anslutningsklämmor. 10 15 20 25 30 35 NO 451 418' 6 Vid drift såsom en integrerande tidgivare reagerar denna utfö~ ringsform på närvaron av en M-lednings-ingângssignal, exempelvis en högnivåsignal, för att integrera i en första riktning, nämligen upp; räkning, och på frånvaron av M-lednings-ingångssignalen, exempelvis en lågnivåsignal, för att integrera i en andra riktning, nämligen nedräk- ning. När integratorns utgångssignal når ett förutbestämt maximivärde åstadkommas i tidgivarens utgångssignal en ändring som anger mottag- ning av en giltig M-ledningsingångspulssignal. Intervallet mellan den ursprungliga mottagningen av en M-lednings-pulssignal och tidgivarens utgàngssignal-tillståndsändring kallas tillslagsfördröjningsinterval- let. När en giltig mottagen M-ledningssignal upphör reagerar tidgiva- ren för frånvaron eller närvaron av M-ledningssignalen genom att integrera i den andra riktningen respektive den första riktningen till dess att integratorns utgångssignal når ett förutbestämt minimivärde.

När tidgivarens utgångssignal har uppnått nämnda minimivärde ändrar den återigen tillstånd så att den återgår till sitt ursprungliga utgángstillstánd. Intervallet från det att signalen på M-ledningen upphör efter detekteringen av en giltig ingångspuls och till dess att integratorns minimi-utgângssignalvärde uppnås kallas frånslagsfördröj- ningsintervallet. Tillslagningen och frànslagningen av en funktion fördröjes sålunda med förutbestämda integrerade intervall. Enligt en aspekt på uppfinningen styrs emellertid den ifrågavarande tidgivaren så att den fortsätter att integrera i den andra riktningen när ett förutbestämt integrator-utgångssignalvärde har_uppnåtts efter det att en giltig M-lednings-ingångssignal har upphört, detta oberoende av närvaro eller frånvaro av M-lednings-ingångssignal, till dess att integratorns utgångssignal har nått minimivärdet, Vid konfigurationen såsom AM-tidgivare är verkningssättet för denna utföringsform detsamma som för den integrerande tidgivaren utom i det att frånslagsintervallet är styrbart förkortat. Detta åstadkom- mes genom återställning av tidgivaren till dess ursprungstillstánd så snart tidgivaren har uppnått sitt_förutbestämda utgångsvärde efter det att en giltig ingångssignal har upphört.

När blindgångs-optionen (den självstannande optionen) används, aktiveras ett flertal tidgivnings-arbetssätt. Blindgångs-optionen kan även vara aktiverad när AM-optionen är aktiverad. Den enda skillnaden i verkningssättet är frånslagsintervallets varaktighet enligt vad som ovan beskrivits för AM-verkningssättet. Vid blindgångs-konfiguratio- nen arbetar tidgivaren så att den är återställd i sitt ursprungstill-_ stånd till_dess att M-lednings-ingângssignalen oavbrutet har varit 10 15 20 25 30 35 H0 451 418 7 närvarande under ett första förutbestämt intervall, som markeras genom att tidgivarens utgång när ett första värde. lighet i initialskedet.

Detta medför brusokäns- Tidgivaren arbetar sedan såsom en integreran- de tidgivare till dess att ett andra integrator-utgångssignalvärde uppnås eller till dess att den återgår till sitt ursprungstillstånd.

När tidgivarens utgångssignal når det andra värdet, styrs den i enlig- het med en aspekt på uppfinningen så att den integrerar i den första riktningen oavsett om íngångspulsen är närvarande eller frånvarande under ett förutbestämt intervall som markeras av att integratorns utgångssignal uppnår ett tredje värde. Detta nedbringar till ett minimum sådana fel i pulstid och pulsposition som kan uppkomma genom oavsiktliga avbrott och liknande i M-lednings-ingångspulssignalen.

När integratorns utgångssignal nått det tredje värdet arbetar tidgiva- ren som en integrerande tidgivare till dess att integratorns utgångs- signal nått ett förutbestämt maximivärde, vilket anger mottagning av en giltig M-lednings-ingångspulssignal eller tidgivarens återgång till sitt inítialtillstånd.> När den giltiga M-ledningsingångspulssignalen har upphört, arbetar tidgivaren som en integrerande tidgivare enligt ovan. När blindgångs-optionen är aktiverad styrs sålunda tillslags- fördröjningsintervallet så att immunitet mot brus erhålles i initial- skedet ooh så att man får immunitet mot oavsiktliga avbrott eller svackor i den inkommande pulsen. På detta sätt nedbringar man alst- ringen av till följd av brus felaktiga pulssignaler och pulstid- och pulspositionsfel till följd av oavsiktliga avbrott till ett minimum.

Som framgår av figuren åstadkommas ett flertal tidgivarkonfigura- tioner på ett styrbart sätt genom användning av en styrlogik samt en digital upp/ned-räknare 15. Styrlogiken är anordnad att reagera på styrsignàlerna COPT och AMOPT som tillföras via anslutningsklämmorna 11 resp. 12 för att ge tidgivaren den önskade konfigurationen och på via M-ledningens anslutningsklämma 10 tillförda pulssignaler för att styra tíllförseln av tidgivningssignaler CLK från tidgivaren 1U itll räknaren 15. _ Tidgivningssignalerna CLK och STROB alstras på välkänt sätt i tidgivningsgeneratorn 1N. Vilken som helst av ett stort antal för en faokman välkända kretsanordningar kan användas för att alstra dessa tidgivningssignaler. Företrädesvis härleds signalerna CLK och STROB ur en signal som används i med en enda frekvens inom bandet arbetande signalsystem som är vanliga i telekommunikationssystem, nämligen tonen med frekvensen 2600 Hz. I detta exempel initieras signalen STROB ett_ kort tidsintervall före signalen CLK, båda på frekvensen 2600 Hz. 10 15 20 25 30 35 H0 451 418 8 Detta uppnås genom att man använder ett antal NOCH-grindar som är anordnade i serie såsom inverterare (ej visat). Signalen CLK fördrö- jes sålunda med ett tidsintervall lika med fortplantningsfördröjningen i de seriekopplade grindarna. I detta exempel används signalen STROB för att säkerställa att inítieringen av vissa kretsfunktioner sker samtidigt, så att problem med okontrollerade svängningar och liknande undvikes.

Räknaren 15 är en 6-stegs upp/ned-räknare som har utgângarna A, A', B, B', C, C', D, D', E, E', F, och F' och är anordnad att reagera på en hög MODE-signal genom att räkna upp och på en låg MODE- signal genom att räkna ned. Räknaren 15 tillsammans med styrlogikar- rangemanget för att tillföra en CLK-signal till densamma är väsentli- gen ekvivalent med en analog integreringskrets. När räknaren räknar uppåt integrerar den sålunda i en första riktning, vilket är ekviva- lent med positiv integrering i en analog tidgivare, och när den räknar nedåt integrerar den i en andra riktning, vilket är ekvivalent med negativ integrering i en analog tidgivare.

Tillförseln av CLK-tidgivningssignaler till räknaren 15 styrs primärt av D-vippan 16 och NOCH-grindarna 19, 20 och 21 som svar på tillståndet för den inkommande pulssígnalen M, som tillföres via M M-lednings-ingångsklämman 10, buffert-inverteraren 17 och inverteraren 18 och som svar på styrsignaler från andra styrlogikelement enligt vad som kommer att framgå av det följande. D-vippan 16 alstrar signaler på utgångarna Q och Q' för att styra tillförseln av CLK-signaler ooh râknarens 15 räknesätt. Verkningssättet för D-vipporna är välkänt för en fackman. Normalt alstras på Q-utgången en signal som har samma tillstånd som den till D-ingången tillförda som svar på en till in- gången CK tillförd STROB-signal förutsatt att vippan ej är i förhands- inställnings- eller àterställnings-arbetssättet, d.v.s. höga signaler tillföres till PRE OCH CLR. Komplementet till den signal som alstras på Q-utgången tillföres till utgången Q'. När en låg signal tillföres till ingången PRE (förhandsinställning) alstras en hög signal på utgången Q oberoende av tillståndet för den signal som tillföres till ingången D. En låg signal som tillföres till ingången CLR (återställ- ning) återställer vippan till ett begynnelsetillstånd med en låg signal på utgången Q. En låg signal pá Q-utgången ligger kvar medan den låga signalen är tillförd till CLK-ingången.

Utgångssignalen Q från vippan 16 tillföres till en ingång hos NOCH-grinden 19 och, såsom MODE-signal, till upp/ned-ingången hos räknaren 15. Utgångssignalen Q' från vippan 16 tillföres till en ingång hos NOCH- -I 10 15 20 25 30 35 HO 451 418 9 -grinden 20. Utgångarna Q och Q' används sålunda till att aktivera NOCH-grindarna 19 resp. 20 för att tillföra CLK-signal via NOCH-grin- den 21 till räknaren 15. När utgången Q hos vippan 16 är hög, aktive- ras räknaren 15 att räkna uppåt i en takt som bestämmes av signalen CLK, och när vippans 16 Q'-utgång är hög, aktiveras räknaren 15 att räkna nedåt i CLK-signalens takt. De övriga ingångarna till NOCH- -grindarna 19 och 20 används för att passivera dessa grindar när räknaren har uppnått förutbestämda räkneställningar. Speciellt passi- verar den återstående ingången till NOCH-grinden 19 denna grind när räknaren 15 når en förutbestämd uppräknings-maximiräkneställning, under det att den återstående ingången till NOCH-grinden 20 passiverar denna grind när räknaren 15 när en förutbestämd nedräknings-minimiräk- neställning, nämligen den ursprungliga räkneställningen noll. Räkna- ren 15 hindras sålunda från att räkna över en förutbestämd maximiräk- neställning och från att räkna under en förutbestämd minimiräkneställ- ning.

Utgångssignaler från räknaren 15 tillföres till ett flertal detektor-grindanordningar i och för detektering av önskade tidsinter- vall. Närmare bestämt tillföres utgångssignalen från D till NOCH- -grinden 22 för detektering av när räknaren 15 når en första förutbe- stämd räkneställning som är representativ för en förutbestämd utgångs- signal från integratorn, i detta exempel räkneställningen 8, motsva- rande ungefär 3 millisekunder; utgångssignalerna A och C tillföras till NOCH-grinden 23 för att detektera en andra förutbestämd räkne- ställning som är representativ för ett förutbestämt integrator-ut- gångsvärde, i detta fall räkneställningen 13, motsvarande ungefär 5 millisekunder; utgångssignalerna från D och F tillföres till NOCH- -grinden ZH för detektering av en tredje förutbestämd räkneställning som är representativ för ett förutbestämt utgångsvärde från integra- torn, i detta fall räkneställningen H0, motsvarande ungefär 15,5 millisekunder; utgångssignalerna från E och F tillföres till NOCH- -grinden 25 för detektering av en_fjärde förutbestämd räkneställning, som är representativ för ett förutbestämt integrator-utgångsvärde, i detta exempel räkneställningen H8, motsvarande ungefär 18,5 millise- kunder; utgångssignalerna A', C',D' och F' tillföres till NOCH-grinden 26;för detekteríng av en femte förutbestämd räkneställning, som är representativ för ett förutbestämt integrator-utgångsvärde; exempelvis räkneställningen H8, motsvarande ungefär 11,5 millisekunder från maximiräkneställningen H8; utgångssignalerna B' och E' tillföres till_ NOCH-grinden 27 för att tillsammans med NOCH-grinden 26 detektera en 10 15 20 25 30 35 H0 451 418 10 begynnelse-räkneställning för räknaren 15, vilken räkneställning är representativ för ett förutbestämt integrator-utgångsvärde, i detta exempel noll. I själva verket kommer sålunda NOCH-grindarna 26 och 27 tillsammans med inverterarna 28 och 29 samt NOCH-grinden 30 att utgöra en detektor för detektering av räkneställningen noll. _ NOCH-grinden 25 ger en tillståndsändring, nämligen övergång från hög till låg, när räknaren uppnår en förutbestämd maxími-räknestä1l- ning enligt vad som ovan nämnts. Utgångssignalen från NOCH-grinden 25 tillföres till en ingång hos NOCH-grinden 19 för att passivera eller på annat sätt spärra NOCH-grinden efter det att räknaren 15 har upp- nått maximi-räkneställningen, i detta exempel UB. Detta hindrar räknaren 15 från att räkna utöver den önskade maximiräkneställningen H8 och säkerställer därmed ett fast referensvärde för initiering av frånslagsfördröjningsintervallet.

Utgångssignalen från NOCH-grinden 25 tillföres även via inverte- raren 31 till en ingång hos NOCH-grinden 32. Signalen STROB från tidgivningskretsen 1ü tillföres till en andra ingång hos NOCH-grinden 32. När båda ingångssignalerna till NOCH-grinden 32 är höga alstras sålunda en låg utsignal som tillföres till vippans 33 1-ställningsin- gång (S). Vippan 33 1-ställes därför sá att den alstrar en hög signal _w på utgången Q (OPR) när räknaren 15 uppnår den maximala räkneställ- ningen H8 och anger därmed mottagning av en giltig ingångspulssignal på M-ledningen.

NOCH-grinden 30 ger en tillståndsändring,.från hög till låg, när räknaren 15 når den förutbestämda minimiräkneställningen, exempelvis räkneställningen noll som representerar tidgivarens initialtillstånd.

Utgångssignalen från NOCH-grinden 30 tillföras till en ingång hos NOCH-grinden 20 för att passívera eller på annat sätt spärra NOCH- -grinden 20 när räknaren 15 når den önskade minimiräkneställningen noll. Därigenom hindras räknaren 15 från att räkna ned under minimi- räkneställningen noll och säkerställes ett fast referensvärde för initiering av tillslagsfördröjningsintervallet. 1 Dessutom tillföres utgångssignalen från NOCH-grinden 30 via inverteraren 3M till en ingång hos NOCH-grinden 35 och till en ingång hos NOCH-grinden 36 så att dessa grindar på ett kontrollerat sätt kan aktiveras. ' ' Vippan 33 kallas tillslag/frånslag-styrningsvippan eller aktive- ring/frigivning-styrningsvippan. Signaler som alstras på vippans 33 Q-utgång är representativa för den till anslutningsklämman 10 tillför- da M-lednings-pulssignalens s.k. tillslagsintervall eller aktiverings- an 10 15 20 25 30 35 H0 451 418 11 intervall (OPR). Analogt är de signaler som alstras på vippans 33 Q'-utgång representativa för M-lednings-pulssignalens s.k. fránslags- intervall eller frigivningsintervall. Tillslags- och frånslagsinter- vallen markeras av att en hög signal förefinns på vippans 33 utgång Q resp. utgång Q'. Utgångssignalerna OPR och REL används enligt öns- Vippans 33 utgång Q är kopplad till ingångar hos NOCH-grindarna 35 och 37 och till återställningsingången (R) hos vippan 38. Följakt- ligen aktiveras NOCH-grindarna 35 och 37 endast när en hög signal förefinns pä^vippans 33 Q-utgång och vippan 38 áterställes endast vid en tillstàndsändring på vippans 33 utgång Q (OPR). kan.

Vippans 33 Q'-ut- gång är kopplad till en ingång hos NOCH-grinden 39 och till en 1-ställníngsingàng (S) hos vippan RO. Sålunda sker aktivering av grinden 39 och 1-ställning av vippan NO endast när en hög signal förefinns på vippans 33 Q'-utgång (REL).

Tidgivarens blindgångstopp-option styrs primärt av NOCH-grindarna 22, 23, 23, 36,39 och NH, fördröjningsorganet H3, vipporna 16, 33, H0, H1 och H2 samt tillhörande utgångar från räknaren 15 och genom tillfö- rande av en hög COPT-signal via anslutningsklämman 11. När blindgâng- -optionen är aktiverad innefattar den - men är ej begränsad till att innefatta - de funktionella arbetssätten att den ger begynnelse-immu- nitet mot brus och oavsiktliga pulsavbrott eller -svackor under till- slagsfördröjningsintervallet i enlighet med vad som ovan nämnts.

Begynnelseimmunitet mot brus åstadkommas medelst NOCH-grinden 39 under primär styrning från vippan H1. Närmare bestämt styr NOCH-grin- den 39 återställningen, d.v.s. raderingen, av räknarens 15 steg via NOCH-grinden 44 till dess att den via anslutningsklämman 10 tillförda M-ledningsingångssignalen har varit hög oavbrutet under ett förutbe- stämt tidsintervall, vilket bestämmes av att en räkneställning 8 detekteras av NOCH-grinden 22. En andra ingångssignal till NOCH-grin- den UU är normalt hög. När blindgångs-optionen (COAST) är aktiverad är dessutom COPT hög, Q'-utgången hos vippan 41 är fràn början hög, och även Q'-utgången från vippan 33 är från början hög. Därför akti- veras NOCH-grinden 39 att reagera för tillståndsändringar i signalen M', vilken tillföres via M-ledningens klämma 10 och buffert-invertera- När M' är hög (M-lednings-ingången är låg) blir NOCH-grindens 39 utgång låg, vilket medför att NOCH-grindens HH utgång blir hög.

Den höga utgàngssignalen från NUCH-grinden UH kommer i sin tur att ren 17. återställa samtliga steg i räknaren 15 till ursprungstillstândet, i detta fall räkneställningen noll. Det intervall under vilket NOCH- -grinden 39 är aktiverad bestämmes av NOCH-grinden 22 och styrs av 10 15 20 25 30 35 H0 451 418 12 vippans 41 Q'-utgång. NOCH-grinden 22 är en till 8 räknande detektor, vilket i detta fall motsvarar ett intervall av ungefär 3 millisekun- der. Det har visat sig att detta intervall är tillräckligt långt för att ge den önskade initialimmuniteten mot brus. En utgångssignal från NOCH-grinden 22 tillföres till vippans 41 1-ställningsingâng (S).

Analogt är en utgång hos NOCH-grinden 36 kopplad till vippans M1 återställningsingång (R) och till vippans H2 1-ställningsingång (S).

Vippans H1 Q'-utgång är kopplad till en ingång hos NOCH-grinden 39 under det att dess Q-utgång är kopplad till en ingång hos NOCH-grinden 23. Vippan H1 används för att styrbart aktivera och passivera båda NOCH-grindarna 39 och 23. Från början är vippans H1 Q'-utgång hög och dess Q-utgång är låg; Följaktligen är NOCH-grinden 39 från början delvis aktiverad och NOCH-grinden 23 är från början passiverad. När räknaren 15 når räkneställningen 8, d.v.s. när utgången D blir hög, kommer NOCH-grinden 22 att som svar på nästa STROB-signal alstra en utgångs-tillståndsändring från hög till låg vilken 1-ställer vippan 2U1. Följaktligen är vippans 41 utgångar Q' och Q låg resp. hög, och NOCH-grinden 39 är passiverad under det att NOCH-grinden 23 är delvis aktiverad. NOCH-grinden 39 aktiveras sålunda för att återställa stegen i räknaren 15 via NOCH-grinden HU endast under ett förutbestämt begynnelseintervall av tillslagsfördröjningsintervallet och endast när blindgångs-optionen är aktiverad via COPT, som är hög.

NOCH-grinden 36 säkerställer att vippan H1 är återställd till sitt ursprungliga tillstànd (Q'-utgången hög) endast när räknaren 15 har återställts eller eljest har nått sin ursprungliga räkneställning noll. Varje gång räknaren 15 âterställes eller eljest bringas till räkneställningen noll, återställes sålunda vippan 41 till sitt ur- sprungliga tillstånd med Q'-utgången hög, och NOCH-grinden 39 aktive- ras återigen. Härigenom säkerställas att när den tillförda M-led- nings-pulsen oavbrutet förefinns under det förutbestämda intervallet, i detta fall motsvarande räkneställningen 8, kommer räknaren 15 ej att återställas som svar på tillståndsändring i M-lednings-pulsen förrän räkneställningen noll har uppnåtts.

Efter det att räkneställningen 8 har uppnåtts, styrs tidgivaren så att den fungerar såsom en integrerande tidgivare, d.v.s. räknaren 15 styrs så att den räknar uppåt när M är hög och nedåt när M är låg.

Detta arbetssätt fortsätter till dess att man uppnår en förutbestämd integrerad utgångsräkneställning.

.Det har visat sig att oavsiktliga avbrott, svackor etc. i pulsen_ har den största förekomstsannolikheten under ett förutbestämbart *vi A 10 _15 20 25 30 35 H0 451 418 13 intervall av M-lednings-pulssignalen. Immunitet mot dessa.ej önskvär- da signalegenskaper uppnås genom att man på lämpligt sätt styr D-vip- pan 16 så att den alstrar en hög nivå på Q-utgången under ett förut- bestämt intervall oberoende av förekomst eller frånvaro av hög nivå på M-ledningsingången. I själva verket ignorerar tidgivaren ingångssig- nalen under detta förutbestämda tidsintervall under vilket ej önskvär- da signalegenskaper har största sannolikheten för att uppträda. Detta förutbestämda intervall kallas blindgångs-intervallet (COAST) och initieras när tidgivaren har nått ett förutbestämt integrator-utgångs- värde, i detta fall räkneställningen 13. Räkneställningen 13 motsva- rar ett intervall av ungefär 5 millisekunder. initieras av att vippornas 41 och 42 Q-utgångssignaler är höga och att räknaren 15 uppnår räkneställningen 13, d.v.s. utgångarna A och C är höga. Då alstrar NOCH-grinden 23 en utgångssignaländring som tillfö- res till vippans H0 återställningsingång (R) och via fördröjningsorga- net H3 till vippans H2 återställningsingång (R). Vippan H2 i kombina- tion med fördröjningsorganet H3 säkerställer att vippan HO återställes endast en gång under tillslagsfördröjningsintervallet. Detta innebär att blindgàngs-intervallet endast aktiveras en gång vid räkning i riktning mot det maximi-uppräkningsvärde som räknaren 15 kan uppnå.

Vippan H2 1-ställes sålunda via NOCH-grindens 36 utgång endast i och med att räknaren 15 konstaterats ha uppnått sin utgångsräkneställning, d.v.s. räkneställníngen noll. Fördröjningsorganet H3 används för att säkerställa att vippan HO är återställd innan NOCH-grinden 23 passive- ras via vippans H2 Q-utgång. Vippan 40 återställes sålunda före vippan H2. När vippan H0 återställes, blir Q-utgången låg och D-vip- pan 16 förhandsinställes i sin tur till det tillstånd i vilket Q-ut- gången förblir hög oberoende av tillståndet för den M-ledningssignal som tillföres till ingången D. Följaktligen är räknaren 15 aktiverad för uppräkning, d.v.s. för att integrera i en första riktning, till dess att vippans HO Q-utgângssignal åter ändrar tillstånd och blir hög. Som ovan nämts upprätthålles detta tillstånd under åtminstone ett förutbestämt intervall, här kallat blindgàngs-intervallet, vilket bestämmas av att räknaren 15 alstrar ett förutbestämt integrator-ut- gångsvärde, i detta exempel räkneställningen NO. NOCH¿grinden 2U är en räknare som detekterar räkneställningen 40. När räknarens 15 utgângssígnaler D och F är höga och som svar på nästa STROB-signal alstrar sålunda NOCH-grinden ZH en låg signal som inverteras till en hög signal i inverteraren U5.o Den höga signalen från inverteraren H5_ tillföres i sin tur till en 1-ställningsingång CS) hos vippan H0.

Blindgângs-intervallet_ 10 15 20 25 30 35 ÄO 451 418 . -..qwnnnpvem 1U Eftersom COPT är en hög signal och vippans 33 Q'-utgångssignal ur- sprungligen är en hög signal, ställs vippan H0 i sitt ursprungstill- stånd, i vilket Q-utgången är hög. D-vippan 16 reagerar återigen på tillståndsändringar i den M-lednings-ingångssignal som från invertera- ren 18 tillföres till D-ingången.

I detta exempel är blindgångs-intervallet den integrator-utgångs- signal som representeras av skillnaden mellan räkneställningarna 13 och 40 eller ungefär 10,5 millisekunder.

När vippan återigen befinner sig i sitt ursprungliga tillstånd då Q är hög, arbetar tidgivaren åter som en integrerande tidgivare, d.v.s. räknaren 15 räknar uppåt eller nedåt som svar på en hög signal på Q-utgången resp. Q'-utgången från D-vippan 16 till dess att en önskad maximi-räkneställning detekteras av NOCH-grinden 25 eller till dess att tidgivaren återgår till sitt begynnelsetillstánd, vilket markeras av en låg utgångssignal från NOCH-grinden 30. Efter det att den önskade maximi-räkneställningen H8 har uppnåtts, vilket indikeras av att räknarens utgångar E och F är höga, blir utgången från NOCH- -grinden 25 låg, vilket medför att NOCH-grinden 19 passiveras och räknaren hindras från att räkna upp förbi räkneställningen H8. Dess- utom tillföres utgångssignalen från NOCH-grinden 25 via inverteraren E 31 för aktivering av NOCH-grinden 32. Som svar på nästa höga STROB- -signal kommer NOCH-grinden 32 att 1-ställa vippan 33. Följaktligen kommer vippans 33 Q-utgång att övergå till "hög" och dess Q'-utgång övergår till "låg". Vippans 33 Q'-utgång passiverar vippan H0 så att det säkerställas att D-vippan 16 ej kan förhandsinställas igen förrän den giltiga M-ledningssignalen har upphört. Q-utgångssignalen till- föres till ingångarna hos NOCH-grindarna 35 och 37 och till vippans 38 återställningsingång (R).

När en giltig M-ledningspulssigal har detekterats, d.v.s. när maximi-räkneställningen M8 har uppnåtts, alstrar NOCH-grinden 25 en övergång från hög till låg, vippan 33 1-ställes via inverteraren 31 och NUCH-grinden 32 som svar på nästa STROB-signal. Följaktligen är Q-utgångssignalen (OPR) från vippan 33 en hög signal och Q'-utgàngs- signalen (REL) är en låg signal; NOCH-grinden 35 och NOCH-grinden 37 är partiellt aktiverade. Detta tillstånd med alstring av en hög signal på vippans 33 Q-utgång kvarstår till dess att frånslagsför- dröjningsintervallet har slutat och motsvarar det s.k. brytinter- vallet för den tillförda M-lednings-ingångspulssignalen. Därefter arbetar tidgivaren återigen såsom en integrerande tidgivare, d.v.s. räknar upp och ned som svar på högt resp. lågt tillstånd för 91 10 15 20 25 30 35 HO 451 418 19 M-lednings-ingángssignalen.

Frànslagsfördröjningsintervallet styrs primärt av NOCH-grindarna 26, 27, 30, 35, 37, UB, 46 och H7, vipporna 33 och 38 samt inverterar- na 28, 29, 3&, H8 och 49. enlighet med en aspekt på uppfinningen styrbart variabelt som svar på påverkan från styringângen AMOPT. Det antas nu först att AMOPT är passiverad, d.v.s. att en låg signal är tillförd via ingångsklämman 12. fránslagsfördröjnings-arbetssätt.

Som ovan nämnts är frånslagsintervallet i Under dessa förhållanden arbetar tidgivaren i sitt s.k. normala Tidgivaren arbetar sålunda som en integrerande tidgivare, d.v.s. den räknar uppåt som svar på en hög ingångssignal på M-ledningen och räknar nedåt som svar på en lág ingångssignal på M-ledningen till dess att ett förutbestämt integra- tor-utgångsvärde uppnås, i detta fall räkneställningen 18. Nedräkning från maximiräkneställningen, i detta fall räkneställningen H8, till räkneställningen 18 motsvarar ett integrerat frånslagsintervall av ungefär 11,5 millisekunder. Räkneställningen 18 detekteras av NOCH- -grinden 26 som ger en låg signal när utgàngarna A', C', D' och F' Den låga signalen från NOCH-grinden 26 tillföres via inverteraren 28 för aktivering av NOCH-grinden 37. samtliga är höga.

Eftersom utgângssignalen Q från vippan 33 är hög, reagerar NOCH-grinden 37 för nästa STROB-signal genom att alstra en låg utgångssignal. Denna låga utgångssignal från NOCH-grinden 37 1-ställer vippan 38 så att den alstrar en hög signal på sin Q-utgång. Den höga signalen från vippans 38 Q-utgång tillföres till NOCH-grinden H6 för att aktivera denna.

Eftersom AMOPT är en låg signal, är utgängssignalen från inverteraren H9 en hög signal, och NOCH-grinden H6 alstrar en låg utgångssignal som tillföres till återställningsingàngen (CLB) hos D-vippan 16. Som ovan nämnts kommer en till vippans 16 återställníngsingàng (CLR) tillförd låg signal att medföra en låg signal på Q-utgången och en hög signal på Q'-utgången oberoende av tillståndet för den ingångssignal som på M-ledningen tillföras till ingången D. Därför styres räknaren 15 så att den är i nedräknings-arbetssättet, och NOCH-grinden 20 aktiveras så att den tillför signalen CLK till räknarens 15 klocksignalingång.

Enligt en aspekt på uppfinningen styrs sålunda räknaren 15 så att den integrerar i den andra riktningen, d.v.s. räknar ned, till dess att ett förutbestämt integrator-utgàngstillstånd har uppnåtts, i detta exempel räkneställníngen noll. När räknaren 15 når räkneställningen noll, vilket indikeras av att utgångarna A', B', C', D', E' och F' samtliga är höga, alstrar NOCH-grinden 30 en låg signal, enligt vad som ovan nämnts, vilken tillföres för att passívera NOCH-grinden 20 10 15 20 25 30 35 UD 451 418 . ...,...,.,\“T,'. 16 och därmed spärra räknaren 15 från att räkna under noll. Dessutom tillföres NOCH-grindens 30 utgàngssignal via inverteraren 3N för att aktivera NOCH-grinden 35 och NOCH-grinden 36. Som svar på nästa STROB-puls återställer NOCH-grinden 35 vippan 33 till dess begynnelse- tillstånd, d.v.s. Q-utgången låg och Q'-utgången hög, under det att NOCH-grinden 36 återställer vippan Ä1 till dess begynnelsetillstånd.

Följaktligen initieras tidgivaren på nytt. Vippans 33 utgång Q' (REL) förblir hög till dess att nästa giltiga M-lednings-ingångspuls har detekterats. Det tidsíntervall under vilket signalen "REL" är hög svarar mot M-lednings-ingångssignalens slutningsintervall.

Arbetssättet under frånslagsfördröjningsintervallet vid styrning av tidgívaren för att räkna ned till den förutbestämda initial-räkne- ställningen noll så snart ett integrerat frånslagsintervall av förut- bestämd varaktighet har uppnåtts, i detta exempel ungefär 11,5 milli- sekunder, är betydelsefullt sá att pulssignaler med ett s.k. slut- ningsintervall av denna förutbestämda varaktighet, d.v.s. 11,5 milli- sekunder, kan detekteras och fortfarande ge ett frånslagsintervall av minst en förutbestämd varaktighet, i detta exempel ungefär 18,5 milli- sekunder.

W För att ge tidgivaren en konfiguration såsom AM-tidgivare tillfö- M res en hög AMOPT-signal via anslutningsklämman 12 till en ingång hos NOCH-grinden H7 och via inverteraren #9 till en ingång hos NOCH-grin- den H6. Sålunda aktiveras NOCH-grinden 47 under det att NOCH-grinden H6 passiveras. Följaktligen styr vippans 38 Q-utgång ej längre ar- betssättet för vippans 16 återställningsingång (CLR). NOCH-grinden U? är emellertid aktiverad, och som svar på att NOCH-grinden 26 detekte- rar räkneställningen 18 alstrar den en låg utgångssignal som inverte- ras i inverteraren 28 och i sin tur bringar NOCH-grinden H7 att alstra. en låg signal som passiverar NOCH-grinden ÄN. Den som resultat I erhållna övergången från låg till hög nivå från NOCH-grinden NU åter- ställer samtliga steg i räknaren 15 till utgångstillståndet, d.v.s. noll. Tidgivaren återställes därför till sitt begynnelsetillstånd i enlighet med vad som ovan beskrivits. Följaktligen styrs tidgivnings- kretsen när den arbetar som en AM-tidgivare så att den alstrar ett förkortat frånslagsfördröjningsintervall. Detta intervall har en förutbestämd integrerad varaktighet, i detta exempel ungefär 11,5 millisekunder, oberoende av om den på M-ledningen inkommande signalen är låg eller hög. .

Sammanfattningsvis: när tidgivningskretsen arbetar som en integ-_ rerande tidgivare, d.v.s när båda de till anslutningsklämmorna 11 10 15 20 25 30 35 H0 ' nal. 451 418 17 resp. 12 tillförda signalerna COPT och AMOPT låga, är vippans 33 utgångar Q (OPR) och Q' (REL) ursprungligen låg resp. hög. Vid mot- tagning av en inkommande signal på M-ledningen, nämligen hög signal på anslutningsklämman 10, styrs räknaren i enlighet med vad som ovan beskrivits för att räkna uppåt som svar på hög ingångssignal och att räkna nedåt som svar på en låg ingângssignal till dess att det förut- bestämda maximala integrator-utgångsvärdet, H8, från räknaren 15 detekteras av NOCH-grinden 25. Detta motsvarar ett integrerat till- slagsfördröjningsintervall som i detta exempel uppgår till ungefär 18,5 millisekunder. Då har vippans 33 utgångar Q (QPR) och Q' (REL) tillstånden hög resp. låg. Detta intervall kallas tillslagsinterval- let och motsvarar det s.k. avbrottsintervallet i ingångspulssignalen på M-ledningen. Avbrottsintervallet varar till dess att ingångssigna- len på M-lednigen har varit låg under ett förutbestämt integrerat intervall, i detta fall motsvarande skillnaden mellan maximala räkne- ställningen vid uppåträkning H8 och en räkneställning 18 vid nedräk- ning i enlighet med vad som detekteras av NOCH-grinden 26. Detta intervall är ungefär 11,5 millisekunder. Räknaren 15 styres då via vippan 16 för att räkna nedåt till dess att ursprungsräkneställningen noll uppnås. Så snart denna noll-räkneställning har uppnåtts, åter- ställes vippans utgångar Q och Q' till sina ursprungliga tillstånd, d.v.s. låg resp. hög. Detta tillstånd kvarstår till dess att en ny íngångspulssignal på M-ledningen har varat under åtminstone interval- let 18,5 millisekunder. Detta intervall kallas frånslagsintervallet och motsvarar det s.k. slutningsintervallet i M-ledningens ingångssig- Slutningsintervallet fortsätter till dess att nästa höga M-led- ningssignal mottages på anslutningsklämman 10.

När AM-tidgivare-optionen är aktiverad genom att en hög signal är tillförd till anslutningsklämman 12, är arbetssättet detsamma som ovan beskrivits för den integrerande tidgivaren utom i det att frånslags- fördröjningsintervallet på ett kontrollerat sätt är avkortat 1 enlig- het med vad som ovan beskrivits. _För detta ändamål återställes räkna- ren 15 via logikkretselementen enligt ovan när den vid nedräkningen nått räkneställningen 18. Följaktligen erhålles ett avkortat från- slagsfördröjningsintervall på åtminstone 11,5 millisekunder i detta exempel.

När blindgångs-optíonen är aktiverad genom att en hög COPT-signal har tillförts till klämman 11, styrs räknaren 15 först så att den är återställd till räkneställningen noll till dess att M-ledningsíngångs- signalen utan avbrott har varit hög under ett förutbestämt begynnelse- 5:2; 10 15 20 30 35 NO 451 418 18 intervall av ungefär 3 millisekunder enligt vad som detekteras av NOCH-grinden 22. Därefter arbetar tidgivaren som en integrerande tidgivare till dess att ett integrerat intervall av ca 5 millisekunder - “ har uppnåtts i enlighet med vad som detekteras av NOCH-grinden 23.

Därpå styrs räknaren 15 via vippan 16 och tillhörande logikelement enligt ovan för att räkna uppåt under ett förutbestämt blindgångs-in- tervall, i detta exempel ca 10,5 millisekunder i enlighet med vad som detekteras av NOCH-grinden H5. Efter blindgångs-intervallets slut arbetar tidgivaren återigen som integrerande tidgivare upp till en maximiräkneställning av 48, i detta fall motsvarande ett intervall på 18,5 millisekunder, i enlighet med vad som detekteras av NOCH-grinden H8. Sålunda erhålles ett tíllslagsfördröjningsintervall av minst 18,5 millisekunder. Arbetssättet är därefter detsamma som ovan beskrivits för den integrerande tidgivaren eller AM-tidgivaren beroende på vilken option som är aktiverad. .ßä Det integrerade intervallet mellan det ursprungliga återställ- ningsintervallet och aktiveringen av blindgängs-intervallet är valt uteslutande för att det inledande brusimmuna intervallet ej skall ges alltför lång varaktighet och för att blindgàngs-intervallet ej skall initieras för tidigt. I vissa applikationer kan det vara fördelaktigt a att eliminera detta intervall. I själva verket kan vilket som helst eller samtliga intervall i alla tidgivar-arbetssätten elimineras, förlängas eller förkortas allt efter vad som krävs i den aktuella applikationen. .'_'\

Claims (3)

n 451 418 PATENTKRAV

1. Tidgivníngskretsanordning av den typ som används för alstring av tidsfördröjda utgångspulssignaler, vilken anordning innehåller en -integrator som är anordnad att reagera för närvaro av en ingångs- pulssignal för att integrera i en första riktning, och för frånvaro av ingángspulssignalen för att integrera i en andra riktning, för att alstra en utgângstillstándsändring i och med att integratorns utgång uppnâr ett förutbestämt tröskelvärde, k ä n n e t e c k - n a d av att den innehåller ett första organ (14, 16-2U, 33, H0 etc.) som är anordnat att reagera för att íntegratorns (räknaren 15) utgång (A, G, D, F) när ett första förutbestämt värde som svar på en ingångspulssignal för att styra íntegratorn så att den integrerar i den första riktningen under ett förutbestämt tidsintervall oberoende av närvaro eller frånvaro av ingångspulsen.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom innefattar ett andra organ (16, 25-35, 37, 38, H6) som är anordnat att reagera för att integratorns utgång når ett andra förutbestämt värde efter alstring av en förutbestämd utgångssignal för att styra integratorn för att integrera i den andra riktningen till dess att ett tredje integratorutgångsvärde uppnås oberoende av 5* närvaro eller frånvaro av ingångspulssignalen.

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom innefattar dels organ (H6, H9) som är anordnat att reagera för en styrsignal för att kontrollerbart passivera det andra organet, och dels organ (37, H7, 48) som är anordnat att reagera för styrsignalen och för att utgångsstorheterna frân integratorn når nämnda andra förutbestämda värde för att kontrollerat återställa (via MH) integratorn till nämnde tredje förutbestämda utgångsvärde.