SE450397B - Klyvbart, retblocksformat haltegel - Google Patents

Description

15 25 30 35 450 397 en viss adhesion föreligger mellan dem i den brända produkten. men hållfastheten är kraftigt försvagad. Trådskärning är i och för sig tidigare känd och har använts för att göra t.ex. hörn- tegel. varvid trâdsnitt i två riktningar helt avgränsar ett hörn, som därför lätt går att i tegelbruket eller på arbets- platsen avverkas. Den avskiljbara delen göres då i regel närmast skelettartad, med stora urtagningar, och tjänar bara till att under bränningen bibehålla stenens form. så att den inte slår sig. Den slutliga formen av en dylik sten är därmed helt och hållet bestämd från början.

Genom den uppfinningsmässiga stenen definierar sålunda tråd- skârningen bara en klyvriktning. under det att man genom det samverkande L-formiga hålet får en valfri ytterligare klyvmöj- lighet, i det att man kan välja antingen att följa den av L-skänklarna som har samma riktning som trådskärningen, då man får en längsdelning på mitten. eller att följa den andra. däremot vinkelräta L-skänkeln, varvid man får ett klyvsnitt i två vinkelräta riktningar och därmed ett s.k. hörntegel med full bredd vid ena änden och halv bredd över resten av stenens längd- Uppfinningen är i och för sig generellt användbar och medför stor arbetsbesparing men är särskilt lämplig att använda till- sammans med den uppfinning som framgår av svenska patentet 7810345-4.

Uppfinníngen kan användas för alla förekommande tegelformat. såsom normalsten (25 X 12 x 6.2 cm) med hjälpformatet normal 3/4-sten (l8.5 x 12 x 6,2 cm) eller BM-sten (29 x 9 x 6.2 cm. ibland med höjden 9 cm) med hjälpformatet 2M-sten (19 x 9 x 6.2 alt. 9 cm). Vid hjälpformaten enligt ovan är det lämpligt att låta trådsnittets ena ände sluta i ett L-hål och andra änden vid kortsidan. under det att vid huvudformaten föredrages att låta trådsnittet gå mellan två olika L-hål.

Lämplígen förlägger man då L-hålen med de mot längdriktníngen vinkelräta skânklarna åt var sitt håll. Om dessa skänklar drages fram ungefär halvvägs mot lângsidorna. kan de efter 10 15 25 30 35 450 397 klyvning utnyttjas för armeringsjärnsplacering, såsom beskriv- es i nämnda svenska patentet 7810345-4.

Uppfínníngen skall nu närmare beskrivas med utgångspunkt från icke-begränsande utföringsexempel och med hänvisning till figurerna. Fig. 1A visar en planvy av en 3M-sten. Fig. 1B visar en planvy av en hjälpsten i modulsystemet, s.k. ZM-sten.

Fig.lC visar en sten med s.k. normalformat. Fig. 1D visar nor- malformatets hjälpsten. s.k. 3/4-sten. Pig. 2 visar klyvning av stenen i fig. 1A enligt ett första alternativ. Pig. 3 visar klyvning av stenen i fig. 1A enligt ett andra alternativ.

De i fíg. lh - 1D visade tegelstenarna utgör exempel på normala format av tidigare beskriven typ. Teglen har en längd- iriktning med långsida 13 (se fíg. 1A). en breddriktning med en kortsida 14 (se fig. 1A) och en höjdriktning vinkelrätt mot papperets plan i figurerna. och vad som visas är alltså en ändyta i höjdriktningen. På känt sätt finns hål 4. som löper i höjdríktningen. Dessa har i tydlighetens intresse visats streckade. fast de normalt är genomgående. Enligt uppfinningen finns därutöver i varje sten minst ett L-format hål 1, 2. där ena skänkeln 15 är förlagd i längdriktningen och andra skänkeln 16 är vínkelrât däremot. Enligt uppfinningen finns det också en trådskärning 3. som i tegelstenarna i fig. 1B och lD börjar i det enda L-formade hålet och slutar vid en änd- sida. och i tegelstenarna i fig. 1A och lC, vilka har tvâ L-formade hål. löper från det ena L-formade hålet till det andra. Denna trådskärning är utförd vid teglets tillverkning, före bränningen. Dylik trådskärning kan utföras genom att vid lerans strängsprutning anordna en tråd vid munstyckets utgång. exempelvis mellan de formdon som bildar de L-formade hålen i 1A och lC. bildar det enda L-formade hålet och en ståndare utanför och fíg. eller mellan en ståndare vid det formdon som vid sidan av munstycket. när det gäller fig. 18 och 1D. Tegel- bruksfackmannen är väl i stånd att med dessa upplysningar ut- föra detta.

I figurerna har trådskärningarna ritats som öppna spalter, i 10 15 20 25 30 35 450 597 tydlighetens intresse. I själva verket föreligger ingen sådan märkbar spalt. utan de skurna ytorna häftar vid varandra. dock med i förhållande till tegelmaterial i allmänhet kraftigt minskad hållfasthet i snittet.

Med hänvisning till fig. 2 och 3 skall nu uppnâendet av upp- finningens syfte demonstreras. Dessa figurer avser klyvning av den i fig. lA visade stenen på tvâ valfria sätt. Pilarna 5 och 6 visar schematiskt placeringen av hammarslag. som kan utföras med en murarhammare. Det visar sig mycket lätt att genom ett enda slag 6 mitt på kortsidan enligt fig. 3 dela stenen i tvâ halva stenar 11. vilka i detta fall är identiska. Trâdskär- ningen 3 gör att man i dennas förlängning åt båda hâllen får väldefinierade brott 7 resp. 8'. Ännu mera förvånande är att, som visas i fig. 2. ett slag 5 på längdsidan mitt för en där- emot riktad Leskänkel medför dels brott efter trådskärningen 3, dels ett brott 7 i dennas förlängning mot en kortsida. och dels ett brott 8 vinkelrätt häremot. under hammarslaget 5.

Härigenom erhålles tvâ användbara stenar 9 resp. 10. varav stenen 9 är en hörnsten som eljest är svår att med gott utbyte tillverka.

Med hänsyn till att hâltegel normalt är synnerligen svårt att dela med godtagbart utbyte, är uppfinningen av stort värde för allt håltegel. Särskilt fördelaktig är uppfinningen emellertid för tillämpning av uppfinningen enligt svenska patentet 7810345-4. i det att kvarvarande skänklar 16 ger plats åt armeringsjärn 12 (fig. 2 och 3).

Av det ovanstående inser man att samtliga tegelstenar av- bildade i fig._lA - C kan delas på motsvarande sätt. antingen i två delar utefter trâdskärningens riktning. alltså med ett rakt snitt, eller i två delar genom två mot varandra vinkel- räta snitt, det ena följande trâdskärningen 3 och med ena änden vid en ändyta och andra änden slutande i ett L-format hål. och det andra snittet i förlängningen av det L-formade hâlets mot långsidan vettande skänkel. I det senare fallet får man en större hörnsten och en mindre väsentligen rätblocks- formad sten. å) 10 450 397 Delning med nammarslag kan lämpligen utföras direkt på arbets- platsen. eftersom tegelstenar enligt uppfinningen har till- räcklig hållfasthet för transport. men ingenting hindrar i och för sig att detta utföres i tegelbruket eller någon annan- stans. Ingenting hindrar heller att delningen utföres på annat sätt än genom hammare och för hand, utan även mera komplice- rade slagdonsapparater är tänkbara. liksom användande av såg.

Då emellertid delning med nammarslag är så enkelt och säkert samt medför att i grundsortimentet av tegel bara två varianter behöver tillverkas, föredrages denna metod. Uppfinningen har därmed utöver de stora fördelarna på arbetsplatsen fördelen att tegelbruken kan minska antalet varianter och därmed genom minskad kapitalbíndning öka lönsamheten.

Claims (4)

10 15 20 25 450 397 Patentkrav

1. Rätblocksformat hâltegel med en längd- en bredd- och en höjdríktnínq, där vanligtvis runda hål (4) är anordnade i höjdriktníngen. k ä n n e t e c k n a t av i kombination dels minst ett till sitt tvärsnitt L-format hål (1, 2) anord- nat i höjdriktningen och med sin ena skänkel (15) parallellt med längdriktningen och den andra skånkeln (16) vinkelrätt däremot. dels en trådskärníng (3) i ett plan parallellt med både höjdríktningen och längdriktningen, vilken trâdskärning (3) har sin ena ände avslutad i det L-formade hålet (1. 2).

2. Rätblocksformat håltegel enligt krav 1, t e c K n a t k ä n n e - av att trådskärningen (3) har sina båda ändar avslutade i var sitt L-formade hål (Fíg. IA. IC).

3. Râtblocksformat hâltegel enligt krav 2. k ä n n e - av att de L-formade hålens mot längdriktníngen vínkelräta skänklar är anordnade att peka utåt mot var sin av hâlteglets lângsidor. t e c k n a t

4. Rätblocksformat hâltegel enligt krav 1. 2 eller 3. k ä n - n e t e c k n a t av att den nämnda, mot lângdriktníngen vínkelräta skänkeln (16) av det eller de L-formade hålen (1. 2) är framdragen från hâlteglets mittplan till ungefär halva avståndet till hâlreglets resp. långsida.