SE449659B - Kikarsikte - Google Patents

Description

SU 40 449 659 2 Förutom problemet med kontrollinskjutning med många skott föreligger hos f.n. använda kikarsikten även ett parallaxproblem, när kikarsiktet användes vid korthållsskjutning. Parallax upp- står genom att siktkorsträdarna är anbragta utanför bildplanet i förening med att skytten ändrar ögats läge i förhållande till siktkikaren, emedan han icke alltid ser siktkorsträdarna under samma visuella vinkel.

Ytterligare problem hos sådana konventionella kikarsikten uppstår genom de hjälpapparater, som tjänar till att approxime- ra skjutavståndet och bestämma "uppsättningen" eller riktpunkten beroende på avståndet till målet. Skytten måste särskilt bedöma avståndet till målet och därefter kompensera kulans fallsträcka med hänsyn till kulans tyngd och hastighet. Skytten måste så- lunda rikta kikarsiktet ovanför målet för att kulan skall träffa målet.

Sådana anordningar för bestämning av skjutavståndet inne- fattar exempelvis en vid en ände av en omvändningstub anbragt transparent siktkorsskiva med separata cirklar för angivande av skjutavståndet, t.ex. enligt den amerikanska patentskriften 3 392 450. Andra sådana anordningar för angivande av skjut- avståndet innefattar avståndslinjer i form av två parallellt anbragta horisontella linjer belägna i skyttens synfält och som han använder för att avgöra huruvida målet ligger inom linjerna i ändamål att bestämma skjutavståndet.

Alla dessa anordningar för bestämning av skjutavständet ökar störningarna i skyttens synfält och är speciellt irrite- rande vid korthållsskjutning, när skytten sålunda icke använder anordningarna för bestämning av skjutavståndet. Ändamålet med föreliggande uppfinning är därför att åstad- komma ett förbättrat kikarsikte, som innefattar fördelarna hos kända anordningar men saknar deras nackdelar.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett kikarsikte med en rättvänd bild, och som kan kontrollinskjutas med ett enda skott.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att för ett eldhand- vapen åstadkomma ett kikarsikte innefattande ett sekundärsikt- element, som kan undanföras från kikarsiktets synfält sedan geväret har kontrollinskjutits. _ Ännu ett annat ändamål med uppfinningen är att eliminera parallaxproblemet, speciellt vid korthâllsskjutning. 40 s 449 659 Ytterligare ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en för kikarsikte lämplig anordning för bestämning av skjutavståndet, vilken anordning är snabbt omställbar för att kompensera ändring av kulans vikt eller liknande. Ytter- ligare ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en för kikarsikten lämplig anordning för bestämning av skjut- avstândet, vilken upptaget en ytterst liten del av kíkarsiktets synfält och är enkel att använda även av en mycket oerfaren skytt.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen uppnås medelst ett sekundärsíktelement. I en ny utföringsform kan sekundär- siktelementet undanföras till ett läge utanför kikarsiktets synfält. I en annan ny utföríngsform innefattar sekundärsikt- elementet ett flertal visuella ytor med avståndsangivelser, vilka ytor skytten separat kan välja.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande med hänvis- ning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en sidovy av ett gevär med ett kikarsikte enligt uppfinningen; fig. 2 visar en central längdsektion av kikarsiktet i fig. 1, speciellt illustrerande omvändningstuben 27 vriden 450 från sitt normala läge i ändamål att illustrera mekanismen för förflyttning av omvändningslinsen; fig. 3 visar en sektion efter III-III i fig.

Z; fig. 4 visar en tvärsektion av kikarsiktet i fig. 1; fig. 5 visar ett parti av en tvärsektion av sekundärsiktelementets ställmekanism i kikarsiktet enligt fig. 1; fig. 6A-6D visar perspektivvyer av de komponenter, som bildar ställmekanísmen för siktelementet i fig. 5; fig. 7 visar en i kikarsiktet sedd vy av en utföringsform av det sekundära síktelementet i fig. 5; fig. 8 visar en i kikarsiktet sedd vy av en annan utföringsform av det sekundära siktelementet i fig. 5; fig. 9A-9D visar i tvär- sektion kikarsiktet i fig. 1.

I det följande beskrives en föredragen utföringsform av uppfinningen. I fig. 1 visas ett gevär 11 med ett kikarsikte 13, som på konventionellt sätt är anbragt på gevärspipan. Kikar- siktet innefattar ett par greppknoppar 15, 17 för inställning av siktelement, och som är anbragta utefter utsidan av kikar- síktets rörformade hölje 19, så att skytten valbart kan in- ställa det verksamma läget av ett par siktelemcnt anbragta inuti kikarsiktet och därigenom på avsett sätt inrikta gcvärct.

Såsom visas i fig. 2, har kikarsiktet en okularändc inne- 40 449 659 4 fattande ett okularlinssystem 21, genom vilket skytten ser under inriktningen mot ett mål, som skall beskjutas. Den andra änden av kikarsiktet utgör objektivänden och innefattar en objek- tivlins 23, som är riktad mot det föremål, som skall betraktas.

De ljusstrålar, som kommer från föremålet, passerar genom objek- tivlinsen 23 och konvergerar till bildande av en bild i ett bildplan, som i sin helhet är betecknat med 25. Emedan den bild, som framträder i bildplanet, skall vara den omvända bilden av det betraktade föremålet, är en omvändningstub 27 (i fig. 2 visad vriden 450 från sitt normala, fasta läge i höljet 19) an- bragt mellan bildplanet och okularlinsen för rättvändning av bilden såsom en andra mellanliggande bild i ett andra bildplan, som i sin helhet är betecknat med 29. Det andra bildplanet är beläget i okularlinsens fokus och visar för skytten den rätt- vända bilden.

Omvändningstuben 27 innefattar rättvändningslinser 31, 33 anbragta på konventionellt sätt för att rättvända den bild, som mottages av omvändningstuben. Varje lins 31, 33 har en styrarm respektive 37, vilken är anordnad att följa en kamspår 39 i sidan av ett första rörformat hölje av tuben 27 och att följa ett andra kamspår 41 i sidan av ett andra rörformat hölje, som innesluter det första rörformade höljet av tuben 27. Linserna 31, 33 förflyttas utefter spåret 39, när man zoomar kikarsíktet medelst en vridbar ring 43 (fig. 1), som är förbunden med en slits 45 i det andra rörformade höljet av tuben 27. När skytten vrider ringen 43, vrids det andra rörformade höljet i förhållande till det första rörformade höljet i ändamål att förflytta linserna 31, 33 utefter späret 39. Kamspåret 41 är anordnat att förflytta rättvändningslinserna 31, 33 i ett på förhand bestämt förhållande i ändamål att ändra förstoringen av den bild av föremålet, som framträder i planet 29.

Omvändningstuben 27 är omsluten av ett stöd 46 av metall, som är anordnat att trycka tuben 27 mot ett ställdon 137 (fig. 4) på en sida av stödet i ändamål att medverka till att mekaniskt inställa omvändníngstubens 27 siktlinje medelst greppknoppen 15 (fig. 1), såsom närmare beskrives i det följande. Vidare kan en försättslins (ej visad] vara anbragt framför omvändningstuben för att om så önskas öka synfültet.

Ett primärt siktelemcnt 47 innefattande ett par siktkors- trådar är fast anbragt i förhållande till höljet 19 vid okular- 'Û 40 449 659 änden av omvändníngstuben 27. Síktelementets 47 siktkorstrådar utgör referenslinjer för skyttens inriktning av vapnet. En bländare 48 kan vara anbragt vid omvändningstubens 27 okular- ände för att begränsa skyttens synfält och rikta hans blick endast genom omvändningstuben samt hindra betraktning utefter dess sidor, dvs. mellan omvändningstuben och det rörformade 'höijet 19.

Omvändningstuben är anbragt i huvudsak fast i förhållande till höljet 19 vid okularänden av omvändningstuben, under det att omvändningstubens objektivände är rörlig i förhållande till det rörformade höljets 19 väggar och stödet 46 av metall. Om- vändningstuben kan inställas medelst en enda greppknopp 15, så- som beskrives i det följande, eller medelst ett par ställskruvar, som sträcker sig genom höljet 19 och är anbragta vinkelrätt mot varandra, varvid en skruv är anordnad att förflytta objektiv- änden av omvändningstuben vertikalt mot det tryck, som åstad- kommes medelst stödet 46, och den andra skruven är anordnad att horisontellt förflytta objektivänden av omvändningstuben mot det tryck, som åstadkommes medelst stödet 46.

Förflyttningen av objektivänden av omvändningstuben har till ändamål att inställa primärsiktelementet 47 i förhållande till bildplanet 25 och inställa bilden i förhållande till primär- siktelementet såsom betraktat av skytten. Sådana omvändnings- tuber har tidigare använts i kikarsikten, se t.ex. den amerikanska patentskriften 2 995 512.

Genom användningen av omvändningstuben kan centrum av sikt- korstrådarna i det primära siktelementet alltid befinna sig i centrum av det synfält, som skytten betraktar genom kikarsiktet 13. Detta är en synnerligen stor fördel för skytten och förhindrar varje förväxling, som åstadkommes genom att siktkorset centrum- förskjutes genom omställning, som utföres av skytten för att utvisa centrum av kikarsiktet i förhållande till gévärspipan.

Kikarsiktets 13 siktlinje sträcker sig således utefter en optisk axel, som passerar genom okularlinssystemet, omvändningstuben, och objektivlinsen, och har centrum av siktelementets siktkors beläget i centrum av skyttens synfält.

Ett sekundärsiktelement 49 kan anbringas i bildplanet 25 och förflyttas i detta oberoende av förflyttningen av omvändnings- tuben 27. Såsom närmare visas i fig. 3, 4 och 5, är sekundärsikt- elementet 49 anbragt på en platta 51, som är vrídbar i en öppning 53 ml 40 449 659 6 bildad i en hals 55. Halsen är fäst vid höljet 19 över en öpp- ning i kikarsikthöljet, så att sekundärsiktelementet kan sträcka sig nedåt från plattan och in i bildplanet. Siktelementets 49 förflyttning regleras medelst greppknoppen 17 (fig. 1). För att göra kikarsiktet gastätt, kan en tätningsring av gummi eller liknande valbart vara anbragt mellan ytorna av plattan 51 och halsen 55. Vidare kan friktionsbromsar användas på konventionellt sätt för att bestämma den vridkraft, som erfordras för att vrida plattan 51 i förhållande till halsen 55.

Ett siktelementstöd S7 är medelst skruvgängor förbundet med plattan 51 och kan förflyttas i förhållande till denna, så att siktelementet 49 vertikalt kan omställas i bildplanet.

Stödet 57 är centrumförskjutet från plattans vridaxel S9 en radíell sträcka, som tillåter siktelementet att förflyttas ut ur skyttens synfält, såsom visas i fig. 4. g Plattan S1 och de komponenter, som är förbundna med sekundär- siktelementet, visas mera i detalj i fig. 6A-6D. Siktelement- stödet 57 har ett ihâligt parti 61 (fig. 6B), som sträcker sig genom dess centrumaxel och upptager en siktelementhållare 63 (fig. 6C). Siktelementhållaren 63 har en cylindrisk lageryta 65 utbildad vid övre änden av hållaren 63. Lagerytan 65 är an- bragt i ett lagerspår 67 i siktelementstödet S7 och är anordnad att vridas i förhållande till detta.

Ett handgreppsparti 69 på hållaren 63 sträcker sig ovanför siktelementstödet 57 och tillåter skytten att manuellt vrida hållaren 63. Vid hopsättningen införes hällaren 63 i det ihåliga partiet 61 av stödet 57, och en gängad hatt 71 anbringas över handgreppspartiet 69 och inskruvas i det övre partiet av det ihåliga partiet 61 i ändamål att fasthâlla siktelementhâllaren i siktelementstödet. Tätningsorgan kan givetvis vara anbragta mellan hâllaren 63 och stödet S7 för att åstadkomma en lufttät förslutning.

Siktelementhâllaren 63 har en öppning 73 i sin nedre ände anordnad att upptaga övre änden av sekundärsiktelementet 49, såsom visas i fig. 5. Siktelementet 49 är fastkittat i öppningen 75 medelst ett stötdämpande gummikitt eller liknande.

Såsom visas i fig. 5, anligger plattan 51 mot en lageryta 75 i öppningen av halsen 55. En låsbricka 77 är fäst ovanpå halsen 55 och anordnad att fasthålla plattan 51 mot lagerytan 75 och tillåta fri vridning av plattan. En manuellt vridbar stopp- 40 1 449 659 ring 79 anligger ovanpå låsbrickan 77 och kan vridas omkring omkretsen av plattan 51 omkring längdaxeln 59.

Stoppringen 79 har ett med denna stelt förbundet första stoppelement 81. Ett andra stoppelement 83 är förbundet med plattan 51 och anordnat att bringas till anliggning mot stopp- elementet 81, när plattan 51 vrids. Stoppringen 79 kan manuellt fästas i förhållande till brickan 77 utefter omkretsen av plattan 51 i ändamål att anbringa stoppelementet 81 på ett ställe, där det bringas till anliggning mot stoppelementet 83 under plattans 51 vridning.

Stoppelementet 81 är anordnat att hindra ytterligare vrid- ning av plattan 51 i ändamål att inställa siktelementet 49 i ett på förhand bestämt horisontellt läge i bildplanet 25. Stopp- ringen 79 kan givetvis låsas och frigöras från ett fast läge i förhållande till lâsbrickan 77 medelst olika organ, innefattande olika kända snabbkopplingsmekanismer, eller medelst friktion verkande, fasthållande klämmer fästa vid brickan 77 och som över- lappande kan anbringas på ringen 79, eller skruvkrampor, eller förskruvningar mellan ringen 79 och brickan 77, etc.

Sedan skytten har bestämt det lämpliga läget för siktele- mentet 49 i bildplanet, vrider han ringen 79 till dess att stopp- elementet 81 anligger mot stoppelementet 83, varefter skytten låser ringen 79 i förhållande till brickan 77. Siktelementet 49 kan då vridas ut ur skyttens synfält, såsom visas i fig. 4, och därefter snabbt äterföras till det lämpliga läget, som bestämmes av stoppelementet 81.

En kåpa 89 har ett nedåt sig sträckande fjäderorgan 87, i vilket ett öra 85 på plattan 51 kan bringas till ingrepp. Kâpan har även ett urtag 90, i vilket utspräng 92 på ringen 79 kan bringas till ingrepp. Sedan stoppringen 79 har lästs i ett fast läge, pressas kåpan 89 ned över örat 85, så att skytten manuellt kan vrida kåpan 89 och därmed även plattan 51 till och från det stoppläge, som bestämmas av stoppelementet 81. Sedan skytten har inställt stoppelementet 81, kan han därefter anbringa kåpan 89 i läge för att snabbt vrida siktelementet 49 till ett bestämt läge i bildplanet 25.

Vid inriktningen av geväret avlägsnar skytten kåpan 89 och frigör stoppringen 79 från dess fasta läge. Skytten inställer därefter siktelementet 49 i bildplanet genom att ändra siktele- mentets horisontella läge genom manuell förflyttning av plattan 40 449 659 8 51 och genom att ändra siktelementets vertikala läge genom manuell vridning av siktelementstödet 57. Genom vridning av hållaren 63 väljes därefter en speciell betraktningssida av siktelementet, såsom närmare beskrives i det följande. Stopp- ringen 79 låses därefter i ett läge, där stoppelementet 81 an- ligger mot stoppelementet 83. Kåpan 89 snäppes därefter till- baka på örat 85.

Síktelementet 49, som visas mera detaljerat i fig. 7 och 8, har polygonal form och är utfört av ett genomlysligt material.

Varje plan sida av siktelementet 49 har ingraverade symboler och graderingar, som tillåter skytten att bestämma skjutavståndet och siktlinjen till de valda målen. En speciell sida av sikt- elementet 49 kan väljas av skytten genom vridning av handgreppet 69. Éig. 7 visar en sida av siktelementet 49, där en ingraverad cirkel eller punkt 91 är anbragt centralt i det övre pariet av siktelementbilden, som framträder i det andra bildplanet 29.

Emedan siktelementets 49 bild omvändes medelst omvändníngstuben 27, framträder siktelementet såsom sträckande sig nedifrân och uppåt (fig. 7) istället för att såsom i verkligheten sträcka sig uppifrån och nedåt (fig. 5).

Siktelementet 49 har även ingraverade symboler för militära figurer 93, 95, 97, 99, 101 och 103 för användning vid strid.

Varje figur 93-103 är visuellt ansluten till ríktpunkter 105, 107, 109, 111, 113 och 115, som är vertikalt anbragta i för- hållande till punkten 91 och utgör kompensationen för kulans fallsträcka.

Den skenbara storleken av målobjektet 117, sett genom kikar- siktet, minskas t.ex. med halva storleken för varje 100 m ökning av avståndet från kikarsiktet. När man zoomar kikarsiktet för att ändra förstoringen av föremålet, ändras även förstoringen av de ingraverade symbolerna och märkningarna i proportion där- till. När skytten ser föremålet 117 genom kikarsiktet, behöver han endast bringa storleken av föremålet 117 (målet i fältet) till överensstämmelse med en av de ingraverado figurerna 95-103.

Genom att anbringa den ingravcradc figuren ovanpå och överens- stämmande med föremålet 117 bestämmer skytten det rätta skjut- avståndet till föremålet och riktpunkten för beskjutning av detta. Varje figur 93-103 har sådan form, att de utvisar stor- leken av ett föremål på ett speciellt avstånd. Exempelvis figuren LN 'Ju 40 9 449 659 93 utvisar, att föremålet befinner sig pâ ett avstånd av 300 m, när det genom kikarsiktet betraktade föremålet utfyller konturen av figuren 93. På liknande sätt representerar figurerna 95-103 avstånd av 400, 500, 600, 700 och 800 m. Speciellt har även huvudena av figurerna 93-103 sådana mått, att de utvisar mål- avståndet för den händelse att endast huvudet av målet är syn- ligt i kikarsiktet.

Kulans fallsträcka representeras av riktpunkterna 105-115, som är visuellt anslutna till en separat figur 93-103. Om stor- leken av målet icke noggrant överensstämmer med en figur, kan skytten uppskatta en vertikal riktpunkt belägen någonstans mellan de båda punkter, som är anslutna till de figurer, mellan vilka storleken av målet är belägen. Figurerna 93-103 kan givetvis alternativt vara anbragta på båda sidor om den vertikala linje, som sträcker sig genom punkten 91.

Pig. 8 visar ett siktelement 49 med ingraverade symboler för användning vid jakt. De ingraverade symbolerna innefattar ett flertal över varandra anbragta cirklar 118, vilkas omkretsar sammanfaller i en enda punkt. Ett djur såsom en hjort 119 är illustrerat såsom det betraktas av jägaren genom kikarsiktet.

Jägaren inriktar nu geväret så, att siktelementets 49 ingrave- rade cirklar 118 täcker hjorten 119. Det sedvanliga avståndet omkring 46 cm, illustrerat medelst pilen 121, mellan hjortens i förhållande till cirklarna 118 för att bestämma skjutavståndet till hjorten på liknande sätt som manke och bringa bedömes har beskrivits med hänvisning till fig. 7. vardera av cirklarna 118 är visuellt anslutna till olika avstånd 121. De separata avstânden 121 har korresponderande riktpunkter 123 vertikalt anbragta under punkten 91, såsom visas i figuren. överensstämmelsen med en av cirklarna 118 ger det korrekta avståndet 121, vilket sedan användes för att välja den rätta ríktpunkten 123.

Anbringandet av ett flertal cirklar 118 ovanpå varandra, såsom visas i fig. 8, har till ändamål att sammanföra jägarens avståndsberäkning inom en mindre, pâ siktclementet 49 synlig area. Därigenom beredes utrymme för cirkelgrupper 125, 127 av- seende olika jaktbyten. Cirkelgruppen 118 kan t.ex. användas för hjort, under det att cirkelgruppen 125 kan användas för prärievarg.

Såsom Ovan beskrivits, är siktelementct 49 polygonalt och 50 40 449 659 10 har ett flertal plana sidoytor, vilka vardera kan ha ingrave- rade symboler, och vilka vardera valbart kan förflyttas in i skyttens synfält. Varje plan yta av siktelementet 49 kan användas för att ange en speciell typ av kulor. Exempelvis kan en sida av siktelementet 49 innefatta en avständsskala, som korresponde- rar med en kula, som väger 10 gram och har en speciell utgångs- hastíghet. En annan sida av siktelementet 49 kan exempelvis korrespondera med en kula, som väger 12 gram och har en annan, speciell utgångshastighet.

Vidare kan ett andra siktelementstöd 57 vara anbragt på plattan 51 på sådant sätt, att detta är anbragt utanför syn- fältet av omvändningstuben, när man använder det första sikt- elementstödet. Skytten kan sedan vrida in det andra siktelement- stödet i synfältet för användning av andra symboler om så önskas.

När sekundärsiktelementet 49 har fyra sidor, är tvâ sidor icke synliga, när man betraktar framsidan av siktelementet, så- som visas i fig. 7. Siktelementet 49 kan ha sådan form, att dess baksida är belägen i ett plan på tillräckligt avstånd från bild- planet 25, så att de ingraverade symbolerna på baksidan av sikt- elementet 49, så att skytten icke kan se genom siktelementet.

När siktelementet är så tunt, att de ingraverade symbolerna på dess baksida är synliga, kommer symbolerna ändå att framträda på högra sidan om vertikallinjen sett i fig. 7, och kan sålunda försummas av skytten. m Med hänvisning till fig. 9A-9D beskrives i det följande en rätt inställning av de båda siktelementen för att förklara hur kikarsiktet siktjusteras på rätt sätt, varvid endast en enda kula behöver avfyras. Såsom visas i fig. 9A, siktar skytten mot ett mäl 131 med användande av siktpunkten 91 på siktelementet 49.

Sedan avfyras geväret, varvid uppstår ett kulhål 133 visat till 9A. Siktelementet 49 är visat förskjutet från centrum av siktkorset i fig. 9A. Endast för be- höger om målet, såsom visas i fig. skrivníngens skull, men skytten skall börja med sekundärsikt- elementet och primärsiktelementet belägna i linje med varandra för att eliminera parallaxen.

Med sekundärsiktelementet inriktat mot målet regleras primärsiktelementet i förhållande till kulhålet 133 för att an- bringa centrum av siktkorstrådarna ovanför kulhålet, såsom visas i fig. 9B. Såsom ovan beskrivits, inställcs primärsíktelomcntet 47 genom att man manuellt påverkar den främre änden av omvändnings- 40 h 449 659 tuben 27. Istället för att använda ett par ställskruvar, såsom ovan beskrivits, har den föredragna utföringsformen en enda ställanordning 134, av liknande utförande som sekundärsiktclc- mentets ställanordning i fig. 5.

Ställanordningen 134 innefattar en vridbar platta 135 (fig. 4), som uppbär en tapp 137, vilken är förskjuten från plattans 135 vridningsaxel. Tappen 137 bringas till anliggning mot om- vändningstuben 27 för att förflytta denna vertikalt i förhållande till höljet 19 under vridningen av plattan 135 på liknande sätt som beskrivits beträffande den horisontella förflyttningen av siktelementet 49 medelst plattan 51 (fig. 5). skruvad vid plattan 135 så, att tappen 137 kan förflyttas horison- tellt i förhâllande till plattan 135 i ändamål att horisontellt inställa omvändningstuben 27 på liknande sätt som den vertikala Tappen 137 är fast- inställningen av siktelementet 49 medelst stödet 57. Okularänden av omvändníngstuben 27 kan bíbringas en ytterst obetydlig för- flyttning under den mycket lilla förflyttningen av främre änden _ av tuben medelst ställanordningen 134.

Tappen 137 kan vara förbunden med omvändningstuben 27 på olika sätt. Exempelvis kan en anläggningsyta 139 vara förskjuten från tuben 27, som har en övre yta för anliggning mot tappen 137. Stödet 46 (fig. 2) kan trycka anliggningsytan 139 mot tappen 137 för att underlätta inställningen av omvändningstuben under vridningen av plattan 135 och tappen 137.

Sedan primärsíktelementet har inställts i förhållande till kulhâlet 133 (fig. 9B), inställes sekundärsiktelementet 49 så, att dess riktpunkt 91 sammanfaller med centrum av siktkorstrâdarna i primärsíktelementet, såsom visas i fig. 9C. Inställningen av sekundärsiktelementet har ovan beskrivits med hänvisning till fig. 5. Sekundärsiktelementets inställningsanordningar pâverkas av skytten så, att han snabbt kan undanföra sekundärsiktelementet från sitt synfült, såsom visas í fíg. 9D och snabbt vrida till- baka siktelementet till dess siktläge, såsom visas i fig. 9C.

Skytten har nu siktkikaren på sitt gevär rätt inriktad medelst två på avstånd från varandra belägna siktelement. Båda siktelementen kan användas för att eliminera parallaxen och hjälpa skytten att inställa ögat i rätt läge, där båda sikt- elementen är belägna i linje med varandra för att rikta geväret.

De symboler, som är ingraverade på siktelementet 49, såsom visas i fig. 7 och 8, kan vara utförda i mycket liten skala, så 40 449 659 12 att de endast är synliga, när siktkikaren är inställd för större förstoring. Vid skjutning på stora avstånd zoomar siktkikaren till största förstoring, och de ingraverade symbolerna blir syn- liga för skytten i ändamål att kompensera kulans fallsträcka.

När kikarsiktet zoomas till liten förstoring, blir de ingrave- rade symbolerna osynliga för skytten utom riktpunkten 91, som användes tillsammans med centrum av siktkorstrådarna för att hjälpa skytten att rätt inställa sitt öga för att eliminera parallaxen vid skjutning på kort avstånd. Punkten 91 kan inne- fatta två etsade cirklar, av vilka en framträder som en punkt vid liten förstoring och den andra framträder som en punkt vid större förstoring.

För att eliminera vindens inverkan på kulan, kan horison- tella riktmärken 141 vara etsade på siktelementet 49, såsom visas i fig. 8. Skytten kan då förfara på samma sätt, som beskrivits i anslutning till fig. 9A-9D för att bestämma vindens inflytande på kulan och omställa primärsiktelementet för att i enlighet därmed utmärka en horisontell riktpunkt. Exempelvis när en jägare en blåsig dag sitter och väntar på att hans speciella jaktbyte skall komma utefter ett välkänt viltstrâk eller vid ett ut- fodringsställe, kan han skjuta ett provskott mot ett stationärt föremål och sedan inställa primärsiktelementet 47 i linje med kulhålet samtidigt som han håller sekundärsiktelementet riktat mot det mål, mot vilket han har skjutit. Primärsiktelementet utvisar då den horisontella riktpunkt, som skall användas mot djuret under förutsättning att vindhastigheten är i huvudsak densamma, dvs. att om jägaren märker att vindstyrkan är oför- ändrad, när djuret närmar sig, behöver han endast använda primär- siktelementet 47 som siktmedel vid avlossande av skottet. Om jägaren märker att vinden har avtagit, behöver han endast an- vända punkten 91 på sekundärsiktelementet, som fortfarande ligger i linje med gevärspipan.

Detta förfarande att eliminera inflytande av vinden kan användas för att eliminera inverkan av hägring. Exempelvis skjuter jägaren ett provskott mot ett stationärt föremål, som han betraktar genom kikarsiktet, och som framträder i ett läge ovanför föremålet,_dvs. att jägaren skjuter mot hägringen av föremålet. Kulan kommer då'att träffa den hägring, som skytten har siktat mot (icke målet), och kulhälet framträder som en hägring ovanför den tidigare riktpunkten. Skytten inställer då .p 13 449 659 primärsiktclemcntct 47 i linje med hägringcn av kulhälot sam- tidigt som pulikton 91 pâ sckundåirsiktclonxcnfct hållas mot det mål, mot vilket skottet har avlossats.

Den ovanstående beskrivningen avser föredragna utförings- former av uppfinningen, men det är uppenbart att allehanda modifikationer kan förekomma inom ramen för uppfinningen, sådan den definieras i bifogade patentkrav.

Claims (23)

1b 15 20 25 30 35 49 449 659 14 Patentkrav

1. Kikarsikte (13), för att rikta loppet hos ett hand- eldvapen (11), innefattande en objektivlins (23) för att alst- ra en bild i ett bildplan (25), en omvändningstub (27) anord- nad för att omvända bilden av föremålet uppträdande i nämnda plan (25), ett okularlinssystem (21) för att presentera den omvända biiaen av föremålet för bezfaktning, k ä n n Q - t e c k n a t av ett sekundärriktelement (49) med monte- ringeanordningar (51, 53, 55, 57, 61, 63, 65, 67, 69, 71, 73) för att montera sskundärsiktelementet (49) i kikarsiktet, vil- ket aekundäreiktelement (49) innefattar en första eiktkorayta med första symboler och en andra siktkorsyta med andra symbo- ler, samt att fâstanordningarna är manuellt manövrerhara för att (I) valbart inställa enbart en av de första och andra aiktytorna i ett läge för presentation i kikarsiktets synfält, och (II) för vertikal och horisontell förflyttning av nämnda enbart ena av_ytorna relativt centrumaxeln för vapnets lopp.

2. Kikarsikte enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ett primärsiktelement (47) är anordnat fast i förhål- lande till en ände av_omvändningstuben (27), vilket ände är den ände som är anbragt längre utåt från bildplanet (25), ett första etällorgan (15) som kan påverkas manuellt för att in- ställa den andra änden av omvändningetuben (27) i förhållande till nämnda ena ände i ändamål att inetälla primärsiktelemen- tet (47) i förhållande till bilden i bildplanet (25), varvid eekundärsiktelsmentet (49) är anordnatmatt förflyttas både ho- risontellt och vertikalt i bildplanet (25) oberoende av om- vändningstuben (27), eamt ett andra ställorgan (17) för att förflytta aekundäreiktelementet (49) i förhållande till pri- märsiktelementet (47).

3. Kikarsikte enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a t slag (79) för att manuellt inställa ett stoppläge för sekun- av att det innefattar ett ställbart stoppan- därsiktelementet (49) utefter dess förflyttningsbana i ändamål ¿ att tillåta manuell förflyttning av sekundärsiktelementet från ett undanfört läge utanför synfältet av omvändningstuben (29) (1 till ett i förväg inställt läge, som bestämmes av stoppan- slaget.

4. Kikarsikte enligt krav 1 eller 2, k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 40 _t e c k n a t 15 449 659 t e c k n a t av att sekundärsiktelementet (49) kan vridas omkring en fast axel (59), samt att det innefattar en grepp- knopp (17), som är förbunden med sekundärsiktelementet och ma- nuellt kan vridas för att reglera sekundärsiktelementets rela- tiva läge. A

5. Kikarsikte enligt krav 1 eller 2, t s c k n a t vridbart anbragt och anordnad att förflyttas i ett plan vin- k ä n n e - av att det innefattar en platta (51), som är kelrätt mot bildplanst, samt att sekundärsiktelementet (49) är förbundet med plattan i ändamål att förflyttas tillsammans med denna.

6. Kikarsikte enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att sekundärsiktelementst (49) kan utsträckas i förhallande till plattan.

7. Kikarsikte enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att sekundärsiktelementst (49) innefattar ett första sikt- korsparti och ett andra siktkorsparti, varvid sekundäreiktele- mentet är vridbart anbragt på plattan (51) i ändamål att val- bart inställa ett av första och andra siktkorepartierna i ett läge för presentation vid betraktning genom omvändningstuben (27).

8. Kikarsikte enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att sekundärsiktelementet (49) innefattar symboler (93-102), som endast är synliga vid starkare förstoring än kikarsiktets svagaste förstoring.

9. Kikarsikte enligt krav 1, k ä n n e t e c kln a t av att sekundärsiktelementet (49) är gånomlysligt och uppbär avstandsmarkeringar (105-115).

10. Kikarsikte enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av att avstandsmarkeringarna innefattar avstàndslinjer svaran~ de mot föremàlets avstånd sett genom kikarsiktet, samt att sekundärsiktelementet (49) har markeringar, som kompenserar kulans fallsträcka och är visuellt förbundna med avståndslin~ jerna för utvisande av siktläget för inriktning mot föremålet.

11. Kikarsikte enligt krav 9 eller 10, av att det andra siktelementet innefattar k ä n n e - vindkompensationsmarkeringar (141).

12. Kikarsikte enligt krav 9, lo 'eller 11, av att avståndslinjerna innefattar ett flertal k ä n n e - t s c k n a t på varandra anbragta figurer. 10 15 20 25 30 35 40 449 659 ^ 15

13. Kikarsikte enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att de ovanpå varandra anbragta figurerna utgöres av cirk- lar, som sammanlöper i en enda punkt på deras respektive om- kretsar. 'Q

14. Kikarsikte enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att avstàndslinjerna innefattar ett flertal grupper av ett flertal på varandra anbragta figurer. . e

15. Kikarsikte enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av ett hjälpsiktelement innefattande sekundärsiktelementet (49) valbart rörligt horisontellt och vertikalt i förhållande till primärsiktelementet (47), vilket hjälpsiktelement är val- bart rörligt från ett verksamt läge, där det är synligt i ki- karens synfält, till ett overkeamt läge, där det icke är syn- ligt i synfältet.

16. Kikarsikte enligt något ev föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att det har en öppning (53) vid sin övre ände, samt att sekundärsiktelementets (49) platta (51) är anbragt i öppningen och vridbar omkring sin centrala längdaxsl (59), ett vridbart element (69, 59), vat i pluggen på avstånd från dess centrala längdaxel och som är inskru- sträcker sig nedåt därifrån, samt att sekundärsiktelementet (49) är förbundet med den nedre änden av det vridbsrs elemen- tet.

17. Kikarsikte enligt krav 16, k ä n n e t e c k n.a t av att en vridning av plattan (51) i förhållande till öpp-' ningen åstadkommer att sekundärsiktelementet (49) förflyttas horisontellt i förhållande till primärsiktelementet (49), samt att skruvrörelsen av det vridbara elementet (69, 59) åstadkom- mer att eekundärsiktelementet (49) förflyttas vertikalt i för- hållande till primärsiktelementet (47).

18. Kikarsikte enligt krav 15, av att det innefattar ett inställbart stoppanslag (81, 83) för k ä n n e t e c k n a t att manuellt inställa ett stoppläge för sekundärsiktelementet (49) utefter dess förflyttningsbana och tillåta manuell för- flyttning av sekundärsiktelementet (49) från ett undanfört läge utanför kikarsiktets synfält till ett i förväg inställt läge, som bestämmas av stoppanslsget i synföltet.

19. Kikarsikte amiga krav 18, x ä n n e t e c k n a t av att det innefattar en greppkàpa (89), som kan förbindas med sekundärsiktelementet (49) och har en yta, som manuellt kan g» 10 15 20 ” 449 659 gripae av skytten för inetällning av eekundärsiktelementete (49) relativa läge.

20. Kikarsikte enligt krav 15, k a n n e t e c k n a t av att eekundäreiktelementet (49) innefattar en företa och en andra aiktkoreyta, vilket eekundäreiktelement (49) manuellt kan manövreras för att valbart inetälla en av företa och andra eiktkoreytorna i ett läge för presentation i kikareiktete syn- fält.

21. Kikarsikte enligt krav 15, av att eekundäreiktelementet (49) innefattar avstàndemarke- k ä n n e t e c k n a t ringar, som enbart är synliga vid en förstoring hos kikarsik- tet, eom är större än den minsta företoringen.

22. Kikarsikte enligt nagot av kraven 12-21, k ä n - n e t e c k n a t av att figurerna (93-103) har på avstånd fran varandra anbragta synliga partier för inrymmande av ett mål av känd storlek på ett speciellt avstånd, och att marke- ringar för kompeneering av kulane íallsträcka är visuellt förenade med avetàndebeetämningafigurerna för utvieande av eiktläget för inriktning på ett föremål (117), eom framträder i kikareiktete eynfält.

23. Kikarsikte enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att eekundäreiktelementet (49) kan undanföras från eynfältet av omvändningatuben (27).