SE447130B - Magnesiumlegering med finkornig gjutstruktur samt sett for dess vermebehandling - Google Patents

Description

-447p É3° i i i 2 sandgjutning.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är erhållande av en magnesiumlegering, vilken är i stånd att ge gode meka- niska egenskaper, åtminstone lika goda som för AZ9l, men med lägre kostnad och med gjutningsegenskaper både vid_sandgjut- ning och pressgjutning, vilka är åtminstone lika goda som de ovannämnda värdena.

Enligt uppfinningen erhålles sålunda en legering, vil- ken förutom föroreningar innehåller 2 - 10 vikt-% zink och 0,5 - 5 vikt-% koppar, varvid återstoden består av magnesium.

Andra element kan tillsättes för förbättring av egen- skaperna för den erhållna legeringen. Sålunda kan upp till 2 % mangan (företrädesvis 0,2 - 1 % mangan) tillsättes för förbättring av sträckhållfastheten för legeringen och även förbättring av beständigheten gentemot korrosion, i synnerhet för den värmebehandlade legeringen. Beständigheten gentemot korrosion kan även förbättras genom tillsats av upp till 5 % vismut och/eller upp till l % antimon. Upp till 5 % kadmium kan tillsättes för förbättring av gjutningsegenskaperna för legeringen. Tillsetsen av upp till l % kisel och/eller upp till l % sällsynta jordartsmetaller (företrädesvis en bland- ning av sällsynta jordartsmetaller innehållande en hög pro- portion av neodym och liten mängd lantan eller cerium) kan förbättra krypningsegenskaperna och de mekaniska egenskaper- na vid hög temperatur för legeringen. Upp till 2 % tenn kan även ingå.

Det torde noteras ett kornförfinande element, som t.ez. zirkonium och titan, icke är nödvändiga och aluminium bör vara väsentligen frånvarande.

Det har visat sig att kornstorleken, som erhålles vid gjutning av legeringarna enligt uppfinningen utan kornförfi- nande behandling, är tillräckligt liten för att ge tillfreds- ställande egenskaper och sålunda är icke något kornförfinings- steg nödvändigt. Liknande megnesium/zink-legeringar, som icke innehåller någon koppar, är som bekant grovkorniga, upp- visar dåliga mekaniska egenskaper och har benägenhet till mikroporositet och varmsprickning eller torkspriokning vid 4 nan fiïn 4; Wi» 3 M7 130 gjutning.

Det har visat sig, att optimala egenskaper erhålles med en zinkhalt av 5 - 7 % och en kopparhalt av l - 5,5 %.

Legeringarna enligt uppfinningen kan gjutas på flera olika sätt, inklusive sandgjutning och pressgjutning. Sand- gjutningsegenskaperna har visat sig vara överlägsna egenska- perna för jämförbara legeringar, i synnerhet med avseende på mikroporositet. Det har visat sig att minsta porositet in- träffar med ca 6 % Zn och 2 - 5 % Cu i legeringarna enligt uppfinningen.

Värmebehandling av de gjutna legeringarna är vanligen nödvändig för erhållande av optimala mekaniska egenskaper.

Denna värmebehandling innefattar upplösningsbehandling, före- trädesvis vid högsta möjliga temperatur (t.ex. ca 20° C under stelningstemperaturen för legeringen), följt av kylning och åldring. Kylning 1 varmvatten, följe av aiaring vid ca 1so° c, har visat sig vara tillfredsställande.

Det torde noteras, att tillsatsen av koppar till mag- nesiumlegeringar innehållande zink ger en ökning i stelnings- temperaturen och sålunda i den möjliga temperaturen för upp- lösningsbehandling. Effekten på stelningstemperaturen för magnesiumlegeringar innehållande 6, 8 och 10 % zink med ökan- de mängder koppar visas i fig. l. Den ökade stelningstempe- raturen är en viktig faktor vid erhållande av höga mekaniska egenskaper vid värmebehandling. Upplösningsbehandling vid lägre temperaturer (t.ex. 350° C) har visat sig vara mcket mindre effektiv ifråga om förbättring av mekaniska egenskaper. - Föredragen värmebehandling och betingelser är upplös- ningsbehandling vid 5 - 40° C under stelningspunkten under en tidsperiod av 2 - 8 timmar, följt av kylning och åldring vid 120 - 25o° o under åtminstone 2 timmar.

En lämplig värmebehandlingsprocedur innefattar upplös- ningsbehandling vid en temperatur av ca 20° C mindre än stel- ningstemperaturen under ca 4 - 8 timmar och vattenkylning samt aiaring under 24 timmar vid 1so° c.

Det har överraskande visat sig, att korrosionshastig: 447 1z0_ _, heten i saltvatten för de värmebehandlade legeringarna enligt uppfinningen är mycket mindre än för legeringen i gjuten form.

Denna skillnad är i motsats till vad som iakttages för jämför- bara legeringar, t.ex. sådana innehållande zink och aluminium, där korrosionen ökas genom värmebehandling. Det har visat sig att tillsats av mangan, t.ex. i en mängd av 0,2 - 1,0 % ger en särskilt låg korrosionshastighet. Tillsats av vismnt och/el- ler antimon har en ytterligare gynnsam effekt.

Legeringarna enligt uppfinningen uppvisar även mycket bättre svetsningsegenskaper än liknande legeringar, som icke innehåller koppar.

Legeringar enligt uppfinningen beskrivas nedan i föl- jande exempel.

I bifogade ritningar visar fig. l effekten på stel- ningstemperaturen av koppartillsatser till magnesium/zink-1e- geringer. Fig. 2 visar effekten av koppartillsatser till en magnesium/6 % zink-legering, med och utan mangan, på sträck- egenskaperna för legeringen.

Exempel l Magnesiumlegeringar med de i tabell l angivna kompo- nenterna framställes genom smältning av magnesium, ökning av dess temperatur till 780° C, tillsats av de angivna komponen- terna, omröring, varpå smältan utsattes för en kornförfinings- process, där järn(III)klorid infördes i smältan i en lämplig form så att den refgerade med magnesiumlegeringen och bildade german groddar. regeringar-na sendgöte vid 7so° c för bild- ning av standardteststänger. (Vid fallet av legering 14 ut- fördes icke någon kornförfiningsprocess).

De gjutna stängerna bearbetadee till sträckprover och testades i det gjutna tillståndet genom metoder i enlighet med British Standard nr 18. Ytterligare stänger upplösningsbehand- lades vid de i tabell l angivna temperaturefina, kyldea i varm- vatten, åldrades under 2% timmar vid l80° G och bearbetades därefter till sträcktestprover och testades i enlighet med British Standard nr 18.

M Vfiuuñø Ü 4"., . n., gt, :w , 447 1:e Stelningstemperaturen för legeringarna och den erháll- g na kornstorleken mättes genom fastställda metoder. L i De erhållna resultaten anges i tabell l. I tabellen betecknar Y.S. 0,2 % provpåkänning, U.T.S. betecknar brott- gränsen och E %, töjning till brott. Legeringarna A - E är Jämförelselegeringar, som icke ligger inom ramen för uppfin- ningen. Minimivärden för sträckegenskaperna för en jämförel- Éföñ selegering A291, såsom specificeras i British Standard 5Ll25 M å anges även. _ å Det torde inses av dessa resultat att även om legering- arna enligt uppfinningen gav en låg sträckgräns i det gjutna tillståndet, så var brottgränsen och töjningen för samtliga legeringar enligt uppfinningen avsevärt bättre än de angivna minimivärdena för jämförelselegeringen AZ9l. Efter värmebe- handling uppvisade samtliga legeringar med koppartillsatser inom det angivna omrâdet en oväntat stor ökning i sträckgräns, jämfört med värdet för legeringen i gjuten form. Sträckegen- skaperna visade sig även vara höggradigt beroende på de rela- tiva nivàerna av Zn och Gu. Ökande Zn ökade sträckgränsen för legeringarna, men reducerade brottgränsen och töjningen i syn- nerhet över 8 %, medan sträckgräns och brottgräns passerade genom ett maximivärde.kring 1,5 % Cu, även om töjningen fort- satte att förbättras med ökande Cu. Detta visas tpdligare ge- nom hänvisning till de vertikala kurvorna i fig. 2, som visar effekten av ökande Cu-halt på sträckegenskaperna för ett stort « antal legeringar innehållande 6 % Zn.

Kornstorleken för legering 14 i tabell l låg väl inom området för kornstorlekar, som erhålles från de övriga angiv~ na legeringarna, även om legering 14 icke utsattes för en spe- cifik kornförfiningsbehandling. Eftersom kornstorleken för samtliga legeringar var avsevärt finare än vad som skulle kun- na erhållas från en binär Mg-Zn-legering, utan kornförfining, visar detta kornförfiningseffekten hos koppartillsatsen.

De mekaniska egenskaperna för Jämförelselegeringarna var generellt lägre än de angivna minimivärdena, i synnerhet efter värmebehsndling.

“Mil “i 447 150 6 I Exempel 2 Magnesiumlegeringar framställdes, göts och testades såsom i exempel 1. Testproverna utsattes för olika vårmebe- handlingar, som anges i tabell 2 nedan. Vissa av legeringar- na innehöll de angivna kvantiteterna av mangan, tenn eller antimon.

Det torde noteras att upplösningsbehandling vid hög temperatur, följt av kylning och åldring, erfordras för erhål- lande av optimala mekaniska egenskaper. Värmebehandling vid en lägre temperatur, och värmebehandling utan kylning och åld- ring, gav en viss förbättring i egenskaperna men dessa egen- ,¿ skaper uppnår icke de optimala värdena. t ï memgei 2 %¿§* Tillsatsen av mangan till legeringar innehållande Mg- ,,_ zn-Gu visade sig vara särskilt gynnsam både för sträckegenska- ggfiäfiå ¿M perna och korrosionsbeständigheten för legeringarna. Det “Ä förstnämnda demonstreras genom följande försök: 'Ü I Ett antal magnesiumlegeringar innehållande olika nivå- pfnfi er av Zn, Cu och Mn göts i form av sandgäutna teststänger, med , ~lm användning av den i exempel l beskrivna tekniken, förutom att H en del prover utsattes för en kornförfiningsprocess, medan ;“ andra icke utsattes för någon specifik kornförfiningsbehand- “ ling. Kompositioner och kornförfiningsbehandlingar visas i tabell 5. Gjutna teststänger upplösningsbehandlades vid de i tabellen angivna temperaturerna, kyldes i varmvatten och åld- H, rades därefter under 24 timmar vid l80° C. Sträcktestprover ff framställdes av de värmebehandlade stängerna och sträcktesta- des i enlighet med British standard ia. sfiradkresunedven v1- sas i tabell 5, i jämförelse med ekvivalenta Mg-Zn-Cu-lege- ringar utan Mn-tillsats. s Det framgår att i samtliga fall resulterade tillsats av Mn i en signifikant förbättring av sträckhållfastheten, även om en viss reduktion i brottgräns och duktilitet erhölls.

Duktiliteten var emellertid ännu högre än vad som rekommende- ras som minimivärde för jämförelselegeringen A291 i British Stanålrå 3Ll2S. J 447 130 r Den gynnsamma effekten av Mn på sträckhållfastheten visas även i fig. 2, där Jämförelse mellan de diagonala ban- den och de vertikala banden visar effekten ev Mn-tillsats till en 6 % Zn-legering med varierande kopparhalt.

Av tabell 3 framgår även att förbättringarna i sträck- hållfastheten erhölls i legeringar med Mn-tillsatser, vilka icke hade utsatts för en specifik kornförfiningsprocess, och likaså i en legering, som hade utsatts för samma kornförfi- ningsprocess som de icke-Mn-haltiga legeringarna (legering 22). Detta visar återigen att ett kornförfiningssteg icke är nödvändigt för legeringar i sammansättningsområdet enligt upp- finningen för åstadkommande av attraktiva sträckegenskaper.

Exempel 4 Proceduren i exempel l följdes, men varierande mängder av ytterligare legeringselement tillsattes till legeringar in- nehållande Mg, Zn, Cu eller Mg, Zn, Cu, Mn, såsom visas i ta- bell 4. Av de visade data kan följande slutsatser dragas. (1) Närvaro av Al, även vid nivåer så låga som 0,5 %, är oönskat, då detta medförde: (a) Reducerad brottgräns och duktilitet i gjuten form, och ' (b) signifikant reduktion av stelningstemperaturen för legeringen, vilket förhindrar tillämpning av en upp- lösningsbehandling vid hög temperatur, och detta re- sulterar i dåliga egenskaper efter värmebehandling. (2) Tillsats av Ce/La-rika sällsynta jordartsblandningar upp- visar föga effekt på sträckhållfastheten för legeringen, både i gjuten form och efter värmebehandling, och kunde trots viss förlust av brottgräns och duktilitet tolereras vid låga nivåer där specifika effekter,(t.ex. förbättrad krypbeständighet) erfordrades. Nd-rika sällsynta jordar- ter har mindre effekt pl egenskaperna och är en föredra- gen tillsats bland de sällsynta åordarterna. (5) Tillsatser av upp till l % Sn och 0,5 % Sb har föga ef- fekt på sträckegenskaperna och kan tillsättes där speci- fika effekter (t.ex. förbättrad gjutbarhet eller korro-4 sionebeständighet) erfordrades. (4) Tillsatser av vismut upp till l % eller kadmium till 2 % kan öka sträckhållfastheten för den Mn-haltiga legering- en och är gynnsamma tillsatser. (5) Tillaats av kisel synes reducera sträckhàllfastheten för legeringen vid 0,2 % nivån, och där elementet kan vara önskvärt t.ex. för förbättring av krgpegenskaperna vid förhöjd temperatur, är det begränsat till låga nivåer.

Exempel 2 För att testa korrosionsbeständigheten hos legeringar enligt uppfinningen framställdes legeringar med de i tabell 5 nedan angivna eammansättningarna och värmebehandlades såsom i exempel 1. Korrosionsbeständigheten för prover, i gjuten form och efter värmebehandling, fastställdes genom nedsänkning i en 3 vikt-% vattenlösning av natriumklorid, mättad med magne- siumbydroxid, vid rumstemperatur under 28 dagar, varpå vikt- förlusten per ytenhet mättes. Resultaten anges i tabell 5 som proportioner av viktförlusten för 6 % Zn, 2 % Cu-lege- ringen i gjuten form, vilken sättas till 100.

I tabell 5 torde noteras: (1) För samtliga legeringar inom området för Zn och Cu en- ligt uppfinningen var korrosionshastigheterna efter vär- mebehandling signifikant lägre än i den gjutna formen, i motsats till jämförelselegeringen A291, för vilken kor- rosionshastigheten var högre efter värmebehandling. (2) Tillsats av Mn till Mg-Zn-Cu-legeringar i det värmebe- handlade tillståndet gav en signifikant reduktion i kor- rosionshastigheten.

Tillsatser av Bi eller Cd till Mg-Zn-Cu-Mn-legeringar gav ytterligare reduktioner i korrosionshastighet, jäm- fört med legeringar utan tillsatser.

I motsats därtill ökade tillsats av Al till en Mg-Zn-Cu- Mn-legering signifikant korrosionshastigheten efter vär- mebehandling, även om korrosionshastigheten i det gjutna tillståndet reducerades.

.I _ h: in: 4ß1 ass (5) Tillsats av Sb till en Mg-Zn-Cu-legering reducerade kor- &w“~ roeionshastigheten i gjuten form.

Exempel 6 För att testa mikroporositeten för gjutstycken, sandr göts de i tabell 6 nedan angivna legeringarna för erhållande jï av okylda plattor med en tjocklek av 2,5 cm med användning av _É korta stiggjut för att överdriva porositeten för gjutstyckena. »ff Den procentuella ytan av gjutstyckena, som påverkades av poro- V sitet, ytorna med sämsta porositet och porositetsbedömningen, áfi bedöd i enlighet med ASTM standard referensradiograf för mik- fiäi rokrympning, mättes, och en “porositetsfaktor“, erhållen genom y multiplicering av ytan av sämsta porositet med den sämsta po- M? rositetsbedömningen, kalkylerades. Resultaten anges i tabell àä 6 nedan. if Dessa resultat visar att minsta porositet erhålles y, med zinkhalter omkring 6 %. Legeringar, som icke innehöll nå- ïäi gon koppar, visade sämre porositet än för sådana med koppar- tillsatser, och reduktion i porositet inträffade med ökande kopparhalt.

Vid nivån 2 % Cu förbättrades porositeten ytterligare genom Mn-tillsats. Tillsatser av Sn, Nd eller Bi hade föga signifikant skadlig effekt på porositeten och kunde tolereras om de tillsattes för andra ändamål.

Exempel 2 Som ett ytterligare test på friheten från porositet vid gjutning, smältes och legerades ett antal Mg-Zn-Cu-Mn-le- garingar genom konventionell teknik, utan något specifikt kornförfiningssteg. Legeringar sandgöts därefter med använd- ning av en bottenrinningsteknik för framställning av en rek- tangulär låda med öppna ändar av standardtyp som ett format testgjutstycke, benämnt "Spitaler Box", såsom beskrivas i Transactions of the American Foundry Society 1967, vol 75, Side I' 200 Ett liknande gjutstycke framställdes även med använd- ning av identisk gjutningsteknik av jämförelselegeringen A291.

.\ .I 447 130 447 130 _10 I detta fall kornförfinades smältan genom införande av hexa- kloretan i smältan, vilket är en accepterad kornförfiningstek- nik för AZ9l.

Efter putsning inklämdes lådorna mellan plana plattor med tätningar, fylldes med vatten, försattes under inre tryck till 5,5 kg/cma och hölls vid detta tryck under lO minuter.

Eventuellt läckage av vatten genom väggarna på gjutstycket be- roende pà närvaron av porositet iakttogs.

Resultaten visas i tabell 7 nedan.

Exempel 8 För att bekräfta att kornförfiningseffekten av kcppar icke skulle försämras med upprepad recirkulering av materialet, vilket skulle inträffa under praktiska gjuteribetingelser, ut- fördes ett test där 2? kg slaggsmältor gjordes i ett antal av Mg-Zn-Cu-Mn-legeringar. Smältor framställdes med användning av konventionell smältningsteknik, såsom beskrivits i tidiga- re exempel. För den första smältan användes nya material.

"Spitaler box" gjutstycken, såsom beskrivits i exempel 7, sand- göts, tillsammans med ett antal sandgjutna teststänger av stan- dardtyp. Teststänger behölls från gjutningen och värmebehand- lades och testades såsom beskrivits i exemplen l och 2. Efter undersökning av testboxgjutstyckena recirkulerades gjutstyck- ena och åtföljande skrot från gjutrännor etc. till en andra smälta, så att den andra smältan var sammansatt av 75 % skrot och 25 % nytt material. Denna process upprepades tre gånger med bibehållande av teststänger från varje smälta. Efter den slutliga smältan skara teststycken från "Spitaler box" test- gjutstyckena, värmebehandlades och bearbetades till sträckprc- ver och testades i Jämförelse med standardgJutna teststänger från samma smälta. Resultaten visas i tabell 8.

Dessa resultat visar att: (l) Recirkulering av material utan någon specifik kornförfi- ningsprocess har icke någon signifikant effekt på sträck- egenskaperna för legeringen och de attraktiva egenskaper- na efter värmebehandling bibehàlles.

.J RUN' 'JR _ - :màilfi _,»~\»5¿É¿ä »WW-H ~,---,¶\..@:.»¿ «...\.,,, . “_ n fm *iso (2) Föga skillnad föreligger mellan de egenskaper, som erhål- les med gjutstycket, och egenskaperna erhållna för stan- dardteststänger, uttagna från samma smälta.

Exempel 9 Det är känt att vid svetsning av magnesiumlegering- gjutstycken, har vissa magnesiumlegeringar med hög Zn-halt be- nägenhet till sprickning. En sådan legering är känd som Z5Z (Mg-4,5 % Zn-0,7 % Zr). Svetstester utfördes på plattor gjut- na från en legering innehållande nominellt 6 % Zn, 2,5 % Cu, 0,5 % Mn i jämförelse med legeringen ZSZ, med användning av följande parametrar: (1) Tjocklek för materialet 6 mm (2) tors-lek .för plattan 165 mm x 125 mm (5) Argon-bågsvetsetröm l55A (4) Elektrodstorlek 5 mm med 9 mm keramiskt gasmunstycke (5) Svetstid 50 sekunder.

Kraftig sprickning iakttogs i ZSZ-plattan, medan ing- en sprickbildning kunde konstateras i Mg-Zn-Cu-Mn-plattan, vilket visar den gynnsamma effekten av koppar på svetsbarhe- ten för legeringen. É -v a? 1 a! 1 4:1.. fmeå.. . . ...www »www n .nä wšzww äwwwwwwwwwwwawwwwwwwow wwwwåww åwcwa ||| w w wow oww w www mm :ouwaäwnwëcoøam .wmN< -x www.w w www www www wwwnoww w www ww ww.w w.øw ww. www.w w www www www oww|www w www ww wwøww w.w ww www.w w www www www www|www mw www ww ww.w o.ow ww W .www.o mw www www www owwnoww w www ww ww.o o.ow ww wz . w www www www www|www w www ww wo.w w.w ww www.o w www .. www www wwwuwww mw www ww ww.w w.w ww T www.w ww. www.H ww www owwnwww w www ww ww.w w.w ww w wow.w www. www . www www www|www mw www ..ww ww.w w.w. ww 1 www.w ww www www www wwwnwww www www ww ww.w .w.w w www.w mw .www www www _ _ _ wwwfwww w www ww ww.w w.w w oww.w .w www www www oww|oww ww wow ww ww.w w.w w _ o Q. www.a w www www oww www|www mh www ww .ww.w ..w.w w .w www.o mw ,www .www www www|www mw www ww wwwm ~Mw.w w www.w w www www www _ www|www w www ww ww.o .a.w w . www.w ww www www www owwuoww ww www ww ww.o w.w w wz w www ww www oz w www ww ww.w c.w w mw www.o . mw www ww www www|www mw www ww ww.w w.w w w 4: wa w www _ ww www wz mw www ww ww.a w.w u w nl www.w w www. f www www www w www ww w.ww w N U nz w www www www www w www ww w.ø u w www.w w www www www www w www ww o.w n www.w w www ww www www mw www ww 1 w.w 4 es Å nu .w~a.o .www wo.wfw» _. au .m.n.= .n.w nu nu w ha , .wwwww JNwåflwwwwwwwwwwwwwmwwwwwwwww ä .wwww Ngwwwwwwwwwwwwww w www . . w w w u n w a Önanouv :øuugsnflf .H wcflcnax n dm: I .

E æ ä www ä. m “WWW MEN E ._ oufl nu o . oo .ES m E Hhd .WQHCHU>W.%HWCHQ¶~Û«ABE%NH EMU .EN aunfi Ooflv nQoHu fiofi JN o 3 E »Q . RE u S.. .EB ä .ašuu ån .ES w . 1. n m3 Emfl umowfl WEB ä .ašmuumonn med.. w m 7 ._ m3 o . EÉHEEEE 2G ooonw Eflfä . . a _. A. n un." nu Show flousnw H a c .n u 0 nu 4 a w mm .MN ä? 0002 “ES ä Haë 30mm» ”ES w u ä: En . oøomfl ma? Em aš .uoonn .EE m v E .EB ...E . EEEEåEMWEEwwwWNE ES ä .. 24 Ed å mn 98 2.. uuoæfl NES. :w Maxx Hoooš .NES w .R S." R uoomfl ES ä aš noønn ES æ w NS nu . wcfinšm få .oEonQ .ES ä U É 95 En . _ EES Eupønw H . .. un... .w-w En ß .än än _ . . .E .S Su En uoowfl EU. Em .QÉ Mann: . 3 w u n .. . QÉ .oomnE Eflfw En nå. fiå nä 3 anou Gouflfw H . n n E? :m .fism .u mn: ._59 w E ä mä “EEE EE .Emma ...i E - - - EEâ EEEEE H s. ä... åå m6 2 . u www man oooæfl EH» :N .K G3: Eoomn: .sin w . W M mm mmm Em x azm .uomnE .EÉ w u .Så . _ w E Enou :oudflw H . 4 w ø :Ex .måna .mä u .ö En .å møflfiocunonoenflg . . wnfln E ANEEÉV EEEEEEEEEEEEEEEE u Eâflä. -EES n . w.. w fl H u E n a _ . .w nu) '“ 'ënïfüx STELNINGSTEMPERATLREN :nam Un S-flmrna -nom parentes anger -nlemahoncll -dcnl-honnqikod. INIO-kod Bokstav mom klarnmu .angav -nleff-m-oneïl ounumc-nxhod 447 130 .4 1 cwuua>snø> H wcfiåæx n. dam N u now än ooømfl e? ä .aš .uoown .ES w ._ m: 9.. wfiëfišm vc .uoomw .ES ä m: amd nw Enoh Qøuflnw H 402m nå: m Su ...i uoowfl .aS ä... .då 6%? .EB m. a Su S wfindwëw få .u onw .ES ä o." mon ww Show Guudww H . ør-d :om Onfifl s l OFI I O r m b m H mcfiøcøsmnvsnmb :U än »mseäå nflnnxnnmwmxuanvm m nämnd Ömunouv w H .H o n n n. 447 130 wwwww w www _ www www ww.o w.w w.w nn wu-w ww www .ww www n w.fi n.w ww cwwww n www www mn: ~w.o w.w w.w wn wwwøw www www www www | w.n.. n.u øw nwwaw n .www mmw www nw.o w.w www wn .nwwuw m www www mn: :w.o w.w w.w an nwunw nw www www on: | ww.w :.w w. .mwwm% n www www nn: ww.c w.w w.m ww 1 www www nn» ww.o w.w w.w ww wwuøw mw www www mn» | ø.w o.u n nwwnw 4 www www mnw ww.o ww.w w.w ww nwuøm w www www nn: | w«.w æ.w n wwuøw mw_ www. www www ww.o wo.w w.w ww |wwwmwwmw.w\nw J www www www | «m.o o.w 4 xw .m.e.= .m.» fiuov az nu nu . .nn .nouoE Eëäåuuavcnßønoënwå :mmmwwnwwwwwmwmwmfl R nhfløwë n%wmm Inmnwcwunnuchovw . .wuaøxmcømøxomnum Lmmcwømmflaa _ . . . n wflfiflnøn. m1. .ww- 16 447 130 \ År||.|I|||.I.|||r IW» ~ ^.mvnouv I oz w .www www own owmnown n www wa w< o.« ~w.o_ w.w w.n we oz mw www om own ow~|own n www ww w< ww.o ww.o w.w w.w nw oz w www www www www|oww n .www w~.°o. .w.ow ww.o w.w w.w ww oz w wow www www wwwfonw mn www nu oo wnw.o. ~=.o w.w m.n nw oz n. www www nnw nmwnonw w www ow n ww.o w.w w.w ww .wwo.o ww www www on» wmwflonw mow wow mw . |. | ww.w w.w w _ oz w www www www wwwnoww w www ww | ww.o w.w Ww.w ww oww.o 1 Û | | | mmwnonw w www ww wm no.o | w.w w.w we wwwwo . mf www www www. wwwnonw w www ww ww .o.ww u ww.w w.w of www.o mw www www w_wna nnwnonw | a 1 om .n.ow .| .ww.w .n.w .on W oz Q . oww www www mww|omw w oow nw nu ^o.w. 1 wo«w.=m.ww wn oowwo mm www www onw mmwfonw o www nw | | nw.w .«.Q w www.o mw wnw www oww oww|oww w www nu a ww.o wo.w w.w ww wnw.o mw www .mm own ownuonn _ w www mn w< ~o.w | wo.w n.w nn wow.o w oww ww own ownuonn w www ww w< wm.o | wm.o w.w wn . wnw.o w www oww oww oww»onw mw www .nn wz .w.ow a wo.w w.w mn w@w.o mw www www oww. onw mw nww wn ou ww.o |. ww.o w.m wa wnw.o w www www oww owwfonw mw www mn . L | wø.o 4.w w wmmß au .u.m.a .w.» nswwwwwaww om xm .m»s.o .m.» M n se nu »www wwww wwzwwwwwwwwwwwwwwwwwwwæmwwww wmwwwwflwwm “Ewwwwwwwgwwwwmwwww _ _ w -www : H H u Q c B fll|flv WA 1 u af 1 g Û 3 1 1 , Å. Å. . 7 . 4..

Qmufim> mflwcfiscn næcxowuæn mmuconøa Eocfi cmwnm>mhfimø< az Û Én 03 m3 mwàfom.. .. | n nu 3.3 Sá må nå. nu _.. o å n .SN ä: m3 ß91°9~ w “t m... 8 3.3 S... ëm ...w ä ß az .. a o? .m3 m? 3.734 1 .. .. 3 .Sá and wå fu å M az n än 03 mn» _ mnwno? mn Nå 2. .G Nå 9.6 nå ud en . .i n m3 .ëfl m? mfifióm: | .. .. .mmfiïuov 36 md nww 3 az u .Su m9 m? .mmïónw n w? 2. ...ä 3.3 36 må Üw a.. .ä ._ w? å. n? Río? ä. ä" E. 3 3.8 S... fi~ eá ...__ W , Cmfiw am .mäš .mä nøuwwwwßua om *u .mä-D .m-H M :S du du wšz N - Éšífluqflnßnøanwë -mwufluødnuï .2593 av... ä. zfienow nwpsfiw 3 _ n . - m? -wmwwflm .Nuawxmcumøxomuumßmwsflswmflan umwnflcfioum m Ånmaøxmcowøxownnm fi .n .H25 w wa , . _ Tmpnowv *_ H H w n ß _...

\ J . Fl ~ .cøunN> cflflufiflsofl nøcxoouun wwwfiønøa sonfl fløunm>nhHnG< . . _ _ . .oofl .fiwfiu mxcwu Eau Åæfl .E wflflnømufi .su »ä .cN mm ooøaflawsøâfl _ . mnflnuwvfi av .Hmm vankas, .gav ønnafiamnnnm .n Éohfiuufl .. vmsmflunßsasoflmonnovfi N Ni å waäøwwfl .wmwä .u$«325«å~. . u om nu wflflnmwøn .flmN< .Mwonfiwnnunflw .n i nu .ö må Éïo Ta . oå au 8 am nn .2 ._m.o. šïo _ nå fu n: 1 3 9.9 3 3.3 36 .nå f» 3 na www .mm An-Ov ßd-O ßfln 0.9 NJ au 2% .. ææ-o .w-N u-w ua ._ uu i. a gå flå fo au .. en nun I oæåu . mO-N N-ø mn ñU ma æw I nN-O now .O-w Jm ma.. Ä S »w 3.3 . .. Så m6 ou n Gow | ... vw au . .n Ü m u. w n 4 »nflšzänuspwkf cøwmmw H; x n: :u :a pmswflumøsmnoflmonnoa . v» nhnš uwmuq m H .fi u n u u. _ .r *W“ÉW?”É'“~1 klar nU al GI A9 AW 19 w mfiflflaëænxonzfis hmm umnwoflumnmnonømom unøunøam.:.H.m.< W E .nocoflufimomsox mflfiucfisoc umcxoøuøfl muvcunun Eocfl :ouna>næanc« muumfia Eu m.a M n.flw N æo.m a>uaEø>mV .puuflmonoa numsmw >ø wcflcëmøun M uvpfinonoa uuusmn >n øuw u nouxcunpøuflmonom MX I Uflqnümflm GHSEwUuDNuOvflwO-»Om .con n . om mn wsflnomøfi flmN< .xøwmflønnuemw n now ß mfl _ ca fln ^o.«. u -.« ~.w ca own w an . ce az ««.o a «.a «.w am om w. ofl on 1 ß:.o 4o.w n.w flm ao: a om mß | æ@.a ~m.o. «.ø om on ß av om | 1 «w.« @.w m. oß ß on e« 1 | n«.u :.w m _ _ øwn w ae om | 1 @n.« nww mn _o@«=o@« +æ . om oø | | wo.« 1.æ ,nn ofu w om av | a «n.« «.æ ßß. ewa m om om am .ø.«v « o«.« m.a un 03 w S 8 .. - ä; Nä R mun ß mß na 1 n n.a m Naæufimonoa & Q & xx nouxæu mumamm >ø uwuflwono uouflmonon >ø . auøvflmomom wnwcemvøm umwm%m% ømxnø>ma nu» N .nt nu Gu mmflw wnflcsmuøn xnfluønwofiøøm % nhnn=< sowon Q H A m Q c H tißa i* 447 130 Tabell 7 Lage- Analys ring --------- Resultat av trycktest nr Zn Cu Mn K A291 jämförelse- Kraftigt läckage från stora om- legering råden kring övre hörnan 65 6,2 2,46 0,#? 1 läckagepunkt nära övre hörn, endast sippring 52 6,7 2,9 0,47 1 läckagepunkt nära övre hörn, endast sippring 64 6,4 2,4 0,4? Inga läckor 55 6,6 5,5 0,45 Inga läckor !"nH*%v í~¿~~_ &vu¥fivß«qfi QAV gg w m ...wfllsïv "Vulufww kfi¶ ÄÉwMwMWNWeL .1 v w 447 130 mn www onw ___ www. _13 w. Sw i. 36 w.w oi. .wøwwwwšnwuwn fn ... l I J nnfl wmfl w mßfl mh *3-0 ß-N 0.5 wßfihvfifläfiwoøh dum a .. .. | n Sw m? w m3 2. .36 w.w f... . wnwnbwâxwfioøn fiw n .. | .n oflw Sw n . www nß .Éå må så »vanan »z w amma w www mä .w .www www w www 2. ïå. ...w wïw wnwwwfiøxnwwwn än u .. | m . www. 03 ._.. www w» gå ...w ...w mcwwmwšnwown fiw | .._ n n www E? h wæw i. Så wïw w-w . mnflnvflsxaflwon www w .. .. .. w www 9% w www Ä ._36 .ïw så .wwwäsw »z .w Hmmm å .wää .mä www...- .mää .mä :Mm .måna .må u: :so nu MEÉE ...wäcæä wsmï, :då . ß semëw Awnflcvsnw cwnuv »wfiunwn »säg Snow namn... R wafiwnm .Hæxzoufimsm W . nuawxmnwwmxownum finømflnunuwuå .uuawxwzvmøxwmnuw U . . .ïl W L wwflflvfldmv

Claims (5)

22 447 130 Patentkrav ___--__-:-__

1. Magnesiumlegering. k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller följande komponenter i vikt: förutom föroreningar: zink 2 - 10% koppar 0.5 - St upp till 2% manqan och åtminstone en av följande komponenter: upp till 3% vismut. upp till lt-antimon. upp till 2% tenn. upp till St kadmium. upp till lt kisel och upp till lt sällsynta jordartsmetaller. varvid återstoden utgöres av magnesium i väsentlig frånvaro av aluminium.

2. Legering enligt krav l. k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 5-7% zink och 1-3.52 koppar.

3. Legering enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a d av att den innehåller 0.2-lt mangan.

4. Sätt vid framställning av legeringen enligt krav 1-3. k ä n n e t e c k n a t av att den upplösningsbehandlats vid förhöjd temperatur. kylts och åldrats.

5. Sätt enligt krav 4. k ä n n e t e c k n a t av att den upplöeningsbehandlas under 2-8 timmar vid en temperatur av 5-4o°c under stelningstemperaturen för legeringen och att den kylts och åldrats vid en temperatur av 120-250°C under åtminstone 2 timmar. f? -_- e “Aten v 41:e? sex-ar: __.__-_ “__ _ _»