SE449407B - Tidsmultiplexomkopplingsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 449 407 2 kommunikation mellan processorerna genom att delvis utnyttja omkopplingsystemets kommunikationsvägar under samtidig minskning av de kända anordningarnas nackdelar i form av komplexitet och tidsödande arbetssätt.

Problemet löses enligt uppfinningen därigenom att tids- multiplexomkopplingsanordningen dessutom innefattar en styr- fördelningskrets, som är ansluten till ett unikt par av in- gángs/utgångsportar hos det rumsuppdelade nätet, varvid styr- meddelanden för utbyte av information mellan styrenheterna om- kopplas via det rumsuppdelade nätet i tidsluckor (styrtids- luckor), som var och en hör samman med den motsvarande styr- enheten, till styrfördelningskretsen och att styrfördelníngs- kretsen är anordnad att såsom svar på information i mottagna styrmeddelanden sända motsvarande styrmeddelande antingen till ett centralt styrorgan eller via det rumsuppdelade nätet till en önskad styrenhet i motsvarande styrtidslucka.

Ytterligare kännetecken på uppfinningen framgår av de osjälv- ständiga patentkraven 2-5.

Uppfínningen skall í det följande närmare beskrivas i an- slutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 10 visade utfö- ringsexempel. Pig. 1 är ett blockschema över ett system i vilket uppfinningen är tillämpad. Pig. 2 är ett mera detaljerat schema över en ledningsenhet som används i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. 3 är ett mera detaljerat diagram över tid1uck-ut- bytesenheten och tillhörande styrenhet som används i utföríngs- formen enligt fig. 1. Pig. 4 är ett schema över en länk-gräns- snitt-enhet som ingår i varje tidluck-utväxlingsenhet vilken används för kommunikation med tidsmultiplex-omkopplingsenheten i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 5 är ett schema över en länk-gränssnitt-enhet som används för kommunikation med en tid- luck-utväxlingsenhet i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 6 är ett diagram över de dataord som används i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. 7 är ett mera detaljerat schema över styr- fördelningsenheten i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 8 är ett funktíonsdíagram över anropsuppkopplings-styrmeddelanden som utväxlas mellan de fördelade processorerna i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 9 är ett flödesdiagram över E-bit-styrsek- vensen av den aktuella utföringsformen, och Pig. 10 är ett schema över en E-bit-kontrollkrets som används vid anordningen enligt uppfinningen.

Pig. 1 är ett blockschema över ett tidsmultiplex-omkopp- 10 20 25 30 35 HO 449 407 3 lingssystem i vilket uppfinningen används för att med varandra förbinda abonnentapparater, exempelvis abonnentapparaterna 23 25. Utföringsformen enligt fig. 1 innehåller en tids- multiplex-omkopplingsenhet 10 som innefattar en tiddelnings-rums- multiplex-omkopplare med 6ü ingångsportar och óä utgångsportar. t.o.m.

Utföringsformen innehåller vidare 31 tidluck-utväxlingsenheter av vilka de representativa tidluck-utväxlingsenheterna 11 och 12 är särskilt visade. Varje tidluck-utväxlingsenhet 11 och 12 inne- håller en dubbelri tad tidluck-utväxlare. Dessutom är varje tidluck-utväxlingsenhet 11 och 12 ansluten till tvâ ingângsportar och två utgångsportar hos tidsmultiplex-omkopplarenheten 10. I den ifrågavarande utföringsformen är tidluck-utväxlíngsenheten 11 ansluten till två tidsmultiplex-omkopplare-ingångsportar via tidsmultiplexledningarna 13 och 1H och till två utgångsportar via multiplexledningarna 15 och 16.

I den nedan lämnade beskrivningen kallas ingångs- och ut- gàngsportarna hos tidsmultiplex-omkopplarenheten IN/UT-port-par.

Denna benämning används eftersom källan till dataorden till en ingángsport i ett givet IN/UT-port-par även är destination för dataord från detta pars“utgångsport. Som framgår av fig. 1 är IN/UT-port-paret 1 förknippat med tidsmultiplexledningarna 13 och 15. Varje tídsmultiplexledning 13 t.o.m. 16 överför digital information i ramar om 125 mikrosekunders varaktighet, och varje ram innehåller 256 tidsåtskilda kanaler. Varje tidluck-utväx- lingsenhet kommer sålunda att sända och ta emot upp till 512 kanaler digital information under varje 125 mikrosekunder lång ram.

Varje tidluck-utväxlingsenhet är unikt förknippad med en styrenhet, och av dessa är styrenheten 17 förknippad med tid- luck-utväxlingsenheten 11, under det att styrenheten 18 är för- knippad med tidluok-utväxlingsenheten 12. Dessutom är varje tidluok-utväxlingsenhet förbunden med ett flertal ledningsenhe- ter, av vilka ledningsenheterna 19 t.o.m. 22 är visade i fig. 1, via individuella tidsmultiplexledningar. I den aktuella utfö- ringsformen är ledningsenneterna 19 och 20 anslutna till tidluck- -utväxlingsenheten 12. Var och en av ledningsenheterna i den aktuella utföringsformen är kopplad till ett antal abonnentappa- - Det exakta antalet ledningsenheter som är förknippade med varje rater av vilka abonnentapparaterna 23 och 33 är visade. tídluck-utväxlingsenhet och det ex ju kt; Lniulet abonnentapparater 10 20 25 30 35 J: C) 449 407 4 som är förknippade med yarje ledningsenhet bestämmas av antalet abonnenter som skall betjänas och dessa abonnenters anropsfrek- vens. Varje ledningsenhet avslutar den analoga slingan av väl- känd typ av ett flertal abonnentapparater, t.ex. 23 och 33, och omvandlar anropsinformationen inklusive de analoga talsignalerna till digitala dataord som sändes till sin tillhörande tidluck-ut- växlingsenhet. Vidare detekterar varje ledningsenhet betjänings- önskemål från abonnentapparaterna och alstrar viss signalgiv- ningsinformation för dessa abonnentapparater. De speciella abonnentapparater från vilka talsampler tages och kodas och de speciella tídsmultiplexkanaler som används för att sända den som resultat erhållna koden mellan ledningsenheten och dess tillhö- rande tidluck-utväxlingsenhet bestämmas av styrenheten för den tillhörande tidluck-utväxlingsenheten.

Sambandet mellan abonnentapparater, ledningsenheter och tidluck-utväxlingsenheter är väsentligen detsamma för var och en av dylika grupper av med varandra förbundna enheter. Ehuru den nedan lämnade beskrivningen hänför sig direkt till abonnentappa- raten 23, ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11, klargör den sålunda sambanden för samtliga övriga grupper av sådana enheter. Ledningsenheten 19 avsöker de ledningar som är anslutna till varje abonnentapparat för att detektera betjänings- önskemål. När ett sådant önskemål detekteras, sänder lednings- enheten 19 till styrenheten 17 ett meddelande som anger önske- målet och identiteten för den abonnent som framställer önske- målet. Detta meddelande sänds till styrenheten 17 via en kommu- nikationsväg 27. Styrenheten 17 utför den erforderliga översätt- ningen på grundval av den begärda tjänsten, den begärande abon- nentens identitet och de tillgängliga kopplingsorganen och sänder ett meddelande till ledningsenheten 19 via kommunikationsvägen 27 vilket definierar vilken av de olika tidsàtskilda kanalerna mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 som skall användas för sändning av information från abonnentapparaten 23 till tidluck-utvâxlingsenheten 11. Pâ grundval av detta meddelande kodar ledningsenheten 19 den analoga informationen från abonnentapparaten 23 till digitala dataord och sänder de som resultat erhållna dataorden i de tilldelade kanalerna. I den aktuella utföringsformen sänder ledningsenheten 19 i den till- delade kanalen även en indikering av likströmstillstàndet, d.v.s. öppen krets, sluten krets, för den abonnentslinga som är förknip- 44.--. is* 10 20 25 30 HO 449 407 pad med abonnentapparaten 23.

Efter det att en tidsavskild kanal mellan ledningsenbeten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 har tilldelats till en given abonnentapparat, detekterar styrenheten 17 signalgivningsinforma- tion från abonnentapparaten genom att sampla den information som sänds i den tilldelade kanalen. genomföras via en kommunikationsväg 28.

Dylika samplingsoperationer Styrenheten 17 reagerar för signalgivningsínformationen från abonnentcns kanal, och för styrmeddelanden från andra styrenheter, exempelvis 18, och en central styrenhet 30, genom att styra tidluck-utväxlingsfunktio- nen för tidluck-utväxlingsenheten 11. Som ovan nämnts har varje tidsmultiplexledning mellan en tidluck-utväxlingsenhet och den med 10 betecknade tidsmultiplexomkopplingsenheten 256 kanaler i varje ram. Dessa kanaler är tilldelade numeriska beteckningar från 1 till 256 i den ordningsföljd i vilken de uppträder. sekvens av kanaler återkommer periodískt så att en viss kanal kommer att vara tillgänglig var 125:e míkrosekund. Tidluck-ut- växlingsfunktionen tar de dataord som mottages från ledningsenhe- Denna terna och placerar dem i kanaler på tidsmultiplexledningen mellan tidluck-utväxlingsenhetërna och tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 under styrning från styrenheterna 17 och 18.

Tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 drivs i återkommande ramar av tidluckor där varje ram innefattar 256 tidsluckor.

Under varje tidslucka kan tidsmultiplex-omkopplingsenheten an- sluta dataord som mottagits på vilken som helst av dess 6U in- gángsportar till vilken som helst av dess óü utgàngsportar i enlighet med tídluck-styrinformation som är lagrad i ett styr- minne 29. Konfigurationsmönstret av förbindelser genom tids- multíplex-omkopplingsenheten 10 upprepas var 256:e tidlucka, och de olika tidluckorna är tilldelade en numerisk beteckning i tur och ordning från 1 till 256. Sålunda kan under den första tid- luckan TS 1 informationen i en kanal (1) på tidsmultiplexledning- en 13 av tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 kopplas till en utgångsport 62 under det att under nästa tidlucka TS 2 nästa kanal (2) på tidsmultiplexledningen 13 kan kopplas till en ut- gângsport n. Tidluck-styrinformationen skrivs in i styrminnet 29 av det centrala styrorganet 30, vilket får denna styrinformation~ fràn styrmeddelanden som erhålles från olika styrenheter, t.ex. 17 och 18. I ' Det centrala styrorganet 30 och styrenheterna 17 och 18 10 2D 25 30 35 40 449 407 utväxlar styrmeddelanden med användning av valda kanaler som benämnes styrkanaler pâ tidsmultiplex-ledningarna, t.ex. J3 t.o.m. 16, mellan tidluck-utväxlingsenheterna och tidsmultiplex- -omkopplingsenheten 10. I den aktuella utföringsformen innehål- ler varje styrmeddelande ett flertal styrord, och varje styrkanal kan sända ett styrord per ram om 256 tidsátskilda kanaler. Samma kanal på de båda tidsmultiplexledningar som är förknippade med ett givet IN/UT-port-par är pâ förhand utsedda att vara en styr- kanal. Dessutom används en given kanal som styrkanal endast för ett par av tidsmultiplex-ledningarna. Om exempelvis kanalen.1 används såsom styrkanal på tidsmultiplex-ledningen 13 och den tillhörande tidsmultiplex-ledningen 15, multiplex-ledning att använda kommer ingen annan tids- Under varje tidlucka som har samma numeriska beteckning som en styr- kanal, kopplar tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 det dataord som upptar denna styrkanal till den 6H:e utgángsporten och anslu- ter den 6U:e ingángsporten till den utgángsport som är förknippad med den ovannämnda styrkanalen. kanalen 1 som styrkanal.

Följande är ett exempel på arbetssätt för den aktuella utföringsformen när kanalen 1_är styrkanal för tidsmultiplex-ledningarna 13 och 15 och kanalen 2 är styrkanal för tidsmultiplex-ledningarna 1H och 16. Under tídluckan TS 1 definierar information från styrminnet 29, bland andra anslutningar, att styrordet i kanalen 1 på tidsmultiplex- -ledningen 13 är kopplat till utgàngsporten 63 och att styrordet i kanalen 1 pà ingångsporten 64 är kopplat till tidsmultiplex- -ledningen 15. Analogt, under tidluckan nummer TS 2 definierar information från styrminnet 29 att styrordet i kanal 2 på tids- multiplex-ledningen 1Ä är kopplat till utgångsporten 6U och att styrordet i kanalen 2 på ingângsporten 64 är kopplat till tids- multiplex-ledningen 16. Vid detta funktionssätt mottar utgångs- porten 6ü från tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 alla styrord i en kanal som har samma numeriska beteckning som den i vilken de sändes till tidsmultiplex-omkopplaren. kopplad Vidare är varje styrkanal för att ta emot styrord från ingångsporten öü under den tidlucka som har samma numeriska beteckning som dess tillhörande styrkanal. Styrord som omkopplas till den 64:e utgångsporten sänds till en styr-fördelarenhet 31, som tillfälligt lagrar dem på en plats som är förknippad med denna styrkanal. Förknipp-i ningen av styrkanaler med minnesplatser i styrfördelarenheten 31 Ü identifierar källan till den lagrade informationen. 10 20 25 30 35 H0 449 407 7 Varje styrmeddelande från en tidluck-utväxlingsenhet inne- häller ett start-tecken, en destinationsdel, en signalinforma- tionsdel och ett slut-tecken. Destinationsdelen definierar på ett entydigt sätt den avsedda destinationen för styrmeddelandet.

Styrfördelarenheten tolkar destinationsdelen av varje styrmedde- lande för att bestämma den korrekta destinationen för styrmedde- landet och återsänder meddelandet till ingàngsporten 64 i tids- multiplex-omkopplingsenheten 10 i en kanal som har samma nume- riska beteckning som den styrkanal som är förknippad med destina- tionsenheten. _ Vid det ovan beskrivna arbetssättet sänder tidluck-utväx- lingsenheten 11 styrmeddelanden till tidluck-utväxlingsenheten 12 genom att sända styrord under dess periodiskt återkommande styr- kanal för att bilda ett styrmeddelande vars destinationsdel identifierar tidluck-utväxlingsenheten 12. Styrfördelarenheten 31 ackumulerar styrorden, tolkar destinationsdelen och àtersänder meddelandet på ingângsporten 64 i den kanal som har samma nume- riska beteckning som den styrkanal vilken är förknippad med tidluck-utväxlingsenheten 12. Ett styrmeddelande kan även sändas till det centrala styrorganet 30 genom att ange det centrala styrorganet i styrmeddelandets destinationsdel. När detta sker, sänder styrfördelarenheten 31 meddelandet till den centrala styrenheten 30 via en kommunikationslänk 32 istället för att àtersända det till tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Pâ liknande sätt kan ett meddelande sändas från det centrala styr- organet 30 till en av tidluck-utväxlingsenheterna genom att till styrfördelarenheten 31 sända ett styrmeddelande vars destina- tionsdel definierar den speciella tidluck-utväxlingsenheten.

Denna sändning âstadkommes även med användning av kommunikations- länken 32. _ Var och en av styrenheterna, exempelvis 17 och 18, innehål- ler ett minne 57 (fig. 3) som lagrar programmet för styrning av dess tillhörande styrenhet jämte data avseende styrenhetens primära funktion, dess tillhörande tidluck-utväxlingsenhet och dess tillhörande abonnenter. Minnet 57 lagrar sådan information som "tjänsteklass", abonnentens begränsningar för förstärkning eller dämpning, debiterings-avskärmningsinformation samt informa- tion som hänför sig till ändringar i de normala anropsbehand- lingsprocedurerna, exempelvis kvarhållning genom avslutningsabon- i ' mycket av innehållet i de: nenten eller gemensam kvarhållning.

UI 10 20 25 30 35 HO 449 407 B givna minnet 57 är ej lagrat på minnesplatser som är förknippade med någon annan styrenhet eller det centrala styrorganet. Det kan emellertid vara lagrat i ett massminne (ej visat) för-under- hàllsändamål. En del av informationen i minnet 57, exempelvis information om avslutande abonnent eller gemensam kvarhållning, hänför sig primärt till funktioner som genomföres av andra styr- enheter. Denna information lagras i anslutning till den abonnent till vilken den hör, detta för undvikande av datadubblering och för att undvika låg verkningsgrad vid centraliserad lagring av d"lik information. Det tidigare beskrivna arrangemanget med användning av styrkanaler som överföres genom styrfördelarenheten 31 används för att sända denna anropsrelaterade information till andra styrenheter och till det centrala styrorganet.

Ledningsenheten 19 visas mera i detalj i fig. 2. Det bör observeras att samtliga ledningsenheter i den aktuella utförings- formen är väsentligen identiskt likadana som ledningsenheten 19.

Upp till 512 abonnentapparater, av vilka abonnentapparaterna 23 och 33 är exempel, kan anslutas till varje ledningsenhet i den som exempel valda utföríngsformen. Dessa abonnentapparater är kopplade till en koncentrator/expander 3U via abonnentslíng-kret- sar 35 av för fackmannenrvälkänd typ. Abonnentapparaten 23 är ansluten till koncentrator/expandern 33 via abonnentslingkretsen 35 och abonnentapparaten 33 är ansluten till koncentrator/expan- dern 3U via abonnentslingkretsen 36. Koncentrator/expandern 3ü har 512 ingângsklämmor och 6U utgångsklämmor och ger sålunda en koncentrering och expandering av 8:1. Den under beskrivning varande utföringsformen innehåller även öä kanalkretsar 37, som omvandlar analog information från abonnentapparaterna till digi- tala dataord före överföring till omkopplingssystemet och som omvandlar digital information från omkopplingssystemet tillbaka till analog form för överföring till abonnentapparaterna. Var och en av kanalkretsarna 37 är kopplad till en av utgángskläm- morna hos koncentrator/expandern 3ü. tarna hos koncentrator/expandern 3U är även kopplad till en högnivâ-tjänstekrets H1 som exempelvis används för att tillhanda- hålla ringström till abonnentapparaterna.

Var och en av utgångspor- Var och en av kanal- kretsarna 37 samplar de analoga signalerna från sin tillhörande utgángsklämma hos koncentrator/expandern*3U i takten 8 kHz och omvandlar dessa sampler till 8-bits PCM-representationer av de analoga samplerna. Denna 8-bits PCM-representation används som 10 15 20 25 30 35 H0 449 407 en del av det dataord som sänds till tidluck-utväxlingsenheten 11. Varje dataord har som visas i fig. 6 har en längd av 16 -= bitar och innehåller en 8-bits PCM-datadel, en 7-bits signalgiv- ningsdel samt en paritetsbit. Signalgivningsdelen används för att överföra signalgivningsinformation om den kanalkrets eller den abonnentapparat till vilken den är ansluten. Exempelvis används signalgivningsdelens A-bit för överföring av det aktuella likströmstillstândet för den tillhörande abonnentapparaten till tidluck-utväxlingsenheten 11. .

Dataorden överföres från kanalkretsen 37 till en multi- plex/demultiplex-krets H3 som är kopplad för att sända och ta emot digital tidsmultiplex-information till och från tidluck-ut- växlingsenheten 11. Multiplex/demultiplex-kretsen H3 sänder digital information till tidluok-utväxlingsenheten 11 pá tidsmul- tiplex-ledningen 45 i ramar som har en varaktighet av 125 mikro- »sekunder och som vardera innehåller öü kanaler med vardera 16 bitar. Varje kanal som sänds på tidsmultiplex-ledningen 45 är entydigt förknippad med en av kanalkretsarna 37 och används för att överföra information från denna kanalkrets 37 till tidluck- -utväxlingsenheten 11un“gultiplex/demultiplex-kretsen H3 arbetar P på ett för fackmannen välkänt sätt så att den sänder de 16-bits dataorden från var och en av kanalkretsarna 37. Multiplex/demul- tiplex-kretsen H3 tar emot digital information från tidluck-ut- växlingsenheten 11 via tidsmultiplex-ledningen UH med en struktur som väsentligen överensstämmer med strukturen pà tidsmultiplex- -ledningen H5. När den arbetar som demultiplexer, sänder multi-_ plex/demultiplex-kretsen Ä3 de dataord som mottages i varje kanal på tidsmultiplex-ledningen Uh till den av kanalkretsarna 37 som är entydigt förknippad med denna kanal. Den speciella kanalkrets 37 som skall ta emot kanalen bestämmes av läget för denna kanal inom en 8 bitar analoga ram av dylika kanaler. Kanalkretsen 37 avkodar sedan det långa PCM-dataordet och sänder den som resultat erhållna signalen till sin tillhörande abonnent via koncentra- tor/expandern 3ü. Multiplex/demultiplex-kretsen H3 innehåller även en klockregenereringskrets (ej visad) vilken alstrar klock- signaler av signalerna på tidsmultiplex-ledningen HH på för fackmannen välkänt sätt. Dessa klocksignaler används för att styra tidgivningen i multiplex/demultiplex-kretsen H2 och över- föres via en ledare H6 till kanalkretsarna 37 för att styra dessas tidgivning. 10 20 30 35 H0 449 407 10 Som ovan nämnts styr styrenheten 17 många av de operationer som genomföras av var dch en av ledningsenheterna. Styrenhetens ' 17 huvuddel är en processor 66 (fig.-3) vilken arbetar som svar på instruktioner vilka är lagrade i ett minne 57. Styrenheten 17 innehåller även en styr-gränssnittskrets 55 vilken tar emot instruktioner från processorn 66 via en buss 59 och vilken såsom svar på dessa kommunicerar med ledningsenheterna, exempelvis 19 och 20, via styrbussen 27. Styrbussen 27 innehåller ett flertal kommunikationsvägar av vilka åtminstone en är entydigt förknippad med varje ledningsenhet. Varje ledningsenhet innehåller ett ledningsenhet-styrorgan vilket är anslutet till styrbussen ZÜ. I den ifragavarande utföringsformen innehåller ledninpsenheten 19 ett ledningsenhet-styrorgan 47 (fig. 2). Den övervägande delen av kommunikationen mellan styrenheten 17 och ledningsenhet-styr- organet H7 initieras av läs- eller skrivorder från styrenheten 17. En läsorder är en order att läsa en identifierbar informa- tion i ledningsenheten 19 och innehåller en enda bit läs-indike- ring samt adressen till den speciella information som skall läsas. En skrivorder är en order att skriva in information i en enhet, exempelvis avsöknings-styrenheten 39 i ledningsenheten 19, och innehåller en skrivadress, den information som skall skrivas Den speciella enhet i vilken skrivning skall ske eller från vilken läsning skall utföras kan vara avsök- nings-styrorganet 39, koncentrator-styrorganet NO eller högnivà- -tjänstekretsen M1. Ledningsenhet-styrorganet 47 avkodar parti- ellt varje order från styrenheten 17 och dirigerar resten av orderna och läs/skriv-indikeringsbiten till den speciella serade enheten. samt en 1-bits skrivkod. adres- Den speciella adresserade enheten svarar på den adressdel som sänds från styrenheten 17 och läs/skriv-biten genom att läsa från eller skriva in i den minnescell som identifieras av adressdelen. Den information som utläses från en speciell enhet i ledningsenheten 19 átersändes till ledningsenhet-styr- organet Ä? och sänds därvid till styrenheten 17.

Varje abonnentslinga, exempelvis 35 och 36, innehåller en avsökningspunkt 38 som anger likströmsledningstillstàndet för dess tillhörande abonnentslinga. Styrenheten 17 avsöker perio- diskt de abonnentslingor som är förknippade med omkopplingssyste- mets abonnentapparater genom att till ledningsenheterna i fig. 1. läsa order vilka definierar ett antal avsökningspunkter som skall läsas.. I den ifrågavarande utföringsformen mottages en sådan 10 20 25 30 40 449 407 11 avsökningsorder av ledningsenhet-styrorganet Ä7, vilket sänder adressdelen och läs/skriv-bit-delen av ordern till avsöknings- -styrenheten 39. Avsöknings-styrenheten 39 formulerar ett svar till styrenheten 17 vilket består av det aktuella likströms-led- ningstillståndet för de abonnentslingor som är markerade med ettor i de avsökningspunkter 38 som är identifierade i adress- delen. Styrenheten 17 kontrollerar den information som sänds från avsöknings-styrenheten 39 för att bestämma om några av abonnentapparaterna har ändrat tillstånd. Om t.ex. Q nenterna har lyft av sin mikrotelefon efter det att den senaste avsökningen gjordes, är det nödvändigt att tillhandahålla en' kommunikatíonsväg från denna abonnentapparat genom koncentra- tor/expandern SU till en tillgänglig kanalkrets 37. härmed sänder styrenheten 17 en skrivorder till koncentrator- -styrkretsen 40 vilken reagerar härför genom att ansluta en abonnentapparat, exempelvis abonnentapparaten 32, till en förut- Det behövs inget svar på en skrivorder, men det kan visa sig att återsänd- ningen av en "allt förefaller väl"-signal till kontrollenheten 17 skulle göra det lättaneuatt hålla systemet som helhet i ett tillfredsställande skick. en av abon- I konsekvens bestämd utgångsklämma hos koncentrator/expandern 3U.

Som ovan nämnts består utgángssignalerna från mu1tiplex/de- multiplex-kretsen H3 av cykliskt återkommande ramar av vilka var och en innehåller óü digitala kanaler om vardera 16 bitar. Denna information sänds till en multiplex-enhet 60 (fig. 3) i tidluck- -utväxlingsenheten 11. Multiplex-kretsen 60 tar emot utgångssig- nalerna från åtta ledningsenheter, vilka signaler omstruktureras och sänds till en utgàngs-tidsmultiplexledning 62 med 512 kanaler för varje ram. På liknande sätt mottar en med 61 betecknad demultiplexer-krets 512 kanaler om vardera 16 bitar pá en tids- multiplex-ledning 63, vilka kanaler i ett förutbestämt arrange- mang fördelas till ätta ledningsenheter, exempelvis ledningsenhe- ten 19. mationssignaler från serieform till parallellform, och demulti- Multiplex-enheten 60 omvandlar vidare inkommande infor- plexern 61 omvandlar den av densamma mottagna informationen från parallellform till serieform. given kanal pá tidsmultiplex-ledningen 62 lagras i en mottag- Den information som sänds i en nings-tidluck-utväxlingsenhet 50 i en minnescell som är entydigt* förknippad med denna givna kanal.

Den speciella minnescell i vilken ett givet dataord har 10 15 20 25 30 35 40 449 407 12 lagrats definieras av tidluck-tilldelningssignaler som alstras av tidluck-räknaren*54. Tidluck-räknaren 54 alstrar en cykliskt återkommande sekvens av 512 tidluck-tilldelningar i en takt av en tidluck-tilldelning per tidlucka. Den speciella tidluck-tilldel- ning som alstras under den tidlucka i vilken ett visst dataord mottages definierar den minnescell i mottagnings-tidluck-utväx- lingsenheten 50 som skall lagra detta dataord. Dataord läses även fran mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 i en takt av ett dataord per tidlucka. Minnesadressen för det dataord som skall utläsas ur mottagníngs-tidluck-utväxlingsenheten 50 i en given tidlucka erhålles från lässtyrorganet RAM 55. Styrorganet RAM 55 läses en gång för varje tidlucka på en adress som definie- ras av tidluck-tilldelningen från tidluck-räknaren 54 och den sålunda lästa mängden sänds till mottagnings-tidluck-utväxlings- enheten 50 såsom läsadress för denna tidlucka. Dataord som läses från mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 sänds till tidsmul- tiplex-omkopplaren via en tidsmultiplex-ledning 68 och en gräns- snitt-enhet 69. Dataord från tidsmultiplex-omkopplíngsenheten 10 mottages av tidluck-utväxlingsenheten 11 via gränssnitt-enheten 69 och tillföres tillntidsmultiplex-ledningen 70. Tidsmulti- plex-ledningen 70 är kopplad till sändnings-tidluck-utväxlings- enheten 53 som lagrar de inkommande dataorden i en minnescell som definieras av en adress från styr-RAM 55. Dataord läses från sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53 på den adress som definie- ras av tidluck-räknaren 54. Sålunda lästa dataord sänds på tidsmultiplex-ledningen 63 för överföring till ledningsenheten 19. Det bör observeras att styr-RAM 55 kan förverkligas såsom ett antal styrminnen, av vilka vart och ett är förknippat med en speciell krets, exempelvis sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53. Den speciella konfigurationen för styrminnena saknar bety- delse för uppfinníngen och den kan variera beroende på tidgiv- nings- och kretskrav inom tidluck-utväxlingsenheten 11. De allmänna principerna för tidluck-utväxlingen, såsom dessa tilläm- pas av mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50, styr-RAM 55, tidluck-räknaren 54 och sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53 är välkända för en fackman och kommer ej att här beskrivas mera i detalj.

Varje dataord på tidsmultiplex-ledningen 62 lagras i tid- luck-utväxlingsenheten 50 i enlighet med vad som ovan beskri- vits. Förutom lagring i tídluck-utväxlingsenheten 50 kommer .n 10 20 N U1 30 H0 449 407 13 signaleringsdelen (bitarna A t.o.m. G) av varje dataord som mottages av tidluck-utväxlingsenheten 11 att sändas till en signal-processor 65 vilken är en del av styrenheten 17 (Pig. 6).

Signal-processorn 65 minskar realtid-belastningskraven på proces- sorn 66 genom att ta emot och analysera bitarna A t.o.m. G.

Exempelvis analyserar signalprocessorn 65 A-biten i varje data- ord, vilken bit anger den tillhörande abonnentapparatens lik- strömstillstànd, för att bestämma om en abonnent har lagt på sin mikrotelefon eller om en giltig nummerslagningspuls har avgi- vits. När ett "mikrotelefon pålagd"-tillstånd eller en impulse- ringspuls detekteras, sänder signalprocessorn 65 till processorn 66 en signal som anger den erhållna informationen. Processcrn 66 ackumulerar informationen från signalprocessorn 65 och svarar genom att dirigera omkopplingssystemet på sätt som närmare kommer att beskrivas i det följande.

Utföringsformen enligt fig. 3 innefattar en digital-tjänst- -enhet 67 som tar emot datadelen (fig. 6) av varje ord som sänds på tidsmultíplex-ledningen 62. Digital-tjänst-enheten 67 används primärt för att ta emot och analysera från abonnenter kommande tonsignaler som av en kanalkrets 37 har omvandlats till PCH-sig- ._. “_ 1:-- naler och för att sända toner och signaler av PCM-struktur.

Digital-tjänst-enheten 67 innehåller ett minne (ej visat) som har åtminstone 67 mínnesplatser för att ta emot datadelar av dataord från tidsmultiplex-ledningen 62. Datadelen"av varje ord som läses från tidsmultiplex-ledningen 62 skrivs in på en plats i digital-tjänst-enheten 67, vilken plats definieras av en adress som läses ut från styr-RAM 55. Högst óü kanaler kan aktivt sända information som skall utnyttjas av digital-tjänst-enheten 67.

Dataorden från alla övriga kanaler skrivs in i den 65:e minnes- cellen i digital-tjänst-enheten 67, där de lämnas utan avseende.

Digital-tjänst-enheten 67 läser de sålunda lagrade dataorden, bestämmer_vilka signaler som är under mottagning och meddelar dessa signalers identitet och art till processorn 66. Processorn 66 bestämmer vilken åtgärd som skall vidtas som svar på de mot- tagna signalerna.

Digital-tjänst-enneten 67 sänder även toner till abonnent- apparaterna via tidsmultiplex-ledningen 63 i den med abonnent- apparaten förknippade kanalen. Dessa toner, som är i PCM-form, sänds från digital-tjänst-enheten 67 till en första ingângsport hos en grindkrets 51 i den tidlucka som är förknippad med den 10 20 25 30 40 449 407 14 mottagande abonnenten. Den andra ingângsporten hos grindkretsen 51 är kopplad för att ta emot datadelen av varje ord som läses ~f från sändnings-tidluckßutväxlingsenheten 53. En grindstyrnings- bit läses fràn styr-RAM 55 och sänds till grindkretsen 51 i varje tidlucka för'att ange att antingen datadelen från sändnings-tid- luck-utväxlingsenheten 53 eller datadelen fràn digítal-tjänst- -kretsen 67 skall överföras till demultiplexern 61. I den ifrågavarande utföringsformen anger en logisk "1"-grindningsbit att digital-tjänst-enheten 67 är källa till datadelen; under det att en logisk "O" anger att datadelan härrör fràn sändnings-tid- luck-utväxlingsenheten 53.

Utöver sändning av PCH-kodade toner till sin tillhörande ledningsenhet kan varje tidluck-utväxlingsenhet sända sådana toner i riktning mot tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Denna möjlighet finns, eftersom, i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande, hörbar rington för en ursprungs-abonnent alstras i den tidluck-utväxlingsennet som är förknippad med avslutnings-abonnenten. Den inkommande tidsmultiplex-ledningen 62 är ansluten som en ingång till en grindkrets 52 vilken är tillförselpunkten för_tgner som skall sändas i riktning mot W tidsmultiplex-omkopplingsenneten 10. Grindkretsens 52 andra ingång är kopplad till en utgångsklämma hos digítal-tjänst-enhe- ten 67. Grindkretsen 52 och digital-tjänst-kretsen 67 arbetar på det redan i det föregående med avseende på grindkretsen 51 be- skrivna sättet för att införa toner i förutbestämda tidsmulti- plex-kanaler på tidsmultiplex-ledningen 62.

De PC sändas M-kodade representationerna av en viss ton som skall i riktning mot tidsmultiplex-omkopplaren 10 placeras i kanal på tidsmultiplex-ledningen 62 och lagras därför på adresserbara plats i mottagníngs-tidluck-utväxlingsenhe- För att tillföra dessa toner till en given kanal på den utgående multiplex-ledningen 68, 66 för att samma samma ten. styrs styr-RAM 55 av processorn alstra läsadressen för den tonlagrande adresserbara platsen i den tidlucka som är förknippad med denna kanal. Exem- pelvis kan hörbara ringtoner placeras i kanalen 512 på tidsmulti- plex-ledningen 62, vilket resulttfaf i att de lagras i den 512:te adresserbara minnescellen i mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten G. Sa snart tidluck-utväxlingsenheten 11 skall sända hörbar Uï rineton i en given kanal, placerar processorn 66 adressen 512 i den tiéluck-cell i st=r-BAM 55 som är förkní ad med denna eivna P a 10 15 20 25 30 35 H0 449 407 15 kanal. Varje gäng den givna kanalen uppträder kommer detta följaktligen att medföra mottagning av en PCM-representation av hörbar ringning. När den hörbara ringningen skall upphöra, ändrar processorn 66 den adress som är lagrad i styr-RAM 55 på den tidluck-plats som är förknippad med den givna kanalen. fiärmast följer nu en beskrivning över växelverkan mellan signalprocessorn 65, processorn 66 och digital-tjänst-enheten 67. I och för denna beskrivning antas att en abonnent som använ- der tonimpulsering har lyft avfmikrotelefonen och har tilldelats en kanalkrets på det ovan beskrivna sättet med avseende pà led- ningsenheten 19. Efter det att en kanalkrets har tilldelats; överföres kontrollen till digital-tjänst-enheten 67 och signal- processorn 65. Genom att läsa signalgivningsdelen av dataordet 1 den tilldelade kanalen övervakar signalprocessorn 65 likströms- tillståndet för abonnentapparaten och meddelar_eventuella änd- ringar till processorn 66. Vidare skriver processorn 66 via bussen 59 en logisk "1" i grindníngsbit-positionen i det styr- -RAM S5 som är förknippat med grindningskretsen 51 i tidluckan _ för den kanal som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin míkrotelefon. Detta anger att utgångssignalerna från civi- tal-tjänst-enheten 67 skall sändas grindkretsen 51 i den tidlucka som till demultíplexern 61 via är förknippad med den abonnent instruerar att från sitt inre minne läsa PCM-representationen för kopplingston i tidlucka som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. 61 i den Processorn 66 via bussen 59 som just avlyft sin mikrotelefon. dessutom digital-tjänst-enheten 67 den Sålunda sänds kopplingstonen till demultiplexern kanal som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Processorn 66 instruerar även digital- -tjänst-enheten 67 att ta emot datadelen av varje kanal på tids- multiplex-ledningen 62 som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. På detta sätt impulserade siffror kommer att detekteras av digital-tjänst-enheten 67. beträffande slagna siffror och den ifrågavarande abonnentens Information likströmstillstánd sänds till processorn 66 vilken avbryter sändningen av kopplíngston och fortsätter att samla in slagna siffror.

Det primära sättet att styra informationsutväxlingen i den ifrågavarande utföringsformen innefattar sändning av styrmedde- landen från en käll-tidluck-utväxlingsenhet genom samma tiosmul- 10 20 25 30 35 H0 449 407 16 tiplex-omkopplare 10 och styr-fördelningsenhet 31 och tillbaka till destinationens tidluck-utväxlingsenhet. Ett sekundärt kommunikations-arbetssätt används även, varvid styrinformàtion med avseende på ett givet anrop överföres från käll-tidluck-ut- växlingsenheten till destinationens tidluck-utväxlingsenhet via tidsmultiplex-omkopplaren 10 med användning av den tidlucka som är tilldelad till anropet ifråga. I den ifrågavarande utförings- formen används E-bit-positionen för dataordet i anrops-tidluckan för sekundär-mod-kommunikation. Man ser emellertid att vilken som helst eller samtliga av signalgivningsbitarna kan användas i denna sekundär-mod-kommunikation. I den ifrågavarande utförings- formen används E-biten för två ändamål, dels kontinuitetskontroll för kommunikationsvägen och dels signalkvittering. Styr-RAM 55 innehåller en E-bit-position i var och en av sina 512 lagrings- ställen. Under loppet av ett anrop styr processorn 66 den siffra som är lagrad i E-bit-positionen pà varje lagringsplats i det styr-RAM 55 som hör till anropet. När styr-RAM 55 sänder adres- ser som definierar dataord vilka skall läsas från mottagnings- -tidluck-utväxlíngsenheten 50, sänder den den lagrade E-biten på tidsmultiplex-ledningen_68 istället för den E-bit som är lagrad i mottavnings-tidluck-utväxlingsenheten 50. Arrangemanget i fig. 3 innehåller även en E-bit-ackumulator H8 vilken tar emot E-biten i varje dataord som mottages på tidsmultiplex-ledningen 70. Dessa E-bitar sänds till en E-bit-kontrollkrets 192 av E-bit-ackumula- torn H8. E-bit-kontrollkretsen 192 reagerar för instruktioner från processorn 66 på ledaren 195 genom att sända utgàngssignaler hänförliga till E-bitarna i valda dataord till processorn 66; Under exempelvis upprättande av kommunikationsväg instruerar processorn 66 E-bit-kontrollkretsen 192 att övervaka E-bit-läget för en viss kanal och att meddela processorn 66 om en logisk “1" mottages inom en förutbestämd tidsperiod. Fig. 9'är ett flödes- diagram för de funktioner som genomföras av E-bit-kontrollkretsen 192. När ingen logisk “1"-bit påträffas i den angivna kanalen inom den förutbestämda tidsperioden, sänds en diskontinuitets- signal som anger detta faktum till processorn 66 via ledaren 193. När å andra sidan en sådan logisk “1" påträffas av E-bit- -kontrollkretsen 192 inom tidsperioden ifråga, sänds en kontinui- tetssignal till processorn 66 via ledaren 199. E-bit-kontroll- kretsen 192 övervakar även E-biten i varje aktivt anrop. När E-biten i ett aktivt anrop blir en logisk "O" och fortsätter att rn f» 10 20 25 30 35 HO 449 407 17 vara så under en bestämd tidsperiod, sänds den ovannämnda diskon- tinuitetssignalen till den tillhörande processorn 66. processor 66 som tar emot en diskontinuitetssignal sänder ett styrmeddelande till den centrala styrenheten 30 vilket meddelar detta faktum.

Pig. 10 visar den del av E-bit-kontrollkretsen 192 som är förknippad med en inkommande kanal, d.v.s. kommunikationsväg. En tidgivare 196 börjar räkna som svar på en instruktion_fràn pro- cessorn 66 på ledaren 195. 'När den förutbestämda tidsperioden har utlöpt efter det att instruktionen mottogs från processorn 66 sänder tidgivaren 196 en logisk "1" på ledaren 197 som är kopplad såsom en ingång till OCH-grinden 199, vars utgång är ansluten till ledaren 193.

Varje Kontinuitetssignalgeneratorn 198 tar emot E-bit-positionen i den tillhörande kanalen och alstrar en logisk "1"-utgángssignal pà ledaren 103 som svar på en logisk "1"-bit.

Den logiska 1:an på ledaren 19U tillföres kontinuerligt till dess att en logisk "O" påträffas av signalgeneratorn 198. Utgångssig- nalerna från kontinuitetssignalgeneratorn 198 inverteras också och tíllföres till en ingång hos OCH-grinden 199. När därför tidgivaren 196 alstran sin logiska "1"-utsignal, kommer den att tillföras såsom en diskontinuitetssignal till ledaren 193 via- OCH-grinden 199 när kontinuitetssignalgeneratorn 198 alstrar en logisk "O"-utsignal, som anger att inga E-bitar har mottagits.

Alternativt, så snart kontinuitetssignalgeneratorn 198 alstrar en logisk "1"-utsignal tvingas signalen på ledaren 193 att anta logisk "O"-nivå då den logiska "1"-kontinuitetssignalen sändes på ledaren 193. funktioner med fördel kan genomföras av processorn 66, i vilket fall den särskilda E-bit-kontrollkretsen 192 är överflödig.

Användning av E-bit-kanalen för genomförande av slutlig förbin- delseuppkoppling diskuteras mera i detalj i det följande.

Nu följer en beskrivning av det primära förbindelsesättet Det bör observeras att E-bit-kontrollkretsens mellan de olika styrenheterna i omkopplingssystemet. Processorn 66 genomför som svar pá ett fullständigt impulserat nummer om- vandlingar med avseende på detta impulserade nummer och formule- rar ett styrmeddelande för det centrala styrorganet 30 (fig. 1) så att en ledig tidlucka för anropet kan etableras genom tidsmul-_ tiplex-omkopplingsenheten 1G. Detta styrmeddelande lagras i En DMA-enhet 58 av en för en fackman välkänd typ läser styrmeddelandet i en takt av ett styrningsord minnet 57 av processorn 66. 10 20 25 30 HO 449 407 18 per ram och överför detta ord till ett styrningsord-källregíster 80 (fig. U) i gränssnitt-enheten 69 för överföring på tidsmulti- plex-ledningen till tidsmultiplex-omkopplaren 10. Analogt motta- ges styrmeddelanden från andra styrenheter och det centrala styrorganet 30 i ett styrord-destinaticnsregister 92 (fig. U) i gränssnitt-enheten 69 och överföres av DMA-enheten 58 till minnet 57 där de läses av processorn 66. Gränssnitt-enheten 69, som visas mera i detalj i fig. H, innehåller en multiplex/demu1ti- plex-krets 75 och tvâ länk-gränssnitt 78 och 79. Multiplexlde- multiplex-kretsen 75 är kopplad för att ta emot dataord från mottagnings-tidluck-utväxlíngsenheten 50 via multiplex-ledningen 68 och för att sända dataord till sändnings-tidluck-utväxlingsen- heten 53 via tidsmultiplex-ledningen 70. Man erinrar sig att båda tidsmultiplex-ledningarna 68 och 70 överför dataord i en takt av 512 kanaler per ram. Multiplex/demultiplex-kretsen 75 delar upp den information som mottages på tidsmultiplex-ledningen 63 på tvâ tidsmultiplex-ledningar 76 och 77 šenom ätt sända dataorden i varje kanal med jämnt ordningsnummer pá tidsmultí~ plex-ledningen 77 och dataorden i varje kanal med udda ordnings- nummer på tidsmultiplekïledníngen 76. Var och en av tidsmultí- plex-ledningarna 76 och 77 överför sålunda information i en takt av 256 kanaler per ram. Dessutom kombinerar multiplexldemulti- plex-kretsen informationen på två 256-kanals tidsmultiplex-led- ningar 85 och 86 till den 512 kanaler innehållande tidsmulti- plex-ledningen 70. Denna kombination utföres genom att man växelvis sänder dataorden från tidsmultiplex-ledningarna 85 och 86 så att dataorden från tidsmultiplex-ledningen 85 sänds i kanalerna med udda ordningsnummer på tidsmultiplex-ledningen 70 under det att dataord från tidsmultiplex-ledningen 86 sänds i kanalerna med jämna ordningsnummer. I den ifrågavarande utfö- ringsformen är tidsmultiplex-ledningarna 76 och 85 anslutna till länk-gränssnittet 78, och tidsmultiplex-ledningarna 77 och 86 är kopplade till länk-gränssnittet 70. Det bör observeras att tidluck-utväxlingsenheten 11 arbetar på grundval av 512 tidfack (kanaler) per ram, under det att länk-gränssnitten 78 och 79 samt tidsmultíplex-omkopplaren 10 arbetar pá grundval av 256 tidluckor (kanaler) per ram. Vidare är de dataord-kanaler som mottages från och sändes till tídluck-utväxlingsenheten 11 i fullständig synkronism. Med andra ord, så snart en kanal med en viss nume- risk beteckning mottages av länk-gränssnittet 78 från avslut- 10 15 20 25 30 35 U0 449 407 19 ningsenhet-kvitteringstidluck-utväxlingsenheten 11, kommer båda länk-gränssnitten 78 ooh 79 att motta och sända kanaler med samma numeriska beteckning med avseende på-tidluck-utväxlingsenheten 11. fördröjes samtliga kanaler med udda ordningsnummer på tidsmulti- plex-ledningen 68 av multiplex/demultiplex-kretsen 75 kanalerna med udda ordningsnummer resp. de omedelbart I och för upprätthållande av synkronism efter uppdelningen, så att därefter följande kanalerna med jämna ordningsnummer sänds på en av tids- multiplex-ledningarna 76 resp. 77 väsentligen samtidigt. Analogt fördröjes varje dataord från länk-gränssnittet 79 på tidsmulti- plex-ledningen 86 av multiplex/demultiplex-kretsen 75 så att det sändes på tidsmultiplex-ledningen 70 omedelbart efter det dataord som mottages av multiplex/demultiplex-kretsen 75 väsentligen samtidigt därmed. I den härefter följande beskrivningen avses med tidluckan för ett givet dataord dess tidlucka med avseende på länk-gränssnitten 78 och 79 och tidsmultiplex-omkopplaren 10.

Exempelvis är dataord från kanalerna 1 och 2 på tidsmultiplex- -ledningen 68 båda förknippade med tidluckan 1 i länk-gränssnite ten 78 och 79 och tidsmultiplex-omkopplaren 10. Var och en av länk-gränssnitt-enheterna 78 och 79 är entydigt förknippad med ett IN/UT-port-par i tidsmultiplex-omkopplaren810.

Länk-gränssnittet 78 (fig. U) innehåller mottagaren 82 som tar emot dataord vilka sänds i serie från tidsmultiplex-omkoppla- ren 10 via tidsmultiplex-ledningen 15 och som återsänder denna information på en ledare 83. En klocksignal-àtervinningskrets 8U tar emot den inkommande bitföljden genom anslutning till ledaren 83 och âtervinner en 32,768 MHz klocksígnal därur. Denna klock- signal används för att åstadkomma tidgivning för länk-gränssnitt- -kretsen 78. följande behöver den information som mottages på tidsmultiplex- -ledningen 15 ej nödvändigtvis vara i kanalsynkronism med den som sänds på tidsmultiplex-ledningen 13. synkronism mellan dataorden på tidsmultiplex-ledningarna 76 och Av skäl som närmare kommer att beskrivas i det För ástadkommande av kanal- 85 buffras de inkommande dataorden pà ledaren 83 i en direkt- accessminneskrets 87. Dataorden på ledaren 83 skrivs in i direktaccessminnet 87 på en plats som definieras av en skriv- adressgenerator 88. klocksignal fràn klocksignalåtervinningskretsen 8U och alstrar som svar pá denna signal en repetitiv sekvens av 256 skrivadres- ser i synkronism med de inkommande dataorden på ledaren 83.

Skrivadressgeneratorn 88 mottar en 2,0U8 MHz 10 20 25 30 U.) Uï w ' lagras i ett styrkanalregister 81. 449 407 20 Dataorden läses från direktaccessminnet 87 för sändning till tídluck-utväxlingsenheten 11 på platser som definieras av en läsadressgenerator 89 vilken alstrar-en repetitiv sekvens om 256 läsadresser. Läsadresserna härleds ur information som mottages från en offset-krets 90. Offset-kretsen 90 mottar de skrivadres- ser som alstras av skrivadressgeneratorn 88 och subtraherar funktionsmässigt ett förutbestämt tal från dem. Resultatet av denna subtraktion sänds sedan till läsadressgeneratorn 89. På detta sätt alstrar läsadressgeneratorn ' som ligger ett 89 en serie läsadresser förutbestämt antal adresser efter dem som alstras av skrivadressgeneratorn 88. I den aktuella utföringsformen' ligger läsadressgeneratorn 89 ungefär en fjärdedels ram (6U tidluckor) efter de adresser som alstras av skrívadressgeneratorn 88. ' Länk-gränssnitten 78 och 79 i gränssnittenheten 69 arbetar i en tvàngsensad mod för upprätthållande av kanalsynkronism. I den aktuella utföringsformen är länk-gränssnittet 78 det styrande, och det fortsätter att arbeta på det ovan beskrivna sättet.

Läsadressgeneratorn i länk-gränssnittet 79 är däremot drivet av läsadresserna från läsadressgeneratorn 89 i länk-gränssnittet 78. Det bör observeras att man på grund av möjliga skillnader i tidsmultiplex-ledningarnas 15 och 16 längd flera eller färre än en fjärdedels ram av information kan skilja de skrivadresser och läsadresser som används i länk-gränssnittet 79. Detta är beting- at av att dataord som sänds på tidsmultiplex-ledningarna 85 och 86 befinner sig i kanalsynkronism, under det att någon sådan synkronism ej krävs pá tidsmultiplex-ledningarna 15 och 16.

Samma kanal används i ett givet länk-gränssnitt för att både sända och ta emot styrmeddelanden. Den speciella kanal som används av ett givet länk-gränssnitt, exempelvis länk-gränssnit- tet 78, för att överföra styrmeddelanden, förhandsinställes och Varje av läsadressgeneratorn 89 alstrad adress överföres till en jämförare 91 som jämför denna lästa adress med den förhandsinställda styrkanalbeteckning som är lagrad i styrkanalregistret 81. När jämföraren 91 konstaterar att den för tillfället lästa adressen är identisk med styrkanal- beteckningen, alstrar den en grindningssignal som överföras till styrmeddelande-källregistret 80 och till ett styrmeddelande- beteckníngsregister 92. Som svar på grindningssignalen från jämföraren 91 lagrar styrmeddelandebetecknínflsregistret 92 infor- 10 20 25 30 35 J: O 449 407 21 mationen på tidsmultiplex-ledningen 85. Under tiden för denna speciella kanal innehåller informationen på tidsmu1tiplex-led- ningen 85 innehållet i den styrkanal som skall användas av styr- enheten 17. Genom DMA-enhetens 58 funktion sänds innehållet i styrordregistret 92 till minnet 57 före nästa styrkanal. På liknande sätt reagerar styrord-källregistret 80 för grindnings- signalen från jämföraren 91 genom att grinda sitt innehåll till tidsmultiplex-ledningen 76 och därmed sända styrordet, Styrord sändes och mottages av länk-gränssnittet 79 på väsentligen lik- nande sëtt, men den speciella styrkanalbeteckning som är förknip- pad med länk-gränssnittet 79 är en annan än den som är förknippad med länk-gränssnittet 78.

De läsadresser som alstras av läsadressgeneratorn 89 sänds även till en ramsekvensgenerator 93. Ramsekvensgeneratorn 93 svarar på dessa genom att alstra en unik sekvens "ramningsbitar" i en takt av en bit per kanal. Under varje kanal sänds den av ramsekvensgeneratorn 93 alstrade biten till en ramínsättníngs- krets 9H vilken placerar ramningsbiten i G-bit-positionen i dataordet från tidluck-utväxlingsenhet 11. Det dataord som innehåller denna ramningsbit sänds sedan via ett parallell-serie- -register 95 och en drivxrets 96 till tidsmultiplex-ledningen 13 som är ansluten till en unik ingàngsport hos tidsmultiplex-om- kopplaren 10. Varje dataord som mottages av ledníngs-gränssnit- tet 78 innehåller en ramningsbit som alstras och sändes av tids- multiplex-omkopplaren 10. ramningsbit i varje dataord från tidsmultiplex-omkopplaren 10 och Ett ramkontrollorgan 97 läser varje konstaterar huruvida dess kommunikationen med tidsmultiplex-om- kopplaren 10 fortfarande är i synkronism. Om synkronism förelig- ger, görs inga korrektioner; men om synkronism konstateras ej föreligga, åvägabringas återsynkronisering genom kommunikation med klocksignalátervinningskretsen BH på sätt som är välkänt för en fackman.

Tidsmultiplex-omkopplarens 10 ingångs- och utgàngsportar kan betraktas parvis, eftersom båda portarna är anslutna till samma länk-gränssnitt. Vidare är varje par ingàngs- och utgångsportar hos tidsmultiplex-omkopplaren 10 kopplat till ett tidsmultiplex- -omkopplare-länkgränssnitt av liknande typ som länk-gränssnitten 78 och 79. tet 78 kopplat till ett tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnitt 100 (fís- 5). Tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnittet 100 I den föreliggande utföringsformen är länk-gränssnit- 10 20 30 35 RO 449 407 zz innehåller en mottagare 101 som tar emot dataord från tidsmulti- plex-ledningen 13 och överför dessa dataord till ett serie-paral- lell-register 102 via tidsmultiplex-ledningen 103. Bitströmmen från tidsmultiplex-ledningen 13 tillföres även till en klocksig- nalåtervinningskrets 10ü och en ramkontrollkrets 105 som härleder klocksignaler därifrån resp. bestämmer om ramsynkronism förelig- ger. Tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnittet 100 innehåller visare en skrivadressgenerator 106 som alstrar en serie skriv- adresser som svar på signaler från klockmottagningskretsen 104.

Varje dataord som överförs till serie-parallell-registret 102 skrivs då i ett direktaccessminne 107 på den adress som alstras av skrivadressgeneratorn 106.

Tidsmultiplex-omkopplaren 10 innehåller även tiddelnings- -rumsmultiplex-omkopplaren 108 vilken arbetar med ramar om 256 tidluckor om ungefär H88 nanosekunder vardera för att fullborda vägar mellan sina ingàngs- och utgángsportar. Styrinformation som definierar omkopplingsvägen mellan de ingàngs- och utgångs- portar som skall förbindas under varje tidlucka är lagrad i ett_ styrminne 29 (fig. 1) som läses i varje tidlucka för att åstad- komma dessa förbindelser, Man bör komma ihåg att varje tidlucka har en numerisk beteckning och att under en given tidlucka data- ordkanalen med samma numeriska beteckning skall omkopplas.

Sålunda måste alla dataord i en kanal som har en given numerisk beteckning sändas till tiddelnings-rumsmultiplex-omkopplaren 108 under sin tillhörande tidlucka för undvikande av otillräcklig noggrannhet vid omkopplingen. För detta ändamål innehåller _ tidsmultiplex-omkopplaren 10 en styrklockkrets 109 för att alstra en återkommande sekvens om 256 läsadresser som sänds till varje direktaccessminne i varje tidsmultiplex-omkopplar-länkgränssnitt väsentligen samtidigt. Följaktligen kommer direktaccessminnet 107 och de ekvivalenta direktaccessminnena som ingår i alla övriga tidsmultiplex-omkopplar-länkgränssnitt att läsa ett data- ord som är förknippat med samma tidfack väsentligen samtidigt. I den nu aktuella utföringsformen sänds de från direktaccessmínnet 107 lästa dataorden till ett parallell-serie-skiftregister 110 från vilket de sänds till tiddelnings-rumsmultiplex-omkopplaren 108.

Alla cataord som skall sändas på tidsmuitiplex-ledningen 15 till länk-gränssnittet 78 mottages från tiddelnings-rumsmulti- plex-omkopplaren 108 pá en ledare 111 i en tidlucka av sin över- 10 20 25 30 UO 449 407 23 Tidsmul- tiplex-omkopplarlänk-gränssnittet 100 innehåller en ramsekvens- generator 112 som alstrar en serie ramningsbitar i en takt av en föríng in i tíddelnings-rumsmultiplex-omkopplaren 108. bit per tidlucka. Rambildningsbitarna sänds till en raminsätt- ningskrets 113 som placerar rambiten i bitpositionen G i varje dataord på ledaren 111. Varje dataord på ledaren 111 sänds sedan via drivkretsen 11% till länk-gränssnittet 78 via tidsmultiplex- -ledningen 15. _ Varje styrtidlucka sänds av tidsmultiplex-omkopplaren 10 (fig. 1) till styrfördelarenheten 31 via tidsmultip1ex-ledningar- na 150 och 151 vilka är anslutna till IN/UT-port-paret 64. I den nedan följande beskrivningen kommer styr-tidluckor från en given styrenhet att kallas sändnings-styrtidluckor under det att styr- -tidluckor till en given styrenhet kommer att kallas mottagninge- -styrtidluckor. Styrfördelarenheten 31, som visas mera i detalj_ i fig. 7, innehåller en länk-gränssnittkrets 152 som är väsent- ligen identiskt lik länk-gränssnittkretsen 78 (fig. U). Länk- -gränssnittkretsen 152 innehåller ej styrord-källregistret 80, styrkanalregistret 81, jämförelsekretsen 91 eller styrord-käll- beteckningsregistret Q2"jfig. N), eftersom de funktioner som fullgöres av dessa kretsar ej erfordras i styr-fördelarenheten 31. Varje styrord som mottages på tidsmultiplex-ledningen 150 sänds i parallell form från länk-gränssnitt-kretsen 152 till en styr-fördelarenhet-ingångskrets 153 i den sändnings-styrtidlucka som är förknippad med detta styrord. Tidluck-beteckningen för varje styrord som sänds till styrfördelarenhetens ingångskrets _ 153 sänds väsentligen samtidigt via en kommunikationsväg 15H till en tidgivarkrets 155. De tidluck-beteckningar som sänds på detta sätt alstras av en läsadressgenerator (ej visad) i länk-gräns- snittet 152 som är ekvivalent med läsadressgeneratorn 39 i länk- -gränssnittet 78 (fíg. M). är väsentligen en demultiplexer som har en ingângsport och maxi- malt 255 utgångsportar.

Styrfördelarenhet-ingângskretsen 158 Varje styrord som mottages pà ingångs- porten hos styrfördelarenhet-ingångskretsen 153 sänds till den unika av de 256 utgångsportarna som definieras av tid1uck-beteck- ningen vilken sänds på kommunikationsvägen 15U.

Den föreliggande utföringsformen innehåller trettioen tid- luck-utväxlingsenheter, exempelvis 11 och 12, av vilka vardera har tillgång till tvâ sändnings- och två mottagnings-tidluokor.

Följaktligen kommer den information som sänds till länk-gräns- :132-3 Ul 10 20 30 40 449 407 24 snittkretsen 152 på tidsmultiplex-ledningen 150 att innehålla högst 62 sändning:-styrätídluckor. Analogt kommer tidsmultiplex- -ledningen 151 att överföra högst 62 styr-tidluckor tillbaka till tidsmultiplex-omkopplaren 10. Styr-fördelarenhet-ingångskretsen 153 kräver sålunda endast 62 aktiva utgàngsportar. I den aktuel- la utföringsformen är dessa aktiva utgângsportar förknippade med de första 62 tidluckorna i en ram och identifieras genom beteck- ningarna TS 1 t.o.m. TS 62. Utgángsporten hos den styrfördelar- ennet-ingångskrets 152 som är förknippad med tidiucxan Ts 1 är ansluten till ett buffertregister 158, och den utgàngsport som är förknippad med tidluckan TS 62 är ansluten till ett buffertregis- ter 159. De styrkretsar 185 som är förknippade med sändnings- -styrtidluckan TS 1 är väsentligen identiskt lik styrkretsarna för de övriga 61 sändnings-styrtidluckorna. Därför kommer de- taljbeskrivning att lämnas endast över de styrkretsar 135 som är förknippade med tidluckan TS 1. Buffertregistret 159 är kopplat till dazaingàngskiämman nos en 'IFÖRST IN/FöRsT [JN-buffert 160, vilken buffert reagerar för en logisk "1"-puls på sin skrivstyr- klämma N genom att i sin första minnescell skriva in innehållet i buffertregistret 158._MI”enlighet med välkända principer för "FÖRST EV/FÖRST UT"-buffertar kommer varje information som place- ras i den första minnescellen att serieöverföras till den sista ej upptagna minnescellen där den kvarhålles till dess att infor- mation läses ut från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten.

"FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 har vidare en lässtyrklämma R.

Som svar på en logisk "1"-puls på denna lässtyrklämma R överföres innehållet i den sista minnescellen från “FÖRST IN/FÖRST UT"- -bufferten, och innehållet i samtliga övriga celler i bufferten skiftas en cell i riktning mot utgången.

Som man torde erinra sig börjar varje styrmeddelande från tídluck-utväxlingsenheten, exempelvis 11, med ett starttecken och slutar med ett sluttecken. Innehållet i buffertregistret 158 överföras fortlöpande till en startjämförare 162 och en slutjäm- förare 153. Startjämföraren 162 innehåller ej jämförelsekrets och ett register som lagrar starttecknet. När innehållet i huffertregistret 158 stämmer med det lagrade starttecknet sänder startjänföraren 162 en logisk "1" till 1-ställningsingàngen hos en vippa 164. Så snart vippen 164 är 1-ställd, alstrar den en logisk "1" på sin logiska "1"-utgàngsklämma, vilken "1" tillföres till en OCH-grind 165. OCH-grindens 165 utgångsklämma är kopplad 10 20 30 35 40 449 407 25 till skrivstyrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Den andra ingången nos OCH-grinden 165 är kopplad till en klämma ~ tg hos tidgivningskretsen 155. Tidgivningskretsen 155 avger från klämman t under en tid t 2 en serie pulser i en takt av en puls per ram 2 som inträffar under tidluckan TS 2. Tidgiv- ningskretsen 155 innehåller en "1 av n"-avkodare som tar emot de tidluck-beteckningar som sänds på kommunikationsvägen 15U och tillför en logisk "1"-puls till den enda av dess 256 utgângskläm- mor som motsvarar den inkommande tidluokans beteckning. Den särskilda av dessa klämmor som tar emot den logiska "1"-pulsen under tidluckan TS 2 sänds som signalen t2 till 0CH_gr¿ndenS 165 ingång.

Efter mottagningen av startteoknet i buffertregístret 156 kommer ett nytt styrord att placeras i buffertregistret 158 under tidluckan TS 1 i varje ram. Vidare medför varje puls ta som sänds till styrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 att innehållet i buffertregistret 158 lagras i den första minnes- cellen i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160. Denna process fort- sätter till dess att sluttecknet är lagrat i buffertregistret 158.

Slutjämföraren 163minnehàller en jämförelsekrets och ett register som lagrar sluttecknet. Slutjämföraren 163 alstrar en logisk "1"-utgángspuls när det i buffertregistret 158 lagrade tecknet befinnes överensstämma med det i slutjämföraren 163 lagrade sluttecknet. en fördröjningsenhet 166 till âterställningsingången hos vippan 16H. Fördröjningsenheten 166 fördröjer den logiska "1"-pulsen en tidsperiod som är större än en tidlucka.

Denna logiska "1"-utgångspuls överföres via När den logiska “1"- -pulsen mottages av vippan 16M áterställes denna, vilket medför att en logisk "O" tillföres till dess logiska "1"-utgångsklämma, vilket spärrar OCH-grinden 165 så att den ej avger nâgra ytterli- gaïe t2-tidgivningspulser till styrklämman W hos .

"FORST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Vid detektering av sluttecknet i registret 158 sänder slut- jämföraren 163 även en flaggsignal till ett CDU-styrorgan 168 via en buss 167. Denna flaggsignal anger att ett fullständigt styr- meddelande har mottagits av "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Som svar pá varje flaggsignal från styrkretsen, exempelvis 185, läser CDU-styrorganet 168 hela styrmeddelandet från den "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert som lagrar detta styrmeddelande, I den ifrågavarande utföríngsformen initierar CDU-styrorganet 168 U'I 10 20 35 H0 449 407 26 en sådan läsningsoperation genom att till en "1 av 6H“-avkodare 169 sända en 6~bits-kod'vilken anger vilken "FÖRST IN/FÖRST UT"- -buffert som innehåller det styrmeddelande som skall utläsas.

Denna "1 av 64"-avkodare 169 reagerar för 6-bit-koden från styr- fördelarennet-styrorganet 168 genom att tillföra en logisk "1" till en OCH-grind vilken är förknippad med lässtyrkretsarna hos den “FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert som lagrar ett styrmeddelande. I det förevarande exemplet lagrar "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 ett styrmeddelande. I konsekvens härmed kommer den 6-bit-kod som sänds till "1 av öü"-avkodaren 169 att ange OCH-grinden 170 som är förknippad med "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160. Som svar på denna 6-bit-kod sänder "1 av 6H"-avkodaren 169 en logisk "1" till OSH-grinden 170. Dessutom sänder styrfördelarenhet-styrorganet 168 en serie pulser i en takt av 2 MHz till den andra ingången hos OCH-grinden 170. Det bör observeras att serien 2 MHz-pulser även samtidigt sänds till ekvivalenta OCH-grindar i de övriga styrkretsarna. Eftersom OCH-grinden 170 tar emot en logisk "1" 159, sänds 2 MHz-pulserna av OCH-grinden 170 till R i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160. på var och en av dessa_pulser utläses ett styrord frán "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 168 och sänds till CDU-styrorganet 163 via en buss 176. När CDU-styrorganet 168 detekterar ett sluttecken i den från bussen 176 mottagna informationen, avslutar det sändningen av 2 MHz-pulser. fran avkodaren lässtyrklämman Som svar CDU-styrorganet 168 innehåller en minneskrets som används för att lagra varje styrord som läses från en av mottagnings-"FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna, exempel- vis 160 och 161. När ett fullständigt styrmeddelande har motta- gits och lagrats, läser CDU-styrorganet 168 destinationsdelen av detta styrmeddelande för att bestämma om styrmeddelandet skall sändas till det centrala styrorganet 30 eller till någon av de övriga styrenheterna, exempelvis 17 och 18. När destinations- delen av styrmeddelandet anger det centrala styrorganet 30, läser CDU-styrorganet (styrfördelarenhet-styrorganet) 168 styrmeddelan- det från sitt inre minne och sänder detta styrmeddelande till det centrala styrorganet 30 via kommunikationsvägen 32. Alternativt, när destinationsdelen anger en styrenhet, beräknar styrfördelar- enhet-styrorganet 168 den särskilda mottagnings-styrtidlucka som är förknippad med denna definierade styrennet. Den speciella mottagningsstyrnings-tidluckan bestämmes ur en översättnings- tabell som är lagrad inom CDU-styrorganet 168. 10 20 25 30 35 40 449 407 27 Styrfördelarenheten 31 i den förevarande utföringsformen innehåller ett andra flertal "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertar av ~ vilka "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 171 och 172 visas i fig. 7. "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 171 och 172 är förknippade med var sitt av utgångsregistren 173 och 174. Varje "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert och dess tillhörande utgàngsregister används för att sända styrord till tidsmultíplex-omkopplaren 10 i den mottagníngsstyrnings-tidlucka som är förknippad med den destination som definieras av varje styrmeddelande. I det före- liggande exemplet antages att det styrmeddelande som överföres från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 till styrfördelarenheten 168 är destinerat till en modul som använder tidluckan 62 (TS 62) såsom mottagningsstyrnings-tidlucka. Styrfördelarenheten sänder till "1 av 64"-avkodaren 169 en 6-bit-kod som entydigt definierar de styrkretsar 186 som är förknippade med “FÖRST IN/FÖRST UT"- -bufferten 171. ren 169 tillföres till en OCH-grind 175, vars utgàngsklämma är kopplad till skrivstyrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171. Dessutom börjar CDU-styrorganet 168 att läsa varje styrord i styrmeddelandet och_tíllföra det till bussen 176 som är anslu- 6 ten gemensamt till samtliga "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertar, exem- pelvis 171 och 172. Väsentligen samtidigt med sändningen av varje styrord till "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna sänder styr- fördelarenhet-styrorganet 168 en logisk "1"-puls till OCH-grinden 175 och de ekvivalenta OCH-grindarna i var och en av de övriga styrkretsarna.

Den logiska "1" som alstras av "1 av 64"-avkoda- Eftersom endast OCH-grinden 175 mottar en logisk_ "1" från "1 av 64"-avkodaren 169, kommer endast denna grind att släppa igenom den logiska "1"-pulsen från CDU-styrorganet 168 till klämman W hos dess tillhörande “FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert 171. Som svar på varje logisk "1"-puls som mottages på sin skrivstyrklämma W, kommer "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 att skriva styrordet på bussen 176 i sin ingångslagringscell. Som ovan beskrivits seriematas dessa styrord till buffertens utgångs- lagringsposition. Lässcyrkiämman R hos "FÖRST IN/f-*öasfr :JTH-buf- ferten 171 är kopplad till tídgivningskretsen 155 så att den tar emt signalerna tm. under varje nm-tidfack kknnmer följakt- ligen styrordet i den sista lagringspositionen i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 att sändas till utgángsregist-t ret 173.

CDU-styrorganet 168 sänder även en startsignal till 1-ställ- 10 25 30 35 HD 449 407 28 ningsingångsklämman hos vippan 177 i början av en styrmeddelande- sändnings-funktion. Den logiska "1"-utgångssignalen från vippan 177 tillföres till en OCH-grind 178, vars utgångsklämma är kopp-_ lad till grindningsstyrningsklämman hos utgångsregistret 17°. fter det att vippan 177 har 1-ställts avges sålunda en logisk "1"-puls till utgångsregistret 173 som svar pà varje tó2_sig_ nal. Varje styrord som sänds till utgångsregistret 173 sänds till en CDU-utgàngskrets 179 under tidluckorna TS 62 som svar på t62-pulserna. Innan vippan 177 har 1-ställts grindas inga signaler till CDU-utgàngskretsen 179.

Varje styrningsord som läses från "FÖRST IN/FÖRST UT"_puf- ferten 171 tillföres även till ingàngarna hos en slut-jämförelse- krets 180 som är väsentligen identiskt överensstämmande med slutjämförelsekretsen 163. När slutjämförelsekretsen 180 detek- terar att det tecken som håller på att sändas från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 till utgàngsregistret 173 är sluttecknet, alstrar den en logisk "1"-puls som via en fördröj- ningskrets 181 sänds till vippans 177 återställningsklämma.

Fördröjningskretsen 181 fördröjer den logiska "1“-pulsen från slutjämförelsekretsen1180 under en tidsperiod överstigande en tidlucka. Sålunda är vippan 177 återställd för att spärra sänd- ningen av ytterligare t, 02-signaler till utgángsregistret 173 efter det att sluttecknet har sänts.

CDU-utgángskretsen 179 är en multiplexer med maximalt 256 íngàngsportar och en utgángsport. De första 62 av ingángsportar- na är entydigt förknippade med var sitt av tidluck-utgångsregistf ren, exempelvis 173 och 17U. Som svar på tidluck-räkningssigna- lerna från tidgivningskretsen 155 sänder CDU-utgångskretsen 179 ett styrningsord från ett av utgângsregistren, exempelvis 173 och 17H, till sin utgângsport. Utgàngsporten är i sin tur ansluten till länk-gränssnitt-kretsen 152 som arbetar enligt vad som ovan beskrivits för att sända de mottagna styrorden till tidsmulti- plex-omkopplingsenheten 10.

Det centrala styrorganet 30 alstrar även styrmeddelanden som skall överföras till styrenheterna, exempelvis 17 och 18. Varje styrmeddelande som alstras av det centrala styrorganet 30 inne- håller en destinationsdel som definierar den särskilda styrenhet som skall ta emot styrmeddelandet. Styrmeddelanden sänds från det centrala styrorganet 30 till CDU-styrorganet 168 via kommuni- katicnsvägen 32. CDU-styrorganet 168 lagrar varje styrmeddelande UI 10 20 25 30 35 HO 449 407 29 som det mottar från det centrala styrorganet 30 och läser, som ovan beskrivits, varje lagrad destinationsdel för att bestämma ~ den szyrenhet för vilken scyrmeadeianaec ar- avsett. cpu-styr- organet 168 sänder styrmeddelanden från det centrala styrorganet 30 pá samma sätt som det sänder styrmeddelanden vilka mottages från “FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 160 och 161. Det följande är ett exempel på anropsuppkoppling och -nedkoppling i den aktu- ella utföringsformen. I detta exempel önskar en abonnent vid abonnentapparaten 23 anropa abonnenten 26. Ledningsenheten 19 detekterar den initierande avlyftningen av mikrotelefonen på abonnentapparaten 23 och sänder ett meddelande till styrenheten 17 via kommunikationsvägen 27. Styrenheten 17 sänder som svar pá detta meddelande från ledningsenheten 19 en instruktion till ledningsenheten 19 vilken anger vilken kommunikationskanal mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 som skall användas för dataord-kommunikation. Vidare börjar styrenheten 17 sända kopplingston i den kanal som är förknippad med apparaten med den nyss avlyfta mikrotelefonen mellan tidluck-utväxlings- enheten 11 och ledningsenheten 19. Styrenheten 17 fortsätter att övervaka likströmstíllstàndet för abonnentapparaten 23. enheten 17 detekterar vidare sífferslagningen vid abonnentappara- ten 23 och bryter kopplingstonen som svar på den första slagna siffran. På grundval av hela det slagna numret och den anropande abonnentens identitet formulerar styrenheten 17 ett styrmedde- lande för det centrala styrorganet 30. Detta styrmeddelande innehåller en destinationsdel som identifierar det centrala styrorganet 30 och det innehåller vidare den anropande abonnen- tens identitet, den anropade abonnentens identitet samt viss med den anropande abonnenten förknippad information, exempelvis betjäningsklass.

Fig. 8 är ett funktionsdiagram över kommunikationen mellan processorerna för upprättande av en förbindelse mellan abonnen- ter. I fig. 8 representerar "ursprungsenheten" 190 den initia- tivtagande abonnentapparaten 23, ledningsenheten 19, tidluck-ut- växlingsenheten 11 och styrenheten 17. Analogt representerar "avslutningsenheten" 191 motabonnenten 26, ledningsenheten 22, tidluck-utväxlingsenheten 12 och styrenheten 18. kation under förbindelseuppkopplingssekvensen representeras i Varje kommuni- fig. 8 av en linje som slutar med ett pilhuvud vilket anger dess riktning och som har en tillhörande bokstav (a) t.o.m. (g). Vid Styr- F" 10 20 25 30 35 40 449 407 30 den följande diskussionen används bokstäverna (a) t.o.m. (8) för att identifiera den speciella kommunikation som diskuteras. tyrmeddelandet (a) som är formulerat av styrenheten 17 i'ur- sprungsenheten 190 sänds såsom ovan nämnts med ett styrord per ram i styrkanalen på tidsmultiplex-ledningen 13. I den ifrågava- rande utföringsformen är den tidsmultiplex-ledning som är för- knippad med en udda ordningsnummer uppvisande IN/UT-port den primära tidsmultiplex-ledningen som används för att överföra styrmeddelanden. Tidsmultiplex-ledningen som är förknippad med ett jämnt ordningsnummer uppvisande IN/UT-port-par används för att överföra längre meddelanden, exempelvis program och/eller datauppdateringsmeddelanden. Sålunda används styrkanalen på tidsmultiplex-ledningen 13 för att överföra styrmeddelanden i det föreliggande exemplet. Styrningsorden i denna styrkanal omkopp- las av tidsmultíplex-omkopplaren 10 till styrningsfördelnings- enheten (CDU) 31 under den tidlucka som är förknippad med denna styrkanal. Som ovan beskrivits tolkar CDU 31 destinationsdelen av det mottagna meddelandet och sänder meddelandet till det centrala styrorganet 30.

Det centrala styrorganet 30 beräknar identiteten för den tidluck-utväxlingsenhet som är förknippad med den anropade abon- nentens identitet och tilldelar en ledig tidlucka för kommunika- tion mellan den anropade och den anropande abonnenten. I det föreliggande exemplet antages att tidluckan 15 är vald för denna kommunikation. Det centrala styrorganet 30 sänder sedan ett styrmeddelande (b) till tídluck-utväxlingsenheten 12 för avslut-I ningsenheten 191 som ansluts till abonnentapparaten 25 via CDU 31 och tidsmultiplex-omkopplaren 10. Detta styrmeddelande (b) innehåller den anropade abonnentens identitet, identiteten för den tidluck-utväxlingsenhet 11 som är ansluten till den anropande abonnenten och den tidlucka som skall användas för kommunikation genom tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Väsentligen samtidigt med att det centrala styrorganet 30 sänder styrmeddelandet (b) till tidluck-utväxlingsenheten 12 sänder det instruktioner (c) till styrminnet 29 via kommunikationsvägen H9, vilka instruktio- ner definierar de omkopplingsvägar som skall användas under tidluckan 16 för att förbinda tidluck-utväxlingsenheten 11 med ti luck-utväxlingsenheten 12. Styrenheten 13 i avslutningsenhe- ten 191 kommer att som svar på styrmeddelandet (b) från det centrala styrorganet 30 tilldela en kanal mellan ledningsenheten 10 20 SO 35 40 449 407 31 22 och tidluck-utväxlingsenheten 12 för kommunikationen med abonnentapparaten 26 och börjar sända den logiska “1"-E-biten (d) i den kanal som är förknippad med abonnentapparaten 26 till tidsmultiplex-omkopplarenheten 10. Man torde erinra sig att en styrenhet styr sändningen av logiska "1"-E-bitar i en given kanal genom att erhålla access till den lagringsplats i RAM 55 som är förknippad med denna kanal och genom att ställa om dess E-bit- -position pá en logisk "1". Vidare formulerar styrenneten 18 ett styrmeddelande som definierar identiteterna för tidluck-utväx- lingsenheten 12 i avslutningsenheten 191, den tidlucka (tidluckan 16) som skall användas för kommunikationen, samt eventuell infor- mation om abonnenten 26 som är nödvändig för att styrenheten 17 skall kunna fullborda anropet. Detta styrmeddelande (e) sänds till tidluck-utväxlingsenheten 11 i ursprungsenheten 190 via styrkanalen till tidsmultiplex-omkopplaren 10, CDU 31 och till- baka genom tidsmultiplex-omkopplaren 10 i den styrkanal som är förknippad med tidluck-utväxlingsenheten 11. Utöver vad som ovan nämnts instruerar processorn 66 i styrenheten 18 E-bit-kontroll- kretsen 192 att övervaka tillståndet för E-biten i tidluckan 16 under en förutbestämd_tigsperiod, exempelvis under 128 ramar.

Som svar på meddelandet från styrenheten 18 börjar styrenhe- ten 17 att i den kanal som är förknippad med abonnentapparaten 23 sända en logisk "1"-E-bit (f) till tidsmultiplex-omkopplaren 10.

Vidare kontrollerar styrenheten 17 i ursprungsenheten 190 E-biten i den inkommande kanalen 16 från tidluck-utväxlingsenheten 12 med avseende på närvaro av en logisk "1". När en sådan logisk "1"-E- -bit mottages, sänds en kontinuitetssignal från E-bit-kontroll- kretsen 192 till processorn 66 i styrenheten 17, vilken signal anger att kommunikationsväg-kontinuitet från tidluck-utväxlings- enheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 är känd. När kommu- nikationsväg-kontinuitet föreligger från tídluck-utväxlingsenhe- ten 11 till tídluck-utväxlingsenheten 12, kommer E-bit-kontroll- kretsen 192 i styrenheten 18 att detektera en logisk “1"-E-bit i kanalen 16 under den förutbestämda tidsperioden. E-bit-kontroll- kretsen 192 i styrenheten 18 sänder en kontinuitetssignal till sin tillhörande processor 66 som svar pá den logiska "1"-E-bi- ten. Som svar på kontinuitetssignalen från E-bit-kontrollkretsen 192 i styrenheten 18 meddelas ledningsenheten 22 att den skall sända ringström till abonnentapparaten 26, och hörbar rington ätersändes under tidluckan 16 till abonnentapparaten 23. När 10 20 25 30 LA) UI H0 449 407 32 abonnentapparatens 26 mikrotelefon avlyftes, meddelar lednings- enheten 22 styrenheten 18, som avlägsnar den hörbara ringningen - från överföringen till abonnentapparaten 23 och den till abon- nentapparaten 26 tillförda ringströmmen. Styrenheten 18 sänder sedan ett styrmeddelande (g) över styrkanalen från tidluck-utväx- lingsenheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 vilket anger att anropet har besvarats. Abonnenterna kan nu kommunicera.

Avslutandet av en förbindelse styrs normalt av den styrenhet som är förknippad med den anropande abonnenten, d.v.s i det föreliggande exemplet styrenheten 17. När abonnenten vid appara- ten 23 lägger på sin mikrotelefon, kommer E-biten i kanalen n mellan abonnentapparaterna 23 och 26 att ändras till en logisk "O". Som svar på den logiska "O"-E-biten sänder styrenheten 18 ett styrmeddelande till det centrala styrorganet 30 vilket anger tt dess del i anropet har slutförts.

D) Vidare sänds ett liknande eddelande från styrenheten 17 när tillståndet "mikrotelefon pâlagd" detekteras. Som svar på dessa båda meddelanden styr det centrala styrorganet 30 styrminnet 29 så att detta släpper den väg som förbinder kanalerna mellan abonnentapparaterna 23 och 26. Vidare kommer styrenheterna 17 och 18 att ledigkoppla vägen ¥ från sina tillhörande abonnentapparater till tidsmultíplex-om- kopplaren 10 så att dessa vägar kan användas för annan kommunika- tion. När abonnentapparaten 26 är den första vars mikrotelefon pâlägges, sänder styrenheten 18 styrmeddelandet till styrenheten 17 via styrkanalen och informerar därigenom styrenheten 17 att tillståndet övergått till "mikrotelefon pålagd". Som svar pà ett sådant meddelande väntar styrenheten 17 en förutbestämd tids- period, liknande tangentnedslagstiden, och initierar sedan an- ropsnedkopplingsproceduren i enlighet med vad som nyss beskrivits.

Den avslutande abonnenten kan ha vissa egenskaper som medför ändring av den normala rutinen vid fullbordande resp. avslutning av en förbindelse. Exempelvis kan abonnenten 26 (den avslutande abonnenten i det föregående exemplet) vara föremål för samtals- spårning. I denna situation är det önskvärt att varje anrop till abonnenten 26 kvarhàlles i uppkopplat'tillstånd till dess att abonnenten 26 lägger på sin míkrotelefon. I enlighet med detta exempel uppkopplas en förbindelse på ett sätt som mycket liknar det föregående exemplet. Det första styrmeddelandet från tid- luck-utväxlingsenheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 kommer emellertid att innehålla en del som anger att samtalsspår- UI 15 20 25 30e 35 HO 449 407 33 ning pågår på det anrop som är under uppkoppling; Som svar på detta styrmeddelande modifierar styrenheten 17 anropsavslutníngs- sekvensen så att de fullbordade vägarna ej avlägsnas förrän ett meddelande mottages från styrenheten 18 av innebörd att abonnen- ten 26 har lagt på sin mikrotelefon.

Det bör observeras att den ovan beskrivna utföringsformen endast är ett belysande exempel på principerna enligt uppfin- ningen och att andra arrangemang kan åstadkommas av en fackman utan att uppfínningstanken eller ramen för uppfinningen frångâs.

Claims (5)

34 449 407 ratentkrav

1. Tidsmultiplexomkopplingsanordning innefattande ett flertal till ledningsenheter (19-22) gruppvis anslutna förbin- delseenheter (23-26), varvid en decentraliserad styrenhet (17, 18) hör samman med ett motsvarande förutbestämt antal led- ningsenheter och ett rumsuppdelat nät (10) är anordnat att åstadkomma sammankoppling, k ä n n e t e c k n a d av att en styrfördelningskrets (31) är ansluten till ett unikt par av ingängs/utgängsportar (64) hos det rumsuppdelade nätet (10), varvid styrmeddelanden för utbyte av information mellan styr- enheterna (17, 18) omkopplas via det rumsuppdelade nätet (10) i tidsluckor (styrtidsluckor), som var och en hör samman med den motsvarande styrenheten. till styrfördelningskretsen (31) och att styrfördelningskretsen är anordnad att såsom svar på information i mottagna styrmeddelanden sända motsvarande styr- meddelande antingen till ett centralt styrorgan (30) eller via det rumsuppdelade nätet (10) till en önskad styrenhet i mot- svarande styrtidslucka.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d 37 av att var och en av styrenheterna (17, 18) dessutom inne- håller en processor (66) för att sända styrmeddelanden vilka innefattar en adressdel som definierar det centrala styr- organet (30) som destination för det åtföljande styrmeddelan- det, och att styrfördelningskretsarna (31) dessutom innehåller organ för att till det centrala styrorganet (30), avsett för styrning av nätet (10), sända varje styrmeddelande som inne- håller en adressdel vilken definierar det Centrala styr- organet.

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att det centrala styrorganet (30) innehåller dels kretsar för alstring av styrmeddelanden som innehåller en adressdel vilken definierar en av styrenheterna (17, 18) som destination för det åtföljande styrmeddelandet, dels organ för att sända styrmeddelandena till styrfördelningskretsarna.

4. Anordning enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att vart och ett av styrmeddelandena inne- haller åtminstone ett styrord, att var och en av styrenheterna (17, 18) innehåller organ för att sända styrord till de till densamma anslutna ingàngsportarna (1, 2) endast under sänd- 35 449 407 ningsstyrnings-tidluckor som innehàller förutbestämda av nämnda tidluckor pà dessa ingàngsportar och för att ta emot styrord fràn de till densamma anslutna utgángsportarna endast under mottagningsstyrnings-tidluckor som innehåller förut- bestämda av nämnda tidluckor pa dessa utgàngsportar, och att styrfördelningskretsarna (31) innehåller organ för att sända styrorden i varje styrmeddelande som innehåller en adressdel vilken definierar en av styrenheterna (17, 18) till en av de utgàngsportar som är anslutna till nämnda definierade styren- het i en mottagningsstyrnings-tidlucka i denna utgàngsport.

5. Anordning enligt kravet 4, varvid omkopplingssystemet innehåller dels ett flertal grupper av abonnentapparater, dels ett flertal kretsanordningar som är anslutna till var sin av nämnda grupper av abonnentapparater för sändning till förut- bestämda ingángsportar, i tidluckorna med fast varaktighet, avdataord som representerar signaler från abonnentapparaterna och för mottagning av dataord i tidluckorna med fast varaktig- het fran förutbestämnda av nämnda utgangsportar, k ä n n e- t e c k n a d av att var och en av styrenheterna (17, 18) innehåller organ för att styra en av kretsanordningarna för att sända och ta emot nämnda dataord.