SE443274B - Telekommunikations-omkopplingsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 no 8008849-5 - 2 för närvarande, vilka även avskiljer en del av de mera komplice- rade systemfunktíonerna till ett flertal "intelligenta" processo- rer, av vilka var och en styr tillhörande omkopplingssystem- funktioner. J Av lagráde program styrda omkopplingssystem innehåller datalagringsområden för lagring av de data som erfordras för att genomföra uppkoppling av förbindelser eller "anrop". I ett fördelat styrsystem kan ett visst anrop behandlas av mer än en processor, vilka processorer kan behöva tillgång till samma med anrop förknippade data. När samtliga med anrop förknippade data ej är lokalt förknippade med varje processor, måste systemnívå- meddelanden utväxlas mellan en viss processor och de minnesområ- den som lagrar de med anrop förknippade data för lokalisering och återvinning av dessa data. Men när samtliga med anrop förknip- pade data är lagrade i lokal anknytning till varje processor, vilket kan benämnas datakopieringssystem, har varje processor möjlighet att snabbt få tillgång till dessa data utan några systemnivåmeddelanden, men den totala mängden lagrade data är mycket större än om ifrågavarande data vore lagrade på ett enda ställe. Om n processorer används, kan i själva verket n gånger så stor minnesarea erfordras som när ett enda minne används.

Enligt uppfinningen föreslås ett arrangemang vid vilket varje processor är lokalt förknippad med de data som hänför sig till dess primära funktion. Fördelaktiga resultat erhålles när detta datafördelningsarrangemang är kopplat till ett arrangemang enligt uppfinningen för att kommunicera anropsrelaterade data och styrinformation mellan de i systemet ingående processorerna.

Problemet löses enligt uppfinningen vid en anordning av det inledningsvis nämnda slaget därigenom att det centrala styrorga- net är anordnat att som svar på via-val-informationen från ur- sprungsenheten till avslutningsenheten sända ett styrmeddelande vilket identifierar ursprungsenheten och dessutom identifierar kommunikationsvägen; varjämte avslutningsenheten dessutom inne- fattar: avslutningsenhet-sändningskretsar för att till ursprungs- kretsen sända ett styrmeddelande som definierar identiteten för kommunikationsvägen och dels första kommunikationskretsar för att sända och ta emot dataorden på den unikt definierade kommunika- tionsvägen; och ursprungsenheten dessutom innefattar andra kommu- nikationskretsar vilka är anordnade att som svar på styrmeddelan- det från avslutningsenheten sända och ta emot dataorden på kommu- 10 20 25 30 35 H0 8008849-5 nikationsvägen.

Ett med tidsmultiplex arbetande omkopplingssystem enligt ~ uppfinningen innehåller ett omkopplingsarrangemang, en avslut- ningsenhet som är ansluten till omkopplingsarrangemanget, en ursprungsenhét som är kopplad till omkopplingsarrangemanget för att sända via-val-information vilken definierar avslutningsenhe- ten för en styranordning som styr omkopplingsarrangemanget så att det fullbordar en kommunikationsväg, vilken har en unik identi- tet, mellan ursprungsenheten och avslutningsenheten. .Uppfinning- en är kännetecknad av att styranordningen även reagerar för via-val-information från ursprungsenheten genom att till avslut- ningsenheten sända ett styrmeddelande som identifierar ursprungs- enheten och den valda kommunikationsvägen; avslutningsenheten innehåller ett arrangemang för att till ursprungsenheten sända ett styrmeddelande som identifierar den valda kommunikationsvägen samt ett arrangemang för att kommunicera över den valda kommuni- kationsvägen; och ursprungsenheten svarar på styrmeddelandet från avslutningsenheten genom att kommunicera på den valda kommunika- tionsvägen. Såsom ytterligare aspekter pâ uppfinningen kommuni- ceras kvitteringsmeddelanden mellan ursprungsenheten och avslut- ningsenheten med användning av den valda kommunikationsvägen.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i an- slutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 10 visade utfö- ringsexempel. Pig. 1 är ett blockschema över ett system i vilket uppfinningen är tillämpad. Fig. 2 är ett mera detaljerat schema över en ledningsenhet som används i utföringsformen enligt fig. 1.- Fig. 3 är ett mera detaljerat diagram över tidluck-ut- bytesenheten och tillhörande styrenhet som används i utförings- formen enligt fig. 1. Pig. H är ett schema över en länk-gräns- snitt-enhet som ingår i varje tidluck-utväxlingsenhet vilken används för kommunikation med tidsmultiplex-omkopplingsenheten i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. 5 är ett schema över en länk-gränssnitt-enhet som används för kommunikation med en tid- Pig. 6-är ett diagram över de dataord som används i utföringsformen enligt fig. 1. Fig. 7 är ett mera detaljerat schema över styrfördel- ningsenheten i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 8 är ett funktionsdiagram över anropsuppkopplings-styrmeddelanden som luck-utväxlingsenhet i utföringsformen enligt fig. 1. utväxlas mellan de fördelade processorerna i utföringsformen enligt fig. 1. Pig. 9 är ett flödesdiagram över E-bit-styrsek- 10 20 25 30 35 BO 8008849-5 - H vensen av den aktuella utföringsformen, och figf 10 är ett schema ver en E-bit-kontrollkrets som används vid anordningen enligt uppfinningen, ' Pig. 1 är ett blockschema över ett tidsmultiplex-omkopp- lingssystem i vilket uppfinningen används för att med varandra förbinda abonnentapparater, exempelvis abonnentapparaterna 23 26. muítiplex-cmkopplingsenhet 10 som innefattar en tiddelning-rums- t.o.m. Utföringsformen enligt fig. 1 innehåller en tids- uppdelning-omkopplare med 64 ingângsportar och 64 utgàngsportar.

Utförinfsformen innehåller vidare 31 tidluck-utväxlingsenheter av vilka de representativa tidluck-utväxlíngsenheterna 11 och 12 är särskilt visade. Varje tidluck-utväxlingsenhet 11 och 12 inne- na ler en dubbelriktad tidluck-utväxlare. Dessutom är varje tidluck-utväxlingsenhet 11 och 12 ansluten till tvâ ingångsportar H tgàngsportar hos tidsmultiplex-omkopplarenheten 10. I u den ifrågavarande utföringsformen är tidluck-utväxlingsenneten 11 t anslu en till två tidsmultiplex-omkopplare-ingàngsportar via tidsmultiplexledningarna 13 och lä och till två utgàngsportar via multiplexledningarna 15 och 16.

I den nedan lämnade beskrivningen kallas ingángs- och ut- gàngsportarna hos tidsmultiplex-omkopplarenheten IN/UT-port-par.

Denna benämning används eftersom källan till dataorden till en ingàngspcrt i ett givet IN/UT-port-par även är destination för :aord från detta pars utgångsport. Som framgår av fig. 1 är I?/UT-port-paret 1 förknippat med tidsmultiplexledningarna 13 och 1 . Varje tidsmultiplexledníng 13 t.o.m. 15 överför digital Varje tidluck-utväx- língsenhet kommer sålunda att sända och ta emot upp till 512 kanaler digital information under varje 125 mikrosekunder lång ram. ' Varje tidluck-utväxlíngsenhet är unikt förknippad med en styrenhet, och av dessa är styrenheten 17 förknippad med tid- luck-utväxlingsenheten 11, under det att styrenheten 18 är för- knippad med tidluck-utväxlingsenheten 12. Dessutom är varje tidluck-utväxlingsenhet förbunden med ett flertal ledningsenhe- er, av vilka ledningsenheterna 19 t.o.m. 22 är visade i fig. 1, F* via individuella tidsmultiplexledningar. I den aktuella utfö- ringsformen är ledningsenheterna 19 och 20 anslutna till tidluck- t växlingsenheten 12. Var och en av ledningsenheterna i den 10 15 20 25 30 35 ÄO 8008849-5 . 5 aktuella utföringsformen är kopplad till ett antal abonnentappa- rater av vilka abonnentapparaterna 23 och 33 är visade. Det exakta antalet ledningsenheter som är_förknippade med varje tidluck-utväxlíngsenhet och det exakta antalet abonnentapparater som är förknippade med varje ledningsenhet bestämmes av antalet abonnenter som skall betjänas och dessa abonnenters anropsfrek- Varje ledningsenhet avslutar den analoga slingan av väl- känd typ av ett flertal abonnentapparater, t.ex. 23 och 33, och VERS- omvandlar anropsinformationen inklusive de analoga talsignalerna till digitala dataord som sändes till sin tillhörande tidluck-ut- växlingsenhet. Vidare detekterar varje ledningsenhet betjänings- önskemål från abonnentapparaterna och alstrar viss signalgiv-' ningsinformation för dessa abonnentapparater. De speciella abonnentapparater från vilka talsampler tages och kodas och de speciella tidsmultiplexkanaler som används för att sända den som resultat erhållna koden mellan ledningsenheten och dess tilln"- rande tídluck-utväxlingsenhet bestämmas av styrenheten för den tillhörande tidiuck-utvaxlingsenneten. i' Sambandet mellan abonnentapparater, ledningsenheter och tidluck-utväxlingsenheter är väsentligen detsamma för var och en av dylika grupper av med varandra förbundna enheter. Ehuru den nedan lämnade beskrivningen hänför sig direkt till abonnentappa- raten 23, ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11, klargör den sålunda sambanden för samtliga övriga grupper av sådana enheter. Ledníngsenheten 19 avsöker de ledningar som är anslutna till varje abonnentapparat för att detektera betjänings- önskemål. När ett sådant önskemål detekteras, sänder lednings- enheten 19 till styrenheten 17 ett meddelande som anger önske- målet och identiteten för den abonnent som framställer önske- målet. Detta meddelande sänds till styrenheten 17 via en kommu- Styrenheten 17 utför den erforderliga översätt- ningen pà grundval av den begärda tjänsten, den begärande abon- nikationsväg 27. nentens identitet och de tillgängliga kopplingsorganen och sänder ett meddelande till ledningsenheten 19 via kommunikationsvägen 27 vilket definierar vilken av de olika tidsåtskilda kanalerna mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 som skall användas för sändning av information från abonnentapparaten 23 till tidluck-utväxlingsenheten 11. meddelande kodar ledningsenheten 19 den analoga informationen På grundval av detta från abonnentapparaten 23 till digitala dataord och sänder de som 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 6 resultat erhållna dataorden i de tilldelade kanalerna. I den aktuella utföringsformen sänder ledningsenheten 19 i den till- delade kanalen även en indikering av.likströmstillstândet} d.v.s. öppen krets, sluten krets, för den abonnentslinga som är förknip- pad med abonnentapparaten 23.

Efter det att en tidsavskild kanal mellan ledníngsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 har tilldelats till en given abonnentapparat, detekterar styrenheten 17 signalgivningsinforma- tion från abonnentapparaten genom att sampla den information som sänds i den tilldelade kanalen. Dylika samplingsoperationer genomföras via en kommunikationsväg 28. Styrenheten 17 reagerar för signalgivningsinformationen fràn abonnentens kanal, och för styrmeddelanden från andra styrenheter, exempelvis 18, och en central styrenhet 30, genom att styra tidluck-utväxlingsfunktio- nen för tidluck-utväxlingsenheten 11. Som ovan nämnts har varje tidsmultiplexledning mellan en tidluck-utväxlingsenhet och den med 10 betecknade tidsmultiplexomkopplingsenheten 256 kanaler i varje ram. Dessa kanaler är tilldelade numeriska beteckningar frán 1 till 256 i den ordningsföljd i vilken de uppträder. Denna sekvens av kanaler återkommer periodiskt så att en viss kanal kommer att vara tillgänglig var 125:e mikrosekund. Tidluck-ut- växlingsfunktionen tar de dataord som mottages från ledningsenhe- terna och placerar dem i kanaler på tidsmultíplexledningen mellan tidluck-utväxlingsenheterna och tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 under styrning från styrenheterna 17 och 18.

Tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 drivs i återkommande ramar av tidluckor där varje ram innefattar 256 tidsluckor.

Under varje tidslucka kan tidsmultiplex-omkopplingsenheten an- sluta dataord som mottagits på vilken som helst av dess óä in- gångsportar till vilken som helst av dess öü utgångsportar i enlighet med tidluck-styrínformation som är lagrad i ett styr- minne 29. Konfigurationsnönstret av förbindelser genom tids- multiplex-omkopplingsenheten 10 upprepas var 256:e tidlucka, och de olika tidluckorna är tilldelade en numerisk beteckning i tur och ordning från 1 till 256. Sålunda kan under den första tid- luckan TS 1 informationen i en kanal (1) på tidsmultiplexledning- en 13 av tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 kopplas till en utgångsport 6ü under det att under nästa tidlucka TS 2 nästa kanal (2) på tidsmultiplexledningen 13 kan kopplas till en ut- gångsport n. Tidluck-styrinformationen skrivs in i styrminnet 29 10 15 20 25 30 35 ÄO 8008849-5 _ 7 av det centrala styrorganet 30, vilket får denna styrinformation från styrmeddelanden som erhålles från olika styrenheter, t.ex. 17 och 18. _ Det centrala styrorganet 30 och styrenheterna 17 och 18 utväxlar styrmeddelanden med användning av valda kanaler som benämnes styrkanaler på tidsmultiplex-ledningarna, t.ex. 13 t.o.m. 16, mellan tidluck-utväklingsenheterna och tidsmultiplex- -omkopplingsenheten 10. I den aktuella utföringsformen innehål- ler varje styrmeddelande ett flertal styrord, och varje styrkanal kan sända ett styrord per ram om 256 tidsátskilda kanaler. Samma kanal på de båda tidsmultiplexledningar som är förknippade med ett givet IN/UT-port-par är på förhand utsedda att vara en styr- kanal. Dessutom används en given kanal som styrkanal endast för ett par av tidsmultiplex-ledningarna. Om exempelvis kanalen 1 används såsom styrkanal på tidsmultiplex-ledningen 13 och den tillhörande tidsmultiplex-ledningen 15, kommer ingen annan tids- multiplex-ledning att använda kanalen 1 som styrkanal. Under varje tidlucka som har samma numeriska beteckning som en styr- kanal, kopplar tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 det dataord som upptar denna styrkanal till den 6B:e utgångsporten och anslu- ter den 6ü:e ingângsporten till den utgångsport som är förknippad med den ovannämnda styrkanalen. Följande är ett exempel på arbetssätt för den aktuella utföringsformen när kanalen 1 är styrkanal för tidsmultiplex-ledningarna 13 och 15 och kanalen 2 är styrkanal för tidsmultiplex-ledningarna 1H och 16. Under tidluckan TS 1 definierar information från styrminnet 29, bland andra anslutningar, att styrordet i kanalen 1-på tidsmultiplex- -ledningen 13 är kopplat till utgângsporten öß och att styrordet i kanalen 1 på ingångsporten 6U är kopplat till tidsmultiplex- -ledningen 15. Analogt, under tidluckan nummer TS 2 definierar information från styrminnet 29 att styrordet i kanal 2 på tids- multiplex-ledningen 1U är kopplat till utgångsporten 6H och att styrordet i kanalen 2 på ingàngsporten 64 är kopplat till tids- multiplex-ledningen 16. Vid detta funktionssätt mottar utgångs- porten öü från tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 alla styrord i en kanal som har samma numeriska beteckning som den i vilken de sändes till tidsmultiplex-omkopplaren. Vidare är varje styrkanal kopplad för att ta emot styrord från ingângsporten 6ü under den tidlucka som har samma numeriska beteckning som dess tillhörande styrkanal. Styrord som omkopplas till den 6U:e utgångsporten U1 10 15 20 25 30 35 H0 8008849-s - 8 sänds till en styr-fördelarenhet 31, som tillfälligt lagrar dem på en plats som är förknippad med denna styrkanal. Förknipp- s ningen av styrkanaler med minnesplatser 1 styrfördelarenheten 31 identifierar källan till den lagrade informationen.

Varje styrmeddelande från en tidluck-utväxlingsenhet inne- håller ett start-tecken, en destinationsdel, en signalinforma- tionsdel och ett slut-tecken. Destinationsdelen definierar på ett entydigt sätt den avsedda destinationen för styrmeddelandet. ~štyrfördelarenheten tolkar destinationsdelen av varje styrmedde- lande för att bestämma den korrekta destinationen för styrmedde- landet och âtersänder meddelandet till ingångsporten 64 i tids- multiplex-omkopplingsenheten 10 i en kanal som har samma nume- riska beteckning som den styrkanal som är förknippad med destina- tíonsenheten.

Vid det ovan beskrivna arbetssättet sänder tidluck-utväx- lingsenheten 11 styrmeddelanden till tidluck-utväxlingsenheten 12 genom att sända styrord under dess periodiskt återkommande styr- kanal för att bilda ett styrmeddelande vars destinationsdel identifierar tidluck-utväxlingsenheten 12. Styrfördelarenheten 31 aokumulerar styrorden¿ tolkar destinationsdelen och återsänder meddelandet på ingàngsporten óü i den kanal som har samma nume- riska beteckning som den styrkanal vilken är förknippad med tidluck-utväxlingsenheten 12. Ett styrmeddelande kan även sändas till det centrala styrorganet 30 genom att ange det centrala styrorganet i styrmeddelandets destinationsdel. När detta sker, sänder styrfördelarenheten 31 meddelandet till den centrala styrenheten 30 via en kommunikatíonslänk 32 istället för att ätersända det till tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Pâ liknande sätt kan ett meddelande sändas från det centrala styr- organet 30 till en av tidluck-utväxlingsenheterna genom att till styrfördelarenheten 31 sända ett styrmeddelande vars destina- tionsdel definierar den speciella tidluok-utväxlingsenheten.

Denna sändning åstadkommas även med användning av kommunikations- länken 32.

Var och en av styrenheterna, exempelvis 17 och 18, innehål- ler ett minne 57 (fig. 3) som lagrar programmet för styrning av dess tillhörande styrenhet jämte data avseende styrenhetens primära funktion, dess tillhörande tidluck-utväxlingsenhet och dess tillhörande abonnenter. Minnet 57 lagrar sådan information som "tjânsteklass“, abonnentens begränsningar för förstärkning 10 20 25 30 35 Ä0 8008849-5 _ 9 eller dämpning, debiterings-avskärmningsinformation samt informa- tion som hänför sig till ändringar i de normala anropsbehand- lingsprocedurerna, exempelvis kvarhållning genom,avslutningsabon- nenten eller gemensam kvarhâllning. Mycket av innehållet i det givna minnet'57 är ej lagrat på minnesplatser som är förknippade med någon annan styrenhet eller det centrala styrorganet. Det kan emellertid vara lagrat i ett massminne (ej visat) för under- hállsändamål. information om avslutande abonnent eller gemensam kvarhållning, hänför sig primärt till funktioner som genomföres av andra styr~ enheter.i Denna information lagras i anslutning till den abonnent till vilken den hör, detta för undvíkande av datadubblering och för att undvika låg verkningsgrad vid centraliserad lagring av En del av informationen i minnet 57, exempelvis dylik information. Det tidigare beskrivna arrangemanget med användning av styrkanaler som överföres genom styrfördelarenheten 31 används för att sända denna anropsrelaterade information bill andra styrenheter och till det centrala styrorganet.

Ledningsenheten 19 visas mera i detalj i fig. 2. Det bör observeras att samtliga ledningsenheter i den aktuella utförings- formen är väsentligen identiskt likadana som ledningsenheten 19.

Upp till 512 abonnentapparater, av vilka abonnentapparaterna 23 och 33 är exempel, kan anslutas till varje ledningsenhet i den som exempel valda utföringsformen. Dessa abonnentapparater är kopplade till en koncentrator/expander 3H via abonnentsling-kret- sar 35 av för fackmannen välkänd typ. Abonnentapparaten 23 är ansluten till koncentrator/expandern 33 via abonnentslingkretsen 35 och abonnentapparaten 33 är ansluten till koncentrator/expan- dern 33 via abonnentslingkretsen 36. Koncentrator/expandern 3ü har 512 ingångsklämmor och 65 utgångsklämmor och ger sålunda en koncentrering och expandering av 8:1. Den under beskrivning varande utföringsformen innehåller även 64 kanalkretsar 37, som omvandlar analog information från abonnentapparaterna till digi- tala dataord före överföring till omkopplingssystemet och som omvandlar digital information från omkopplingssystemet tillbaka till analog form för överföring till abonnentapparaterna. Var och en av kanalkretsarna 37 är kopplad till en av utgångskläm- morna hos koncentrator/expandern 33. Var och en av utgângspor- tarna hos koncentrator/expandern 3ü är även kopplad till en högnivå-tjänstekrets H1 som exempelvis används för att tillhanda- hälla ringström till abonnentapparaterna. Var och en av kanal- 10 15 20 25 30 35 HO .8008849-5 10 kretsarna 37 samplar de analoga signalerna från sin tillhörande utgângsklämma hos koncentrator/expandern 3ü i takten 8 kHz och omvandlar dessa sampler till 8-bits PCM-representationer av de analoga samplerna. Denna 8-bits PCM-representation används som en del av det dataord som sänds till tidluck-utväxlingsenheten 11. Varje dataord har som visas i fig. 6 har en längd av 16 bitar och innehåller en 8-bits PCM-datadel, en 7-bits signalgiv- ningsdel samt en paritetsbit. Signalgivningsdelen används för att överföra signalgivningsinformation om den kanalkrets eller den abonnentapparat till vilken den är ansluten. Exempelvis används signalgivningsdelens A-bit för överföring av det aktuella likströmstillstândet för den tillhörande abonnentapparaten till tidluck-utväxlingsenheten 11.

Dataorden överföres från kanalkretsen 37 till en multi- plex/demultiplex-krets H3 som är kopplad för att sända och ta emot digital tidsmultiplex-information till och från tidluckàut- växlingsenheten 11. Multiplex/demultiplex-kretsen 43 sänder digital information till tidluck-utväxlingsenheten 11 på tidsmul- tiplex-ledningen M5 i ramar som har en varaktighet av 125 mikro- sekunder och som vardera innehåller 6H kanaler med vardera 16 bitar. entydigt förknippad med en av kanalkretsarna 37 och används för Varje kanal som sänds på tidsmultiplex-ledningen H5 är att överföra information från denna kanalkrets 37 till tidluck- -utväxlíngsenheten 11. Multiplex/demultiplex-kretsen H3 arbetar pâ ett för fackmannen välkänt sätt så att den sänder de 16-bits dataorden från var och en av kanalkretsarna 37. Multiplex/demul- tiplex-kretsen H3 tar emot digital information från tidluck-ut- växlingsenheten 11 via tidsmultiplex-ledningen ÄH med en struktur som väsentligen överensstämmer med strukturen på tidsmultiplex- -ledningen US. När den arbetar som demultiplexer, sänder multi- plex/demultiplex-kretsen H3 de dataord som mottages i varje kanal på tidsmultiplex-ledningen ÄH till den av kanalkretsarna 37 som är entydigt förknippad med denna kanal. Den speciella kanalkrets 37 som skall ta emot kanalen bestämmes av läget för denna kanal inom en ram av dylika kanaler. Kanalkretsen 37 avkodar sedan det 8 bitar långa PCM-dataordet och sänder den som resultat erhållna analoga signalen till sin tillhörande abonnent via koncentra- tor/expandern 3ä. Multíplex/demultiplex-kretsen H3 innehåller även en klockregenereringskrets (ej visad) vilken alstrar klock- signaler av signalerna på tidsmultiplex-ledningen HH pâ för dl 10 20 Bb 8008849-5 11 fackmannen välkänt sätt. Dessa klocksignaler används för att styra tidgivningen i multíplex/demultiplex-kretsen H3 och över- föres via en ledare 46 till kanalkretsarna 37 för att styra dessas tidgivning.

Som ovan nämnts styr styrenheten 17 många av de operationer som_genomföres av var och en av ledningsenheterna. Styrenhetens 17 huvuddel är en processor 66 (fig. 3) vilken arbetar som svar på instruktioner vilka är lagrade i ett minne 57. Styrenheten 17 innehåller även en styr-gränssnittskrets 55 vilken tar emot instruktioner från processorn 66 via en buss 59 och vilken såsom svar på dessa kommunicerar med ledningsenheterna, exempelvis-19 och 20, via styrbussen 27. Styrbussen 27 innehåller ett flertal kommunikationsvägar av vilka åtminstone en är entydigt förknippad med varje ledningsenhet. Varje ledningsenhet innehåller ett ledningsenhet-styrorgan vilket är anslutet till styrbussen 27. I den ifrågavarande utföringsformen innehåller ledningsenheten 19 ett ledningsenhet-styrorgan H7 (fig. 2). Den övervägande delen av kommunikationen mellan styrenheten 17 och ledningsenhet-styr- organet Ä7 initieras av läs- eller skrivorder från styrenheten 17. En läsorder är en order att läsa en identifierbar informa- tion í ledningsenheten 19 och innehåller en enda bit läs-indike- ring samt adressen till den speciella information som skall läsas. En skrivorder är en order att skriva in information i en enhet, exempelvis avsöknings-styrenheten 39 í ledningsenheten 19, och innehåller en skrivadress, den information som skall skrivas samt en 1-bits skrivkod. Den speciella enhet i vilken skrivning skall ske eller från vilken läsning skall utföras kan vara avsök- nings-styrorganet 39, koncentrator-styrorganet UO eller högnívà- -tjänstekretsen H1. Ledningsenhet-styrorganet 47 avkodar parti- ellt varje order från styrenheten 17 och dirigerar resten av orderna och läs/skriv-indikeringsbíten till den speciella adres- Den speciella adresserade enheten svarar på den serade enheten. adressdel som sänds från styrenheten 17 och läs/skriv-biten genom att läsa från eller skriva in i den minnescell som identifieras av adressdelen. Den information som utläses från en speciell enhet i ledningsenheten 19 átersändes till ledningsenhet-styr- organet H7 och sänds därvid till styrenheten 17.

Varje abonnentslinga, exempelvis 35 och 36, innehåller en avsökningspunkt 38 som anger 1ikströmsledningstillståndet för dess tillhörande abonnentslinga. Styrenheten 17 avsöker perio- 10 15 20 25 30 35 U0 8008849-5 12 diskt de abonnentslingor som är förknippade med omkopplingssyste- mets abonnentapparater genom att till ledningsenheterna i fig. 1 läsa order vilka definierar ett antal avsökningspunkter som skall läsas. I den ifrågavarande utföringsformen mottages en sådan avsökningsorder av ledningsenhet-styrorganet H7, vilket sänder adressdelen och läs/skriv-bit-delen av ordern till avsöknings- -styrenheten 39. Avsöknings-styrenheten 39 formulerar ett svar till styrenheten 17 vilket består av det aktuella likströms-led- ningstillstândet för de abonnentslingor som är markerade med ettor i de avsökningspunkter 38 som är identifierade i adress- delen. Styrenheten 17 kontrollerar den information som sänds från avsöknings-styrenheten 39 för att bestämma om nâgra av U abonnentapparaterna har ändrat tillstånd. Om t.ex. en av abon- nenterna har lyft av sin mikrotelefon efter det att den senaste avsökningen gjordes, är det nödvändigt att tillhandahålla en kommunikationsväg från denna abonnentapparat genom koncentraß tor/expandern 3U till en tillgänglig kanalkrets 37. härmed sänder styrenheten 17 en skrivorder till koncentrator- I konsekvens -styrkretsen HO vilken reagerar härför genom att ansluta en abonnentapparat, exempelvis abonnentapparaten 32, till en förut- bestämd utgângsklämma hos koncentrator/expandern 3U. Det behövs inget svar på en skrivorder, men det kan visa sig att återsänd- ningen av en "allt förefaller väl"-signal till kontrollenheten 17 skulle göra det lättare att hålla systemet som helhet i ett tillfredsställande skick.

Som ovan nämnts består utgàngssignalerna från multiplex/de- multiplex-kretsen 43 av cykliskt återkommande ramar av vilka var och en innehåller 6U digitala kanaler om vardera 16 bitar. Denna information sänds till en multiplex-enhet 60 (fig. 3) i tidluck- -utväxlingsenheten 11. Multiplex-kretsen 60 tar emot utgàngssig- nalerna från åtta ledningsenheter, vilka signaler'omstruktureras och sänds till en utgångs-tidsmultiplexledning 62 med 512 kanaler för varje ram. På liknande sätt mottar en med 61 betecknad demultiplexer-krets 512 kanaler om vardera 16 bitar på en tids- multiplex-ledning 63, vilka kanaler i ett förutbestämt arrange- mang fördelas till åtta ledningsenheter, exempelvis ledningsenhe- ten 19. Multiplex-enheten 60 omvandlar vidare inkommande infor- mationssignaler från serieform till parallellform, och demulti- plexern 61 omvandlar den av densamma mottagna informationen från parallellform till serieform. Den information som sänds i en 10' 15 20 25 30 35 RO 8008849-5 13 given kanal på tidsmultiplex-ledningen 62 lagras i en mottag- nings-tidluck-utväxlingsenhet 50 i en minnescell som är entydigt förknippad med denna givna kanal.

Den speciella minnescell i vilken ett givet dataord har lagrats definieras av tidluck-tilldelningssignaler som alstras av tidluck-räknaren SH. återkommande sekvens av 512 tidluck-tílldelningar i en takt av en tidluck-tilldelning per tidlucka. Den speciella tidlnck-tilldel- ning som alstras under den tidlucka i vilken ett visst dataord mottages definierar den minnesoell i mottagnings-tidluck-utväx- läses Tidluck-räknaren 5% alstrar en cykliskt lingsenheten 50 som skall lagra detta dataord. Dataord även från mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 i en takt av ett dataord per tídlucka. skall utläsas ur mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 i en Minnesadressen för det dataord som given tidlucka erhålles från lässtyrorganet RAM 55. Styrorganet RAM 55 läses en gång för varje tidlucka pà en adress som definie- ras av tidluck-tilldelningen från tidluck-räknaren SÅ och den sålunda lästa mängden sänds till mottagnings-tidluck-utväilings- enheten 50 såsom läsadress för denna tidlucka. Dataord som läses från mottagníngs-tidluck-utväxlingsenneten 50 sänds till tidsmul- tiplex-omkopplaren via en tidsmultiplex-ledning 68 och en gräns- snitt-enhet 69. mottages av tidluck-utväxlingsenbeten 11 via gränssnitt-enheten 69 och tillföras till tidsmultiplex-ledningen 70. Tidsmulti- plex-ledningen 70 är kopplad till sändnings-tidluck-utväxlings-É enheten 53 som lagrar de inkommande dataorden i en minnescell som definieras av en adress_från styr-RAM 55. Dataord läses från sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53 på den adress som definie- Dataord från tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10 ras av tidluck-räknaren SU. Sålunda lästa dataord sänds på tidsmultíplex-ledningen 63 för överföring till ledningsenheten 19. ett antal styrminnen, av vilka vart och ett är förknippat med en speciell krets, exempelvis sändnings-tidluck-utväxlingsenheten Det bör observeras att styr-RAM 55 kan förverkligas såsom 53. Den speciella konfigurationen för styrminnena saknar bety- delse för uppfinningen och den kan variera beroende pâ tidgiv- nings- och kretskrav inom tidluck-utväxlingsenheten 11. De allmänna principerna för tidluck-utväxlingen, såsom dessa tilläm- pas av mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50, styr-RAM 55, tidluck-räknaren SU och sändnings-tidluck-utväxlingsenheten 53 är välkända för en fackman och kommer ej att här beskrivas mera i 10 15 20 25 30 35 40 jpà tidsmultiplex-ledningen 62. 8008849-5 1ü detalj.

Varje dataord på tidsmultiplex-ledningen 62 lagras i tid- lubk-utväxlingsenheten-50 i enlighet med vad som ovan beskri- Förutom lagring i tidluck-utväxlingsenheten 50 kommer signaleringsdelen (bitarna A t.o.m. G) av varje dataord som mottages av tidluck-utväxlingsenheten 11 att sändas till en signal-processor 65 vilken är en del av styrenheten 17 (fig. 8).

Signal-processorn 65 minskar realtid-belastningskraven på proces- sorn 66 genom att ta emot och analysera bitarna A t.o.m. G. vits.

Exempelvis analyserar signalprocessorn 65 A-biten i varje data- ord, vilken bit anger den tillhörande abonnentapparatens lik- strömstillstând, för att bestämma om en abonnent har lagt på sin mikrotelefon eller om en giltig nummerslagningspuls har avgi- vits. När ett "mikrotelefon pålagd"-tillstànd eller en impulse- ringspuls detekteras, sänder signalprocessorn 65 till processorn 66 en signal som anger den erhållna informationen. Processorn 66 ackumulerar informationen från signalprocessorn 65 och svarar genom att dirigera omkopplingssystemet på sätt som närmare kommer att beskrivas i det följande.

Utföringsformen enligt fig. 3 innefattar en digital-tjänst- -enhet 67 som tar emot datadelen (fig. 6) av varje ord som sänds Digital-tjänst-enheten 67 används primärt för att ta emot och analysera från abonnenter kommande tonsignaler som av en kanalkrets 37 har omvandlats till PCM-sig- naler och för att sända toner och signaler av PCM-struktur.

Digital-tjänst-enheten 67 innehåller ett minne (ej visat) som har åtminstone 67 minnesplatser för att ta emot datadelar av dataord från tidsmultiplex-ledningen 62. Datadelen av varje ord som läses från tidsmultiplex-ledningen 62 skrivs in på en plats i digital-tjänst-enheten 67, vilken plats definieras av en adress som läses ut från styr-RAM 55. Högst 6U kanaler kan aktivt sända information som skall utnyttjas av digital-tjänst-enheten 67.

Dataorden från alla övriga kanaler skrivs in i den 65:e minnes- cellen i digital-tjänst-enheten 67, där de lämnas utan avseende.

Digital-tjänst-enheten 67 läser de sålunda lagrade dataorden, bestämmer vilka signaler som är under mottagning och meddelar dessa signalers identitet och art till processorn 66. Processorn 66 bestämmer vilken åtgärd som skall vidtas som svar på de mot- tagna signalerna.

Digital-tjänst-enheten 67 sänder även toner till abonnent- 10 15 20 25 30 35 ÄO 8008849-5 15 apparaterna via tidsmultiplex-ledningen 63 i den med abonnent- apparaten förknippade kanalen. Dessa toner, som är i PCM-form, sänds från digital-tjänst-enheten 67 till en första ingàngsport hos en grindkrets 51 i den tidlucka som är förknippad med den mottagande abonnenten. 51 är kopplad för att ta emot datadelen av varje ord som läses Den andra ingångsporten hos grindkretsen från sändnings-tídluck-utväxlíngsenheten 53. En grindstyrnings- bit läses från styr-RAM 55 och sänds till grindkretsen 51 i varje tidlucka för att ange att antingen datadelen från sändnings-tid- luck-utväxlingsenheten 53 eller datadelen från digítal-tjänst- I den ifrågavarande utföringsformen anger en logisk "1"-grindningsbit att digital-tjänst-enheten 67 är källa till datadelen, under det att en logisk "O" anger att datadelan härrör från sändnings-tid- -kretsen 67 skall överföras till demultiplexern 61. luck-utväxlingsenheten 53.

Utöver sändning av PCM-kodade toner till sin tillhörande ledníngsenhet kan varje tidluck-utväxlingsenhet sända sådana toner i riktning mot tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10.' Denna möjlighet finns, eftersom, i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande,_nörbar rington för en ursprungs-abonnent alstras i den tidluck-utväxlingsenhet som är förknippad med avslutnings-abonnenten. Den inkommande tidsmultiplex-ledningen 62 är ansluten som en ingång till en grindkrets 52 vilken är tíllförselpunkten för toner som skall sändas i riktning mot tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Grindkretsens 52 andra ingång är kopplad till en utgångsklämma hos digital-tjänst-enhe- ten 67. Grindkretsen 52 och digital-tjänst-kretsen 67 arbetar på det redan i det föregående med avseende på grindkretsen 51 be- skrivna sättet för att införa toner i förutbestämda tidsmulti- plex-kanaler på tidsmultiplex-ledningen 62.

De PCM-kodade representationerna av en viss ton som skall sändas i riktning mot tidsmultiplex-omkopplaren 10 placeras i samma kanal på tidsmultiplex-ledningen 62 och lagras därför på samma adresserbara plats i mottagnings-tidluck-utväxlingsenhe- ten. För att tillföra dessa toner till en given kanal på den utgående multiplex-ledningen 68, styrs styr-RAM 55 av processorn 66 för att alstra läsadressen för den tonlagrande adresserbara platsen i den tidlucka som är förknippad med denna kanal. pelvis kan hörbara ringtoner placeras i kanalen 512 på tidsmulti- Exem- plex-ledningen 62, vilket resulterar i att de lagras i den 512:te 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 16 adresserbara minnescellen i mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50. Så snart tidluck-utväxlingsenheten 11 skall sända hörbar rington i en given kanal, placerar processorn 66 adressen 512 i den tidluck-cell i styr-RAÉ 55 som är förknippad med denna givna kanal. Varje gäng den givna kanalen uppträder kommer detta följaktligen att medföra mottagning av en PCM-representation av hörbar ringning. När den hörbara ringningen skall upphöra, ändrar processorn 66 den adress som är lagrad i styr-BAM 55 på den tidluck-plats som är förknippad med den givna kanalen.

' Närmast följer nu en beskrivning över växelverkan mellan signalprocessorn 65, processorn 66 och digital-tjänst-enheten 67. I och för denna beskrivning antas att en abonnent som använ- der tonimpulsering har lyft av mikrotelefonen och har tilldelats en kanalkrets på det ovan beskrivna sättet med avseende på led- ningsenheten 19. Efter det att en kanalkrets har tilldelats, överföres kontrollen till digital-tjänst-enheten 67 och signal- f... processorn 65. Genom att läsa signalgívningsdelen av dataordet den tilldelade kanalen övervakar signalprocessorn 65 likströms- tillståndet för abonnentapparaten och meddelar eventuella änd- ringar till processorn 66. Vidare skriver processorn 66 via bussen 59 en logisk "1" i grindningsbit-positionen i det styr- -RAM 55 som är förknippat med grindningskretsen 51 i tidluckan för den kanal som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Detta anger att utgångssignalerna från digi- tal-tjänst-enheten 67 skall sändas till demultiplexern 61 via grindkretsen 51 i den tidlucka som är förknippad med den abonnent som just avlyft sin mikrotelefon. Processorn 66 instruerar dessutom digital-tjänst-enheten 67 via bussen 59 att från sitt inre minne läsa PCM-representationen för kopplingston i den tidlucka som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Sålunda sänds kopplingstonen till demultiplexern 61 1 den kanal som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Processorn 66 instruerar även digital- -tjänst-enheten 67 att ta emot datadelen av varje kanal på tids- multiplex-ledningen 62 som är förknippad med den abonnent som just lyft av sin mikrotelefon. Pâ detta sätt impulserade siffror kommer att detekteras av digital-tjänst-enheten 67. Information beträffande slagna siffror och den ifrågavarande abonnentens líkströmstillstând sänds till processorn 66 vilken avbryter sändningen av kopplingston och fortsätter att samla in slagna 10 15 20 25 30 35 40 _varje dataord som mottages på tidsmultiplex-ledningen 70. 8008849-5 17 siffror.

Det primära sättet att styra informationsutväxlingen i den ifrågavarande utföringsformen innefattar sändning av styrmedde- landen från en käll-tidluck-utväxlíngsenhet genom samma tidsmul- típlex-omkopplare 10 och styr-fördelningsenhet 31 och tillbaka Ett sekundärt kommunikations-arbetssätt används även, varvid styrinformation till destinationens tidluck-utväxlingsenhet. med avseende på ett givet anrop överföres från kä1l-tidluck-ut- växlingsenheten till destinationens tidluok-utväxlingsenhet via tidsmultiplex-omkopplaren 10 med användning av den tidlucka som I den ifrågavarande utförings- formen används E-bit-positionen för dataordet 1 anrops-tidluckan är tilldelad till anropet ifråga. för sekundär-mod-kommunikation. Man ser emellertid att vilken som helst eller samtliga av signalgivningsbitarna kan användas i denna sekundär-mod-kommunikation. I den ifrågavarande utförings- formen används E-biten för två ändamål, dels kontinuítetskontroll Styr-RAM 55 innehåller en E-bit-position i var och en av sina 512 lagrings- ställen. för kommunikationsvägen och dels signalkvittering.

Under loppet av ett anrop styr processorn 66 den siffra som är lagrad i E-bit-positionen på varje lagringsplats i det styr-RAM 55 som hör till anropet. När styr-RAM 55 sänder adres- ser som definierar dataord vilka skall läsas från mottagnings- åtidluck-utväxlingsenheten 50, sänder den den lagrade E-biten på tidsmultiplex-ledningen 68 istället för den E-bit som är lagrad i mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50. innehåller även en E-bit-ackumulator H8 vilken tar emot E-biten i Arrangemanget i fig. 3 Dessa E-bitar sänds till en E-bit-kontrollkrets 192 av E-bit-ackumula- torn H8. från processorn 66 på ledaren 195 genom att sända utgângssignaler hänförliga till E-bitarna i valda dataord till processorn 66.

Under exempelvis upprättande av kommuníkationsväg instruerar E-bit-kontrollkretsen 192 reagerar för instruktioner processorn 66 E-bit-kontrollkretsen 192 att övervaka E-bit-läget för en viss kanal och att meddela processorn 66 om en logisk P1" mottages inom en förutbestämd tidsperiod. Fig. 9 är ett flödes- diagram för de funktioner som genomföras av E-bit-kontrollkretsen 192. När ingen logisk "1"-bit påträffas i den angivna kanalen inom den förutbestämda tidsperioden, sänds en diskontinuitets- signal som anger detta faktum till processorn 66 via ledaren 193. När å andra sidan en sådan logisk "1" påträffas av E-bit- 10 15 20 25 30 35 H0 8008849-5 18 -kontrollkretsen 192 inom tidsperioden ifråga, sänds en kontinui- tetssignal till processorn 66 via ledaren 19H. E-bit-kontroll- kretsen 192 övervakar även E-biten i varje aktivt anrop. När E-biten i ett aktivt anrop blir en logisk "O" och fortsätter att vara så under en bestämd tidsperiod, sänds den ovannämnda diskon- tinuitetssígnalen till den tillhörande processorn 66. Varje processor 66 som tar emot en diskontinuitetssignal sänder ett styrmeddelande till den centrala styrenheten 30 vilket meddelar detta faktum.

Fig. 10 visar den del av E-bit-kontrollkretsen 192 som är förknippad med en inkommande kanal, d.v.s. kommunikationsväg. En tidgivare 196 börjar räkna som svar på en instruktion från pro- cessorn 66 på ledaren 195. När den förutbestämda tidsperioden har utlöpt efter det att instruktionen mottogs från processorn 66 sänder tidgivaren 196 en logisk "1" på ledaren 197 som är kopplad såsom en ingång till OCH-grinden 199, vars utgång är ansluten till ledaren 193. Kontinuitetssignalgeneratorn 198 tar emot E-bit-positionen i den tillhörande kanalen och alstrar en logisk "1"-utgàngssignal på ledaren 10U som svar på en logisk "1"-bit.

Den logiska 1:an på ledaren 19Ä tillföres kontinuerligt till dess att en logisk "O" påträffas av signalgeneratorn 198. tgângssig- nalerna från kontinuitetssígnalgeneratorn 198 inverteras också och tillföres till en ingång hos OCH-grinden 199. När därför tidgivaren 196 alstrar sin logiska "1"-utsignal, kommer den att tillföras såsom en diskontinuitetssignal till ledaren 193 via OCH-grinden 199 när kontinuitetssignalgeneratorn 198 alstrar en logisk "O"-utsignal, som anger att inga E-bitar har mottagits.

Alternativt, så snart kontinuitetssignalgeneratorn 198 alstrar en logisk "1"-utsignal tvingas signalen på ledaren 193 att anta logisk "O"-nivå då den logiska “1"-kontinuitetssignalen sändes på ledaren 19H. Det bör observeras att E-bit-kontrollkretsens funktioner med fördel kan genomföras av processorn 66, i vilket fall den särskilda E-bit-kontrollkretsen 192 är överflödig.

Användning av E-bit-kanalen för genomförande av slutlig förbin- delseuppkoppling diskuteras mera i detalj i det följande.

Nu följer en beskrivning av det primära förbindelsesättet mellan de olika styrenheterna i omkopplingssystemet. Processorn 66 genomför som svar på ett fullständigt impulserat nummer om- vandlingar med avseende på detta impulserade nummer och formule- rar ett styrmeddelande för det centrala styrorganet 30 (fíg. 1) 10 20 25 30 35 HO 8008849-5 19 så att en ledig tidlucka för anropet kan etableras genom tidsmul- Detta styrmeddelande lagras i minnet 57 av processorn 66. En DMA-enhet 58 av en för en faokman välkänd typ läser styrmeddelandet i en takt av ett styrningsord per ram och överför detta ord till ett styrningsord-källregíster 80 (fig. H) i gränssnitt-enheten 69 för överföring på tidsmulti- ' Analogt motta- tiplex-omkopplingsenheten 10. plex-ledningen till tidsmultiplex-omkopplaren 10.' ges styrmeddelanden från andra styrenheter och det centrala styrorganet 30 i ett styrord-destínationsregister 92 (fig. H) i gränssnitt-enheten 69 och överföres av DMA-enheten 58 till minnet 57 där de läses av processorn 66. Gränssnitt-enheten 69, som visas mera i detalj i fig. Ä, innehåller en multiplex/demultil.

Multíplexlde- multiplex-kretsen 75 är kopplad för att ta emot dataord från plex-krets 75 och två länk-gränssnitt 78 och 79. mottagnings-tidluck-utväxlingsenheten 50 via multiplex-ledningen 68 och för att sända dataord till sändnings-tidluck-utväxlingsen- heten 53 via tidsmultiplex-ledningen 70. Man erinrar sig att båda tidsmultiplex-ledningarna 68 och 70 överför dataord i en takt av 512 kanaler per ram. Multíplex/demultiplex-kretsen 75 delar upp den information som mottages på tidsmultiplex-ledningen 68 på två tídsmultiplex-ledningar 76 och 77 Genom att sända dataorden i varje kanal med jämnt ordningsnummer på tidsmulti- plex-ledningen 77 och dataorden i varje kanal med udda ordnings- nummer på tidsmultiplex-ledningen 76. Var och en av tidsmulti- plex-ledningarna 76 och 77 överför sålunda information i en takt av 256 kanaler per ram. Dessutom kombinerar multíplex/demulti- plex-kretsen informationen på tvâ 256-kanals tídsmultíplex-led- ningar 85 och 86 till den 512 kanaler innehållande tidsmultí- plex-ledningen 70. Denna kombination utföres genom att man växelvis sänder dataorden från tidsmultiplex-ledningarna 85 och 86 så att dataorden från tidsmultiplex-ledningen 85 sänds i kanalerna med udda ordningsnummer på tidsmultiplex-ledningen 70 under det att dataord från tidsmultiplex-ledningen 86 sänds i kanalerna med jämna ordningsnummer. I den ifrågavarande utfö- ringsformen är tidsmultiplex-ledningarna 76 och 85 anslutna till länk-gränssnittet 78, och tidsmultiplex-ledningarna 77 och 86 är kopplade till länk-gränssnittet 70. Det bör observeras att tídluck-utväxlingsenheten 11 arbetar på grundval av 512 tidfack (kanaler) per ram, under det att länk-gränssnitten 78 och 79 samt tidsmultiplex-omkopplaren 10 arbetar på grundval av 256 tidluckor 10 15 20 25 30 35 40 _ 8008849-5 20 (kanaler) per ram. Vidare är de dataord-kanaler som mottages från och sändes till tidluck-utväxlingsenheten 11 i fullständig synkronism. Med andra ord, så snart en kanal med en viss nume- risk beteckning mottages av länk-gränssnittet 78 från avslut- ningsenhet-kvitteringstidluck-utväxlingsenheten 11, kommer båda länk-gränssnitten 78 och 79 att motta och sända kanaler med samma numeriska beteckning med avseende på tidluck-utväxlingsenheten 11. I och för upprätthållande av synkronism efter uppdelningen, fördröjes samtliga kanaler med udda ordningsnummer på tidsmulti- plex-ledningen 68 av multiplex/demultiplex-kretsen 75 så att kanalerna med udda ordningsnummer resp. de omedelbart därefter följande kanalerna med jämna ordningsnummer sänds på en av tids- multiplex-ledningarna 76 resp. 77 väsentligen samtidigt. Analogt fördröjes varje dataord från länk-gränssnittet 79 på tidsmulti- plex-ledningen 86 av multiplex/demultiplex-kretsen 75 så att det sändes på tídsmultiplex-ledningen 70 omedelbart efter det dataord som mottages av multiplex/demultiplex-kretsen 75 väsentligen samtidigt därmed. I den härefter följande beskrivningen avses med tidluckan för ett givet dataord dess tidlucka med avseende på länk-gränssnitten 78 och_79 och tídsmultiplex-omkopplaren 10.

Exempelvis är dataord fràn kanalerna 1 och 2 på tidsmultiplex- -ledningen 68 båda förknippade med tidluckan 1 i länk-gränssnit- ten 78 och 79 och tidsmultiplex-omkopplaren 10. Var och en av länk-gränssnitt-enheterna 78 och 79 är entydigt förknippad med ett IN/UT-port-par i tidsmultiplex-omkopplaren 10.

Länk-gränssnittet 78 (fig. N) innehåller mottagaren 82 som tar emot dataord vilka sänds i serie från tidsmultiplex-omkoppla- ren 10 via tidsmultiplex-ledningen 15 och som àtersänder denna information på en ledare 83. En klocksignal-âtervinningskrets 8% itar emot den inkommande bitföljden genom anslutning till ledaren 83 och átervinner en 32,768 MHz klocksignal därur; Denna klock- signal används för att åstadkomma tidgivning för länk-gränssnitt- -kretsen 78. Av skäl som närmare kommer att beskrivas i det följande behöver den information som mottages på tidsmultiplex- -ledningen 15 ej nödvändigtvis vara i kanalsynkronism med den som sänds på tidsmultiplex-ledningen 13. För åstadkommande av kanal- synkronism mellan dataorden på tidsmultiplex-ledningarna 76 och 85 buffras de inkommande dataorden på ledaren 83 i en direkt- accessminneskrets 87. Dataorden på ledaren 83 skrivs in i direktaccessminnet 87 på en plats som definieras av en skriv- 10 15 20 25 30 35 ÄO 8008849-5 21 adressgenerator 88. Skrivadressgeneratorn 88 mottar en 2,0N8 MHz klocksignal från klocksignalàtervinningskretsen Bü och alstrar som svar på denna signal en repetitiv sekvens av 255 skrivadres- ser i synkronism med de inkommande dataorden på ledaren 83.

Dataorden läses från direktaccessminnet 87 för sändning till tidluck-utväxlingsenheten 11 på platser som definieras av en läsadressgenerator 89 vilken alstrar en repetitiv sekvens om 256 Läsadresserna härleds ur information som mottages Offset-kretsen 90 mottar de skrivadres- läsadresser. från en offset-krets 90. ser som alstras av skrivadressgeneratorn 88 och subtraherar funktionsmässigt ett förutbestämt tal från dem. Resultatet av denna subtraktion sänds sedan till läsadressgeneratorn 89. På detta sätt alstrar läsadressgeneratorn 89 en serie läsadresser som ligger ett förutbestämt antal adresser efter dem som alstras av skrivadressgeneratorn 88. I den aktuella utföringsformen ligger läsadressgeneratorn 89 ungefär en fjärdedels ram (6U “ tídluckor) efter de adresser som alstras av skrivadressgeneratorn se. " Länk-gränssnitten 78 och 79 i gränssnittenheten 69 arbetar i I den aktuella utföringsformen är länk-gränssnittet_78 det styrande, och det fortsätter att arbeta på det ovan beskrivna sättet.

Läsadressgeheratorn i länk-gränssnittet 79 är däremot drivet av läsadresserna från läsadressgeneratorn 89 i länk-gränssnittet 78. Det bör observeras att man på grund av möjliga skillnader i tídsmultiplex-ledningarnas 15 och 16 längd flera eller färre än en fjärdedels ram av information kan skilja de skrivadresser och Detta är beting- en tvângsensad mod för upprätthållande av kanalsynkronism. läsadresser som används i länk-gränssnittet 79. at av att dataord som sänds på tidsmultiplex-ledningarna 85 och 86 befinner sig i kanalsynkronism, under det att någon sådan synkronism ej krävs på tidsmultiplex-ledningarna 15 och 16.

Samma kanal används i ett givet länk-gränssnitt för att både Den speciella kanal som används av ett givet länk-gränssnitt, exempelvis länk-gränssnit- tet 78, för att överföra styrmeddelanden, förhandsinställes och Varje av läsadressgeneratorn sända och ta emot styrmeddelanden. lagras i ett styrkanalregister 81. 89 alstrad adress överföres till en jämförare 91 som jämför denna lästa adress med den förhandsinställda styrkanalbeteckning som är' lagrad i styrkanalregistret 81. När jämföraren 91 konstaterar att den för tillfället lästa adressen är identisk med styrkanal- 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 22 beteckningen, alstrar den en grindningssignal som överföres till styrmeddelande-källregistret 80 och till ett styrmeddelande- beteckningsregister 92. Som svar på grindningssignalen från jämföraren 91 lagrar styrmeddelandebeteokningsregistret 92 infor- mationen pâ tidsmultiplex-ledningen 85. Under tiden för denna speciella kanal innehåller informationen på tidsmultiplex-led- ningen 85 innehållet i den styrkanal som skall användas av styr- enheten 17. Genom DMA-enhetens 58 funktion sänds innehållet i styrordregistret 92 till minnet 57 före nästa styrkanal. Pâ liknande sätt reagerar styrord-källregistret 80 för grindnings- signalen från jämföraren 91 genom att grinda sitt innehåll till tidsmultiplex-ledningen 76 ooh därmed sända styrordet. sändes och mottages av länk-gränssnittet 79 Då väsentligen lik- nande sätt, men den speciella styrkanalbeteckning som är förknip- Styrord pad med länk-gränssnittet 79 är en annan än den som är förknippad med länk-gränssnittet 78. * De läsadresser som alstras av läsadressgeneratorn 89 sänds även till en ramsekvensgenerator 93. Ramsekvensgeneratorn 93 svarar på dessa genom att alstra en unik sekvens "ramningsbitar" i en takt av en bit per kanal. Under varje kanal sänds den av ramsekvensgeneratorn 93fialstrade biten till en raminsättnings- krets 9U vilken placerar ramningsbiten i G-bit-positionen i dataordet från tidluck-utväxlingsenhet 11. Det dataord som innehåller denna ramningsbit sänds sedan via ett parallell-serie- -register 95 och en drivkrets 96 till tidsmultiplex-ledningen 13 som är ansluten till en unik ingångsport hos tidsmultip1ex-om- kopplaren 10. Varje dataord som mottages av lednings-gränssnit- tet 78 innehåller en ramningsbit som alstras och sändes av tids- multiplex-omkopplaren 10. Ett ramkontrollorgan 97 läser varje ramningsbit i varje dataord från tidsmultiplex-omkopplaren 10 och konstaterar huruvida dess kommunikationen med tidsmu1tiplex-om- kopplaren 10 fortfarande är i synkronism. Om synkronism förelig- ger, görs inga korrektioner; men om synkronism konstateras ej föreligga, åvägabringas âtersynkronisering genom kommunikation med klocksignalåtervinningskretsen 89 på sätt som är välkänt för en fackman. 9 ' k Tidsmultiplex-omkopplarens 10 ingângs- och utgàngsportar kan betraktas parvis, eftersom båda portarna är anslutna till samma länk-gränssnitt. Vidare är varje par ingångs- ooh utgângsportar hos tídsmultiplex-omkopplaren 10 kopplat till ett tidsmultiplex- 10 15 20 25 30 35 H0 8008849-5 23 -omkopplare-länkgränssnitt av liknande typ som länk-gränssnitten 78 och 79. I den föreliggande utföringsformen är länk-gränssnit- _ tet 78 kopplat till ett tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnitt 100 (fig. 5). Tidsmultiplex-omkopplare-länkgränssnittet 100 innehåller en mottagare 101 som tar emot dataord från tidsmulti- plex-ledningen 13 och överför dessa dataord till ett serie-paral- lell-register 102 via tidsmultiplex-ledningen 103. Bitströmmen från tidsmultiplex-ledningen 13 tillföres även till en klocksig- nalátervinningskrets 10H och en ramkontrollkrets 105 som härleder klocksívnaler därifrån resp. bestämmer om ramsynkronism förelig- ger. Tidsmultiplex-omkopplars-länkgränssnittet 100 innehåller vidare en skrivadressgenerator 106 som alstrar en serie skriv- adresser som svar på signaler från klockmottagningskretsen 10N.

Varje dataord som överförs till serie-parallell-registret 102 skrivs då i ett direktaccessminne 107 på den adress som alstras av skrivadressgeneratorn 106. * Tidsmultíplex-omkopplaren 10 innehåller även tiddelning- -rumsuppdelning-omkopplaren 108 vilken arbetar med ramar om 256 tídluckor om ungefär ÄS8 nanosekunder vardera för att fullborda vägar mellan sina ingàngs- och utgångsportar. 'Styrinformation som definierar omkopplingsvägen mellan de ingångs- och utgångs- portar som skall förbindas under varje tidlucka är lagrad i ett styrminne Ã9 (fíg. 1) som läses i varje tidlucka för att åstad- komma dessa förbindelser. Man bör komma ihåg att varje tidlucka har en numerisk beteckning och att under en given tidluoka data- ordkanalen med samma numeriska beteckning skall omkopplas.

Sålunda måste alla dataord i en kanal som har en given numerisk beteckning sändas till tiddelning-rumsuppdelning-omkopplaren 108 under sin tillhörande tidluoka för undvikande av otillräcklig noggrannhet vid omkopplingen. För detta ändamål innehåller tidsmultiplex-omkopplaren 10 en styrklockkrets 109 för att alstra en återkommande sekvens om 256 läsadresser som sänds till varje direktaccessminne i varje tidsmultiplex-omkopplar-länkgränssnitt väsentligen samtidigt. Följaktligen kommer direktaccessminnet 107 och de ekvivalenta direktaccessminnena som ingår i alla övriga tidsmultiplex-omkopplar-länkgränssnitt att läsa ett data- ord som är förknippat med samma tidfack väsentligen samtidigt. I den nu aktuella utföringsformen sänds de från dírektaccessminnet 107 lästa dataorden till ett parallell-serie-skiftregister 110 från vilket de sänds till tiddelning-rumsuppdelning-omkopplaren 108. 10 15 20 25 30 35 RO 8008849-5 ZH Alla dataord som skall sändas på tidsmultiplex-ledningen 15 till länk-gränssnittet 78 mottages från tiddelning-rumsuppdel- ning-omkopplaren 108 på en ledare 111 i en tidlucka av sin över- föring in i tíddelning-rumsuppdelning-omkopplaren 108. Tidsmul- tiplex-omkopplarlänk-grânssnittet 100 innehåller en ramsekvens- generator 112 som alstrar en serie ramningsbitar i en takt av en bit per tidlucka. Rambildningsbitarna sänds till en raminsätt- ningskrets 113 som placerar rambiten i bitpositionen G i varje dataord på ledaren 111. Varje dataord på ledaren 111 sänds sedan via drivkretsen 11H till länk-gränssnittet 78 via tidsmultiplex- -ledningen 15.

Varje styrtidlucka sänds av tidsmultiplex-omkopplaren fd (fig. 1) till styrfördelarenheten 31 via tidsmultiplex-ledningar- na 150 och 151 vilka är anslutna till IN/UT-port-paret 6H. I den nedan följande beskrivningen kommer styr-tidluckor från en given styrenhet att kallas sändnings-styrtidluckor under det att styr- -tidluckor till en given styrenhet kommer att kallas mottagninge- -styrtídluckor. Styrfördelarenheten 31, som visas mera i detalj i fig. 7, innehåller en länk-gränssnittkrets 152 som är väsent- ligen identisk: lik länk-gränssnictkrecsen 78'(f1g. u). Länk- -gränssnittkretsen 152 innehåller ej styrord-källregistret 80, styrkanalregistret 81, jämförelsekretsen 91 eller styrord-käll- beteckningsregistret 92 (fig. H), eftersom de funktioner som fullgöres av dessa kretsar ej erfordras i styr-fördelarenheten 31. Varje styrord som mottages på tidsmultiplex-ledningen 150 sänds i parallell form från länk-gränssnitt-kretsen 152 till en styr-fördelarenhet-ingångskrets 153 i den sändnings-styrtidlucka som är förknippad med detta styrord. Tidluok-beteckningen för varje styrord som sänds till styrfördelarenhetens ingångskrets 153 sänds väsentligen samtidigt via en kommunikatíonsväg 154 till en tidgivarkrets 155. De tidluck-beteckningar som sänds på detta sätt alstras av en läsadressgenerator (ej visad) i länk-gräns- snittet 152 som är ekvivalent med läsadressgeneratorn 39 i länk- -gränssnittet 78 (fig. 4). Styrfördelarenhet-ingångskretsen 158 är väsentligen en demultiplexer som har en ingangsport och maxi- malt 255 utgångsportar. Varje styrord som mottages på ingångs- porten hos styrfördelarenhet-ingångskretsen 153 sänds till den unika av de 256 utgångsportarna som definieras av tidluck-beteck- ningen vilken sänds på kommunikationsvägen 15H.

Den föreliggande utföringsformen innehåller trettioen tid- 10 20 25 30 35 HO 8008849-5 25 luck-utväxlingsenheter, exempelvis 11 och 12, av vilka vardera har tillgång till tvâ sändnings- och två mottagnings-tídluckor.

Följaktligen kommer den information som sänds till länk-gräns- snittkretsen 152 på tidsmultíplex-ledningen 150 att innehålla högst 62 sändnings-styr-tidluckor. Analogt kommer tidsmultiplex- -ledningen 151 att överföra högst 62 styr-tidluckor tillbaka till Styr-fördelarenhet-ingångskretsen I den aktuel- la utföringsformen är dessa aktiva utgângsportar förknippade med de första 62 tidluckorna i en ram och identifieras genom beteck- ningarna TS 1 t.o.m. TS 62. Utgångsporten hos den styrfördelar- tidsmultiplex-omkopplaren 10. 153 kräver sålunda endast 62 aktiva utgångsportar. enhet-ingångskrets 152 som är förknippad med tídluckan TS 1 är ansluten till ett buffertregister 158, och den utgångsport som är förknippad med tidluckan TS 62 är ansluten till ett buffertregis- ter 159. De styrkretsar 185 som är förknippade med sändnings- -styrtidluckan TS 1 är väsentligen identiskt lik styrkretsarna för de övriga 61 sändnings-styrtidluckorna. Därför kommer de- taljbeskrivning att lämnas endast över de styrkretsar 135 som är förknippade med tidluckan TS 1. Buffertregistret 159 är kopplat till dataingångsklämman hos en "FÖRST IN/FÖRST UT*-buffert 160, vilken buffert reagerar för en logisk "1"-puls på sin skrivstyr- klämma W genom att i sin första minnescell skriva in innehållet i buffertregistret 158. I enlighet med välkända principer för "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertar kommer varje information som place- ras i den första minnescellen att seríeöverföras till den sista ej upptagna minnescellen där den kvarhålles till dess att infor- mation läses ut från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten..

"FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 har vidare en lässtyrklämma R.

Som svar på en logisk "1"-puls på denna lässtyrklämma R överföres innehållet i den sista minnescellen från "FÖRST IN/FÖRST UT"- -bufferten, och innehållet i samtliga övriga celler i bufferten skiftas en cell i riktning mot utgången.

Som man torde erinra sig börjar varje styrmeddelande från tidluck-utväxlingsenheten, exempelvis 11, med ett starttecken och Innehållet i buffertregistret 158 överföres fortlöpande till en startjämförare 162 och en slutjäm- förare 163. Startjämföraren 162 innehåller ej jämförelsekrets och ett register som lagrar starttecknet. slutar med ett sluttecken.

När innehållet i buffertregistret 158 stämmer med det lagrade starttecknet sänder startjämföraren 162 en logisk “1" till 1-ställningsingången hos 10 15 20 25 30 35 HO .mor som motsvarar den inkommande tidluckans beteckning. 8008849-5 _ 26 en vippa 16U. Så snart vippan 164 är 1-ställd, alstrar den en logisk "1" på sin logiska "1"-utgângsklämma, vilken "1" tillföres till en OCH-grind 165.- OCH-grindens 165 utgångsklâmma är kopplad till skrivstyrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Den andra ingången hos OCH-grinden 165 är kopplad till en klämma 52 hos tidgivningskretsen 155._ Tidgivningskretsen 155 avger ffåfl klämman tz en serie pulser i en takt av en puls per ram Undef en tid tg som inträffar under tidluckan TS 2. Iidgiv- ningskretsen 155 innehåller en "1 av n"-avkodare som tar emot de tidluck-beteckningar som sänds på kommunikationsvägen 15H och tillför en logisk "1"-puls till den enda av dess 256 utgångskläm- Den" särskilda av dessa klämmer som tar emot den logiska "1"-pulsen under tidluckan TS 2 sänds som signalen t2 till QCH_¿pín¿ens 165 ingång.

Efter mottagningen av starttecknet i buffertregistret 158 kommer ett nytt styrord att placeras i buffertregistret 158 under tídluckan TS 1 i varje ram. Vidare medför varje puls t2 šom sänds till styrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 att innehållet i buffertregistret 158 lagras i den första minnes- cellen i "FÖRST IN/FÖRST UTH-bufferten 160. sätter till dess att sluttecknet är lagrat i buffertregistret 158.

Slutjämföraren 163 innehåller en jämförelsekrets och ett Slutjämföraren 163 alstrar en logisk "1“-utgångspuls när det i buffertregistret 158 lagrade Denna process fort- register som lagrar sluttecknet. tecknet befinnes överensstämma med det i slutjämföraren 163 lagrade sluttecknet. Denna logiska "1"-utgångspuls överföres via en fördröjningsenhet 166 till återställningsingången hos vippan 16fl. Fördröjningsenheten 166 fördröjer den logiska "1"-pulsen en tidsperiod som är större än en tidlucka. När den logiska "1"- -pulsen mottages av vippan 163 âterställes denna,'vilket medför att en logisk ”O” tillföres till dess logiska “1"-utgàngsklämma, vilket spärrar OCH-grinden 165 så att den ej avger nâgra ytterli- $afe ta-tidgivningspulser till styrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160.

Vid detektering av sluttecknet i registret 158 sänder slut- jämföraren 163 även en flaggsignal till ett CDU-styrorgan 168 via en buss 167. Denna flaggsignal anger att ett fullständigt styr- meddelande har mottagits av "FÖRST IN/FÖRST UT"-nufferten 160.

Som svar pâ varje flaggsignal från styrkretsen, exempelvis 135, 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 27 läser CDU-styrorganet 168 hela styrmeddelandet från den "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert som lagrar detta styrmeddelande. I den ifrågavarande utföringsformen initierar CDU-styrorganet 168 en sådan läsningsoperation genom att till en "1 av 6&"-avkodare 169 sända en'6-bits-kod vilken anger vilken "FÖRST IN/FÖRST UT"- -buffert som innehåller det styrmeddelande som skall utläsas.

Denna "1 av öü"-avkodare 169 reagerar för 6-bit-koden från styr- fördelarenhet-styrorganet 168 genom att tillföra en logisk "1" till en OCH-grind vilken är förknippad med lässtyrkretsarna hos den "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert som lagrar ett styrmeddelande. I det förevarande exemplet lagrar "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160 ett styrmeddelande. I konsekvens härmed kommer den 6-bit-kod som sänds till "1 av 64"-avkodaren 169 att ange OCH-grinden 170 som är förknippad med "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160. denna 6-bit-kod sänder "1 av 6H"-avkodaren 169 en logisk "1" till OCH-grinden 170. 168 en serie pulser i en takt av 2 MHz till den andra ingången Som svar på Dessutom sänder styrfördelarenhet-styrorganet nos OCH-grinden 170. även samtidigt sänds till ekvivalenta OCH-grindar i de övriga styrkretsarna. Eftersom OCH-grinden 170 tar emot en logisk "1" från avkodaren 169, sänds 2 MHz-pulserna av OCH-grinden 170 till lässtyrklämman R i "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 160. pà var och en av dessa pulser utläses ett styrord från "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 168 och sänds till CDU-styrorganet 168 via en buss 176. När CDU-styrorganet 168 detekterar ett sluttecken i den från bussen 176 mottagna informationen, avslutar det sändningen av 2 MHz-pulser. CDU-styrorganet 168 innehåller en minneskrets som används för att lagra varje styrord som läses från en av mottagnings-“FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna, exempel- vis 160 och 161. När ett fullständigt styrmeddelande har motta- gits och lagrats, läser CDU-styrorganet 168 destinationsdelen av Som svar detta styrmeddelande för att bestämma om styrmeddelandet skall sändas till det centrala styrorganet 30 eller till någon av de övriga styrenheterna, exempelvis 17 och 18. När destinations- delen av styrmeddelandet anger det centrala styrorganet 30, läser CDU-styrorganet (styrfördelarenhet-styrorganet) 168 styrmeddelan- det från sitt inre minne och sänder detta styrmeddelande till det centrala styrorganet 30 via kommunikationsvägen 32. Alternativt, när destinationsdelen anger en styrenhet, beräknar styrfördelar- enhet-styrorganet 158 den särskilda mottagnings-styrtidlucka som Det bör observeras att serien 2 MHZ-pulser 6 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 28 är förknippad med denna definierade styrenhet. Den speciella mottagningsstyrnings-tidluckan bestämmes ur en översättnings- tabell som är lagrad inom CDU-styrorganet 168. W Styrfördelarenheten 31 i den förevarande utföringsformen innehåller ett andra flertal "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertar av vilka "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 171 och 172 visas i fig. 7. "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 171 och 172 är förknippade med var sitt av utgângsregistren 173 och 17ü. Varje _ "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert och dess tillhörande utgångsregister används för att sända styrord till tidsmultiplex-omkopplaren 10 i den mottagningsstyrnings-tidlucka som är förknippad med den destination som definieras av varje styrmeddelande. I det före- liggande exemplet antages att det styrmeddelande som överföras från "FÖRST IN/FöRsT UT-h-bufferten 16o till styrfördeiarennenen 168 är destinerat till en modul som använder tidluckan 62 (TS 62) såsom mottagningsstyrnings-tídlucka. Styrfördelarenheten sänder till "1 av öü"-avkodaren 169 en 6-bit-kod som entydigt definierar de styrkretsar 186 som är förknippade med "FÖRST IN/FÖRST UT"- -bufferten 171. Den logiska "1" som alstras av "1 av 6H"-avkoda- ren 169 tillföres till en OCH-grind 175, vars utgångsklämma är kopplad till skrivstyrklämman W hos "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171. Dessutom börjar CDU-styrorganet 168 att läsa varje styrord i styrmeddelandet och tillföra det till bussen 176 som är anslu- ten gemensamt till samtliga "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertar, exem- pelvis 171 och 172. Väsentligen samtidigt med sändningen av varje styrord till "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna sänder styr- fördelarenhet-styrorganet 168 en logisk "1"-puls till OCH-grinden 175 och de ekvivalenta OCH-grindarna i var och en av de övriga styrkretsarna. Eftersom endast OCH-grinden 175 mottar en logisk "1" från "1 av öä"-avkodaren 169, kommer endast denna grind att släppa igenom den logiska "1"-pulsen från CDU-styrorganet 168 till klämman W hos dess tillhörande "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffert 171. Som svar på varje logisk “1"-puls som mottages på sin skrivstyrklämma W, kommer "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 att skriva styrordet på bussen 176 i sin ingàngslagringscell. Som ovan beskrivits seriematas dessa styrord till buffertens utgångs- iagringsposition. Lässtyz-kiämman R nos 'fx-“önsr IN/FöRsT uTfl-buf- ferten 171 är kopplad till tidgivningskretsen 155 så att den tari em0fi Síšflaleffla Ü61. Under varje t51-tidfack kommer följakt- ligen styrordet i den sista lagringspositionen i 10 15 20 25 30 35 ÄO 8008849-5 ~ - 29 "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 att sändas till utgångsregist- ret 173.

CDU-styrorganet 168 sänder även en startsignal till 1-ställ- ningsingângsklämman hos vippan 177 i början av en styrmeddelande- sändnings-funktion. Den logiska "1"-utgångssignalen från víppan 177 tillföres till en OCH-grind 178, vars utgångsklämma är kopp- lad till grindningsstyrningsklämman hos utgàngsregistret 173.

Efter det att vippan 177 har 1-ställts avges sålunda en logisk "1"-puls till utgångsregistret 173 som svar på varje t62-sig_ nal. Varje styrord som sänds till utgångsregistret 173 sänds till en CDU-utgàngskrets 179 under tidluckorna TS 62 som svar på t62-pulserna. Innan vippan 177 har 1-ställts grindas inga -1 signaler till CDU-utgàngskretsen 179.

Varje styrningsord som läses från "FÖRST IN/FÖRST UT"-buf- ferten 171 tíllföres även till ingångarna hos en s1ut-jämförelse- krets 180 som är väsentligen identiskt överensstämmande med * slutjämförelsekretsen 163. När slutjämförelsekretsen 180 detek- terar att det tecken som håller på att sändas från 7' "FÖRST IN/FÖRST UT"-bufferten 171 till utgângsregistret 173 är sluttecknet, alstrar den_en logisk "1"-puls som via en fördröj- ningskrets 181 sänds till vippans 177 återställníngsklämma.

Fördröjningskretsen 181 fördröjer den logiska "1"~pulsen från slutjämförelsekretsen 180 under en tidsperiod överstigande en tidlucka. Sålunda är vippan 177 återställd för att spärra sänd- ningen av Ytterligare 552-signaler till utgàngsregistret 173 efter det att sluttecknet har sänts.

CDU-utgàngskretsen 179 är en multiplexer med maximalt 256 ingàngsportar och en utgångsport. De första 62 av ingångsportar- na är entydigt förknippade med var sitt av tidluck-utgângsregist- ren, exempelvis 173 och 174. Som svar på tidluck-räkníngssigna- lerna från tidgivningskretsen 155 sänder CDU-utgångskretsen 179 ett styrningsord från ett av utgångsregistren, exempelvis 173 och 174, till sin utgângsport. Utgångsporten är i sin tur ansluten till länk-gränssnitt-kretsen 152 som arbetar enligt vad som ovan beskrivits för att sända de mottagna styrorden till tidsmultí- plex-omkopplingsenheten 10.

Det centrala styrorganet 30 alstrar även styrmeddelanden som skall överföras till styrenheterna, exempelvis 17 och 18. Varje styrmeddelande som alstras av det centrala styrorganet 30 inne- håller en destinationsdel som definierar den särskilda styrenhet 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 30 som skall ta emot styrmeddelandet. det centrala styrorganet 30 till CDU-styrorganet 168 via kommuni- kationsvägèn 32. CDU-styrorganet 168 lagrar varje styrmeddelande som det mottar från det centrala styrorganet 30 och läser, som ovan beskrivits, varje lagrad destinatíonsdel för att bestämma den styrenhet för vilken styrmeddelandet är avsett. CDU-styr- organet 168 sänder styrmeddelanden från det centrala styrorganet 30 på samma sätt som det sänder styrmeddelanden vilka mottages från "FÖRST IN/FÖRST UT"-buffertarna 160 och 161. Det följande är ett exempel på anropsuppkoppling och -nedkoppling i den aktu- I detta exempel önskar en abonnent vid abonnentapparaten 23 anropa abonnenten 26. Ledningsenheten 193 detekterar den initierande avlyftningen av mikrotelefonen på abonnentapparaten 23 och sänder ett meddelande till styrenheten Styrenheten 17 sänder som svar på Styrmeddelanden sänds från ella utföringsformen. 17 via kommunikationsvägen 27. detta meddelande från ledningsenheten 19 en instruktion till* ledningsenheten 19 vilken anger vilken kommunikationskanal mellan ledningsenheten 19 och tidluck-utväxlingsenheten 11 som skall användas för dataord-kommunikation. Vidare börjar styrenheten 17 sända kopplíngston i den_kanal som är förknippad med apparaten med den nyss avlyfta míkrotelefonen mellan tidluck-utväxlings- Styrenheten 17 fortsätter att övervaka likströmstillstándet för abonnentapparaten 23. Styr- enheten 17 detekterar vidare sifferslagningen vid abonnentappara- ten 23 och bryter kopplingstonen som svar på den första slagna siffran. Pâ grundval av hela det slagna numret och den anropande abonnentens identitet formulerar styrenheten 17 ett styrmedde- lande för det centrala styrorganet 30. Detta styrmeddelande innehåller en destinationsdel som identifierar det centrala styrorganet 30 och det innehåller vidare den anropande abonnen- tens identitet, den anropade abonnentens identitet samt viss med enheten 11 och ledningsenheten 19. den anropande abonnenten förknippad information, exempelvis betjäningsklass.

Fig. 8 är ett funktionsdiagram över kommunikationen mellan processorerna för upprättande av en förbindelse mellan abonnen- ter. I fig. 8 representerar "ursprungsenheten" 190 den initia- tivtagande abonnentapparaten 23, ledningsenheten 19, tidluck-ut- växlingsenheten 11 och styrenheten 17. Analogt representerar "avslutningsenheten" 191 motabonnenten 26, ledníngsenheten 22, tidluck-utväxlíngsenheten 12 och styrenheten 18. Varje kommuni- 10 15 20 25 30 35 H0 p ram i styrkanalen på tidsmultiplex-ledningen 13. 8008849-5 31 kation under förbindelseuppkopplingssekvensen representeras i fig. 8 av en linje som slutar med ett pilhuvud vilket anger dess riktning och som har en tillhörande bokstav (a) t.o.m. (3). Vid den följande diskussionen används bokstäverna (a) t.o.m. (g) för att identifiera den speciella kommunikation som diskuteras.

Styrmeddelandet (a) som är formulerat av styrenheten 17 i ur- sprungsenheten 190 sänds såsom ovan nämnts med ett styrord per I den ifrågava- rande utföringsformen är den tidsmultiplex-ledning som är för- knippad med en udda ordningsnummer uppvisande IN/UT-port den primära tidsmultiplex-ledningen som används för att överföra styrmeddelanden. Tidsmultiplex-ledningen som är förknippad med ett jämnt ordningsnummer uppvisande IN/UT-port-par används för att överföra längre meddelanden, exempelvis program och/eller datauppdateringsmeddelanden. Sålunda används styrkanalen pà tidsmultiplex-ledningen 13 för att överföra styrmeddelanden i det föreliggande exemplet. Styrningsorden i denna styrkanal omkopp- las av tidsmultiplex-omkopplaren 10 till styrningsfördelnings- enheten (CDU) 31 under den tidluoka som är förknippad med denna styrkanal. Som ovan beskrivits tolkar CDU 31 destinationsdelen av det mottagna meddelandet och sänder meddelandet till det centrala styrorganet 30.

Det centrala styrorganet 30 beräknar identiteten för den tidluck-utväxlingsenhet som är förknippad med den anropade abon- nentens identitet och tilldelar en ledig tidlucka för kommunika- tion mellan den anropade och den anropande abonnenten. I det föreliggande exemplet antages att tidluckan 16 är vald för denna kommunikation. Det centrala styrorganet 30 sänder sedan ett styrmeddelande (b) till tidluck-utväxlingsenheten 12 för avslut- ningsenneten 191 som ansluts till abonnentapparaten 26 via CDU 31 Detta styrmeddelande (b) innehåller den anropade abonnentens identitet, identiteten för och tidsmultiplex-omkopplaren 10. den tidluck-utväxlingsenhet 11 som är ansluten till den anropande abonnenten och den tidluoka som skall användas för kommunikation genom tidsmultiplex-omkopplingsenheten 10. Väsentligen samtidigt med att det centrala styrorganet 30 sänder styrmeddelandet (b) till tidluck-utväxlingsenheten 12 sänder det instruktioner (0) till styrminnet 29 via kommunikationsvägen 39, vilka instruktio- ner definierar de omkopplingsvägar som skall användas under tidluckan 16 för att förbinda tidluck-utväxlingsenheten 11 med 10 15 20 25 30 35 HO 8008849-5 _ 32 tidluck-utväxlingsenheten 12. Styrenheten 18 i avslutningsenhe- ten 191 kommer att som svar på styrmeddelandet (b) från det centrala styrorganet 30 tilldelaïen kanal mellan ledningsenheten 22 och tidluck-utväxlingsenheten 12 för kommunikationen med abonnentapparaten 26 och börjar sända den logiska "1"-E-biten (d) i den kanal som är förknippad med abonnentapparaten 26 till tidsmultiplex-omkopplarenheten 10. Man torde erinra sig att en styrenhet styr sändningen av logiska "1“-E-bitar i en given kanal genom att erhålla access till den lagringsplats i RAM 55 som är förknippad med denna kanal och genom att ställa om dess E-bit- -position på en logisk "1". Vidare formulerar styrenheten 18 ett styrmeddelande som definierar identiteterna för tidluck-utväx- lingsenheten 12 i avslutningsenheten 191, den tidlucka (tidluckan 16) som skall användas för kommunikationen, samt eventuell infor- mation om abonnenten 26 som är nödvändig för att styrenheten 17 skall kunna fullborda anropet. Detta styrmeddelande (e) sänds till tidluck-utväxlingsenheten 11 i ursprungsenheten 190 via styrkanalen till tidsmultiplex-omkopplaren 10, CDU 31 och till- baka genom tidsmultiplex-omkopplaren 10 i den styrkanal som är förknippad med tidluck-utväxlingsenheten 11. Utöver vad som ovan nämnts instruerar processorn 66 i styrenheten 18 E-bit-kontroll- kretsen 192 att övervaka tillståndet för E-biten i tidluckan 16 under en förutbestämd tidsperiod, exempelvis under 128 ramar.

Som svar pà meddelandet från styrenheten 18 börjar styrenhe- ten 17 att i den kanal som är förknippad med abonnentapparaten 23 sända en logisk "1"-E-bit (f) till tidsmultiplex-omkopplaren 10.

Vidare kontrollerar styrenheten 17 i ursprungsenheten 190 E-biten i den inkommande kanalen 16 från tidluck-utväxlingsenheten 12 med avseende på närvaro av en logisk "1". När en sådan logisk "1"-E- -bit mottages, sänds en kontinuitetssignal från E-bit-kontroll- kretsen 192 till processorn 66 i styrenheten 17, vilken signal anger att kommunikationsvâg-kontinuitet från tidluck-utväxlings- enheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 är känd. När kommu- nikationsväg-kontinuitet föreligger från tidluck-utväx1ingsenhe- ten 11 till tidluck-utväxlingsenheten 12, kommer E-bit-kontroll- kretsen 192-i styrenheten 18 att detektera en logisk "1"-E-bit i kanalen 16 under den förutbestämda tidsperioden. E-bit-kontroll- kretsen 192 i styrenheten 18 sänder en kontinuitetssignal till sin tillhörande processor 66 som svar på den logiska "1"-E-bi- ten. Som svar på kcntinuitetssignalen från E-bit-kontrollkretsen 10 15 20 25 30 35 H0 8008849-5 33 192 i styrenheten 18 meddelas ledningsenheten 22 att den skall sända ringström till abonnentapparaten 26, och hörbar rington 7 - återsändes under tidluekan 16 till abonnentapparaten 23. När abonnentapparatens 26 mikrotelefon avlyftes, meddelar lednings- enheten 22 styrenheten 18, som avlägsnar den hörbara ringningen från överföringen till abonnentapparaten 23 och den till abon- nentapparaten 26 tillförda ringströmmen. Styrenheten 18 sänder sedan ett styrmeddelande (g) över styrkanalen från tidluck-utväx- língsenheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 vilket anger att anropet har besvarats. Abonnenterna kan nu kommunicera.

Avslutandet av en förbindelse styrs normalt av den styrenhet som är förknippad med den anropande abonnenten, d.v.s i det U föreliggande exemplet styrenheten 17. När abonnenten vid appara- ten 23 lägger på sin mikrotelefon, kommer E-biten i kanalen mellan abonnentapparaterna 23 och 26 att ändras till en logisk "O". Som svar på den logiska "O"-E-biten sänder styrenheten*18 ett styrmeddelande till det centrala styrorganet 30 vilket anger att dess del i anropet har slutförts. Vidare sänds ett liknande meddelande från styrenheten 17 när tillståndet "míkrotelefon pâlagd" detekteras. Som svar på dessa båda meddelanden styr det centrala styrorganet 30 styrminnet 29 så att detta släpper den väg som förbinder kanalerna mellan abonnentapparaterna 23 och 26. Vidare kommer styrenheterna 17 och 18 att ledigkoppla vägen från sina tillhörande abonnentapparater till tidsmultíplex-om- kopplaren 10 så att dessa vägar kan användas för annan kommunika- tion. När abonnentapparaten 26 är den första vars mikrotelefon pålägges, sänder styrenheten 18 styrmeddelandet till styrenheten 17 via styrkanalen och informerar därigenom styrenheten 17 att tillståndet övergått till "mikrotelefon pâlagd". Som svar på ett sådant meddelande väntar styrenheten 17 en förutbestämd tids- period, liknande tangentnedslagstiden, och initierar sedan an- ropsnedkopplingsproceduren i enlighet med vad som nyss beskrivits.

Den avslutande abonnenten kan ha vissa egenskaper som medför ändring av den normala rutinen vid fullbordande resp. avslutning av en förbindelse. Exempelvis kan abonnenten 26 (den avslutande abonnenten i det föregående exemplet) vara föremål för samtals- spårning. I denna situation är det önskvärt att varje anrop till abonnenten 26 kvarhâlles i uppkopplat tillstånd till dess att I enlighet med detta exempel uppkopplas en förbindelse på ett sätt som mycket liknar abonnenten 26 lägger på sin mikrotelefon. 10 15 20 25 30 35 H0 8008849-5 _ 3U det föregående exemplet. Det första styrmeddelandet från tid- luck-utväxlingsenheten 12 till tidluck-utväxlingsenheten 11 kommer emellertid att innehålla en del som anger att samtalsspâr- ning pågår på det anrop som är under uppkoppling. Som svar på detta styrmeddelande modifíerar styrenheten 17 anropsavslutnings- sekvensen så att de fullbordade vägarna ej avlägsnas förrän ett meddelande mottages från styrenheten 18 av innebörd att abonnen- ten 26 har lagt på sin mikrotelefon.

Det bör observeras att den ovan beskrivna utföringsformen endast är ett belysande exempel på principerna enligt uppfin- ningen och att andra arrangemang kan åstadkommas av en fackman utan att uppfinningstanken eller ramen för uppfinningen frångâs.

Claims (5)

35 sooàs49-5 Patentkrav

1. Telekommuníkations-omkopplíngsanordning innefattande dels en omkopplíngsenhet (10); dels en avslutningsenhet (191) som är ansluten till omkopplings- enheten (10) för att alstra dataord; dels en ursprungsenhet (190) som är ansluten till omkopplings- enheten (10) för att alstra dataord och för att sända via-val-infor- mation som definierar avslutningsenheten till ett centralt styrorgan (30); varvid det centrala styrorganet (30) innehåller apparatur för att styra omkopplingsenheten (10) så att denna fullbordar en kommu- nikationsväg, som har en unik identitet, mellan ursprungsenheten (190) och avslutningsenheten (191) som svar på via-val-informatio- nen, vilken anordning är k ä n n e t e c k n a d av att det cent- rala styrorganet (30) är anordnat att som svar på via-val-informa- tionen från ursprungsenheten (190) till avslutningsenheten (191) sända ett styrmeddelande vilket identifierar ursprungsenheten (190) och dessutom identifierar kommunikationsvägen; varjämte avslutningsenheten (191) dessutom innefattar: avslutningsenhet-sändningskretsar (18, 69) för att till ur- sprungskretsen (190) sända ett styrmeddelande som definierar identi- teten för kommunikationsvägen och dels första kommunikationskretsar (12) för att sända och ta emot dataorden på den unikt definierade kommunikationsvägen; och ursprungsenheten (190) dessutom innefattar: andra kommunikationskretsar (11) vilka är anordnade att som svar på styrmeddelandet från avslutningsenheten (191) sända och ta emot dataorden på kommunikationsvägen.

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att ursprungsenheten (190) innefattar en ursprungsenhet-kvitteringskrets (11, 17) som är anordnad att som svar på styrmeddelandena identifiera kommunikationsvägen för att sända en ursprungsenhet-kvitteringssignal till de första kommunika- tíonskretsarna (12); varjämte de första kommunikationskretsarna (12) innehåller: första kretsar (H8) som är anordnade att som svar på ursprungs- enhet-kvitteringssignalen sända och ta emot dataord på kommunika- tionsvägen först efter det att ursprungsenhet-kvitteringssignalen har mottagits av de första kommunikationskretsarna (12).

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att 8008849-5 36 ursprungsenhet-kvítteringskretsen (11, 17) innehåller andra kretsar (55) för att sända ursprungsenhet-kvitteringssignalen på kommunika- tionsvägen; och de första kommunikationskretsarna (12) innehåller dels tredje kretsar (38) för att ta emot ursprungsenhet-kvítteríngs- signalen från kommunikationsvägen och dels kontrollkretsar (192) som är anordnade att som svar på ursprungsenhet-kvitteringssignalen aktivera de första kommunikatíonskretsarna (12) att sända och ta emot dataorden. _

4. U. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n'a d av att avslutníngsenheten (191) innehåller avslutningsenhet-kvitterings- kretsar (12, 18) som är anordnade att som svar på styrmeddelandet från den centrala styrenheten (30) identifiera kommunikationsvagen för att sända en avslutningsenhet-kvitteringssignal till nämnda andra kommunikatíonskretsar (11), varjämte nämnda andra kommunika- tionskretsar (11) innehåller första kretsar (H3) som är anordnade att som svar på avslutningsenhet-kvitteringssignalen sända och ta emot dataorden på kommunikationsvâgen första efter det att avslut- ningsenhet-kvitteringssignalen har mottagits av nämnda andra kommu- níkatíonskretsar (11).

5. Anordning enligt_kravet M, k ä n n e t e clk n a d av att avslutningsenhet-kvitteringskretsarna (12, 18) innehåller andra kretsar (55) för att sända avslutníngsenhet-kvitteringssignalen på kommunikationsvägen; och att de andra kommunikationskretsarna (11) innehåller dels tredje kretsar (38) för att ta emot avslutnings- enhet-kvítteringssignalen från kommunikationsvägen och dels kretsar (192) vilka är anordnade att som svar på avslutningsenhet-kvitte- ringssignalen aktivera nämnda andra kommunikationskretsar (11) att sända och ta emot dataorden. _~---_----_--__