SE448764B - Hopkopplingsdon - Google Patents

Description

lO 15 20 25 30 35 4-48 764 2 Hopkopplingsdonet enligt uppfinningen undanröjer dessa problem och medför förbättrad inriktning mellan arbetsstycke och verktyg.fbpkopplingsdonet enligt upp- finningen minskar eller eliminerar också manuellt arbete V: vilket är speciellt riskfyllt när verktygets varvtal och flexibilitet ökar. Vidlmpkopplingsdonet enligt upp- finningen ár dessutom till skillnad från de tidigare w kända donen kopplingsorganen placerade mycket nära verk- tygets skäryta, och det föredras att ha åtminstone en av ledpunkterna hosfmpkqqflingakmet belägen framför verk- tygets kalibreringskrona eller högsta punkt när verktyget rör sig genom en borrning eller annan arbetsyta, så att hopkopplingsdonetenligt uppfinningen verkligen arbetar genom att dra arbetselementet genom borrningen i stället för att skjuta genom det, såsom har gjorts tidigare.

Härigenom reduceras sidokrafterna avsevärt liksom risken för knäckning samtidigt som geometrin på den bearbetade ”ytan förbättras. Detta är speciellt viktigt när hopkopp- lingsdonet enligt uppfinningen används tillsammans med heningsverktyg där henarna har extremt hårda slipytor som ingriper med arbetsytan under förflyttning verktyget därigenom, vanligtvis vid rörelse av verktyget i den ena riktningen, för att hena arbetsytan till en mycket exakt, slutgiltig storlek och jämnhet. Därefter kan verktyget avlägsnas genom att dras tillbaka genom borrningen medan det fortfarande roterar. Denna tillbakadragning har liten eller ingen effekt på borrningen och kräver mycket liten kraft eftersom borrningen vid den tidpunkten redan har det önskade måttet. Dett gäller även om verktyget roterar när det avlägsnas. Typiska heningsverktyg för vilkalugmopp- lingsdonet enligt uppfinningen är speciellt avsett ViSaS och beskrivs i SE-patentet (7902359-4).

Andra kända konstruktioner med flexibla anslutninge- organ visas och beskrivs i US patenten 2 354 184, 2 386 630, 2 526 105, 2 895 314, 3 ll2 625 och 4 080 079. Emellertid har samtliga de i dessa patent visade och beskrivna kon- struktionerna sådana brister och olägenheter som beskrivits ovan men som inte föreligger vid användning av hopkopplings- lO 15 20 25 30 35 448 764 3 donet enligt uppfinningen. HoU«nnflingsdonet enligt upp- finningen är dessutom konstruktions- och funktionsmässigt helt annorlunda kända typer av konstruktioner inklusive de i de angivna patenten avslöjade. Det primära ändamålet med uppfinningen är därför att anvisa ett nytt don för anslutning eller hopkoppling av sådana element som dri- vande och drivna element.

E Ett annat ändamål är att anvisa ett flexibelt hop- kopplingsdon med begränsad relativ vinkelrörelse.

Ett annat ändamål är att anvisa en hopkopplingsanord- ning som är relativt säker och problemfri.

Ett ning som annat ändamål är att anvisa'en hopkopplingsanord- inte medför oönskade skjuv- eller andra laster på någon av de ingående komponenterna.

Ett som förutbestämbart begränsar relativ axiell rörelse annat ändamål är att anvisa en universalkoppling, mellan drivande och drivna element.

Ett annat ändamål är att anvisa en relativt stark men ändå något flexibel anslutning mellan hopkopplade element.

Ett annat ändamål är att minska oönskat spel eller glapp mellan drivande och drivna element till ett minimum.

Ett annat ändamål är att reducera eller eliminera risken för knäckning och oönskade sidokrafter vid använd- ning av en flexibel koppling mellan drivande och drivna element.

Ett annat ändamål är att anvisa ett hopkopplingsdon som medger begränsad, universell vinkelrörelse mellan de hopkopplade elementen.

Ett annat ändamål är att anvisa en relativt enkelt och lättmonterad hopkqqflingsanonfifing som kan göras i ut- föranden med enkla eller dubbla leder.

Ett annat ändamål är att anvisa en universalkoppling .vilken kan konstrueras för att dra i stället för att skjuta ett verktyg genom ett arbetsstycke för att därigenom reducera sidokrafterna och oönskad knäckning.

Ett annat ändamål är att göra det lättare att starta ett verktyg som rör sig in i ett arbetsstycke och att 10 15 20 25 30 35 448 764 4 minska de normalt därmed förbundna riskerna till ett minimum.

Ett annat ändamål är att göra maskinverktygopera~ tioner mera automatiska och mindre manuella.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en universalkopp- ling som kan köras säkert också vid relativt höga varvtal.

Dessa och andra ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå vid den följande, närmare beskrivningen av uppfinningen med hänvisning till de bifogade ritningarna.

Fig l är en längdsektion och åskådliggör en utföringsform av anslutningsdonet enligt uppfinningen med en led. Fig 2 är en längdsektion och åskådliggör en annan utföringsform av anslutningsdonet enligt uppfinningen med en led. Fig 3 är en partiell längdsektion och åskådliggör en utförings- form av anslutningsdonet enligt uppfinningen med två leder. Fig 4 visar en mot fig 3 svarande sektion och åskådliggör en annan utföringsform av anslutningsdonet med tvâ leder. Fig 5 visar en tvärsektion längs linjen 5-5 i fig 3. Fig 6 visar en tvärsektion längs linjen 6-6 i fig 4. j I fig l betecknar 10 ett drivande element, vilket har ett cylindriskt parti 12 med ett utskjutande ändparti 14 med mindre diameter. Elementet 10 är anslutet till eller hopkopplat med ett drivet element l6, vilket är svagt koniskt och har en cylindrisk borrning l8 vilken sträcker sig in i elementet från den större diameter uppvisande änden. Borrningen l8 har något större diameter än det utskjutande ändpartiet 14 på det drivande elementet l0 och har ett flerhörnigt parti 20, vilket vid det visa- de utförandet är sexhörnigt och är bildat av plana ytor 22.

Det sexhörniga borrningspartiet 20 har något mindre total tvärsektion än borrningen 18, och skälen till detta kommer att framgå längre fram.

Det utskjutande ändpartiet 14 på det drivande elementet l0 har ett sexhörnigt eller -kantigt huvud 24 som är i ett stycke anslutet till ändpartiet 14 via en hals 26 med reducerad diameter. Huvudet 24 är bildat av flera likadana sidoytor 28, som är avrundade i axiell riktning och har 10 15 20 25 30 35 4-48 764 5 sådan storlek att de passar till och ingriper med de plana ytorna 22 på det sexkantiga borrningspartiet 20, när ändpartiet 14 sträcker sig in i borrningen 18.

En tvärborrning 30 sträcker sig genom det drivna elementet 16 vid ett ställe mellan borrningens 18 ändar.

Det drivande elementets 10 utskjutande ändparti 14 har också en tvärborrning eller genomgående kanal, vilken är bildad av tvâ motriktade försänkningshål 32 och 34 och en mindre diameter uppvisande tvärborrning 36, vilken sträcker sig däremellan. En tapp 38 sträcker sig genom tvärborrningen 30 i elementet 16 och genom den av borr- ningspartierna 32, 34 och 36 bildade kanalen. Tappen 38 har samma diameter som borrningen 30 för att sitta i denna med presspassning och har mindre diameter än borr- ningspartierna 32, 34 och 36, så att en viss begränsad vinkelrörelse är möjlig mellan tappen 38 och kanalen 32, 34 och 36. Detta ger också en viss fri rörelse av tappen 38 relativt det drivande elementet 10, vilken rörelse är önskvärd på grund av att drivkraften mellan elementen 10 och 16 överförs från det sexkantiga huvudet 24 till det sexkantiga borrningspartiet 20 och ingen driv- eller skjutkraft upptas av tappen 38 med undantag för en drag- kraft när verktyget dras upp ur arbetsstyckets borrning efter att ha förts genom denna. Vid denna tidpunkt är lasten på tappen 38 minimal eftersom bearbetning till önskat mått har uppnåtts. Tappen 38 upptar därför ingen last när det drivna elementet 16 frammatas genom den bearbetade borrningen, vilket är ytterst önskvärt. Genom att ha ett visst fritt spel mellan tappen och det drivande elementet 10 tillåts emellertid elementen 10 och 16 att ha en begränsad, fri vinkelrörelse i förhållande till varandra men inte tillräckligt stor för att överskrida spelrummet hos försänkningsborrningarna 32 och 34. Detta spelrum får heller inte överskridas i omkretsriktningen och uppgår vanligtvis till mindre än ca en grad, och detta är fördelaktigt av flera längre fram beskrivna skäl.

I en typisk situation är en halv grads relativ vinkel- rörelse fullt tillräcklig.

LI! 10 15 20 25 30 35 4:. 4> 03 \I CK å. 6 En utföringsform av den i fig l och 2 visade typen med en led är speciellt användbar i en situation där ett sådant verktyg som en borr eller ett heningsverktyg vid användning skall hållas av en operatör. I dessa fall bildar operatörens hand en andra led för att för- hindra oönskad snedställning eller kärvning och för att i viss utsträckning möjliggöra sidojustering av verktyget.

Med en utföringsform av den i fig 3 och 4 visade typen med dubbla leder är emellertid en viss självjuste- ring för att kompensera för felaktig inriktning och liknande möjlig, och dessa utföranden är lättare att anpassa för användning i automatiska eller halvautomatiska maskiner där operatören inte behöver hålla verktyget men kan behövas i vissa fall för att starta verktyget i arbetsstycket. Detta skall sättas i motsats till oböjliga eller stela anslutningar eller anslutningar som är alltför lösa och glappa. Detta kommer att förklaras mera i detalj senare ooh är möjlig genom att de drivande och drivna elementen vid ett hopkopplings- eller anslutningsdonxned dubbla leder kan bibehållas i parallellt eller nästan parallellt läge även om de inte är exakt axiellt inriktade med varandra. Stor~ leken på den möjliga vinkelrörelsen är begränsad av par- tiets 14 diameter jämfört med borrningens 18 diameter och också av hur långt partiet 14 sträcker sig in i borr- ningen l8. Passningsnoggrannheten mellan huvudets 24 ytor 28 och borrningens 18 ytor 22 påverkar också i viss utsträckning storleken på den möjliga relativa rörelsen.

Givetvis är det så att ju bättre passningen är desto mindre är glappet och desto bättre är drivanslutningen mellan elementen.

”Det drivna elementet 16 har ett gängat borrningsparti 40, som upptar en justerbar plugg 42 som på sin ände 44 har en del av en sfärisk yta. En plastdel 45 är anbragt i pluggens 42 sida och ingriper med det gängade partiet 40 för att kvarhålla pluggen 42 i inställt läge. Änden 44 anligger mot en planbottnad hålighet eller skål 46 i den fria änden av elementets 14 huvud 24. Under en arbetsoperation där elementet 16, vilket har ett därpå 10 15 20 25 30 35 448 764 7 monterat verktyg 48, förflyttas genom en borrning i ett arbetsstycke 50 från vänster åt höger, anligger skålen 46 mot pluggens 42 sfäriska ände 44 för att överföra den axiella lasten från det drivande till det drivna elementet.

Detta innebär att det inte förekommer någon axiell eller annan last på tappen 48 som kan medföra en snedställning eller kärvning.

Vid tillämpning av uppfinningen inom heningstekniken, där verktyget 48 är ett heningsverktyg med en konisk inneryta som passar till det drivna elementets 16 koniska ytteryta, har man funnit det önskvärt att låta verktygets 48 yttre arbetsyta nå en hög punkt eller krun 52. Det föredras därvid som visas att ha krunet 52 till vänster om huvudet 24, så att anslutningen mellan den plana ytan 46 och den sfäriska ytan 44 är placerad för dragning i stället för skjutning av verktyget 48 genom arbetsstycket 50 åtminstone under den del av heningen. Det må emeller- tid påpekas att en viss skjutning äger rum när verktyget 48 förflyttas genom arbetsstycket och att dragningen sker i huvudsak när krunet 52, vilken är verktygets 48 del med största diameter, förflyttar sig genom arbets- stycket. Detta är ett ytterst önskvärt tillstånd. Det medför distinkta operationstekniska fördelar, bl a eliminering av varje tendens hos kopplingen till knäckning eller vikning och minimering eller fullständig eliminering av eventuella siddtryckkrafter som skulle medföra fel.

När verktygets 48 krun 52 passerat helt genom arbetsstycket 50 kan verktyget relativt lätt avlägsnas från arbetsstycket under samtidig rotation genom att man helt enkelt drar tillbaka det. Under avlägsningen sker liten eller ingen ytterligare avverkning och krävs relativt liten kraft. Detta är av fördel på grund av att den större delen av utdrag- ningskraften upptas av tappen 38. Detta har inte befunnits medföra några nackdelar eller skador på arbetsstycket eller tappen.

Vid den i fig l visade utföringsformen har som nämnts huvudets 24 skål 46 en plan yta och är den justerbara tryckdelen 42 sfärisk där den ingriper med urtaget. Detta 10 15 20 25 30 35 448 764 8 har gjorts för att åstadkomma minsta möjliga kärvning eller friktion under överföringen av drivkraften från det drivande till det drivna elementet. Tryckdelens 42 läge är justerbart i den gängade borrningen 40 genom användning av en nyckel eller skruvmejsel. En nyckelfatt- ning 54 (eller ett skruvmejselspår) visas i änden av delen 42 för detta ändamål.

Fig 2 visar en annan utföringsform av ett anslutninge- don 60 med en led. Anslutningsdonet 60 arbetar på samma sätt som anslutningsdonet enligt fig l men skiljer sig konstruktionsmässigt därifrån i flera avseende. Den viktigaste skillnaden är att anslutningsdonet 60 har ett drivande element 64 med ett parti 62 som har ett fler- hörnigt huvudparti 66 vilket är placerat i ett fler- hörnigt borrningsparti 68 i ett drivet element 70. Kon- struktionen av borrningspartiet 68 liknar den hos borr- ningspartiet 20 i fig l. Emellertid har huvudet 66 vid utföringsformen enligt fig 2 en genomgående tvärborrning 72, vilken befinner sig mittför en tvärborrning 73 genom det drivna elementet 70. En tapp 74 sträcker sig genom de mittför varandra belägna borrningarna 72 och 73, och när anslutningsdonet används för att föra ett verktyg genom ett arbetsstycke från vänster till höger utövas ingen last på tappen 74 på grund av att tvärborrningen 72 har övermått. Precis som vid utföringsformen enligt fig l har tappen 74 flera funktioner inklusive att hålla ihop delarna och möjliggöra avlägsnande av verktyget från arbetsstycket. Tappen 74 befinner sig vid eller nära huvudets 66 axel, så att huvudet kan vrida sig relativt tappen, och det kan vid denna utföringsform vara möjligt att använda en något mindre tvärborrning än tvärborr-, ningen 72. Precis som vid utföringsformen enligt fig l överförs också vid utföringsformen enligt fig 2 drivkraf- ten för att rotera det drivna elementet 70 genom ingreppet mellan huvudet 66 och partiet 68 och genom ändtryck- organ som kommer att beskrivas.

Vid utföringsformen enligt fig 2 finns det ett urtag 76 i det drivna elementet för upptagning av en tryckdel l0 l5 20 25 30 35 448 764 9 i form av ett kullager 78. Urtaget 76 kan vara förträngt för att hindra kullagret 78 från att falla ut. Kullagret 78 ingriper med en plan ändyta 80 på huvudet 66 för att bilda en ojusterbar axialtryckyta mot vilken huvudet 66 anligger och kan leda utan friktion. Med undantag av de beskrivna, konstruktionsmässiga skillnaderna har utförings- formen enligt fig 2 samma konstruktion och funktion som utföringsformen enligt fig l, varvid båda utföringsformerna är enkelledade. Som förklarats tidigare är anslutningsdon med en led speciellt användbara för handhållna verktyg där operatörens handleder utgör en andra led för att hålla verktyget riktigt inrättat utan kärvning.

I fig 3 och 4 visas anslutningsdon med dubbla leder, och dessa anslutningsdon har vissa konstruktions- och funktionssärdrag gemensamma med de i fig l och 2 visade anslutningsdonen med en led. De tvåledade anslutninge- donen är bättre anpassade för användning vid automatiska eller halvautomatiska verktyg. I samtliga fall ger dessa anslutningsdon begränsad vinkelrörelse mellan sådana element som drivande och drivna element. Vid tvåledade anslutningsdon delas emellertid vinkelrörelsen mellan elementen av två leder i stället för en. I vissa använd~ ningsfall medför detta stora fördelar, bl a där ett verktyg ingriper med en cylindrisk yta. Detta beror på att de tvåledade anslutningsdonen gör det möjligt för det verktyget uppbärande, drivna elementet att upprätt- hålla inriktningen med den bearbetade borrningen i arbets- stycket när denna borrning inte är exakt inriktad efter maskinens spindel och det drivna elementet. Detta gör det möjligt för ett sådant verktyg som ett roterande heningsverktyg att köras helt med en maskin utan att operatören behöver hantera eller styra verktyget utom möjligen för att starta i arbetsstycket. Fördelarna med detta ur noggrannhets- och arbetsbesparande synpunkt inses lätt. .

Med siffran l00 betecknas ett drivande element som visas axiellt inriktat med ett drivet element 102, vilket är hopkopplat med det drivande elementet 101 medelst ett 10 15 20 25 30 35 0.448 764 10 dubbel- eller tvåledat anslutningsdon 104. Flera utförings- former av det tvåledade anslutningsdonet visas på ritningarna och kommer att beskrivas i detalj. Med hänvisning till fig 3 har det drivande elementet 100 en försänkningsborrning 106, som sträcker sig inåt från elementets fria ände.

Borrningen 106 är cylindrisk och kommunicerar med ett borrningsparti 108 som är sexkantigt och är begränsat av Sex plana ytor. Det sexkantiga borrningspartiet 108 har något mindre total tvärsektion än borrningen 106 av skäl som kommer att framgå. Ytterligare ett borrnings- parti ll0 sträcker sig ännu längre in i elementet 100 och kommunicerar med ett gängat borrningsparti 112. Det gängade borrningspartiet ll2 upptar en gängad justerings- del 114 som vid sitt ändparti ll6 har en delsfärisk yta.

Det sfäriska ändpartiet 116 är utformat på ett fyrkantigt ändparti 118 som utgör organ för justering av dess axiella läge genom användning av en lämplig, inte visad hylsnyckel. En ställskruv 119 finns för att låsa delen 114 i ett önskat justeringsläge.

Det drivna elementet 102 är rörformigt och har en konisk ytteryta för att ta emot ett heningsverktyg eller liknande. Det drivna elementet 102 har också ett gängat borrningsparti 120 som upptar en gängad justeringsdel 122 med en sfärisk ände 124. Vidare har det drivna elemen- tet l02 ett borrningsparti 126 vilket sträcker sig inåt från elementets 102 fria ände och kommunicerar med ett sexkantigt borrningsparti 128.

Av väsentlig betydelse vid den tvåledade utförings- formen är anordningen av en tvåhövdad länk eller kopplings- del 130 med två likadana, motbelägna, sexkantiga huvuden 132 och 134. Vartdera huvudet 132 resp 134 har sex axiellt avrundade vtor 136 resp 138 och ingriper samverkande med tillhörande plana ytor på det sexkantiga borrningspartiet 108 resp 128.

Huvudet 132 har en tvärborrning 140, som har över- mått och sträcker sig genom huvudet mellan två av de mot- satta ytorna 136 därav, och när huvudet l32 är anbragt i borrningspartiet 108 på det i fig 3 visade sättet be- l0 15 20 25 30 35 448 764 11 finner sig tvärborrningen 140 mittför en tvärborrning 142 genom det drivande elementet 100. I detta läge och med huvudets 132 ändyfa 144 1 anliggning mot delens 114 sfäriska yta 116 införs en tapp 146 genom borrningarna 140 och 142 för att hålla ihop det drivande elementet 100 och kopplingsdelen 130. Denna anslutning medger en begrän- sad, universell vinkelrörelse mellan dessa delar, varvid rörelsen begränsas av spelet mellan kopplingsdelens 130 kropp 148 och borrningen 106 och mellan huvudet 132 och det sexkantiga borrningspartiet 108. Borrningens 140 över- mått säkerställer att tappen 146 inte upptar någon last när ett verktyg förflyttas framåt genom ett arbetsstycke under cykelns arbetsfas. Det må påpekas, att i alla lägen av relativ rörelse mellan delarna 100 och 130 ingriper huvudets 132 ändyta 144 med justeringsdelens 114 sfäriska ändparti 116 för att förhindra glapp däremellan och åstad- komma en tvångsmässig drivanslutning i riktning axiellt framåt. Återigen må påpekas att ingen del av den axiella drivkraften utövas mot eller upptas av tappen 146. vid utföringsformen enligt fig 3 är huvudet 134 pla- cerat i det sexkantiga borrningspartiet 128 och ingriper det därmed på ett liknande sätt som huvudet 132. Den fria änden av huvudet 184 har ett planbottnat urtag 150 som samverkar med justeringsdelens 122 delsfäriska änd- parti 124 för att uppta den axiella lasten. Kopplings- delen 130 kropp 148 har också två motriktade försänknings- borrningar 152 och.l54 och en dessa till varandra anslu- tande tvärborrning 156, varvid borrningarna 152, 154 och 156 befinner sig mittför en tvärborrning 158 i det drivna elementet 102. Tvärborrningarna 152, 154, 156 har större diameter än tvärborrningen 158, och en tapp 160 sträcker sig genom dessa tvärborrningar. Skälen härför har redan förklarats. Tapparna 146 och 160 är lämpligen men inte nödvändigtvis placerade vinkelrätt mot varandra för att skapa det bästa driftförhållandet.

Det drivna elementet 102 har en konisk ytteryta för att ta emot ett rörformigt heningsverktyg 162 med konisk inneryta. Verktyget 162 täcker tappens 160 fria ändar 10 15 20 25 30 35 44sl7s4 12 för att hindra denna från att lossna även om tappen 160 lämpligen är anbragt i elementets 102 tvärborrning l58 med presspassning.

Heningsverktyget l62 har en utvändig arbetsyta 164 som är gjord av något hårt material, exempelvis diamantpartiklar i ett bindemedel eller partiklar av ett sådant ämne som borr- nitrid med kubisk gitterstruktur eller volframkarbid. Skälet till att använda så hårda material är att verktyget skall behöva passera den arbetsyta som skall henas endast en gång för att hena denna yta till något exakt, önskat mått och.till önskade ytegenskaper. Detta åstadkoms genom tillförsel av rotationskraft till och genom det drivande elementet 100 och kopplingsdelen 130 till det drivna elementet 102 under axiell rörelse av verktyget (eller arbetsstycket) för matning av verktyget genom arbetsstycket.

Verktyget 162 har en väsentligen cylindrisk ytteryta som når ett svagt krön vid 166, vilket befinner sig vid ett ställe som representerar det önskade, slutgiltiga måttet på arbetsstycket. Krönet 166 är lämpligen beläget till vänster om huvudet 134 vid utföringsformen enligt fig 3.

Detta har gjorts för att anslutningsdonet skall dra och inte skjuta verktyget 162 genom arbetsstycket, speciellt när verktygets parti med största diameter förflyttas däri- genom. Skälet härtill är att förhindra oönskade sidotryck- och vikningskrafter som annars skulle kunna åstadkomma onoggrannhet och skador.

Det är viktigt att förstå att det drivna elementet 102 vid de tvåledade utföringsformerna enligt fig 3 och 4 inte behöver befinna sig exakt axiellt i linje med eller ens parallellt med det drivande elementet l00 under drift.

Detta beror på anslutningsdonets förmåga till självinrätt- ning efter arbetsstycket, vilket skulle vara omöjligt vid ett don utan sådan anslutning. I ett enkelledat anslut- ningsdon där operatören håller i och styr verktyget bildas den andra leden som nämnts av operatörens handleder. I det två- eller dubbelledade anslutningsdonet är det å andra sidan så, att när verktyget en gång har startat i arbetsstycket har donet förmåga att självt hålla sig q, 10 l5 20 25 30 35 448 764 13 inriktat efter arbetsstycket även om en viss felinrikt- ning föreligger mellan de drivande och drivna elementen.

Fig 5 är en förstorad tvärsektion som mera i detalj visar konstruktionen hos den justerbara stoppdelen 114 i det drivande elementet 100.

Fig 4 visar ytterligare en utföringsform av en tvåledad universalkoppling 200 vilken används för samma ändamål som utföringsformen enligt fig 3, nämligen för hopkoppling av två väsentligen i linje med varandra pla- cerade element 202 och 204. Kopplingen 200 skiljer sig från kopplingen i fig 3 i flera avseenden, bl a genom att tvärtappar 206 och 208 sträcker sig genom tvärborr- ningar med övermått i respektive huvuden 212 och 214 i stället för genom en förstorad tvärborrning i ett mellanläge i kopplingsdelens kropp. Även vid utförings- 206 och 208 placerade är önskvärt men inget formen enligt fig 4 är tapparna vinkelrätt mot varandra, vilket är utföringsformerna krav. Frânsett dessa skillnader enligt fig 3 och 4 likadana och arbetar de på samma sätt.

Organen i kopplingen 200 för upptagning av ändtryok- eller axiallasten kan vara likadana som de redan tidigare beskrivna organen eller som de i fig 4 visade, där det drivande elementet 202 är rörformigt och har en tryckdel 216, vilken kan justeras medelst ett lämpligt, inte visat verktyg som sträcker sig genom elementet 202 från dettas motsatta ände. Axialtryckorganen i det drivna elementet 204 omfattar en kula 218 i ett lämpligt urtag. Urtaget kan om så önskas vara deformerat genom körning eller liknande för att hindra kulan 218 från att ramla ut.

I fig 4 visas ett parti av ett rörformig henings- verktyg 220 monterat på det drivna elementet 204. Verk- tyget 220 visas överdrivet med en mycket svag, konisk arbetsyta 222, som når sin största diameter vid ett krön 224. Krönet 224 befinner sig lämpligen till vänster om De förbättrade resultat som uppnås genom användning av tvåledade anslut- huvudet 214 av skäl som redan förklarats. nings- eller mfikoppüngsàxnhar demonstrerats under drift- förhållanden. Det må emellertid påpekas att donen enligt l0 l5 448 764 14 uppfinningen kan varieras till dimensionerna, och i vissa fall kanske det inte finns något att invända mot att skjuta ett verktyg genom ett arbetsstycke, men detta är generellt sett inte särskilt önskvärt. fo) Fig 6 är en förstorad tvärsektion som visar förhål- landet mellan det typiska sexkantiga huvudpartiet, exem- pelvis huvudpartiet 214, och det sexkantiga borrningsparti i vilket detta huvudparti är placerat. För bästa drift- förhållande skall dessa partier ha relativt litet inbördes spelrum. Genom den relativt begränsade vinkelrörelsen mellan hopkopplade element vid användning av de dubbel- ledade utföringsformerna enligt uppfinningen är det också relativt enkelt och säkert att införa verktyg i ett arbetsstycke även när verktyget roterar med relativt högt varvtal. Detta beror till stor del på att ett på så sätt utrustat verktyg har förmåga att inom vissa gränser självt upprätta sitt bästa arbetsläge. Dessa och andra fördelar hos uppfinningen är väsentliga för att underlätta maskin- operationen och för den noggrannhet som kan uppnås.

Claims (20)

10 20 25 30 448 764 15 PATENTKRAV

1. Don för hopkoppling av väsentligen i linje med varandra inriktade, drivande och drivna, långsträckta element (10, 16; 64, 70), varvid det drivna elementet (16; 70) har en från dess ena ände sig sträckande borrning (18) och en axiellt konisk ytteryta, på vilken ett rörformigt heningsverktyg (48), vilket har en axiellt konisk inneryta för samverkan med det drivna elementets koniska ytteryta och en yttre bearbetningsyta som når maximal diameter mellan sina ändar, är anbragt, varvid det drivande elementet (10; 64) har ett in i borrningen sig sträckande ändparti (14; 62), k ä n - n e t e c k n a t av att borrningen (18) har något större diameter än ändpartiet (14; 62) och är försedd med ett flerhörnigt parti (20; 68) på avstånd från det drivna elementets (16; 70) ände, att ändpartiet (l4; 62) har ett flerhörnigt huvud (24; 66), vilket samverkar med borrningens flerhörniga parti och har en fri ändyta (80), att det i borrningen finns ett organ (42; 78) i anliggning mot den fria ändytan för att begränsa inskjutningen av ändpartiet (l4; 62) i borrningen (18) och för att skapa en kraftöverförande kontakt däremellan i axiell riktning, att det för att fixera ändpartiet i borrningen finns ett organ (36, 30, 38; 72, 73, 74) med mittför varandra placera- de tvärborrningar (36, 30; 72, 73) genom de drivande och drivna elementen (10, 16; 64, 70) vid ett ställe mellan hnrrninqnns (18) ändar, varvid tvärborrninqen (30; 73) genom det drivna elementet (16; 70) har mindre diameter än tvärborrningen (36; 72) genom det drivande elementet (10: 64), och med en tapp (38; 74), som sträcker sig genom tvärborrningarna för att hindra isärföring av de drivande och drivna elementen, och att placeringen av den maximala diametern på heningse verktygets (48) yttre bearbetníngsyta är axiellt lokali- 10 15 20 25 30 35 448 764 16 serad på det drivna elementet (l6; 70) på den sida om huvudet (24; 66) som är vänd mot det drivande ele- mentet (10; 64).

2. Don nnligt krav 1, av att de flerhörniga ytorna på ändpartiets (62) huvud (66) är bågformigt krökta i axiell riktning.

3. Don enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att borrningens (18) flerhörniga parti (20) och ändpartiets (14) flerhörniga huvud (24) är sexkantiga.

4. Don enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det rörformiga heningsverktyget (48) sträcker k ä n n o t e c k n a t sig över de mittför varandra belägna tvärborrningarna (36, 30).

5. Don enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att organet (42) i borrningen (18) i anliggning mot den fria ändytan av huvudet (24) är axiellt jus- terbart i borrningen.

6. Don enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att organet (78) i borrningen i anliggning mot den fria ändytan (80) av huvudet (66) har ett parti med sfärisk anliggningsyta.

7. Don enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t av att borrningen (18) finns i det drivna elementet (l6; 70) och att ändpartiet (l4; 62) finns på det drivande elementet (10; 64).

8. Don enligt något av krav l-6, k ä n n e - t e c k n a t av att borrningen finns i det drivande elementet och att ändpartiet finns på det drivna ele- mentet.

9. Don enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t av att tvärborrningen (72) genom det drivande elementet (64) sträcker sig genom ändpar- tiets (62) flerhörniga huvud (66).

10. Don enligt något av krav l-8, k ä n n e - t e c k n a t av att tvärborrningen (36) genom det drivande elementet (10) sträcker sig genom ändpartiet (14) på avstånd från det flerhörniga huvudet (24). 10 15 20 25 30 35 448 764 17

11. Don för hopkoppling av väsentligen i linje med varandra inriktade, drivande och drivna, långsträckta element (100, 102; 202, 204), varvid elementen har var sin från respektive ena ände sig sträckande, axiell borrning (106, 126), som upptar en långsträckt kopp- lingsdel (l30; 210) mellan elementen (100, 102; 202, 204), varvid det drivna elementet (l02; 204) har en axiellt konisk ytteryta, på vilken ett rörformigt heningsverktyg (162; 220), vilket har en axiellt konisk inneryta för samverkan med det drivna elementets ko- niska ytteryta och en yttre bearbetningsyta som når maximal diameter mellan sina ändar¿är anbragt, k ä n - n e t e c k n a t av att borrningarna (106, 126) är för- sedda med var sitt flerhörnigt parti (108, 128) på av- stånd från den fria änden på respektive element (100, 102; 202, 204) och med organ (114, 122; 216, 218), som bildar ett stopp däri, att elementen har var sin tvär- borrning (142, 158), som skär respektive borrning (106, 126), att kopplingsdelen (130; 210) vid sina ändar har ett flerhörnigt huvud (132, 134; 212, 214) med en fri ändyta (144, 150), att kopplingsdelen (130; 210) har dels två axiellt åtskilda tvärborrningar (140, 156) mittför var sin tvärborrning (142, 158) i elementen (100, 102; 202, 204), när kopplingsdelen sträcker sig in i dessa elements borrningar med de flerhörniga huvudena (132, 134; 212, 214) i ingrepp med tillhörande flerhörniga borrningsparti (108, 128) och med respektive fria ändytor (144, 150) på kopp- lingsdelen i ingrepp med tillhörande fasta borrnings- stopp (114, 122; 216, 218), och dels tappar (146, 160; 206, 208), som sträcker sig genom var sin sats mittför belägna tvärborrningar (140, 142 resp. 156, 158) för att hålla ihop elementen, varvid tvärborr- ningarna (140, 156) genom kopplingsdelen (130; 210) har större tvärsektion än tapparnas (146, 160; 206, 208) tvärsektion, och att placeringen av den maximala diametern på heningsverktygets (162; 220) yttre bear- betningsyta är axiellt lokaliserad på det drivna ele- 10 15 20 25 30 35 448 764 18 mentet (102; 204) på den sida om kopplingsdelens (l30; 210) flerhörniga huvud (134: 214), som befinner sig i borrningen (126) i det drivna elementet (102; 204), som är vänd mot det drivande elementet (100; 202).

12. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att kopplingsdelen (l30; 210) har en cylindrisk kropp (148), som sträcker sig mitt emellan de åtskilda flerhörniga huvudena (132, 134) och vars diameter är mindre än diametern på borrningarna (106, 126) 102; 202, 204).

13. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t i elementen (100, av att kopplingsdelen (l30; 210) sträcker sig längre in i det ena av elementen (100, 102; 202, 204) än i det andra.

14. Don enligt krav ll, av att de axiellt åtskilda tvärborrningar (140, 156) genom kopplingsdelen (l30; 210) bildar vinkel mot k ä n n e t e c k n a t varandra.

15. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att de flerhörniga ytorna (136, 138) på kopplings~ delens (l30; 210) flerhörniga huvuden (132, 134; 212, 214) är bågformigt krökta i axiell riktning.

16. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att borrningarnas (106, 126) flerhörniga partier (108, 128) och kopplingsdelens (l30; 210) flernörniga huvuden (132, 134; 212, 214) är sexkantiga.

17. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att elementen (100, 102; 202, 204) är genom den relativa storleken på diametern för kopplingsdelen (l30; 210) och borrningarna (106, 126) begränsade till approximativt l° relativ vinkelrörelse.

18. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att det rörformiga heningsverktyget (l62; 220) sträcker sig över tvärborrningen (158) i det drivna elementet (102; 204) för att hindra den däri placerade tappen (l60; 208) från att ramla ut. 448 764 19

19. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att de fasta stoppen (114, 122; 216) i det drivande (l00; 202) eller det drivna elementet (102; 204) har en gängad del som är axiellt justerbar i elementet.

20. Don enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att de fasta stoppen (1l4; 216, 218) i det drivande (l0O; 202) eller det drivna (102; 204) elementet har ett parti (116) med en sfärisk yta intill respektive ändyta (144) av kopplingsdelen (l30; 210).