SE446240B - Sendaranordning for informationsoverforingsanleggning med minst tva dylika anordningar - Google Patents

Description

8002504-2 vid dessa tidpunkter. De förutbestämda tidsperioderna är fasta och anordningarna tilldelas var sin olika tidsperiod.

Sedan överföringsbanan blivit ledig, kommer därför den an- ordning i hålltillståndet som tilldelats den kortaste förut- bestämda tidsperioden, att börja sända sitt meddelande först, medan övriga anordningar, som varit i hâlltillståndet, bring- as tillbaka till detta tillstånd, tills överföringsbanan åter blir ledig. På detta sätt tilldelas anordningarna i an- läggningen en förutbestämd och fast ordningsföljd av priori- tet för sändning, om flera än en anordning skulle försöka sända vid samma tidpunkt.

Det är i vissa fall önskvärt, att en prioritetsord- ningsföljd enligt principen först inkommande skall betjänas först upprättas vid en överföringsanläggning, vid vilken flera anordningar i anläggningen, t.ex. flera bilradiotele- foner, är kopplade till en gemensam överföringsbanan, t.ex. en rundradiokanal eller en grupp av rundradiokanaler till en basstation, om flera än en dylik anordning söker sända, medan överföringsbanan är helt belagd. En dylik prioritets- ordning skulle givetvis kunna upprättas genom användning av ytterligare en rundradiokanal till basstationen, via vilken varje anordning sänder en begäransignal, när den behöver sända, varvid basstationen då tar hänsyn till den ordnings- följd, i vilken de olika begäransignalerna sändes, och var- _ je gång banan upphör att vara helt belagd sänder en signal, som sänder begäran godtagen, till den anordning, som befin- ner sig först i kön vid denna tidpunkt. Men att anordna yt- terligare en kanal innebär ett misshushållande därigenom, att den kommer att upptaga värdefullt utrymme inom den be- gränsade delen av det tillgängliga rundradiospektrat. Upp- finningen är bland annat därför baserad på uppgiften att eliminera denna olägenhet. För ändamålet kännetecknas en sändaranordning av inledningsvis angiven art enligt uppfin- ningen av att styrsteget har sådan uppbyggnad, att den för- utbestämda tidsperioden kommer att vara desto längre, ju kortare den tid är, som förflyter mellan tillförseln av be- gäransignalen till nämnda ingång och den efterföljande in- 8002504-2 dikeringen medelst indikatorsteget, att överföringsbanan blivit ej helt belagd.

Man har nu upptäckt, att åtminstone en approximation till en prioritetsordning enligt principen först inkommande först betjänad kan uppnås utan att någon ytterligare överfö- ringskanal behöver anordnas, om varje anordning i anlägg- ningen, som försöker sända, medan överföringsbanan är helt belagd, bringas att vänta intill en tidpunkt, som uppträder en förutbestämd tidsperiod, sedan banan efteråt blir ej helt belagd, innan den i själva verket börjar sända, förutsatt att denna förutbestämda tidsperiod är desto kortare, ju läng- re den tid är, som förflutit mellan tidpunkten, då anord- ningen från början begärt sändning och den tidpunkt, då överföringsbanan efteråt blir ej helt belagd.Om så är fal- let, kommer normalt sedan överföringsbanan blivit ej helt belagd denna anordning, som försökt sända först, att börja sända först och härvid vara inrättad att bringa övriga an- ordningar, som väntat, att kvarstanna i detta tillstånd, tills överföringsbanan återigen blir ej helt belagd.

Här kan framställas, att överföringsbanan kan vara helt belagd, till och med när ingen information momentant sändes via densamma, t.ex. under pauser vid talöverföring.

I syfte att uppnå, att en i anläggningen ingående anordning, som försöker sända vid en tidpunkt, när överfö- ringsbanan ej är helt belagd, utsättes för den minsta för- dröjningen, är det normalt särskilt lämpligt, att styrste- get är inrättat att från sin utgång avge en aktiveringssig- nal för sändaren i huvudsak omedelbart i beroende av till- försel till dess ingång av dess begäransignal, om indikator- steget anger, att överföringsbanan ej är helt belagd, när begäransignalen tillföres styrstegets ingång.

Det kan inträffa, att två eller flera anordningar i anläggningen kommer att försöka sända vid i huvudsak samma tidpunkt, medan överföringsbanan är helt belagd. Om de tid- punkter, då dessa försök utföres, ligger tillräckligt tätt intill varandra, kan det inträffa, att respektive styrsteg efteråt kommer att alstra sina aktiveringssignaler samtidigt, 8002504-2 eftersom de med otillräcklig upplösning fastställt de tider, som förflutit mellan tidpunkten för tillförsel av begäran- signalerna till sina ingångar och tidpunkten, då överfö- ringsbanan sedan blir ej helt belagd. Under dylika omstän- digheter skulle sändning från dessa anordningar kollidera, såvida ej åtgärder vidtages för att förhindra detta. För att reducera sannolikheten av uppkomsten av dylika kollisioner, kan indikatorsteget, om anläggningen innehåller en sändare- mottagare, till vars mottagarsektion överföringsbanan sträc- ker sig och som är inrättad att reagera för mottagning av sändningar från ett antal i anläggningen ingående sändaren- ordningar, samtidigt på samma kanal genom sändning av en första signaltyp och inrättad att reagera för efterföljande mottagning av ytterligare en sändning från en sändaranord- ning bland antalet anordningar genom sändning av en andra signaltyp, vara inrättat att alstra en första och en andra utsignaltyp i beroende av mottagning av den första respekti- ve den andra signaltypen, medan styrsteget är inrättat att reagera för alstringen av en utsignal av den första typen från indikatorsteget, sedan styrsteget alstrat en första ak- tiveringssignal, genom alstring av en andra aktiveringssig- nal vid en tidpunkt, som uppträder en förutbestämd tidspe-I riod efter det att indikatorsteget avger sin utsignal av den första typen och enbart under förutsättning att detta steg ej avger någon utsignal av den andra typen, varvid den- na förutbestämda tidsperiod är desto längre, ju kortare den tid är, som förflutit mellan tillförseln av en begäransignal till styrstegets ingång och den efterföljande alstringen av den första aktiveringssignalen vid styrstegets utgång, och dessutom är beroende av denna tid på sådant sätt, att mindre avvikelser i denna tid kommer att resultera i olika värden därav, än som erfordras för att resultera i olika värden av den förutbestämda tidsperioden, efter vilken den första ak- tiveringssignalen alstrades. På detta sätt kan uppnås, att om sändningar från två eller flera anordningar kolliderar styrsteget i var och en av dessa anordningar âteraktiveras för alstring av en andra aktiveringssignal på samma sätt som 8002504-2 det alstrade den första men vid en tidpunkt, som bestämmes med ökad upplösning vid den tidpunkt, då motsvarande anord- ning från början försökte sända.

Uppfinningen beskrives närmare nedan i exempelform med ledning av åtföljande ritning, där fig. l i schemaform visar en första utföringsform, fig. 2 mera detaljerat en del av utföringsformen en- ligt fig. 1, fig. 3 i schemaform en andra utföringsform, fig. 4 mera detaljerat en del av den i fig. 3 visade utföringsformen, fig. 5 mera detaljerat ytterligare en del av utfö- ringsformen i fig. 3, fig. 6 ett alternativ av delen av utföringsformen i fig. 3 och fig. 7 ett flödesschema för att åskådliggöra de operationer, som genomföres vid alternativet enligt fig. 6.

Enligt fig. l omfattar en sändaranordning för en in- formationsöverföringsanläggning, som omfattar åtminstone tvâ dylika anordningar, som med sina utgångar är förbundna med en gemensam överföringsbana, i föreliggande fall en rundra- diokanal l av duplextyp till mottagarsektionen av en ej vi- sad sändare-mottagare på en basstation, som även utgör en del av anläggningen, en radiosektion 9 med en sändarsektion 2 och en mottagarsektion 3. En signalingång 4 på sektionen 2 är förbunden med utgången på en mikrofon 5, medan en ut- gång 6 på mottagarsektion 3 är förbunden med en högtalare 7.

Utgången 8 på sändarsektionen 2 är förbunden med ett an- tennsystem 12, som även är förbundet med ingången 14 på mot- tagarsektionen 3.

Sändarsektionen 2 är även försedd med en styringång' 15. Vid tillförsel av en logisk l till denna ingång aktive- ras sändarsektionen 2 och matar en bärvåg, som kan vara mo- dulerad med en utsignal från mikrofonen 5, till antenn- systemet 12. Vid tillförsel av en logisk 0 till denna in- gång avaktiveras sändarsektionen 2. Styringången l5 matas från den icke-inverterande utgången på ett bistabilt vipp- steg 17. 8002504-2 Förbindelse med basstationen äger rum via en rundre- diokanal, som bestämmas av bärvågsfrekvensen från sändarsek- tionen 2, varvid denna frekvens är densamma för samtliga sändaranordningar i anläggningen. Basstationen omfattar även en sändare, som sänder med annan frekvens än sändarstationen 2. Mottagarsektionen 3 är avstämd till bärvâgsfrekvensen för denna sändare liksom motsvarande mottagarsektioner av övriga sändaranordningar i anläggningen. Basstationens sändare om- fattar på känt sätt en bärvâgsmodulator, med vilken utgången på en mikrofon och även utgångarna_pâ en första och en andra tonfrekvensgenerator är förbundna, som kan aktiveras var för sig omväxlande, så att utsignalen från basstationens sändare ständigt består av en bärvåg, som är modulerad med utsigna- len från någon av generatorerna jämte eventuella utsignaler från basstationens mikrofon. Utsignalen från den första ge- neratorn kan t.ex. ha en frekvens av 2,2 kHz och utsignalen från den andra generatorn t.ex. en frekvens av 2,7 kHz. In- gångar på de båda generatorerna för aktiveringssignaler är förbundna med en utgång på basstationens mottagare på sådant sätt, att den första generatorn aktiveras, när en bärvåg mot- tages av basstationens mottagare (kanal l belagd), medan den andra generatorn aktiveras, när ingen bärvåg mottages av mot- tagaren (kanal 1 ledig). Detta kan t.ex. ske genom matning av varje signal, som mottages av mottagaren vid basstationen och till vilken basstationens mottagare är avstämd, till en enveloppdetektor och matning av utsignalen från denna detek- tor till en tröskelkänslig anordning såsom ett Schmitt-vipp- steg, vars icke inverterande och inverterande utgångar är förbundna med ingångarna för aktiveringssignaler på den första och den andra tongeneratorn. När kanal l är belagd, moduleras den för bärvågssignalen från basstationen med ut- signalen från den första tongeneratorn plus eventuella ut- signaler från basstationens mikrofon, medan bärvågssignalen moduleras med utsignalen från den andra tongneratorn jämte eventuella utsignaler från mikrofonen, när kanalen l är ledig. 8002504-2 Mottagarsektionen 3 omfattar en avstämd högfrekvens-, mellanfrekvens- och demodulatorsektion 10, ett första och ett andra filter ll och l3 för överföring av utfrekvenserna från den första och den andra tongeneratorn vid basstationen, varvid dessa filter är förbundna med utgången på sektionen 10, en första och en andra enveloppdetektor 16 och 18, som är förbundna med utgângarna på filtren ll och 13, en första och en andra tröskelkänslig anordning 72 och 29 som är för- bundna med utgångarna på detektorerna 16 och 18, och en filt- rerande tonförstärkare 30, vars ingång är förbunden med ut- gången på sektionen 10 och vars utgång är förbunden med ut- gångsklämman 6 på mottagarsektionen 3. Filterkretsen i för- stärkaren 30 är avsedd att blockera frekvenser, lika med ut- frekvenserna från tongeneratorerna vid basstationen, så att högtalaren 7 endast tillföres utsignalen från basstationens mikrofon. Å andra sidan överför filtren ll och l3 endast de frekvenser, till vilka de är avstämda, vilket medför, att detektorn 16 avger en utsignal endast när den första tongene- ratorn är aktiverad, d.v.s. endast när kanalen l är belagd, medan detektorn l8 avger en utsignal endast när den andra tongeneratorn är aktiverad, d.v.s. endast när kanalen l är ledig. Varje anordning 72 och 29, som kan vara utformad så- som Schmitt-vippsteg, avger en logisk l från sin utgång, när värdet av insignalen till densamma överskrider ett förutbe- stämt tröskelvärde, och i annat fall en logisk 0. Dessa ut- gångar är förbundna med utgångsklämmor 65 och 64 på radiosek- tionen 9 och därför uppträder en logisk l vid klämman 65 och en logisk 0 vid klämman 64, när kanalen 1 är belagd, medan en logisk 0 uppträder vid klämma 65 och en logisk l vid kläm- ma 64, när kanalen l är ledig. Komponenterna ll, 13, 16, 18, 72 och 29 bildar därför ett indikatorsteg 20, som indikerar om överföringsbanan l är belagd eller ej.

Den i fig. l visade sändaranordningen omfattar även en strömställare 19, som nedtryckes för upprättande av för- bindelse, och ett styrsteg 21 med en ingång 22 för en sänd- ningsbegäransignal, som är förbunden med en kontakt 23 på 8002504-2 på strömställaren l9. Den andra kontakten 24 på strömställa- ren 19 är förbunden med en klämma 25, som under drift till- föres en kontinuerlig logisk l-signal. Kontakten 23 på strömställaren 19 är även förbunden med återställningsin- gången på ett bistabilt vippsteg 17 via en inverterare i form av en NAND-grind 26, som via en andra ingång under drift från en klämma 27 tillföres en kontinuerlig l-signal.

Inställningsingången på vippsteget 17 är förbundet med ut- gången 28 på styrsteget 21. Styrsteget Zl är även försett med ytterligare två ingångar 31 och 32, som är förbundna med ut- gångarna 65 och 64 på radiosektionen 9, d.v.s. med utgångar- na på anordningarna 72 och 29 i indikatorsteget 20. 7 Styrsteget 21 avger från sin utgång 28 en l-signal eller överföringsaktiveringssignal i beroende av tillförsel av en logisk l-signal eller sändningsbegäransignal till dess utgång 22 via strömställaren 19, vilket sker på ett sätt, som beror på den momentana utsignalen från steget 20. Om över- föringsbanan l skulle vara ledig, när strömställaren 19 manövreras, d.v.s. om signalerna vid ingångarna 31 och 32 på styrsteget 21 då skulle vara logisk 0 och logisk l, avger styrsteget 2l närmare bestämt en logisk l från sin utgång 28 i huvudsak omedelbart vid samma tidpunkt, som en logisk 1 tillföres dess ingång 22 via strömställaren 19. Om överfö- ringsbanan 1 å andra sidan skulle vara belagd, när strömstäl- laren 19 manövreras, d.v.s. om signalerna vid ingângarna 31 och 32 på styrsteget 2l då skulle vara logisk l och logisk 0, avger styrsteget 21 en logisk 1 från sin utgång 28 enbart vid en tidpunkt, som uppträder vid en förutbestämd tidspe- riod efter det att banan l sedan blir obelagd, d.v.s. en för- utbestämd tidsperiod efter det att signalerna vid ingångarna 31 och 32 blir logisk 0 och logisk l, förutsatt att banan l är obelagd vid denna tidpunkt, d.v.s. förutsatt att signaler- na vid ingångarna 31 och 32 är logisk 0 och logisk 1 vid den- na tidpunkt. Vidare är denna förutbestämda tidsperiod inrät- tad att vara desto kortare, ju längre den tid är, som för- flyter mellan tillförseln av den logiska l-signalen till in- gången 22 och den efterföljande ändringen av banan 1 från 8002504-2 belagt till ledigt tillstånd, d.v.s. den efterföljande änd- ringen av signalerna vid ingångarna 31 och 32 till logisk O och logisk l.

För detta ändamål omfattar styrsteget 21 en monosta- bil multivibrator 33 med en ostabil tidsperiod av t.ex. en tiondels sekund, tvâ OCH-grindar 34 och 35, en ELLER-grind 36, vars utgång är förbunden med utgången 28 på styrsteget 21 en inverterare i form av en NAND-grind 61, som via en in- gång 62 tillföres en kontinuerlig logisk l-signal, och ett fördröjningssteg 37. Styringången 38 på multivibratorn 33 matas från ingången 22 på styrsteget 21, medan dess utgång är förbunden med första ingångar på var och en av grindarna 34 och 35. Utgången på grinden 34 är förbunden med den ena ingången på grinden 36, vars andra ingång matas från ut- gången 41 på fördröjningssteget 37. Andra ingångar på grine darna 34 och 35 är förbundna med ingångarna 32 och 31 på styrsteget 21, d.v.s. med utgângarna på anordningarna 29 och 72 i indikatorsteget 20. En inverterande ytterligare ingång på grinden 34 är förbunden med ytterligare en utgång 56 på fördröjningssteget 37. Utgången på grinden 35 är förbunden med en första ingång 39 på steget 37, som med en andra in- gång 40 är förbundet med ingången 32 på styrsteget 21, d.v.s. med utgången på anordningen 29. Inverteraren 61 förbinder klämman 22 med en återställningsingång 60 på fördröjnings- steget 37.

Varje gång strömställaren 19 manövreras, d.v.s. bring- as att sluta, matar den en logisk 1-signal till styringângen på multivibratorn 33 med resultatet, att denna multivibrator momentant avger en logisk l från sin utgång. Om överförings- banan l är obelagd, när detta inträffar, d.v.s. om signaler- na vid ingångarna 31 och 32 på styrsteget 21 är logisk 0 och logisk l, kommer grinden 34 att aktiveras och grinden 35 att blockeras. Den vid utgången på multivibratorn 33 uppträdande logiska l-signalen överföres därför till utgången 28 på styr- steget 21 via grindarna 34 och 36 och därmed till inställ- ningsingången på vippsteget 17, vilket medför, att detta 8002504-2 10 vippsteg övergår till inställningstillstândet, vilket medför, att en logisk l-signal överföres från dess icke-inverterade utgång till ingången för aktiveringssignaler på sändarsektio- nen 2 och därmed att denna sektion aktiveras. En operatör kan nu sända ett eller flera meddelanden via mikrofonen 5, så länge strömställaren 19 hålles aktiverad. Om operatören eventuellt frigör strömställaren 19, resulterar den resulte- rande logiska 0-signalen vid ingången på inverteraren 26 i att en logisk l tillföres återställningsingången på vippste- get 17 och att detta vippsteg âterställes till det till- stånd, i vilket dess icke-inverterande utgång matar en lo- gisk 0 till ingången 15 för aktiveringssignaler på sändarsek- tionen 2, så att denna sektion avaktiveras och det ursprung- liga tillståndet återtages.

Om överföringsbanan l å andra sida är belagd, när multivibratorn 33 avger en utpuls i beroende av manövrering av strömställaren 19, d.v.s. om signalerna vid ingângarna 31 och 32 på styrsteget 21 är logisk l och logisk 0, kommer grinden 34 att avaktiveras och grinden 35 att aktiveras och kommer utpulsen från multivibratorn 33 enbart att resultera i tillförsel av en logisk l till ingången 39 på steget 37, varvid signalen vid dess ingång 40 är en logisk 0. Fördröj- ningssteget 37 är såsom kommer att beskrivas närmare med led- ning av fig. 2 uppbyggt på sådant sätt, att, om signalen vid dess ingång 40 skulle vara en logisk O (bana l belagd), till- förseln av en logisk l till dess ingång 39 kommer att resul- tera i att steget 37 i godtyckliga enheter mäter den tid, som därefter förflyter, tills en logisk 1 tillföres dess in- gång 40 (bana l blir obelagd), och avger en logisk l från sin ingång 41 vid en tidpunkt, som uppträder en förutbestämd tidsperiod efter denna matning av den logiska l-signalen till ingången 40, förutsatt att signalen vid dess ingång 40 är en logisk l vid denna tidpunkt, varvid denna förutbestämds tids- period är desto kortare, ju längre den tid är, som förflutit mellan tillförseln av den logiska l-signalen till ingången 39 och tillförseln av den logiska l-signalen till ingången 40. 8002504-2 ll Resultatet av manövreringen av strömställaren 19, medan ba- nan l är belagd, är därför alstringen av en logisk l vid ut- gången 4l på steget 37 och därmed vid utgången 28 på styr- steget 21 vid en tidpunkt efter det att signalen vid in- gången 32 på styrsteget 21 blir en logisk l, d.v.s. efter det att banan l blir obelagd, varvid denna logiska 1-signal endast uppträder, om banan l är obelagd vid denna tidpunkt.

Den fördröjning, som uppträder mellan tidpunkten, då överfö- ringsbanan blir obelagd, och tidpunkten, då den logiska 1- signalen uppträder vid utgången 28, och därmed inställ- ningen av anordningen till sändningstillstånd, är desto kortare, ju längre den tid är, som förflyter mellan tid- punkten, då strömställaren l9 manövreras, och tidpunkten, då banan l sedan blir obelagd. Om operatörerna för flera anordningar enligt fig. 1, som samtliga är förbundna med samma överföringsbana 1, därför manövrerar*sina olika strömställare 19, medan banan är belagd, kommer i själva verket någon sändning ej att förekomma, förrän banan där- efter blir obelagd. Om banan i själva verket efteråt blir obelagd, kommer var och en av dessa anordningar att vänta, innan den börjar sända, under en tid, som är desto kortare, ju längre tid dess operatör har väntat, så att den anord- ning, vars operatör väntat längst, kommer att börja sända först, belägga överföringsbanan och åstadkomma, att övriga anordningar kvarstår i tillståndet för icke-sändning in- till en tidpunkt, då banan åter blir obelagd.

Fördröjningssteget 37 är inrättat att från sin ut- gång 56 avge en logisk l, så att grinden 34 blockeras, när en logisk l-signal tillföras ingången 39, och att upprätt- hålla denna logiska ]-signal, tills en signal efteråt upo- träder vid dess utgång 41. Om kanalen l är belagd, när strömställaren 19 manövreras, så att fördröjningssteget 37 aktiveras, och kanalen efteråt blir ledig, kan en logisk 1-signal ej uppträde vid utgången 28 till följd av någon ytterligare manövrering av strömställaren 19 utan enbart till följd av uppkomsten av en logisk l vid utgången 41 på steget 37. 3092504-2 12 Fig. 2 visar en möjlig uppbyggnad av det i fig. 1 vi- sade fördröjningssteget 37, vars ingångar och utgång är be- tecknade med samma hänvisningsbeteckningar som i fig. l.

Det i fig. 2 visade fördröjningssteget 37 omfattar ett bi- stabilt víppsteg 42, vars inställningsingång matas från in- gången 39 och vars icke-inverterande utgång är förbunden med utgången 56 och med första ingångar på två OCH-grindar 43 och 44. Den andra ingången på grinden 43 matas från ut- gången på en första symmetrisk multivibrator 45, medan ut- gången på grinden är förbunden med klockpulsingången på en första binärräknare 46. Den andra ingången på grinden 44 matas från ingången 40, medan grindens utgång är förbunden med styringången på en monostabil multivibrator 47 och med den ena ingången på en OCH-grind 51. Utgången på multivi- bratorn 47 är förbunden med inmatningsingången på en andra binärräknare 48, vars klockpulsingång är förbunden med ut- gången på en andra symmetrisk multivibrator 49 och vars sifferingång är förbunden med utgången på räknaren 46. Ut- gången 50 på räknaren 48 är förbunden med den andra in- gången på grinden 51 via en ELLER-grind 57. Utgången på grinden 51 är förbunden med utgången 41 på fördröjningsste- get och även med inställningsingången på ytterligare ett bistabilt vippsteg 52 och med styringången på ytterligare en monostabil multivibrator 53. Den icke-inverterande ut- gången på vippsteget 52 är förbunden med den första in- gången på en OCH-grind 54, vars andra och inverterande in- gång är förbunden med utgången på multívibratorn 53. Ut- gången på grinden 54 är via en ELLER-grind 63, som med yt- terligare en ingång är förbunden med klämman 60, förbunden med styringången på en monostabil multivibrator 55, vars ut- gång är förbunden med inställningsingångarna på vippstegen 42 och 52 och på ytterligare ett bistabilt vippsteg 59 och med inmatningsingången på räknaren 46. Inställningsingången på vippsteget 59 är förbunden med utgången 58 på räknaren 46, medan dess icke-inverterande utgång är förbunden med yt- terligare en ingång på grinden 57. 8002504-2 13 Om den i fig. l visade strömställaren 19 såsom tidi- gare beskrivits manövreras, medan överföringsbanan l är be- lagd, kommer en logisk l-signal att momentant tillföras in- gången 39 på steget 37, medan signalen vid ingången 40 på detta steg kommer att vara en logisk 0. När detta inträffar, kommer därför vippsteget 42 att inställas, så att grindarna 43 och 44 aktiveras och avger en logisk l-signal från ut- gången 56. Utsignalen från grinden 44 förblir en logisk O, eftersom signalen vid ingången 40 är en logisk 0, men grin- den 43 överför nu utsignalen från multivibratorn 45, vars utpulsfrekvens t.ex. kan vara 2 Hz, till klockpulsingângen på räknaren 46. Räknaren 46 har tidigare blivit fylld med ett binärt tal N på sätt, som kommer att förklaras nedan, varvid dess sifferingång permanent är förbunden med mot detta antal svarande potentialer, så att räknaren 46 nu räk- nar nedåt i takt med utpulserna från multivibratorn 45.

Räknaren 46 kan ha en kapacitet av t.ex. 128, d.v.s. den kan vara en räknare för åtta bitar, i vilket fall N kan väl- jas lika med 127.

När överföringsbanan 1 sedan blir obelagd, ändras signalen vid ingången 40 till en logisk l, så att grinden 44 aktiveras. Den resulterande logiska 1-signalen vid utgången på grinden 44 aktiverar grinden 5l och vippstyr även multi- vibratorn 47, så att en logisk l-signal tillföres räknein- gången på räknaren 48 och det binära tal, som för tillfället finnes i räknaren 46, överföres till räknaren 48. Räknaren 48 är uppbyggd på samma sätt som räknaren 46 och multivi- bratorns 49 utpulsfrekvens kan vara t.ex. 20 Hz. Räknaren 48 räknar därför nedåt i takt med utpulserna från multivibra- torn 49 med början vid ett räknetillstånd, som motsvarar ovannämnda binära tal, som förekommer i räknaren 46, när ba- nan l blir obelaqd. När innehållet i räknaren 48 når 0, upp- träder en logisk 1 vid dess utgång 50, vilket medför, att en logisk l~signal uppträder vid utgången 41 på fördröj- ningssteget 37, om och endast om signalen vid ingången 40 fortfarande är en logisk l, d.v.s. om och endast om banan l fortfarande är obelagd. Man finner därför, att ju längre den 8602504-2 14 tid är, som förflyter mellan tidpunkten för tillförsel av en begäransignal i form av en logisk l till klämman 39 och ef- terföljande tillförsel till klämman 40 av en signal, avseen- de ledig kanal, d.v.s. desto längre operatören väntat, ju mindre kommer det binära tal att vara, som överföres från räknaren 46 till räknaren 48 och därmed ju mindre den efter- följande fördröjníngen kommer att vara, innan en logisk l uppträder vid utgången 50 på räknaren 48.

Om den mot ledig kanal svarande signalen vid klämman 40 upphört, när den logiska l-signalen uppträder vid ut- gången 50 på räknaren 48, d.v.s. om någon ytterligare lik- artad sändaranordning i överföringsanläggningen har väntat längre och därmed tillåtes belägga kanalen l först, fort- sätter räknaren 46 att räkna nedåt och överföres dess nya innehålla till räknaren 48 på samma sätt som när kanalen åter blir ledig. Om återigen ytterligare någon sändaranord- ning av företrädesrätt, upprepas förloppet återigen och rså vidare, tills sändaranordningen tillâtes belägga kanalen.

Multivibratorns 45 utfrekvens är i samband med räk- narens 46 räknekapacitet vald på sådant sätt, att räknarens 46 räknetillstånd osannolikt kan nå 0, innan sändaranord- ningen får tillträde till kanalen. Det valda värdet för den- na frekvens kommer med andra ord att bero på det antal sän- daranordningar, som ingår i anläggningen, medellängden av de olika sändningarna och frekvensen för de olika sändaranord- ningarnas begäran att få tillträde till kanalen. Om räkne- tillstândet i räknaren 46 skulle nå 0, innan sändaranord- ningen får tillträde till kanalen, inställes till följd av en logisk I-signals resulterande uppträdande vid dess ut- gång 58 vippsteget 59, så att en kontinuerlig logisk l-sig- nal tillföres grinden 57 och därmed grinden 51, så att en logisk l~signal kommer att uppträde vid utgången 41, nästa gång kanalen blir ledig, d.v.s. nästa gång en logisk l- signal tillföres klämman 40.

När någon logisk 1-signal i själva verket uppträder vid klämman 41, matas denna signal även till inställningsin- gången på vippsteget 52 och till styringången på multivibra- 8002504-2 15 .torn 53. Vippsteget 52 avger därför en logisk 1-signal till den icke-inverterande ingången på grinden 54, varvid den inverterande ingången på denna grind efteråt blir en logisk O, när multivibratorn 53 återigen omställes. När detta in- träffar, vippstyr grinden 54 multivibratorn 55, vars ut- signal återställer vippstegen 52, 53 och 59 och åstadkommer, att räknaren 46 åter fylles med ovannämnda binära tal N.

Fördröjningssteget 37 är därför återställt till dess ur- sprungliga tillstånd.

Om strömställaren 19 i fig. l frigöres efter aktive- ring av fördröjningssteget 37, men innan detta steg åter av- ger en logisk l-signal från sin utgång 41, d.v.s. om opera- tören under sin väntan till slut bestämmer, att någon sänd- ning ej är önskvärd, avger grinden 61 i fig. l en logisk l-signal till återställningsingången 60 på steget 37. Denna 1-signal överförs till multivibratorn 55 via grinden 63 med resultatet, att steget 37 under dessa omständigheter även återställes till dess ursprungliga tillstånd på likartat sätt. Även om den i fig. 1 och 2 visade anordningen utgör en del av en rundradioanläggning, t.ex. en mobilradioanlägg- ning, omfattande en basstation och ett antal mobila statio- ner, är det tydligt, att den alternativt skulle kunna utgöra en del av t.ex. en ledningsbunden överföringsanläggning t.ex. för sändning av informationer till en databehandlare, motsvarande ovannämnda basstation, varvid den del av anord- ningen, som omfattar radiosektionen 9 tillsammans med dess ingångar och utgångar 5, 7 och 12 är modifierade på motsva- rande sätt. Såsom ytterligare ett alternativ skulle anord- ningen kunna utgöra en del av en rundradioanläggning för överföring i enda riktning, som i detta fall måste vara an- ordnad på sådant sätt, att frigöring av strömställaren 19 ej återställer vippsteget 17 utan att i stället detta sker medelst en särskild strömställare för avslutande av förbin- delse, varvid ingången 15 på sändaren matas med resultatet av en OCH-kombination av signalerna vid klämman 22 och ut- signalen från vippsteget 17, medan basstationen sänder sin 8002504-2 16 upptaget-ton, både när den mottager en sändning och när dess egen strömställare för samtal befinner sig i aktiverat till- stånd, och endast sänder sin signal, som avser ledig kanal, när ingendera av dessa situationer uppkommit under en förut- bestämd tid.

Fig. 3 visar ytterligare en sändaranordning, som del- vis motsvarar sändaranordningen enligt fig. l, varvid lik- artade komponenter i de båda figurerna är betecknade med ssamma hänvisnihgsbeteckningar, för en informationsöverfö- ringsanläggning för duplexdrift, som omfattar ett antal dy- lika anordningar, som med sina utgångar är förbundna med en basstation via en gemensam överföringsbana. Men i motsats till anläggningen enligt fig. 1 omfattar överföringsbanan i anläggningen, varav den i fig. 3 visade anordningen utgör en del, ett antal enskilda rundradiokanaler, som var för sig arbetar med en första bärvågsfrekvens för sändning från de olika sändaranordningarna till basstationen och en andra bärvågsfrekvens för sändning från basstationen till de olika sändaranordningarna. Basstationen omfattar sändare för kon- tinuerlig sändning på de andra bärfrekvenserna, varvid var och en av dessa sändare på samma sätt som basstationens enda sändare, som beskrivits med hänsyn till utföringsformen en- ligt fig. l, omfattar en bärvågsmodulator, med vilken ut- gången på tillhörande mikrofon är förbunden och även ut- gångarna på de olika första och andra tongeneratorerna, som kan aktiveras individuellt, såsom alternativ, så att utsig- nalen från varje sändare vid basstationen varje gång består av en bärvåg med den tillämpliga andra frekvensen och modu- lerad med utsignalen från en av de båda tongeneratorerna ,plus eventuella utsignaler från motsvarande mikrofon. Vid aktivering av utsignalerna från samtliga första tonfrekvens- generatorer samma frekvens såsom 2,2 kHz, medan utsignalerna från de andra tonfrekvensgeneratorerna även har samma frek- vens såsom 2,7 kHz. Basstationen omfattar även en enskild mottagare, som motsvarar varje rundradiokanal och är avstämd till den tillämpliga första bärvågsfrekvensen. Utgångar på var och en av dessa mottagare är förbundna med ingångar för 8002504-2 17 aktiveringssignaler på de båda tongeneratorerna, som är förbundna med basstationens sändare, motsvarande den till- lämpliga kanalen, på sådant sätt, att den tillämpliga första tongeneratorn aktiveras, när en bärvåg mottages av en be- stämd basstationsmottagare, motsvarande belagd kanal, så att motsvarande basstationssändare sänder sin bärvåg med den tillämpliga första sändningsfrekvensen, modulerad med utsignalen från den tillämpliga första tongeneratorn plus eventuella utsignaler från den tillämpliga mikrofonen, me- dan tillämplig andra tongenerator aktiveras, när en bärvåg ej mottages av en bestämd basstationsmottagare, motsvarande ledig kanal, så att motsvarande basstationssändare sänder sin bärvåg, modnlerad med utsignalen från den tillämpliga andra tongeneratorn jämte eventuella utsignaler från den tillämpliga mikrofonen. Basstationen sänder sålunda stän- digt bärvågor på samtliga av de andra bärvågsfrekvenserna, varvid varje härvâg är modulerad med en signal, som är ut- märkande för om den tillämpliga kanalen är ledig eller ej.

De i anläggningen ingående sändaranordningarna, som var och en är uppbyggda enligt fig. 3, omfattar var för sig inom en radiosektion 9 ett indikatorsteg, som delvis är likartat det i fág. l visade steget 20, varvid filtren 72 och 29 i varje steg 20 är avstämda till utfrekvenserna från de första tongeneratorerna respektive till de andra tonge- neratorerna vid basstationen. Men i motsats till den i fig. l visade sändaranordningen avsöker radiosektionen 9 av den i fig. 3 visade anordningen periodiskt de olika rundradiokana- lerna i följd, när den befinner sig i tomgångstillstånd, d.v.s. för att avstämma sin sändarsektion 2 och mottagarsek- tion 3 till ovannämnda första och andra bärvågsfrekvenser med hänsyn till den ena kanalen, sedan till de första och andra bärvågsfrekvenserna med hänsyn till någon annan kanal och så vidare för samtliga kanaler för att sedan upprepa he- la förloppet och så vidare. Denna avsökning sker, tills mot- tagaren 3 detekterar, att den kanal är ledig, till vilken den för närvarande är avstämd, vilket medför, att tröskel- anordningen 29 avger en logisk l-signal. När detta inträffar, 8002504-2 18 användes denna logiska signal till att inhibera avsöknings- förloppet, så att radiosektionen kvarstannar vid den lediga kanalen. Om denna kanal sedan blir belagd av någon annan sändaranordning i anläggningen, försvinner den logiska l- signalen och fortsätter avsökningsförloppet, tills någon an- nan ledig kanal detekteras och så vidare. Denna procedur, som är konventionell, jämför t.ex. IEEE Transactions on Vehicular Technology, volym VC-12, september l963, pp 32 - 38 och IEEE Transactions on Vehicular Communications, vo- lym VC l3, september l964, pp 70 - 74, genomföres medelst ett styrsteg 81, vars utgång 82 är förbunden med avstämnings- styringångar 83 och 84 på sändarsektionen 2 respektive mot- tagarsektionen 3. En styringång 85 på steget 8l är förbunden med utgången på en ELLER-grind 86. Vid tillförsel av en lo- gisk l-signal till denna ingång inhiberas avsökningsförlop- pet, som genomföras medelst steget 81. Den ena ingången på grinden 86 matas från utgången 64 på den tröskelkänsliga anordningen 29, vid vilken en logisk l uppträder, när radio- sektionen 9 är förbunden med en ledig kanal.

På samma sätt som vid den i fig. l visade anordníngen är utgångarna 64 och 65 på indikatorsteget 20 i fig. 3 för- bundna med ingångarna 32 och 31 på styrsteget 21. Indikator- steget 20 omfattar enligt fig. 3 även ytterligare två filter- enveloppdetektor-tröskelanordningskombinationer 72, 73, 74 och 75, 76, 77, som var för sig är uppbyggda på samma sätt som kombinationerna ll, 16, 72 och 13, 18, 29, varvid filt- ren 72 och 75 är avstämda till frekvenser, som avviker sins- emellan och från de frekvenser, till vilka filtren ll och 13 är avstämda. En logisk 1 kommer därför att uppträda vid ut- gången på anordningen 74, om en bärvåg mottages, som är modu- lerad med en signal, till vilken filtret 72 är avstämt, me- dan en logisk l kommer att uppträda vid utgången 67 på anord- ningen 77, och en bärvåg mottages, som är modulerad med en signal, till vilken filtret 75 är avstämt. Betydelsen av dessa ytterligare kombinationer förklaras närmare nedan. Ut- gången 66 på tröskelanordningen 74 är förbunden med en in- gång 68 på styrsteget 21, medan utgången 67 på tröskelanord- 8002504-2 19- ningen 77 är förbunden med den ena ingången på en OCH-grind 87, vars andra ingång är förbunden med utgången 28 på styr- steget 21 och vars utgång är förbunden med inställningsin- gången på vippsteget 17 och med en ingång 69 på styrsteget 21.

Den icke-inverterande utgången på vippsteget 17 är förbunden med ingången 15 för aktiveringssignaler på sändarsektíonen 2 via en ELLER-grind 88 och en ingångsklämma 71 på radiosek- tionen 3. Utgången 28 på styrsteget 21 är även förbunden med ingången 15 för aktiveringssignaler på sändarsektionen 2 via ytterligare en ingång på grinden 88. Inom radiosektio- nen 9 är utgången på anordningen 74 förbunden med styrin- gången 89 på en monostabil multivibrator 90, vars utgång är förbunden med styringången 85 på avsökningssteget 81 via yt- terligare en ingång på grinden 86. Utgången 28 på styrsteget 21 är även förbunden med en ingång 91 för aktiveringssigna- ler på en kodgenerator 92, vars utgång är förbunden med in- gången 4 för moduleringssignaler på sändarsektionen 2.

Styrsteget 21 skiljer sig från dess i fig. 1 visade motsvarighet därigenom, att utgången på grinden 36 ej är di- rekt förbunden med utgången 28 utan med styringângen 93 på en monostabil multivibrator 70, vars utgång är förbunden med utgången 28, genom att ingången 69 är förbunden med ytter- ligare en ingång 94 på fördröjningssteget 37 och genom att ett andra fördröjningssteg 95 även ingår, vars ingångar 96, 97, 98 och 99 matas från utgången på grinden 35, utgången 41 på steget 37, ytterligare en utgång 100 på steget 37 och in- gången 68, vars utgångar 101, 102, och 103 matar ytterligare en ingång på grinden 34, ytterligare en ingång 105 på steget 37 och ytterligare en ingång 104 på steget 37.

Den i fig. 3 visade anordningen arbetar i princip på samma sätt som den i fig. l visade, varvid signalerna vid ut- gångarna 64 och 65 på radíosektionen 9 är logisk 1 och lo- gisk 0, om styrsteget 81 håller sändarsektionen 2 och mot- tagarsektionen 3 på en ledig kanal, och är logisk 0 och lo- gisk l om styrsteget 81 håller på att bringa dessa sektio- ner att avsöka belagda kanaler i syfte att finna någon ledig- 8002504-2 20 Om strömställaren 19 manövreras, medan radiosektionen 9 är ansluten till en ledig kanal, d.v.s. medan den till ingången 32 på styrsteget 21 matade signalen är en logisk 1, kommer den resulterande pulsen från multivibratorn 33 att via grinden 34 överföra till multivibratorn 70 via grinden 36, vilket medför, att en l~pu1s tillföres utgången 28 på styr- steget 2l. Denna puls inmatas därför till ingângarna för aktiveringssignaler på sändarsektionen 2 via grinden 88 och kodgeneratorn 92 och till den övre ingången på grinden 87.

Kodgeneratorn 92 är inrättad att i beroende av tillförsel av en logisk 1 till dess ingång 91 avge en utsígnal, be- stående av en serie binära siffror, varvid den speciella val- da bitkombinationen är speciell för den speciella sändaran- ordning, varav generatorn 92 utgör en del. Denna serie bitar tillföres därför ingången 4 för modulationssignaler på den nu aktiverade sändarsektioncn 2 och överföres via antenn- systemet 12 till basstationen. Basstationen av kodar bitkom- binationen och behandlas densamma såsom en sändningsbegäran- signal. I beroende härav aktiveras den första tillämpliga tongeneratorn vid basstationen och avaktiveras den tillämp- liga andra tongeneratorn. Varje sändare vid basstationen tillföres även utsignaler från en tredje och en fjärde ton- generator, som är aktiverbara individuellt och förbundna med sändarens ingång för moduleringssignaler, varvid utsignaler- na från dessa generatorer motsvarar de frekvenser, till vil- ka filtren 75 och 72 är avstämda. Den tillämpliga tredje tongeneratorn aktiveras även momentant i beroende av mottag- ning av basstation av ovannämnda begäransignal, så att re- sultatet av sändningen av begäransignalen från den i fig. 3 visade anordningen är att signalen, som hänför sig till le- dig kanal, vid utgången 64 på radiosektionen 9 ändras från en logisk l till en logisk 0, medan signalen, som hänför sig till belagd kanal, vid utgången 65 ändras från logisk 0 till logisk l, så att andra sändaranordningar i anläggning- en förhindras från att komma in på den tillämpliga kanalen, medan signalen vid utgången 67 momentant ändras från logisk 8002504-2 21 0 till logisk l. Varaktigheten av utpulsen från multivibra- torn 70 är vald så lång, att denna puls fortfarande kommer att uppträda, när dessa ändringar vid utgângarna 64, 65 och 67 äger rum, så att båda insignalerna till grinden 87 är logiska 1-signaler och en 1-signal tillföres inställninge- ingången pâ vippsteget 17. Den resulterande l-signalen vid utgången på vippsteget l7 håller sändarsektionen 2 aktiverad via grinden 88 och håller avsökningssteget 81 spärrat, så att sändning nu kan ske via mikrofonen 5. Denna situation fortsätter, tills strömställaren 19 frigöres, varvid vipp- steget l7 återställes via inverteraren 26 och anordningen återställes till dess ursprungliga tillstånd. Basstationen reagerar för omständigheten, att sändarsektionen 2 slutat sända, genom avaktivering av den tillämpliga första tonge- neratorn och aktivering av den tillämpliga andra ton- generatorn.

Om strömställaren 19 manövreras, medan radiosektionen 9 avsöker de belagda kanalerna, d.v.s. medan den till in- gången 3l på styrsteget 21 matade signalen är en logisk 1, resulterar pulsen från multivibratorn 33 i en logisk l vid ingången 39 på fördröjningssteget 37, som sedan fortsätter att arbeta på samma sätt som motsvarande steg i fig. l, d.v.s. den avger en puls från sin utgång 41 en bestämd tids- period efter det att den av steget 81 utförda avsökningen resulterar i, att radiosektionen 9 blir ansluten till en ledig kanal, så att en logisk l uppträder vid klämman 32 på styrsteget 21 och därmed vid ingången 40 på steget 37, var- vid denna bestämda tidsperiod är desto kortare, ju längre tid förflutit mellan manövreringen av strömställaren 19 och tidpunkten då steget 81 efteråt påträffar en ledig kanal.

Dessutom uppträder pulsen vid utgången 41, endast om kana- len sedan fortfarande är ledig. När denna puls uppträder, inmatas den till styringången på multivibratorn 70 och utlö- ser sålunda en serie händelser, som är desamma som beskri- vits ovan med hänsyn till situationen med ledig kanal.

Om operatörerna av två sändaranordningar i anlägg- ningen manövrerar sina strömställare 19 i det närmaste sam- 8002504-2 22 tidigt, medan samtliga kanaler är belagda, kan givetvis de delar av fördröjningsstegen 37 i de båda anordningarna, som mäter den efterföljande tidsperioden, som förflyter in- nan en kanal blir ledig, saknar förmåga att fastställa skillnaden mellan dessa tidsperioder för de båda anordning- arna med resultatet, att styrstegen 21 i de båda anordning- arna avger pulser från sina utgångar 28 samtidigt, så att basstationen samtidigt mottager sändningsbegäransignaler från båda anordningarna. Om det i fig. 2 visade fördröj- ningssteget för tillfället betraktas, finner man, att upp- lösningen vid fastställande av skillnaden ej kan förbättras obegränsat genom val av högre och högre utfrekvenser för multivibratorn 45 och motsvarande högre och högre kapacitet för räknaren 46, eftersom den senare kommer att kräva allt högre kapacitet hos räknaren 48 och därmed allt längre möj- liga fördröjningar, innan fördröjningssteget avger sin ut- puls. En övre gräns finnes för multivibratorns 49 utfrek- vens, eftersom, om perioderna i denna utsignal och i ut- signalerna från motsvarande multivibratorer i de övriga an- ordningarna i anläggningen vore märkbart kortare än den tid, som förflyter mellan matningen av en utpuls från ett be- stämt fördröjningssteg 37 och tidpunkten, då en logisk 0 uppträder vid utgångarna 64 på radiosektionerna i de olika anordningarna i anläggningen, avsevärd sannolikhet skulle föreligga att efter aktiveringen av sändarsektionen 2 i den ena väntande anordningen i anläggningen, när överföringsba- nan blir ledig, sändarsektionen 2 i någon annan anordning i anläggningen, som även väntat men under kortare tid, även kommer att aktiveras, innan 0-signalen uppträder vid ut- gången 64 på radiosektionen. Anordningen enligt fig. 3 är försedd med det andra fördröjningssteget 95 och med kombina- tionen 72, 73, 74 i sitt indikatorsteg 20 för att faststäl- la rätt prioritet, när dylika kollisioner inträffar.

Om styrstegen 21 i två anordningar enligt fig. 3 båda avger en utpnls samtidigt, d.v.s. om upplösningen vid varje fördröjningssteg är otillräcklig för att möjliggöra ett 8002504-*2 23 fastställande av skillnaden mellan de tider, för vilka de båda operatörerna väntat, kommer båda anordningarna att sän- da sina koder, som alstras av deras kodgeneratorer 92, sam- tidigt till basstationen. Basstationen kommer att aktivera sin motsvarande första tongenerator med resultatet, att sig- nalerna vid utgångarna 64 och 65 på radiosektionerna 9 blir logisk 0 och logisk l. Men basstationen kommer ej att kunna avkoda de båda samtidiga begäransignalerna enbart för att upptäcka, att de i själva verket förekommer, utan basstatio- nen är inrättad att reagera för denna situation genom att avstå från att aktivera motsvarande tredje tongenerator men aktivera motsvarande fjärde tongenerator i stället. Resulta- tet härav är, att signalen vid utgångarna 67 på radiosektio- nerna 9 förblir 0-signaler, men signalen vid utgângarna 66 på desamma förblir l-signaler (signalkollision), varvid des- sa l-signaler tillföras ingângarna 99 på de andra fördröj- ningsstegen 95 i de båda anordningarna. Fördröjníngssteget 95 är i flera avseenden uppbyggt på samma sätt som fördröj- ningssteget 37 men dess del för bestämning av väntetid med komponenterna 45 och 46 i fig. 2 är inrättad att arbeta med ökad upplösning. Räknaren i fördröjningssteget 95, motsva- rande räknaren 46 i fördröjningssteget 37, kan därför ha åtta gånger så stor kapacitet som motsvarande räknare i fördröjningssteget 37, medan multivibratorn i fördröjnings- steget 95, som motsvarar multivibratorn 45 i fördröjnings- steget 37, kan vara inrättad att alstra en utsignal med en frekvens, som är åtta gånger frekvensen för utsignalen från motsvarande multivibrator i steget 37.

På samma sätt som steget 37 aktiveras fördröjnings- steget 95 medelst utsignalen från grinden 35 som tillföres dess ingång 96, d.v.s. när strömställaren 19 manövreras, när radiosektionen 9 avsöker kanalerna. Men dess ingång, som motsvarar ingången 40 på steget 37, är bildad av de bå- da ingângarna 99 och 97, som tillföres signalen, som hänför sig till signalkollision, från utgången 66 på radiosektionen 9 och utsignalen från klämman 41 på steget 37. Dessa båda signaler utsattes för en OCH-funktion i fördröjningssteget 8002504-2 24 95 med resultatet, att räknetillståndet hos räknaren i ste- get 95, som motsvarar räknaren 46 i fig. 2, endast överfö- res till den räknare i detsamma, som motsvarar räknaren 48 i fig. 2, när signalen uppträder, som hänför sig till sig- nalkollision, endast under förutsättningen, att fördröjnings- steget 37 avger en utsignal. Resultatet är att stegen 95 i de båda eller olika anordningarna, vars begäransignaler har kolliderat, aktiveras för att efteråt avge l-signaler från sina utgångar l0l. Det första steget 95, som skall alstra en dylik signal, åstadkommer, att motsvarande multivibrator 70 vippstyres, vilket resulterar i aktivering av generatorn 95 och därmed sändning av en andra begäransignal till bas- stationen. Avsökningsstegen 81 i anordningarna, vilka sig- naler kolliderat, har under tiden spärrats medelst utpulser från tillämpliga multivibratorer 90, som styres av utsigna- lerna från motsvarande tröskelanordningar 74.

Basstationen är inrättad att reagera för mottagningen av denna andra begäransignal genom avaktivering av den till- lämpliga fjärde tongeneratorn och aktivering av den till- lämpliga tredje tongeneratorn med resultatet, att signaler- na vid utgångarna 66 och 67 på radiosektioerna 9, vilkas be- gäransignaler har kolliderat, blir logisk 0 och logisk 1. Ändringen till logisk O av signalen vid utgången 66 i an- ordningen, som ännu ej blivit aktiverad för sändning av en andra begäransignal, förhindrar, att motsvarande fördröj- ningssteg 95 efteråt avger en utsignal, medan ändringen till logisk 1 av signalen vid utgången 67 i anordningen, som av- givit en andra begäransignal, resulterar i att motsvarande vippsteg 17 omställes till inställningstillstånd, så att denna anordning för tillträde till kanalen, av vilken den utgör en del. Den logiska l-signalen vid utgången 67 på den anordning, som avger en andra begäransignal, tillföres även ingången 94 på fördröjningssteget 37 via grinden 87 och förorsakar, att de olika vippstegen och räknarna i detsamma återställes till deras ursprungliga tillstånd och att en 1-signal uppträder vid utgången 100. Denna till ingången 98 8ÛÛ25Û4"2 25 på motsvarande steg 95 matade 1-signalen förorsakar på sam- ma sätt, att de olika räknarna och vippstegen i steget 95 återställes.

Till följd av utmatningen av en 1-signal från ut- gången 41 på fördröjningssteget 37 återställes även normalt räknarna och vippstegen i detta fördröjningssteg och uppträ- der en 1-signal vid utgången 100, så att vippstegen och räk- narna i fördröjningssteget 95 återställes. Men om en 1-sig- nal skulle uppträda vid utgången 66 på radiosektionen 9 i beroende av 1-signalen vid utgången 41 och därmed i beroende av fördröjningsstegets 95 aktivering, uppträder en 1-signal vid utgången 103 på steget 95 och tillföres ingången 104 på steget 37. Denna 1-signal inhiberar återställningen av vipp- stegen och räknarna i steget 37 och utmatningen av 1-signa- len från utgången 100 på detsamma. När steget 95 sedan avger en 1-signal från sin utgång 101, resulterar detta även i att en l-signal uppträder vid dess utgång 102 och därmed vid ingången 104 på steget 37. Denna l-signal återställer vippstegen och räknarna i steget 37, varvid en 1-signal bringas att uppträda vid dess utgång 100, och även de olika räknarna och vippstegen i steget 95.

Fig. 4 och 5 visar möjlig uppbyggnad av fördröj- ningsstegen 37 och 95 enligt fig. 3, varvid de olika in- gångarna och utgångarna på dessa steg är försedda med samma hänvisningsbeteckningar som i fig. 3.

I fig. 4 motsvarar fördröjningssteget 37 enligt fig. 3 i huvudsak fördröjningssteget i fig. 2, varvid komponenter i möjligaste mån i kopplingen enligt fig. 4 har försetts med samma hänvisningsbeteckníngar som deras motsvarigheter i fig. 2. Det i fig. 4 visade fördröjningssteget omfattar en ELLER-grind 105 och en OCH-grind 106 i denna ordningsföljd mellan utgången på grinden 54 och grinden 63. Ytterligare ingångar på grinden 105 matas från klämmer 94 och 105 och från utgången på ytterligare en OCH-grind 107. Grinden 106 ingår för att uppnå, att alstringen av en âterställnings- puls av multivibratorn 55 utom i beroende av en utsignal från grinden 61 i fig. 3, kommer att inhiberas, medan steget 8002504-2 26 95 i fig. 3 är aktiverat, d.v.s. medan en 1-signal uppträder vid utgången 103 på steget 95. För detta ändamål matas en inverterande ingång på grinden 106 från klämman 104.

Icke-inverterande och inverterande ingångar på grin- den 107 matas från utgången på vippsteget 59 och från ut- gången på ytterligare en monostabil multivibrator 108, vars styringång matas från utgången 58 på räknaren 46. Komponen- terna l07 och lO8 användes för matning av en l-signal till grinden 105 och därmed för åsterställning av fördröjnings- steget till dess ursprungliga tillstånd, om någon ledig ka- nal ej skulle påträffas av radiosektionen 9 i fig. 3 inom en bestämd tid efter det att räknaren 46 nått sitt slut- räknetillstånd. Detta sker för att förhindra, att fördröj- ningssteget utelåser anordningen, om en signal angående le- dig kanal ej skulle överföras densamma frân basstationen, t.ex. till följd av brus i kanalen. Multivibratorns 108 ostabila period kan t.ex. uppgå till l minut. 4 Enligt fig. 5 motsvarar föraröjningssteget 95 1 fig. 3 i stort sett det i fig. 4 visade fördröjningssteget 37, var- vid komponenter i fig. 5, som motsvarar komponenterna i fig. 4, därför är försedda med samma hänvisningsbeteck- ningar som deras motsvarigheter i fig. 4 men med tillägg av hokstaven A. Såsom tidigare nämnts har räknaren 46A i fig. 5 större kapacitet, t.ex. åtta gånger större kapacitet än räknaren 46 i fig. 4. Dessutom är utfrekvensen från multivi- bratorn 45A i fig. 5 högre, t.ex. åtta gånger högre än frek- vensen frân multivibratorn 45 i fig. 4.

Förutom komponenter, motsvarande komponenter i för- dröjningsstvqet 37 enligt fig. 4, omfattar fördröjningsste- get 95 ett in-åtorställbart bistabilt vippsteg 109, en OCH- grind 110 och en monostabil multivibrator lll. När klämman 97 matas från utgången 41 på steget 37, kommer vippsteget 109 att inställas, när steget 37 avger en utsignal. Om denna utsignal skulle resultera i sändning av en signal angående signalkollision från basstationen, kommer klämman 99 att tillföras en l-signal och kommer grinden ll0 att avge en l-signal. Detta resulterar i en l-signal vid utgången på 8002504-2 27 grinden 44A och därmed i en åsterställnings-ínhiberings- signal i form av en logisk 1 vid klämman 103 för steget 37 och inmatning av det momentana innehållet 1 räknaren 46A till räknaren 48A. Detta innehåll är utmärkande för den tid, som förflutit mellan manövreringen av strömställaren 19 och tid- punkten, dâ signalen angående signalkollision uppträder, och är därmed även utmärkande för den tid, som förflutit mellan denna manövrering och tidpunkten, då en signal an- gående ledig kanal uppträder. Om signalen angående signal- kollision fortfarande uppträder vid klämman 99, kommer grin- den 5lA att mata en l-signal till utgângsklämman 101, när en l-signal efteråt uppträder vid utgången 50A på räknaren 48A.

Enligt ovanstående medför detta, att l-signalen med hänsyn till signalkollision avlägsnas från klämman 99 och därmed inhiberingssignalen från klämman 103 och dessutom att en signal, avseende godtagen begäran, tillföres klämman 94 på fördröjningssteget 37 i fig. 4. Denna senare signal resulterar i en l-signal vid klämman 100 på den i fig. 4 visade kopplingen och därmed vid klämman 98 på den i fig. 5 visade kopplingen. Multivibratorn lll, vars utgång är för- bunden med återställningsingângarna på vippstegen 109, 42A, 52A och 59A och med inmatningsingången på räknaren 46A, återställer därför kopplingen enligt fig. 5 till dess ur- sprungliga tillstånd, varvid motsvarande operation genomfö- res med hänsyn till kopplingen enligt fig. 4 medelst utsig- nalen från multivibratorn 55. Även om det är osannolikt, att fördröjningssteget 95 kommer att avge en utsignal vid samma tidpunkt som dess mot- svarighet i övriga sändaranordningar, vilkas begäranssignal kolliderat med begäransignalen från sändaranordningen i fig. 3, är det givetvis fortfarande möjligt, att detta kan inträffa. För att undvika en dylik situation kan ytterligare ett fördröjningssteg, som är likartat steget 95 men har för- måga till högre upplösning, ingâ, som aktiveras från ut- gången på steget 95 och signalen med hänsyn till signal- kollision på samma sätt som steget 95 aktiveras medelst ut- 8002504-2 28 signalen från steget 37 ooh signalen med hänsyn till sig- nalkollision.

Hittills har antagits, att en 1-signal, när någon kanal blir ledig, medan flera anordningar enligt fig. 3 - 5 väntar, kommer att uppträda vid utgângsklämmorna 64 på samt- liga radiosektioner 9 i samtliga väntande anordningar sam- tidigt. I själva verket är detta sannolikt ej fallet, efter- som avsökningarna av de olika kanalerna, som genomföras medelst steget 86 i de olika anordningarna, normalt ej kom- mer att vara synkroniserade sinsemellan. Detta medför, att en anordning, som väntat längst, ej med nödvändighet behö- ver få tillträde till kanalen, eftersom räknetillståndet hos dess räknare 46 eventuellt ej överföres till dess räknare 48_förrän efter det att denna operation genomförts vid nå- gon annan väntande anordning. För att lösa detta problem kan ytterligare en OCH-grind ingå i banan i fig. 3 mellan utgången 64 på radiosektionen 9 och ingången 32 på styrste- get 21, varvid en andra ingång på denna grind matas från ytterligare en kombination, likartad kombinationerna ll, l6, ?2, 13, 18, 29 och så vidare, som då ingår i indikatorste- get 20. Om basstationen bringas att till tillämplig kanal sända en signal, till vilken filtret i denna ytterligare kombination är avstämt, en förutbestämd tidsperiod efter det att den sänder signalen, avseende ledig kanal, varvid denna tidsperiod är tillräcklig för att möjliggöra, att av- sökningssteget Bl i samtliga anordningar kan upptäcka den lediga kanalen, kommer en l-signal att tillföras klämman 32 på styrstegen i samtliga anordningar samtidigt, så att inne- hållet i räknaren 46 i samtliga väntande anordningar över- föres till deras räknare 48 samtidigt.

Det är tydligt, att uppgiften för styrstegen 21 i fig. l och 3 alternativt kan uppfyllas av en lämpligt pro- grammerad digital signalbehandlare, t.ex. en mikrodator. En dylik anordning visas schematiskt i fig. 6 och antages vara programmerad för genomförande av det i fig. 3 visade styr- stegets 21 funktion. Anordningen omfattar en mikrodatabe- handlare tillsammans med samordnade programlagringsorgan, 8002504-2 _29 som tillsammans är angivna genom ett block 112, och två sym- metriska multivibratorer 114 och 115 för alstring av utpul- ser med frekvenser av t.ex. 16 och 20 Hz. Blocket 12 är för- sett med ingångar 22, 31, 32, 68 och 69 och en utgång 28, vilken motsvarar ingångarna och utgången på styrsteget 21 i fig. 3 med samma hänvisningsbeteckningar, och ytterligare tre ingångar 113, 116 och 117. Ingångarna 116 och 117 matas från utgångarna på multivibratorerna 114 och ll5 och är för- bundna med yttre händelseräknare Cl och C2 i kombinationen 112 på sådant sätt, att innehållet i varje räknare framste- gas medelst varje utpuls från motsvarande multivibrator 114 eller 115. Ingången 115 bildar på känt sätt en klämma för externt avbrott, varvid en till denna klämma matad l-signal förorsakar, att kombinationen 112 uppträder i en tomgångs- programslinga oberoende av de operationer, som genomföres i kombinationen vid den tillämpliga tidpunkten. När anord- ningen enligt fig. 6 användes för att ersätta styrsteget 21 i fig. 3, måste i själva verket den i fig. 3 visade anord- ningen modifieras något, så att funktionen avseende åter- ställning eller eliminering av begäran, som erhålles medelst inverteraren 61 vid frigöring av strömställaren 19, kommer att uppnås i stället för genom manövrering av ytterligare en ej visad strömställare, inrättad att mata en l-signal till klämman llå i fig. 6.

Kombinationen ll2 av mikrodatabehandlare och lag- ringsorgan i fig. 6 programmeras för att genomföra operatio- nerna enligt det i fig. 7 visade flödesschemat, såvida ej frekvensen av operationer modifieras genom tillförsel av en 1-signal till klämman 113 medelst ovannämnda ytterligare strömställare. Punkterna A och B i fig. 7B utgör fortsätt- ningar från punkterna A och B i fig. 7A, medan punkterna C och D i fig. 7A utgör fortsättningar från punkterna C och D i fig. 7B. De med Y och N markerade banorna från de olika beslutsoperationerna i fig. 7 är de banor, som väljes, när svaren på den fråga, som ställes under motsvarande opera- tion, är ja respektive nej. De olika operationerna 118 - 140 i fig. 7 återfinnes i följande tabell. 8002504-2 Operation ngmmer ll8 ll9 120 121 122 123 l24 127 132 30 Qfleration Samtal begärt? Är signal vid klämma 22 logisk l? Fast paus, eventuellt omfattande ge- nomförande av ytterligare operatio- ner.

Pâ ledig kanal? Är signal vid klämma 32 logisk l? Alstra momentant logisk l vid kläm- ma 28.

Kanaler belagda? Är signal vid kläm- ma 31 logisk 1? Inställ räknare Cl till noll.

På ledig kanal? Subtrahera innehållet i räknare Cl från 1024 och dividera resultatet med 8. Lagra resultatet av divisio- nen och nollställ räknare C2.

På ledig kanal? Är räknarens C2 räknetillstånd mind- re än det under operation 124 lag- rade talet? Alstra momentant logisk l vid kläm- ma 28 . Är räknarens Cl innehåll större än eller lika med 1024? Nollställ räknare Cl.

På ledig kanal? Är räknarens C1 innehåll lika med 1024? Fast paus under tid, som kräves för mottagning av basstationens gensvar. 8002504-2 31 Qperatign_ngmmg§ Operation 133 Begäran godtagen? Är signal vid klämma 69 logisk 1? 134 Signalkollision? Är signal vid kläm- ma 68 logisk 1? 135 Subtrahera innehållet i räknare Cl från 1024 och lagra resultatet.

Nollställ räknare C2. 136 Signalkollision? 137 Är innehållet i räknare C2 mindre än det under operation 135 lagrade talet? 138 Alstra momentant logisk l vid kläm- ma 28. 139 övergå till avbrottsprogram i be- roende av en logisk l vid klämma 113.

Slinqan i fig. 7, som omfattar enbart operationerna ll8 och 119, bildar ovannämnda tomgângsprogramslinga och resulterar i att signalen vid klämman 22 kontrolleras vid tidpunkter, vilkas frekvens bestämmes av pausen, som bildas unñer operation 119. När en logisk 1, avseende sändnings- begäran, tillíores klämman 22, alstras en aktiveringsignal för sändaren under operation 121, om radiosektionen befinner sig på en ïedig kanal (ja från operation 120). I annat fall sker kontloll (operation 1405 om någon belagdsignal förelig- ger, vilket normalt kommer att vara fallet. Om så ej är fal- let, t.ex. till följd av störningar i överföringsbanan från basstationen, genomgås slingan med operationerna 120 och 140 upprepat, antingen en signal med hänsyn till ledig ka- nal eller belagd kanal uppträder.

Om den senare kanalen uppträder, försättes fördröj- ningsförloppet i funktion. Räknaren Cl nollstëlles vid ope- 8082504-'2 32 ration 122 och börjar räkna fördröjningen, innan någon sig- nal med hänsyn till ledig kanal uppträder, varvid program- slingan med operationerna 123 och 128 genomgås upprepat, tills antingen innehållet i räknaren Cl når 1024 eller sig- nalen med hänsyn till ledig kanal uppträder. Om innehållet i räknaren Cl når 1024, innan signalen med hänsyn till le- dig kanal uppträder, nollställes räknaren Cl åter och föl- jer förloppet slingan, omfattande operationerna 130 och 131.

Om någon kanal sedan blir ledig, innan räknetillståndet i räknaren Cl når 1024 för andra gången, d.v.s. inom nästföl- jande 64 sekunder vid den angivna utfrekvensen för multivi- bratorn 114, sändes omedelbart en aktiveringssignal (opera- tion 138). Men om ingen kanal å andra sidan blir ledig inom denna period, återgår förloppet till tomgångsslingan 118, 119.

Om signalen med hänsyn till ledig kanal uppträder, medan operationerna 123, 128 och 124 genomföres, varvid di- visionen kan utföras genom att ignorera de tre minst signi- fikanta bitarna i räknetillståndet i räknaren Cl och be- handlar de återstående bitarna på sådant sätt, att deras ursprungliga sígnifikans förskjutes tre platser i riktning mot mindre signifikans, varefter slingan 125, 126 genomgås.

Förloppet kvarstår i denna slinga, tills räknetillståndet i räknaren CZ når det under operation 124 lagrade talet, d.v.s. under en tid T, som är desto kortare, ju längre den tid är, som förflyter mellan tillförseln av l-signalen till klämman 22 och tidpunkten, då signalen med hänsyn till ledig kanal uppträder, såvida ej denna signal försvinner före slutet av denna tid, d.v.s. såvida ej ytterligare någon sän- daranordning i anläggningen får tillträde till kanalen un- der tiden. Om det senare inträffar, återgår sekvensen till operation l23 och fortsätter väntetiden. Om detta senare ej inträffar, alstras en sändningsaktiveringssígnal eller en logisk 1 vid utgången 28 vid slutet av tiden T under opera- tion 127 och återgår sekvensen till tomgångsslingan 118, 119, om signalen med hänsyn till mottagen begäran uppträder vid klämman 69 efter den under operation 132 åstadkomna pausen. 8002504-2 33 Detta är även fallet, om varken signalen med hänsyn till mottagen begäran för signalen med hänsyn till signalkolli- sion uppträder vid denna tidpunkt, t.ex. genom att signa- len med hänsyn till sändningsbegäran saknat förmåga att överföras till basstationen (operation 134).

Om signalen med hänsyn till signalkollision uppträ- der vid denna tidpunkt, genomföres operationen 135 och ge- nomgås slingan 136, 137, i vilken förloppet kvarstår, tills innehållet i räknaren C2 når det under operation 136 lagrade talet, såvida ej signalen med hänsyn till signalkollision försvinner under tiden, d.v.s. såvida ej någon annan sändar- anordning i anläggningen vars begäransignal kolliderat med begäransignalen från ifrågavarande anordning, får tillträde till kanalen under tiden. Om det senare inträffar, återgår sekvensen till operation 123 och fortsätter väntetiden. Men om detta å andra sidan ej inträffar, alstras en sändnings- aktiveringssignal vid klämman 28, när innehållet i räknaren C2 når det under operation 135 lagrade talet (operation 138). På samma sätt som vid operation 127 kommer den tid, sekvensen kvarstår i slingan 136, 137, innan operation 138 genomföras, att vara desto mindre, ju längre den tid är, som förflutit mellan manövreringen av strömställaren l9 och tid- punkten, då signalen med hänsyn till ledig kanal efteråt uppträder, eftersom det under operation l35 lagrade talet kommer att vara desto mindre, ju längre denna förflutna tid varit. Eftersom någon division med 8 ej genomförts under operation 135 är emellertid tidsupplösningen, med vilken operation 138 genomföres, cirka 8 gånger så stor som den tidsupplösning, med vilken operation 127 genomförts.

Här kan framhållas, att, om räknarens Cl räknetill- stånd uppnår operation 135 redan nått eller överskridit 1024, det under operation 135 lagrade talet kommer att vara noll eller negativt och kommer detta i varje fall att resul- tera i ingen fullständig genomgång av slingan med operatio- nerna 136 och 137, d.v.s. operationen 138 äger rum med i huvudsak nollfördröjning. ' sno2so4-2 34 Här kan även framhållas, att, om operationerna 128 och 131 genomföres med användning av de angivna numeriska värdena, räknaren Cl måste vara en räknare för minst ll bi- tar. Om den vore en räknare för enbart 10 bitar, skulle näs- ta räknetillstånd efter 1023 vara nolla och skulle operatio- nerna 128 och 131 ständigt lämna svaret nej. Om signalen med hänsyn till signalkollision uppträder blir följden, att resultatet av divisionen under operation 124 vid de anord- ningar, vilkas signaler kolliderat, blir detsamma för var och en av dessa anordningar. Detta innebär, att varje skill- nad i tid, dessa anordningar väntat, enbart representeras av de tre minst signifikanta bitarna i räknetillstånden i de olika räknarna Cl. Det är därför tydligt, att subtrak- tionen under operation l35 kan ersättas utan förlust av nog- grannhet av ett förlopp, under vilket det tal, som repre- senteras av de fyra minst signifikanta bitarna i räknaren Cl, subtraheras från 16. Detta alternativ kan underlätta ett snabbt fastställande av situationen med signalkollision. Även om fördröjningarna, som alstras av styrstegen 21 i fig. l och 3 har beskrivits med ledning av fig. 2, 4, 5, 6 och 7 består i ett linjärt omvën' aamband till tiden, som förflyter mellan manövreringen av strömställaren 19 och tid- punkten, då överföringsbanan efteråt blir obelagd, är detta linjära omvända samband givetvis ej väsentligt och kan någon annan form av omvänt samband alternativt tillämpas. Därför kan t.ex. en binär hastighetsmultiplikator vara införd mel- -- lan multivibratorn 45 och räknaren IG i fig. 2, varvid den- na multivibrator med sin hastighetsbestämmande ingång är förbunden med utgången på räknaren 46 via ett avkodnings- steg.

Claims (6)

35 8002504-2 Patentkrav

1. Sändaranordning för informationsöverföringsanläggning med minst två dylika anordningar, som med sina utgångar är för- bundna med en gemensam överföringsbana och vardera omfattar en sändare, ett indikatorsteg för alstring av en utsignal som är utmärkande för om överföringsbanan är helt belagd eller ej, och ett styrsteg med en ingång för en sändningsbegäransignal, varvid utgången på indikatorsteget är förbunden med styrsteget och styrsteget är inrättat att från en utgång på detsamma, vilken är förbunden med en styringång på sändaren, avge en sändningsakti- veringssignal för sändaren i beroende av tillförsel av en sänd- ningsbegäransignal till styrstegets ingång och tidpunkten för alstring av aktiveringssignalen är beroende av utsignalen från indikatorsteget pâ sådant sätt, att aktiveringssignalen, om indikatorsteget anger, att överföringsbanan är helt belagd, när begäransignalen tillföres styrstegets ingång, kommer att alstras vid en tidpunkt, som uppträder en förutbestämd tidsperiod efter det att indikatorsteget efteråt anger, att banan blivit ej helt belagd, och enbart under förutsättning att indikatorsteget då anger, att banan ej är helt belagd, k ä n n e t e c k n a d av att styrsteget har sådan uppbyggnad, att den förutbestämda tids- perioden kommer att vara desto längre, ju kortare den tid är, som förflyter mellan tillförseln av begäransignalen till nämnda in- gång och den efterföljande indikeringen medelst indikatorsteget, att överföringsbanan blivit ej helt belagd.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att styrsteget är inrättat att från sin utgång avge en aktive- ringssignal för sändaren i huvudsak omedelbart i beroende av tillförsel till dess ingång av en begäransignal, om indikatorste- get anger, att överföringsbanan ej är helt belagd,när begäran- signalen tíllföres styrstegets ingång.

3. Anordning enligt krav 1 eller 2 för en överföringsanlägg- ning, innehållande en sändare-mottagare, till vars mottagarsektion överföringsbanan sträcker sig och som är inrättad att reagera för mottagning av sändningar från ett antal i anläggningen ingående sändaranordningar samtidigt på samma kanal genom sändning av en första signaltyp och inrättad att reagera för efterföljande mot- tagning av ytterligare en sändning från en sändaranordning bland antalet anordningar genom sändning av en andra signaltyp, k ä n - 80025-04-2 36 n e t e c k n a d av att indikatorsteget är inrättat att alstra en första och en andra utsignaltyp i beroende av mottagning av den första resp. den andra signaltypen och att styrsteget är in- rättat att reagera för alstringen av en utsignal av den första typen från indikatorsteget, sedan styrsteget alstrat en första aktiveringssignal, genom alstring av en andra aktiveringssignal vid en tidpunkt, som uppträder en förutbestämd tidsperiod efter det att indikatorsteget avger sin utsignal av den första typen och enbart under förutsättning att detta steg ej avger någon ut- signal av den andra typen, varvid denna förutbestämda tidsperiod är desto längre, ju kortare den tid är som förflutit mellan till- förseln av en begäransignal till styrstegets ingång och den efter- följande alstringen av den första aktiveringssignalen vid styr- stegets utgång, och dessutom är beroende av denna tid på sådant sätt, att mindre avvikelser i denna tid kommer att resultera i olika värden därav än som erfordras för att resultera i olika värden av den förutbestämda tidsperioden, efter vilken den första aktiveringssignalen alstrades. Ä.

4. Anordning enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a d av att styrsteget omfattar en första och en andra räknare, en första anordning för att reagera för tillförsel till styrste- gets ingång av en begäransignal vid en tidpunkt, då indikator- steget indikerar, att överföringsbanan är helt belagd, genom att åstadkomma, att innehållet i den första räknaren fram- eller till- bakastegas periodiskt med början från ett förutbestämt värde av detta innehåll, så länge indikatorsteget fortsätter att indikera att banan är helt belagd, en andra anordning för att reagera för efterföljande indikering medelst indikatorsteget, att banan blivit ej helt belagd, genom att åstadkomma, att innehållet i den andra fram- eller tillbakastegas periodiskt antingen a) genom att börja från ett fast första värde och fortsätta i riktning mot ett andra värde, som står i ett förutbestämt samband till det värde, inne- hållet i den första räknaren hade, när indikatorsteget åstadkom nämnda efterföljande indikering, eller b) i riktning mot ett fast andra värde med början från ett första värde, som står i ett -förutbestämt samband till det värde, innehållet i den andra räk- naren hade, när indikatorsteget åstadkom nämnda efterföljande in- dikering, och en tredje anordning för att reagera för det räkne- tillstånd i den andra räknaren, som når det tillämpliga andra vär- det, genom att åstadkomma, att aktiveringssignalen alstras, förut- satt att indikatorsteget då indikerar, att överföringsbanan är ej i ' 3* 8002-504-2 helt belagd.

5. Anordning enligt krav Å vid anslutning till krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att styrsteget omfattar en första anordning för att reagera för alstringen av en utsignal av den första typen medelst indikatorsteget efter alstring av en första aktiveringssignal medelst styrsteget genom att åstadkomma, att innehållet i en räknare fram- eller tíllbakastegas periodiskt antingen a) genom att börja från ett fast första värde och fort- sätta i riktning mot ett andra värde, som står i ett förutbestämt samband till det värde, innehållet i ytterligare en räknare har, när indikatorsteget avger sin utsignal av den första typen, eller b) i riktning mot ett fast andra värde med början från ett första värde, som står i ett förutbestämt samband till det värde, inne- hållet i den ytterligare räknaren har, när indikatorsteget avger sin utsignal av den första typen, varvid denna ytterligare räkna- re fram- eller tillbakastegats med början från ett förutbestämt värde från tidpunkten, då begäransignalen, som gav upphov till den första aktiveringssignalen, tillfördes ingången på styrste- get, och en andra anordning för att reagera för det räknetillstånd hos den ytterligare räknaren, som når det tillämpliga andra värdet, genom att åstadkomma, att en andra aktiveríngssignal alstras, förutsatt att indikatorsteget då ej avger någon utsignal av den andra typen.

6. Anordning enligt krav H eller 5, k ä n n e t e c k n a d av en programmerad digital signalbehandlare för genomförande av den första, den andra och den tredje anordningens fuktioner.