SE446383B - Flishugg - Google Patents

Description

446 383 och en bakre kammare, varvid den främre kammaren är försedd med ett inlopp för inmatning av ved och ett avfallsutlopp, medan den bakre kammaren är försedd med ett flisutlopp, varjämte skivan är försedd med åtminstone en genomgående slits samt en kniv vid var- je slits, vilken kniv är belägen på den mot den främre kammaren vända ytan av skivan och innefattar en effektiv huggdel, som vid skivans rotation sveper över inloppet för att hugga flis, som ge- nom slitsen matas till den bakre kammaren, vilken flishugg enligt uppfinningen utmärkes av att varje slits i skivan innefattar en i huvudsak radiellt riktad del, som sträcker sig utåt förbi den från skivans rotationsaxel vända änden av knivens effektiva huggdel och- är försedd med organ för att styra material, som rör sig radiellt utåt i slitsen, in i den främre kammaren.

Ytterligare kännetecken, ändamål och fördelar med föreliggande upp- finning kommer att framgå av följande detaljerade beskrivning av föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning, i anslutning till bifogade ritning, på vilken fig. 1 är en isometrisk vy av en flishugg i enlighet med uppfinningen, med ett flertal delar uteläm- nade, fig. 2 är en planvy av skärytan på en skiva i enlighet med uppfinningen, fig. 3 är ett tvärsnitt längs linjen 3-3 i fig. 2 med skivan anordnad i huset, fig. 4 är en vy liknande den i fig. 3, men utsträckt till kammarens rotationsaxel och visande en modifiering av föreliggande uppfinning, fig. 5 är en deltvärsnittsvy längs lin- jen 5-5 i fig. 4, fig. 6 är en deltvärsnittsvy längs linjen 6-6 i fig. 4 och fig. 7 är en vy liknande den i fig. 5, visande ytterli- gare en modifering av föreliggande uppfinning.

Såsom framgår av fig. 1 är flishuggen 10 sammansatt av ett hus 12 med en främre vägg 14, en bakre vägg 16 och en periferivägg 18.

En huggränna eller ett inlopp 20 är anordnat på den främre väggen 14 för styrning av stockar eller hela träd i längdriktningen in i flishuggen genom flishuggsöppningen 22. Ett lämpligt mothâll 24 är anordnat vid rännans 20 ände invid frontväggen 14 på rännans 20 nedströmssida i huggskivans 26 rotationsriktning. vilken skiva är anordnad inne i huset 12 på en axel 27 och som uppdelar huset i en främre kammare 28 och en bakre kammare 30 (se fig. 3 och 4). Fö- reträdesvis sträcker sig en ringformig skiljevägg 32 radiellt inåt från periferiväggen 18 mot och mottages i ett spår 33 på skivans 26 periferiyta. Skiljeväggen 32 säkerställer att den främre kamma- 446 383 rem 28 isoleras från den bakre kammaren 30, dvs väggen 32 sträc- ker sig helt runt om skivans 26 periferi och periferiväggen 18 förhindrar att material förflyttas från den främre kammaren till den bakre kammaren. Uppenbarligen skulle även en nära passning mellan periferin 34 på skivan 26 och periferiväggens 18 inneryta också isolera den främre kammaren 28 från den bakre kammaren 30.

Skivan i det illustrerade arrangemanget, särskilt i fig. 3, är för- sedd med tre knivar 36, vilka vardera är försedd med en slits 38, som leder från den främre kammaren 28 axiellt genom huggskivan 26 till den bakre kammaren 30, dvs parallellt med skivans rotations- axel till den bakre kammaren 30.

Var och en av slitsarna 38 har en del, som sträcker sig radiellt utåt utöver knivarnas effektiva hugglängd, såsom anges vid 42 på kniven 36, utformad att åstadkomma en passage 40 som förbinder slitsen 38 med den främre kammaren 28. Termen "effektiv hugglängd" för kniven användes här för att beteckna den del av kniven som sve- per över inloppet eller huggrännan 20 i läge för att hugga de stoc- kar eller träd som matas till flishuggen, dvs knivens effektiva hugglängd är vanligen mindre än den totala längden för bladen el- ler knivarna, så att varje kniv 36 sträcker sig ett kort stycke radiellt utåt utöver dess effektiva hugglängd. Delen 40, som sträc- ker sig utanför den radiellt yttersta änden av knivens effektiva hugglängd, bildar en passage, som leder till den främre kammaren, och är försedd med en deflektor eller ett styrorgan i form av en yta 44, som avlänkar lövverk, blad eller annat avfall från slitsen 38 in i den främre kammaren 28. Lämpliga organ i form av skovlar 46 (tre visade) som är anordnade på frontytan och i det illustre- rade arrangemanget sträcker sig runt skivans 26 periferi 34, bil- dar organ för utstötning av avfall etc, genom avfallsutloppet 48, som företrädesvis är tangentiellt och sträcker sig genom periferi- väggen 18, såsom visas i fig. 1.

Den radiellt yttersta delen av knivbladens 36 effektiva hugglängd, som antydes vid 42, är ekvivalent med radien r, som är den maxima- la svepradien för kniven över inloppet 20, dvs över öppningen 22 in i kammaren, som antytts med streckade linjer i fig. 2. Denna radie r betecknar avståndet mellan den radiellt yttersta delen av knivens effektiva hugglängd, dvs början av delen 40 som bildar pas- sagen till den främre kammaren 28, från huggskivans rotationsaxel. 446 383 Skivans 26 bakre yta är försedd med skovlar 50 (endast visade i fig. 3) för utmatning av flis som passerar genom slitsen 38 ut ge- nom det tangentiella flisutloppet 52, som för flishuggar som an- vändes på fältet företrädesvis är ett tangentiellt utlopp genom periferiväggen 18, såsom illustreras i fig. 1.

Det skall noteras att flisutloppet och avfallsutloppet är anordna- de i olika riktningar i förhållande till skivans rotationsriktning, dvs att om skivan roterar medurs med inloppsrännan i position kl. fyra till kl. sex som visas på ritningen, är avfallsutloppet 48 anordnat ca kl. sex till kl. åtta och flisutloppet i position kl. tio, dvs flisutloppet ligger efter avfallsutloppet i rotationsrikt- ningen, så att varje slits 38 passerar avfallsutloppet 48 före flis- utloppet 52. Detta för att säkerställa att avfallet har en chans att lämna huset, innan resp. slits 38 passerar flisutloppet 52.

Lämplig placering av avfallsutloppet i förhållande till flisutlop- pet kan förbättra flishuggens drift, särskilt vad gäller separerin- gen av avfall från flisen. Förskjutningen av dessa två utlopp som illustrerats, tillåter avfallet i den främre kammaren att matas ut innan slitsen passerar flisutloppet. När slitsarna 38 passerar av- fallsutloppet 48 och flisutloppet 52, förflyttas luft inifrån och invid slitsen mot utloppet som passeras. Varje ökad luftrörelse ge- nom slitsen 38 in i fliskammaren kan föra med sig avfall och sålun- da mata ut avfall, innan slitsen 38 når flisutloppet 52, vilket re- ducerar möjligheten för avfall att transporteras med en sådan luft- rörelse. På liknande sätt förhindrar luftrörelse från fliskammaren in i den främre kammaren genom slitsarna 38 att avfallet förflyt- tas genom slitsarna in i fliskammaren.

Avfallsutloppet bör vara beläget så att det tillåter avfall att förflytta sig direkt ut från den främre kammaren utan att behöva transporteras runt hela avfallskammanam eller den främre kammarens omkrets. Emellertid kommer kastbanan för detta avfall över skivans frontyta att variera beroende på var avfallet gripes av skivans frontyta eller av kniven och kommer sålunda eventuellt inte att nå den yttre periferin invid avfallsutloppet. I vart fall företages det illustrerade flishuggsarrangemanget med inmatningen eller hugg- rännan 20 i den nedre högra kvadranten och avfallsutloppet 48, så- som beskrivits ovan, i den första kvadranten efter mothâllet i ski- 446 385 vans rotationsriktning och innan slitsen 38 passerar flisutloppet 52.

Företrädesvis sträcker sig flisutloppet 52 väsentligen vertikalt, så att en förlängning från flisutloppet för transport av flisen till väntande godsvagnar eller liknande kan vridas med hjälp av en vridbar krök med sin krökningsaxel väsentligen horisontell, för av- böjning av flisen i den önskade riktningen. Med detta arrangemang rider flisen ovanför luften i skarvstycket eller förlängningen, dvs centrifugalkraften kommer att rikta flisen mot en sida av luft- strömen i kröken med flisen på utsidan (största radien) för kröken, så att efter det att flisen ändrat sin bana och vandrar horison- tellt, de faller ner i huvudluftströmmen.

I utföringsformerna enligt fig. 1 - 3 fungerar driften enligt föl- jande. Hela träd eller delar därav matas via inmatningsrännan 20 och hugges via knivarna 36 till flis, under det att en del av av- fallet såsom lövverk, blad, barr, grenar etc., faller ned i eller dras in i den främre kammaren. Detta avfall följer med kastbanan utmed frontytan på skivan 26 mot dess periferi (en stor del av av- fallet finns vid eller invid rännans 20 botten och befinner sig därmed invid skivans periferi, när den inträder i den främre kam- maren i den illustrerade flishuggen) och, såsom beskrives ovan, utmatas företrädesvis direkt ut genom utloppet 48. Flis â-andra sidan passerar genom slitsen 38 in i den bakre kammaren 30 och ut- matas genom utloppet 52.

Var och en av slitsarna 38 har en passage 40, som sträcker sig utan- för den radiellt yttre änden 42 på den effektiva hugglängden för ifrågavarande kniv 36, och leder in i den främre kammaren 28. Var- je passage 40 är försedd med en snedställd avböjningsyta 44, som lutar radiellt utåt upp mot den främre kammaren 28 för att avböja avfall som innehålles i vardera slitsen 38 ut ur denna genom passa- gen 40 och in i den främre kammaren 28.

Det har visat sig i driften av en flishugg, sådan som beskrives i ovannämnda US-patentskrift, att avfall såsom lövverk 1 axiell rikt- ning gentemot flishuggen har en lägre hastighet genom slitsen än flisen, och detta avfall antas sakta hastigheten i axiell riktning snabbare än de huggna flisen och att ha en radiell hastighetskom- ponent, pålagd genom centrifugalkraften, som är väsentligt högre 446 383 än den axiella komponenten. Som resultat härav kommer detta avfall att ha en tendens att röra sig radiellt utåt utmed slitsen 38 och packas samman vid slitsens yttersta radiella del. I förut kända flishuggar transporterades denna materialmassa in i fliskammaren av de flis som bildas vid nästa hugg på stocken. Passagen 40 åstad- kommer ett utlopp, genom vilket detta avfall, som tenderar att pac- kas ihop i slitsen 38, positivt matas genom centrifugalkraften.

Avfallet, som vandrar väsentligen radiellt i förhållande till ski- van, kommer i kontakt med avböjningsytan 44 och avböjes när det vand- rar igenom passagen 40 in i den främre kammaren 28 och slungas tro- ligen ut genom avfallsutloppet 48, innan näståhugg gjots av kniven 36.

Tjockleken hos skivan, dvs dimensionen som betecknas med "X" för slitsen 38 i skivans 26 axiella riktning, bestämmer delvis mängden material, som kommer att vandra radiellt utåt utmed slitsen 38 och inträder i passagen 40, där det avböjes av den snedställda sektio- nen 44 in i den främre kammaren. I vissa fall kan det vara önskvärt och praktiskt, beroende på skivans diameter, rotationshastigheten etc, att utsträcka denna slits 38 mot fliskammaren för att öka ti- den för avfallet att förflyttas radiellt och därigenom bättre säker- ställa utmatning av avfallet in i den främre kammaren, dvs genom att tillhandahålla mer tid för centrifugalkraften att verka för för- flyttning av avfallet in i passagen 40. Om skivan är tunn, kan den- na ytterligare uppehâllstid i slitsen 38 åstadkommas genom'lämplig axiell utsträckning av slitsarna 38. Det finns givetvis en maximal gräns för längden “X“, eftersom den måste vara tillräckligt kort för att tillåta att flisen förflyttar sig väsentligen axiellt Qäri- genom in i fliskammaren utan att avböjas av ytan 44 in i den främre kammaren..

Utföringsformen enligt fig. 4, 5 och 6 är mycket snarlik den tidi- gare utföringsformen med undantag för att slitsarna 38 icke leder direkt in i den bakre kammaren 30, utan de töms var för sig i en flisficka 54, som är anordnad på skivans 26 bakre yta och står i direkt förbindelse med rännan 38. Varje flisficka 54 innehålles i fliskammaren 30 och kan bildas genom ett U-format hus 56 med ben 57 och 59, jämför fig. 6, fastsatta på skivans 26 bakre yta. De yttre ändkanterna 58 på det U-formade huset 56 är belägna tätt in- till innerytan på periferiväggen 18 för att täta fickornas 54 ändar intill dess de kommer i kontakt med det tangentiella flisutloppet 52. 446 383 För att säkerställa denna tätning kan en ytterligare vägg 60, som sträcker sig radiellt utåt från periferikanten 34 på skivan 26, vara anordnad att täta den fjärde eller kvarvarande sidan av kam- maren 54 mot periferiväggen 18 på huset eller kan benen 57 och 59 på det U-formade huset 56 vara utdragna utöver periferin 34 på skivan 26 för att täta mot skíljeväggen 32.

I detta arrangemang är företrädesvis en lämplig anordning 62 anord- nad att blåsa luft via ledningen 64 i en central kanal 68, utskuren såsom antydes vid 70 på lämpliga ställen för att åstadkomma förbin- delse för luftflöde ut ur kammaren 68 in i fickan 54 via öppningar- na 72, bildade vid den inre radiella änden på vardera fickan 54.

Urskärningen 70 i områdena mellan fickorna 54, dvs mellan öppning- arna 72, kan vara tillslutna genom en lämplig ringdel betecknad med 74 (fig, 4, 5, 6 och 7) på skivan 26. Ringdelen 74 sammanbinder husens 56 inre radiella ändar.

I utföringsformen enligt fig. 4, 5 och 6 har slitsen 38 också mo- difierats till att ha ett underskuret område 76 in i vilket avfall kan drivas genom skivans roterande verkan.

Funktionen hos utföringsformerna enligt fig. 4, 5 och 6 är väsent- ligen densamma som vid utföringsformen enligt fig. 1-3 med undantag för att.luft under tryck inmatas i flisfickorna 54 och strömmar ut genom slitsen 38 in i den främre kammaren 28 och utmatas genom av- fallsutloppet 48 och inmatningsöppningen 22. Det avgränsade områ- det, dvs där väggen pâ passagen 68 icke är bortskuren, såsom anty- des vid 71 i fig. 4 och 6, ligger i det område där fickans 54 ra- diella utlopp och det tangentiella flisutloppet 54 står i direkt förbindelse, så att luft icke blåses direkt genom fickan 54 och ut genom det tangentiella utloppet 52 (se fig. 5). En sådan direkt förbindelse tillsammans med pumpverkan hos fickan när denna rote- rar med skivan 26 skulle kunna begränsa den tillgängliga luften från paaaagaa es till aa andra fiskarna 54 eller medföra att aa yr- i terligare mängd luft tillföres.

Det underskurna området 76 åstadkommer ett utrymme in i vilket avfallet kan vandra eller kan drivas genom den roterande skivans verkan och den bakre väggen 78 på denna underskärning förhindrar avfallets rörelse inne i underskärningen 76 axiellt i förhållande till skivan 26 mot och in l fliskammaren 54. Ett lämpligt steg 446 583 75 kan vara anordnat invid kniven 36 för att bättre säkerställa att flis icke förflyttas in i det underskurna omrâdet 76. Givetvis kan detta underskurna område 76 också användas i utföringsformen enligt fig. 1-3 för att ytterligare förbättra dess funktion.

I arrangemanget som visas i fig. 7 är huset 56, som bildar kammaren 54, delad av en skiljevägg 80 till en kammare (plenum) 82 avskild från fliskammaren 54. I detta arrangemang är kammarens 82 botten, dvs den del av kammaren som har minsta radien, öppen vid 84 för att åstadkomma förbindelse genom rännan eller urskärningen 70 med luft- kanalen 68 och flisfickans 54 botten kan vara tillsluten, såsom vi- sas vid 86, eller alternativt kan luft matas in direkt i fickorna eller fliskamrarna 54 via ej närmare visade radiella hål genom väg- garna 86. Områdena mellan öppningarna 84 är givetvis tillslutna av ringdelen 74. Sålunda insprutas luft i kammaren 82 via öppningen 84 och kammarens 82 ände invid skivans yttre periferi är avtätad med en lämplig skiljevägg, som ej visas närmare på ritningen, så att luft endast kan försvinna genom kammaren 82 via munstycket 88, som sträcker sig via väggen 80. Detta munstycke sträcker sig företrä- desvis över slitsens 38 längd minus den del som bildar passagen 40, dvs knivens 36 effektiva hugglängd, och är avsedd att rikta luft in i slitsen 38 och driva material såsom löv och_liknande mot det un- derskurna omrâdet 76.

Funktionen hos utföringsformen enligt fig. 7 är väsentligen densam- ma som för utföringsformen enligt fig. 5, med undantag för att i- stället för att luften sprutas direkt in i fickorna 54, den inspru- tas i kammaren 82 och därifrån genom munstycket 88 in i passagen eller slitsen 38.

För att underlätta tillförseln av luft in i flisfickan 54, dvs för att ersätta den luft som pumpas ut ur flisfickan 54, när denna pas- serar flisutloppet 52, kan lämpliga öppningar såsom de som antydes med streckade linjer vid 90 anordnas. Företrädesvis befinner sig dessa öppningar 90 invid flisfickans 54 inre periferiände, dvs in- vid botten 86, och lämpliga hål 92, visade i fig. 4 i förtydligan- de syfte, även om de icke är nödvändiga för utföringsformen enligt fig. 4, kan vara anordnade i den bakre väggen 16 för att tillåta inströmning av luft in i hålen 90. Det är uppenbart, att om luft in- föres i den bakre kammaren 30 genom lämpliga hål 92 genom den bakre väggen 16 och om skivans pumpverkan skall reduceras, måste kanaler- O: 446 383 na mellan fickorna 56 tillslutas. Detta kan exempelvis ske genom en periferifläns, som sträcker sig runt om skivan oflxsammanbinder de angränsande husen 56 vid en punkt radiellt utanför hålen 92, såsom flänsen 94 som visas i fig. 6. Denna fläns 94 sträcker sig mellan skivan 26 och väggen 16.

Det skall noteras, att ytan 44 i den illustrerade utföringsformen är sluttande för att avböja avfall direkt från slitsen 38 in i den främre kammaren. Denna yta 44 kan givetvis vara snedställd i mot- satt riktning, förutsatt att utloppet från passagen 40 från slit- sen 38 befinner sig framför skiljeväggen 32, dvs om skilfieväggen 32 förflyttas åt höger, och någon lämplig fläns- och tätningsmeka- nism, förutsatt att denna avböjning kan vara bakâtgâende istället för framåtgående in i kammaren 28. I alla händelser måste denna passage 40 alltid öppna in i den främre kammaren 28, som står i förbindelse med avfallsutloppet 48. Den föredragna och enklare kon- struktionen av anordningen är den som illustreras på ritningen.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 446 383 10 Patentkrav

1. Avfallsavskiljande flishugg med ett hus (12). en i huset anordnad skiva (26). som är lagrad för rotation kring en axel (27) och uppdelar huset i en främre och en bakre kammare (28, 30), varvid den främre kammaren (28) är försedd med ett inlopp (20) för inmatning av ved och ett avfallsutlopp (48). medan den bakre kammaren (30) är försedd med ett flisutlopp (52). varjämte skivan (26) är försedd med åtminstone en genomgående slits (38) samt en kniv (36) vid varje slits (38). vilken kniv är belägen på den mot den främre kammaren (28) vända ytan av skivan och innefattar en effektiv huggdel. som vid skivans rotation sveper över inloppet (20) för att hugga flis. som genom slítsen (38) matas till den bakre kammaren. k ä n - n e t e c k n a d av att varje slits (38) i skivan (26) inne- fattar en i huvudsak radiellt riktad del (40), som sträcker sig utåt förbi den från skivans (26) rotationsaxel (27) vända änden av knivens (36) effektiva huggdel och är försedd med or- gan (44) för att styra material. som rör sig radiellt utåt i slítsen (38), in 1 den främre kammaren (28).

2. Flishugg enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att avfalls- och flisutloppen är väsentligen tangentiella och att skovelorgan (46) är anordnade på skivan (26) i den främre kam- maren (28). vilka skovelorgan matar ut avfall från kammaren genom avfallsutloppet (48).

3. Flishugg enligt krav 2. k ä n n e t e c k n a d av att organet (44) för att styra material innefattar en avböjnings- yta för avböjning av material, som rör sig radiellt i slítsen (38). in i den främre kammaren (28).

4. Flíshugg enligt krav 3. k ä n n e t e c k n a d av att flisfickor (54) är anordnade på skivan (26). varvid en flis- ficka (54) är anordnad för varje slits (38). vilken flisficka står i direkt förbindelse med slítsen för mottagning av flis 10 15 20 25 30 35 446 383 11 som huggits av kniven.

5. Flishugg enligt krav 4. k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom omfattar organ (62) för inriktning av luft in i flisfíckan och genom slitsen (38) in i den främre kammaren (28).

6. Flishugg enligt krav 1, 3 eller 4, k ä n n e t e c k - n a d av att en kammare (68) är anordnad för varje slits (38). att munstycksorgan (72) är anordnade vid varje kammare för inriktning av luft från kammaren genom slitsen (38) in i den främre kammaren (28). och att organ (62) är anordnade att mata luft från kammaren och genom munstycket. k ä n n e t e c k - organ (62) för transport

7. Flishugg enligt krav 1. 2 eller 3, n a d av att den dessutom omfattar av luft genom slitsen (38) in i den främre kammaren (28).

8. Flishugg enligt krav 1. 2 eller 3. k ä n n e t e c k - n a d av att skiljeväggsorgan (80) sträcker sig radiellt inåt från en periferivägg i huset (12) mot en periferikant på ski- van (26) och bildar en skiljeväqg. Som skiljer den främre kam- maren (28) från den bakre kammaren (30).

9. Flishugg enligt krav 1. 2 eller 3. k ä n n e t e c k - n a d av att flisutloppet (52) är periferiellt åtskilt från avfallsutloppet (48) och ligger efter avfallsutloppet i ski- vans (26) rotationsriktning vid rörelse från inloppet (20).

10. Flishugg enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d av att flisutloppet (52) är periferiellt ätskilt från avfallsutloppet (48) och ligger efter detta i skivans (26) ro- tationsríktning när denna rör sig från inloppet (20), så att luft först dras från slitsen (38) mot den främre kammaren (28) och sedan från slitsen (38) mot flisutloppet (52). när slitsen (38) passerar över avfalls- resp. flisutloppet.