SE447623B - Fattning for kompaktlysror - Google Patents

Description

447 623 med någon av de komponenter i förkopplingsdonet som har en av brínnströmmen beroende temperatur. En sådan komponent är den i förkopplingsdon alltid ingående seriedrosseln, genom vilken rörets brinnström flyter. De elektriska förlusterna i denna drossel är i huvudsak proportionella till kvadraten av brinn-_ strömmen. Detta medför att drosselns temperaturstegring ocksà_ är proportionell till kvadraten av brínnströmmen. Drosselns temperatur är således ett känsligt mått på vilken ström som flyter genom röret.

I fortsättningen benämnes den ström i vilken lysröret är avsett att brinna den nominella brinnströmmen.~Temperaturen hos drosseln vid nominell brinnström benämnes nominell temperatur. Lämpligen väljs ett motstånd, vars resistans varierar kraftigt då det utsätts för temperaturer i närheten av drosselns nominella tem- peratur. Motstàndets resistans väljs så att den vid temperaturer strax under den nominella temperaturen påverkar kopplingsdonet till att ge högre brinnström, medan resistansen däremot skall minska strömmen då temperaturen stiger över den nominella tem- peraturen. 7 Det temperaturkänsliga motståndet skall ha positiv temperatur- koefficient i kopplingsdon, vars utström minskar med ökande resistans. Temperaturkoeffioienten skall däremot vara negativ, om kopplingsdonets utström ökar med ökande resistans. I övrigt dimensioneras kopplingsdonet så att det ger nominell drift- ström för den rörtyp som har den högsta brinnspänningen.

Den mekaniska utformningen av fattningen är på lämpligt sätt anpassad till vanligen förekommande socklar på lysrören, så att rör av olika typer och effekter enkelt kan anslutas till fattningen. Genom fattningens mekaniska och elektriska utform- ning har sáledes dess användningsområde väsentligen kunnat* utökas utan alltför komplicerade och kostnadskrâvande åtgärder.

Detta är särskilt viktigt för den typ av adaptrar som framtagits för att möjliggöra anslutning av kompaktlysrör till vanliga standardiserade glödlampsfattningar, eftersom armaturer med sådana fattningar vanligen är anordnade för glödlampor av mycket varierande ljusstyrka. I 447 623 Uppfinningen skall nu närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningsblad, på vilka: Fig. 1 är en sidovy delvis i sektion av en fattning enligt uppfinningen. y Fig. 2 är en ovanvy på fattningen enligt fig. 1, sedd enligt linjen 2-2.

Fig. 3 är ett kopplingsschema pá ett förkopplingsdon ingående i fattningen enligt fig. 1.

I det visade utföringsexemplet ingår fattningen 11 enligt upp- finningen i en adapter 12 för anpassning av kompaktlysrör 13 till vanliga glödlampsfattningar. Fattningen 11 innefattar ett kopplingshus 14 och en hâllardel 15, som inskjuter centralt i kopplingshuset för att kvarhâlla och elektriskt ansluta lys- röret till fattningen. Hàllardelen har en rektangulär eller kvadratisk huvudform med avrundade hörn 16 och en längs en första mittlinje 17 orienterad U-formad hållarfjäder 18. Längs en annan mittlinje 19, som går vinkelrätt mot två motstàende sidor på hállaren, är ett kontaktpar 20 anordnat, vilka med metallbleck 21 står i elektrisk kontakt med ett andra kontakt- par 22. I hàllarens mitt är en kvadratisk fördjupning 23 upp- tagen för mottagning av den kvadratiska mittdel som normalt finns på kompaktlysrörens sockel 28. I kopplingshuset 14 finns de elektriska förkopplingsdon 24 som är nödvändiga för lysrörets normala funktion. Förkopplingsdonet, som bl.a. innefattar en frekvensomvandlare för överföring av nätfrekvensen till hög- frekvens av ca 30 kilohertz, är uppbyggt på ett cirkulärt krets- kort 25, som är anbringat i den nedre delen av kopplingshuset 14. En genomskinlig kåpa 26 är löstagbart ansluten till kopp- lingshuset 14 för att omge lysrör 13 och 13' av olika storlek.

På kopplingshusets motsatta sida är en vanlig glödlampssockel 27 anbringad.

Ett för denna typ av fattning lämpligt förkopplingsdon framgår av fig. 3. Med detta skall den ingående làgfrekventa nätspänningen omvandlas till högfrekvent växelspänning vid anslutningen 31 447 623 till lysrören. På vanligt sätt innefattar kopplingsanordningen ett nätstörningsfilter bestående av en kondensator 32 och en drossel 33, en likriktarbrygga 34 och en glättningskondensator . Den likriktade.nätspänning som uppträder över glättningskon- densatorn hackas av två switchtransistorer 36, 37 och den hög- frekventa vâxelspänning som därvid uppstår i sammanbindnings- punkten mellan transistorerna matas via en seriedrossel 38 och en kondensator 39 till lysröret vid 31. Seriedrosseln 38 har försetts med två extra lindningar 40, 41, som levererar basström till transistorn 36 resp. 37. Anordningen är självsvängande och istartar på grund av att ett motstånd 42 resp. 43 lägger tran- sistorernas baser i en lämplig arbetspunkt, dvs. en sådan spän- ning läggs på transistorerna att de börjar fungera som förstär- kare och självsvängningen kan starta. Dioder 44 resp. 45 arbetar som frihjulsdioder'för transistorn 36 resp. 37. En kondensator 46 ger den högfrekventa växelspänníngen lämplig kurvform.

En temperaturkänslig resistans 47, 48 är inkopplad i baskretsen på respektive transístor 36, 37 i transistorhackaren för att pà- verka basströmmen och därmed pulsbredden. Längden av den tids- period under vilken transistorerna växelvis är ledande bestäms av kondensatorer 49, 50 likaledes ingående i respektive sväng- ningskrets. När exempelvis transistorn 37 är oledande, åter- laddas kondensatorn 50 via det temperaturkänsliga motståndet 48, ett första motstånd 51, en diod 52, ett andra motstånd 53 och extralindningen 41 i seriedrosseln 38. Ju lägre resistansen i denna krets är, desto mer kan kondensatorn S0 àterladdas under tidsperioden och desto längre blir efterföljande ledperiod för transistorn 37. På samma sätt bestämmer det temperaturkänsliga motståndet 47, ett första motstånd 54, en diod 55, ett andra motstånd S6 och extralindningen 40 återladdningen av kondensa- torn 49 och därmed efterföljande ledtid för transistorn 36. De ökande ledtiderna för transistorerna betyder lägre frekvens¿ vilket i sin tur leder till högre ström genom seriedrosseln 38 och därmed högre ström genom lysröret. Således ger låg resis- tans i temperaturkänsliga motstânden 47, 48 hög ström genom lys- röret. Det visade exemplet förutsätter således att resistanserna 47, 48 har positiv temperaturkoefficient. De monteras lämpligen 447 623 med god termisk kontakt till drosseln 38.

Komponenterna i kopplingsanordningen dimensioneras så att de ger nominell driftsström för den rörtyp, exempelvis 13-20 watt, som ger den högsta brinnspänningen. För denna rörtyp inkopplas då normalt inte skyddsfunktionen. Om ett lysrör med lägre brinn~ spänning inkopplas, ner mot 4-5 watt, händer följande: När anordningen startas kommer driftsströmmen att bli högre än den nominella på grund av rörets ringa brinnspänning. Den höga brinnströmmen gör att seriedrosselns temperatur ökar relativt snabbt. När drosselns temperatur och därmed också det temperatur- känsliga motstàndets temperatur nått upp till nomínell temperatur, ökar motståndets resistans hastigt, varvid kopplingsanordningen pâverkas så att brinnströmmen minskar. Brinnströmmen fortsätter att minska så länge drosselns temperatur stiger. När brinnströmmen sjunkit till ett värde i närheten av den nominella driftsströmmen, upphör dock temperaturökningen. Därmed stabiliseras också brinn- strömmen vid ett värde som ligger nära det nominella.

Spänningen mellan de två transistorernas baskretsar är i denna typ av transistorhackare hög, ca 300 volt. Skulle de båda bas- kretsarna regleras frán ett och samma motstånd, skulle detta ställa stora krav på övriga komponenter i baskretsarna att tåla höga spänningar, vilket skulle medföra en avsevärd fördyring av komponenterna.

I en kopplingsanordning där brinnströmmen ökar med ökande resistans används ett temperaturkänsligt motstånd med negativ temperaturkoefficient. Denna anordning fungerar då på analogt sätt med den ovan beskrivna.

Förutom seriedrosseln finns även andra komponenter i kopplings- anordningen, vilka har en temperatur som beror av brinnströmmen i lysröret. En av dessa är nätstörningsfíltret 33, men strömmen genom detta och därmed också dess uppvärmning påverkas även av nätspänningen och är alltså inte entydigt beroende av brinn- strömmen. Andra sådana komponenter är transístorerna 36, 37 men temperaturen på dessa påverkas samtidigt av respektive transis- 447 623 tors strömförstärkningsfaktor och skyddsförluster. Dessa para- . metrar varierar starkt från exemplar till exemplar, vilket således innebär att inte heller transistorernas temperatur är entydigt beroende av brinnströmmen. Det är således lämpligast att välja seriedrosseln 38 som värmekålla för de temperaturkänsliga mot- stândenf Drosseln ger också vanligtvis de största värmeför- lusterna och därmed den högsta temperaturvariatíonen, vilket gör den mest lämplig som värmekälla i detta sammanhang¿ Uppfinníngen är dock inte begränsad till de beskrivna exemplen utan kan varie- ras pà mángahanda sätt inom ramen för efterföljande patentkrav.

Claims (10)

447 623 Patentkrav

1. Fattning för kompaktlysrör, vilken innefattar elektriska förkopplingsdon (24) för lysrörets normala funktion, känne- tecknad av att fattníngen (JL) är anordnad för lysrör (13) av olika effekter och nnpvisar styrorgan (47, 48) för att hälla de olika lysrörens brinnström på väsentligen en och samma nivå.

2. Fattning enligt patentkravet 1, kännetecknad av att styrorganen innefattar minst en temperaturkänslig resistans (47, 48). “

3. Fattning enligt patentkravet 1 eller 2, kännetecknad av att styrorganen (47, 48) är innefattade i de elektriska för- kopplingsdonen (24).

4. Fattning enligt patentkravet 3, kännetecknad av att den temperaturkänsliga resistansen (47, 48) är ställd i god termisk kontakt med någon av de komponenter (33,36,37,38) i förkopplingsdonet som har en av brinnströmmen beroende temperatur.

5. Fattning enligt patentkravet 4 innefattande en serie- drossel i förkopplingsdonen, kännetecknad av att nämnda resistans (47, 48) står i god termisk kontakt med serie- drosseln (38).

6. Fattning enligt något av patentkraven 2-S, innefattande en transistorhackare (36, 37) i förkopplingsdonen, känne- tecknad av att den temperaturkänsliga resistansen (47, 48) är anordnad att påverka pulsbredden i transistorhackaren. l

7. Fattning enligt patentkravet 6, kânnetecknad av att resistansen är inkopplad i baskretsen på en eller flera transístorer (36, 37) i transistorhackaren för att påverka basströmmen och därmed pulsbredden. 447 625

8. Fattning enligt patentkravet 5 eller 7, kânnetecknad av att transistorhackaren innefattar två switchtransístorer (36, 37), vars basström levereras från tvâ extralindningar (40, 41) i seriedrosseln (38) och att den temperaturkänsliga resistansen (47, 48) ingår i respektive transistors sväng- ningskrets för styrning av basströmmen.

9. Fattning enligt något av föregående patentkrav, känne- tecknad av att styrorganen (47, 48) är anordnade för att hälla konstant brinnström i lysrör inom effektomrâdet 4-20W.

10. Fattning enligt något av föregående patentkrav, känne- tecknad av en väsentligen rektangulär hållardel (15) för respektive lysrörs sockel, och av två par polkontakter (20, 22) anordnade dels längs en mot en sida pà hållardelen vinkelrät mittlinje (19) och dels diagonalt mot denna för l anslutning av olika socklar till förkopplingsdonen (24). :n