SE450359B - Lyftanordning vid lastfordon - Google Patents

Description

450 359 även måste ta hänsyn till det erforderliga utrymmet för lyftgafflarna. Den minsta bredd som ett körfält mellan rader av lastbehållare kan ha är därför mer än truckens längd inklusive de utskjutande lyftgafflarna; det förutsättes att dessa är lika långa som lastbehållaren är bred. Eftersom trucken med tanke på den avsevärda erforderliga lyftkapaciteten har avsevärd längd kommer således markutrymmet i tenninalen till mycket stor del får reserveras som körfält. Den höga axelbelastningen innebär dessutom att dessa körfält måste ha en hög bärig- het med stora anläggningskostnader som följd.

Vid den förstnämnda typen av lyftfordon, sidlastare, är förhållandena i nämnda avseende gynnsammare än vid gaffeltruckar. Sålunda blir lastningen fördelad på hjularrangemang på båda sidor om lyftpunkten, således en fördel- ning på minst två axlar och genom anordnande av boggier eller dubbla hjul- arrangemang kan belastning fördelas på ett ännu större antal axlar. Sidlastare lämpar sig väl för att förses med utskjutbara stödben och härigenoin blir beho- vet av motvikter ej detsamma som vid gaffeltruckar, vilket niedför en ytterligare belastningsmíriskning. Eftersom sidlastaren kan köras läiigs raderna av lastbe- hållare behöver körfältet endast vara något mer än dess bredd och något sväng- utrymine erfordras ej eftersom lasten förflyttas i sidled ut från fordonet. Detta innebär en betydande minskning av körfältens bredd, till hälften eller mindre, och därmed ett bättre utnyttjande av uppställningsytan. Sammantaget får man således vid samma lagringskapacitet i markplanet betydligt mindre anläggnings- kostnader och samtidigt mindre körsträckor vid användning av sidlastare än vid gaffeltruckar både genom minskning av den erforderliga ytan och genom lägre krav på bärighet.

I stor utsträckning staplar man flera lastbchållare ovanpå varandra för att minska uppställníngsytan. Därvid måste sidlastarcn vara utförd för den erforderliga lyfthöjden för stapling - det förekommer att man staplar ända upp till fem behållare i höjd. Detta ger ett behov, även om stödben finns, av motverkan av kippmomentet från den utsvängda, upplyfta lasten medelst motvikter, vars tyngd skall nyttiggöras på bästa sätt.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att vid ett lastfordon av sidlastar- typen och avsett för upplyftning och sidutsvängning av lastbehållare, åstadkomma ett motvíktsarrangeniang, som ger en efter lastens sidläge anpassat moment medelst en enkel och robust anordning.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att utföra fordonet med de i patent- kravet l angivna kännetecknen. 450 359 På bifogade ritningar visar två utföringsformer av uppfinningen, vilka beskrives i det följande med hänvisning till ritningsfigurerna. Fig. 1 visar där- vid fordonet enligt den första utföringsformen i sidvy i ett första användnings- skick och fig. 2 visar ett andra användningsskick. Fig. 3 visar den först ut- föringsformen med fordonet i ändvy och fig. 4 visar på samma sätt den andra utföringsformen. Fig. 5 visar fordonet i en ovanvy (mindre skala än övriga fi- gurer) i arbetsläge i en containerterminal.

Enligt fig. l och 2 uppvisar fordonet enligt uppfinningen, vilket beteck- nas med 1, ett främre hjularrangeniang 2 med två axlar 3 och styrbara hjul 4 samt ett bakre hjularrangemang 5 med två axlar 6 och hjul 7. Lämpligen är de bakre hjulen 7 även styrbara och fordonet kan konstrueras för bakhjuls- eller framhjulsdrift eller drift på alla hjulen. Det främre hjularrangemanget 2 upp- bäres av en främre chassidel 8 och det bakre hjularrangemanget 5 av en bakre chassidel 9. De båda chassidelarna är förskjutbara i fordonets längdriktning i förhållande till varandra medelst ett hyrauliskt cylinderarrangemang 10. Fig. 1 visar fordonet sammandraget till sitt kortaste läge och fig. 2 detsamma utskjutet till dess längsta läge. Cirklarnas ll antydande bakre hjulläget i fig. 1 ger en uppfattning om differensen mellan de båda lägena.

De båda chassidelarna 8 och 9 bildar tillsammans ett uppställningsplan 14 för lastbehållare, av vilka en kortare typ (20 ft, ca 6 m) beteckans med 15 och med 16 betecknas i fig. 2 en längre typ (40 ft, ca 12111). Genom förskjutning av chassidelarna inbördes kan fordonet anpassas för lastbehållare av olika längd.

Den främre chassidelen uppbär innanför en kåpa 17 en drivmotor samt hydraulpumpar och styrutrustning samt andra för driften erforderliga organ.

Längst framme är anordnat en förarhytt 18 med erforderliga manöverorgan för truckens manövrering. Förarhytten 18 är placerad på en pclarc 19, varigenom den kommer högt upp och ger föraren god överblick vid hantering av lastbe- hållarna.

Den främre chassidelen uppbär dessutom ett främre lyftarrangemang 20 och den bakre chassidelen 9, ett bakre lyftarrangemang 21. De båda lyftarrange mangen är i huvudsak lika men niotställda till varandra för uppbärande av last- behållaren 15/16 mellan sig. Endast ett av lyftarrangemangen kommer därför att beskrivas med hänvisning till figurerna 1-3.

Lyftarrangemangen 20 och 21 består vardera av en arm 28, som består av tre teleskopdelar en nedre del 23 en mellandel 24 och en övre del 25. Den nedre delen är medelst en axel 26 svängbart lagrad i en lagerbock 27 på chassi- delen 8 respektive 9. De tre delarna kan i tur och ordning skjutas in ivarand- ra såsom framgår av fig. 1, 2. Därvid är dock den övre delen 25 utförd med en inåt svängd toppdel 29, vilka båda toppdelar är anordnad att uppbära ett lyft- 450 359 ok 31. Toppdelen 29 skjuter alltid utanför mellandelen 24 även i det mest hop- skjutna läget.

Inuti teleskoparmen 28 finns hydraulcylindrar medelst vilka den kan skjutas ut till önskad längd och maximalt till den i fig. 3 visade längden, res- pektive kan dras ihop till den i fig. 1, 2 visade längden. Lyftoket 31 uppbäres av släplinor 30 medelst spel, så att det kan hissas in mot toppdelen 29 respek- tive firas ned från densamma, jämför figurerna 3 och 1. Lyftoket 31 är anordnat att fästas vid ändarna till någon av lastbehållarna 15, 16. Lyftoket 31 är på känt sätt utfört för automatisk koppling till lastbehållaren. Det är liksom chassit hydraulisk anpassningsbart till sin längd. Det nämnda hydraularrangemanget för armens teleskoprörelse liksom spelet kan utföras på ett sätt, som är väl känt för fackmannen och behöver ej beskrivas närmare här. Rörelserna sker genom drivning från det nämnda drívaggregatet i kåpan 17 med hjälp av manöverorgan i förarhytten 18.

Som nämnts, är teleskoparmen 28 svängbar kring axeln 26. För denna svängningsrörelse finns anordnade två hydraulcylindrar 32 och 33. De är med sina cylinderfästen svängbart fastsatta i respektive chassidel och med sina kolvstångsfästen vid lagringspunkter 34 längs underdelen 23. Även dessa cylind- rar är anslutna till drivaggregatet och manöverorganen. De är synkroniserade vid de båda lyftarmarna 28, så att dessa kan svängas synkront med varandra.

Invid lyftarmen 28 är på vardera chassidelen 8, 9 anordnat en motvikt 36 res- pektive en motvikt 37. För att kunna förskjuta motvikterna är för var och en anordnat en slid í vilken de kan föras fram och tillbaka i fordonets tvärriktniiig med hjälp -av vardera en hydraulcylinder 38. Även dessa hydraulcylindrar är synkroniserade på sådant sätt att motvikterna rör sig i takt med de samtidigt svängande lyftarinarna 28, så att motvikterna alltid befinner sig på motsatt sida om armens utsvängningsläge och vid översvängning via mittpunkten över axeln 26 passerar motvikterna respektive axlar.

Ytterligare är fordonet försett med fyra Stödben 40 i två par och på var- dera sidan om var och en av chassidelarna 8 och 9. De är placerade något utanför läget för lastbehållarnas 15, 16 gavlar och mitt för varandra i fordonets tvärrilštning. De består vardera av en snett utåt, nedåt från chassidelen riktad hydraulcylinder 41 med en kraftig, utåtvänd kolvstång 42, som avslutas med en stödplatta 43. Som framgår av fig. 3 är stödplattan osymmetriskt upphängd kring en axel 44. Den strävar härigenom, när den är fri, att ställa sig lodrätt med den längre delen nedåt.

Kolvstången är förskjutbar mellan ett yttre läge, i vilket plattan vilar mot underlaget och bildar ett stöd utanför hjulens anliggsytor, och ett inre läge i vilket kolvstången är uppdragen i cylindern, varvid plattan anligger mot stöd 5 450 359 vid insidan, som låser den i nämnda lodräta läge. När kolvstången föres ut kommer den lodrätt ställda plattan att träffa underlaget med sin ena kant och svänger därefter över till anliggning mot underlaget under den fortsatta utåt-, nedåtrilctade utskjutníngsrörelsen.

Den andra utföringsformen enligt fig. 4 överensstämmer i huvudsak med den första utföringsformen. Emellertid är lyftarmarna 28 (beteckningarna har bibehållits) ej lagrade vid axlar intill lastplanet 14 utan vid högre upp belägna axlar 45 i höga lagerbockar 46. Lyftarmarnas respektive nederdelar 23 är för- sedda med en utskjutande armdel 47 på andra sidan om axeln 45. De respektive motvíkterna 36, 37 är här ersatta av inotvil-:ter 48, vilka även de är förskjut- bara i slider i fordonets tvärriktning. Detta. sker dock ej medelst några hyd- raulcylindrar utan i stället genom att anndelen 47 via en medbringaraxel 49 medbringar motvikten i svängningsrörelsen. Genom att den undre armdelen 23 är dubbelarmad kommer motviktens rörelse att bli motriktad till svängningsrikt- ningen för armens övre del.

I fig. 5 visas en planvy av en terminal med ett antal lastbehållare 51 uppställd i rader med mellanliggande körfält 52. l sidled är lastbehållarna skilda från varandra genom mellanrum 53. Det förutsättes att lastbehållarna i allmänhet är travade i staplar upp till fem lastbehållares höjd (jämför fig. 3, 4). For- donetl befinner sig i läge för lyftning av en lastbehållare. Det är därvid placerat i körfältet 52 i sin längdriktning och med respektive lyftarmar place- rade in över mellanrummen 53 och med stödbenen 40 ävenledes placerade in i mellanrummen 53 på fordonets båda sidor.

Om-man förutsätter att en lastbehållare skall förflyttas från en stapel av behållare placerar man fordonet l i det i fíg. 5 visade läget. Därefter utskjutes lyftarmarna 28, som vid framkörningen förutsättes vara ihopskjutna, till den längd, som motsvarar höjdläget för den lastbehållare som skall lyftas. Detta liöjdläge kan motsvara från uppställning på markplanet till höjdläget för den översta behållaren i en stapel av fem. Fem utgör dock givetvis ej något fixerat tal, men en stapling till denna höjd har befunnits vara praktiskt användbar.

Härefter svänges lyftarmarna ut med hjälp av härför anordnat manöverorgan till snett riktat läge mot den sida, där den lastbehållare, som skall lyftas är be- lägen, jämför fig. 3. Därefter kopplas lyftoken 31, som är försedda med auto- matiska kopplíngsorgan av känt utförande till den lastbehållare, som skall lyf- tas. Därvid förutsättes att linorna 30 är åtminstone något utdragna. Genom in- dragning av linorna medelst de nämnda spelen kommer lastbehållaren att lyftas, så att den går fri från underlaget.. Därefter kan den svängas in genom sväng- ning av lyftarmarna 28 medelst kraftcylindrarna 32, 33. När lyftoket är mitt över lastplanet 14 sänkes lastbehållaren ned på detta under samtidig samman- 450 359 6 dragning avlyftarmarna 20, 21 och nedfirning av linorna 30. Lastbehållaren kommer därvid inta det i fig. 1 respektive 2 visade läget. Under det att lyft- anordningen 21, 22 intar sitt sidsvängda läge och fordonets således belastas med lastbehållaren med dess tyngdpunkt placerad utanför fordonets stödyta representerad av de utskjutna stödbenen 40, motverkas snedbelastningen av motvikterna 36, 37 (vid den andra utföringsformen 48). Såsom nämnts syn- kroniseras nämligen motvikterna i sin tvärrörelse med armens svängning, så att de vid sidosvängningsläge för lyftarmarna alltid befinner sig på motsatt sida av fordonet.

När lastbchållaren nedsatts på lastplanet 14 kan fordonet köras längs körfältet 52. Om man önskar sätta ned lastbehållaren på något annat ställe kan detta ske genom lyftning i omvänd ordning mot vad som beskrivits för nedsätt- ningen på lastplanet. Efter sidsvängning av lyftarmarna 21, 22 kan genom an- passning av höjdläget lastbehållaren nedsättas på underlaget direkt eller på en förut bildad stapel. Genom att lyftarmarna kan svängas åt båda hållen behöver fordonet ej vändas vid upptagning och nedsättning emedan denna alltid kan ske på den sida, som är aktuell. Sålunda kan man utan förflyttning av fordonet flytta lastbehållare från en stapel till en motliggande stapel eller genom en kort förflyttning längs raden av lastbehållare förflytta den i sidled. Detta kan vara nödvändigt om man önskar nå underliggande behållare i en stapel varvid de övre först måste tagas bort. Detta kan således med det beskrivna fordonet ut- föras mycket enkelt och snabbt och en stor tidsbesparing erhålles vid terminaler där sådana omflyttnirigar förekommer frekvent. Fordonet kan givetvis användas för längre' förflyttningar men det visade utförandet med den högt placerade manöverhytten är starkt lämpad för arbete inom terminalen.

Claims (5)

450 359 PATENTKRAV

1. Lyftanordning vid lastfordon (1) och avsedd för lyftning av lastbehállare (15, 16) mellan ett uppställningsplan (14) pà nämnda lastfordon och uppställningsplan vid sidan av det förstnämnda uppställningsplanet, varvid förflyttning av last- behållaren (15, 16) sker medelst utsvängning relativt först- nämnda uppställningsplan (14) av företrädesvis tvà till lyftan- ordningen (20, 21) hörande huvudarmar (28), som är svängbart lagrade vid lastfordonets (l) uppställningsplan (14) medelst axlar (26), vilka sträcker sig längs en linje i huvudsak paral- lellt med fordonets längdriktning och är utsvängbara i tvà till varandra motsatta sidoriktningar relativt nämnda uppställnings- plan pà fordonet, så att behàllarna kan nedsättas och upptagas på båda sidor om fordonet, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att för huvudarmarna (28) är anordnat åtminstone en motvikt (36, 37; 48), som är förskjutbart anordnad, att samverka med huvudarmarna vid dessas rörelse, varvid huvudarmarna är kopp- lade vid motvikten, så att när respektive arm svänges i en sidoriktning till fordonet förskjutes tillhörande motvikt i motsatt riktning från ett mittläge, som intas, när huvudarmarna är riktade uppåt.

2. Lyftanordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att huvudarmarna (28) är mekaniskt kopplade vid motvikten, varvid armarna förutom en fràn dess lagring uppåt skjutande huvuddel (23-25) uppvisar en i motsatt rikt- ning, nedåt från lagringen sig sträckande armdel (47), vilken pà avstånd från lagringen är försedd med en medbringare (49), vilken befinner sig i ingrepp med den till armen hörande mot- vikten (48), så att när armen med sin huvuddel utsvänges i en riktning förflyttar sig den nedre armdelen och därmed motvikten i motsatt riktning.

3. Lyftanordning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att huvudarmarna (28) är hydrauliskt kopplade vid motvikten, vilken är anordnad att förflyttas medelst 450 559 hydrauldon (38) vilka i sin tur är synkroniserade med hydraul- don (32, 33) för svängningar av huvudarmarna (20, 21) på sådant sätt, att sagda samverkan mellan huvudarmarnas och motvikternas rörelse åstadkommes.

4. Lyftanordning enligt något av patentkraven 1-3, k ä n - n e t e c k n a d d ä r a v, att längden av huvudarmens (28) huvuddel steglöst kan regleras genom att den bildas av ett antal i varandra inskjutbara delar (23-25).

5. Lyftanordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att de inskjutbara delarna (23-25) till vardera armen innefattar en övre teleskopsdel (25), som upp- visar en i riktning mot den andra armen svängd toppdel (29) vilken skjuter utanför huvudarmens yttre längsgående begräns- ningsyta, som är riktad mot det mellan armarna belägna uppställ- níngsplanet (14).