SE445961B - Sett att styra och styrsystem for en likstromskraftoverforing - Google Patents

Description

7900606-0 2 I de ovannämnda fallen, där strömriktare tas i drift eller ändras från lik- till växelriktardrift sker ändrin¿en av de- ras styrvinklar genom värdet 90°. Därvid kommer som bekannt stromriktaren att ta upp en mycket stor reaktiv effekt. Om strömriktarun då är ansluten till ett svagt växelstrbnssy- stem kommer dess växelspänning att sjunka. Detta ger insta- bilitet eller störningar i överföringens strömriktare.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att få fram en förbättradnstyrmetod och ett förbättrat styrsystem för en likströmsöverföring,varvid strömriktarnas ökade reaktiva effektbehov undertryoks vid ändrade driftsförhållande. Ett annat ändamål med uppfinningen är att få en styrmetod och ett styrsystem, som inte har ovannämnda nackdelar.

Uppfinningen kännetecknas av, att en strëmreferens för strömriktarna reduceras, när driften av överföringen an- dras.

Uppfinningen skall närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritning, där Fig. 1 visar ett blockdiagram av en konventionell likströms- kraftöverföring, Fig. 2 visar ett exempel på en strömriktarkrets och ett för- bikopplingsorgan enligt fig. 1, Fig. 3 visar ett blockdiagram av ett styrsystem enligt upp- finningen, Fig. 4 visar kurvor för olika styr- och utgångssignaler i överföringen för att förklara, nur uppfinningen fungerar,då två strömriktare kopplas in till redan fungerande strömrik- tare enligt en styrsignal om ökad överförd effekt, Pig. 5 visar kurvor för olika styr- ocn utgängssi¿nalcr, då ßfffiktfiktflifiäëfl ändras 1 överföríngen, 1 7900606-0 Pig. b visar karakteristiska kurvor for en funktionsgenera- tor i ett överföringssystem enligt fig. 3, Fig. 7 till 9 visar varianter av blockdiagrammet enligt 1i¿. ?, cc: Fig. lo och ll visar kurvor motsvarande fig. 4 ocn 5 for ett styrsystem enligt fig. 8.

Först skall beskrivas den konventionella överföringen en- ligt fig. l. I figuren anger A och B två strömriktarstatio- ner av samma konstruktion. BUSA och BUSB anger växelströms- skenor. AGA och ACB anger växelströmskällor. ACTLA och ACTLB anger växelströmslinjer,som förbinder nämnda växel- strömskällor och -skenor. PMA och PMB anger faskompensatorer anslutna till nämnda växelströmsskenor för att generera reak- tiv effekt. TRÅ¿,A2,Bl,B2 anger strömriktartrsnsformatorer anslutna till nämnda växelströmsskenor. CONAl,A2,Bl,B2 anger strömriktare matade från motsvarande strömriktartransforma- torer. Strömriktarna i de två stationerna är seriekopplade och arbetar som lik- eller växelriktare. BSAl,A2,Bl,B2 anger förbikopplingsorgan parallellkopplade med motsvarande stron- riktare och slutes,när motsvarande strömríktare tas ur drift.

DCLA,B anger glättningsreaktorer anslutna till motsvarande stationer. DCTLl,2 anger likströmsöverföringslinjer, av vilka den första är ansluten till glättningsreaktorerna, medan den andra är ansluten till de båda nedre strömriktarna.

Erfekten från växelströmskällan AGA överförs över linjen ACTLA, skenan BUSA ocn transformatorerna TRAl,A2 till ström- riktarna CONAl,A2, som arbetar som likriktare. Likströmsef- fekten härifrån går genom glättningsreaktorerna DCLA,B och likströmslinjerna DCTI1,2 till strömriktarna CONB¿,B2 , som arbetar som växelriktare. Effekten närifrån går genom trans- formatorerna TRBl,E2 , växelströmsskenan BUSB con vaxelströms- linjen ACTLB till växelströmskällan A03. Strömrikternas reak- tiaa effektbenov levereras nuvudsakligen av motsvarande växelströmskällor. Därutöver levereras reaktiv effekt av faskompensatorerna PMA B , vars kapacitanser väljas i bero- I 7900606-o 4 ende av strömriktarnss ocn växelströmsnätens märkefïekt.

Sum ett exempel på en strömriktare enligt systemet i fig. l vises mera detaljerat i fig. 2 en strömriktare CON omfattan- de tre seriekcpplingsr ev tyristorer, kopplade parallellt med varandra motsvarande tre faser U,V och W. Var och en av dessa seriekopplingar består av ett motsvarande par tyristorer Up och Un, Vp och Vn samt Wp och Wn, alla med samma ledriktning.

En av de tre seriekopplingar, exempelvis den med tyristorerna Up ocn Un,_är för-sedd med en likströmstrandformator DCBTp, som är av-sedd att indikera,att det motsvarande tyristorparet arbetar som förbikopplingssträcka.

Låt oss anta, att överröringen arbetar vid nalv effekt, var- vid förbikopplingsorganen BSA2,B2 är slutna, så att endast strömriktarna CONA1,Bl är i drift som lik- resp. växelriktare.

Om nu strömriktarna CONA2 och BZ skall tas i drift ges först styrsignaler till deras tyristorpar Up och Un för att få dessa att bilda förbigångssträckor. Likströmmen från förbikopplings- organen BSA27B2 kommer därför att gå genom dessa sträckor.

Därefter får strömriktarna CONA2,B2 styrsignaler motsvaran_ de lik- resp. växelriktardrift. För att undvika en våldsam ändring av likströmmen i överföringen skall strömriktarnas styrvinkel under en lämplig period ändras från 900 till det önskade värdet motsvarande lik- resp. växelriktardrirt.

En annan möjlighet är,att efrektriktningen mellan statio- nerna skall ändras. Med andra ord, att det ges order om, att stationerna A och B skall styras om från lik- resp. vä- xelriktardrift till växel- respf likriktardrift. Enligt den- na order skall då i varje station styrvinkeln över värdet 900 ändras från ett värde nära noll till ett värde nära 1800 eller vice versa.

Som ovan nämnts kommer strömriktarna vid styrvinkeln Booatt ta upp en mycket stor reaktiv effekt. Om då växelströmsnätet är svagt, kan det inte ge denna reaktiva effekt fullt ut. Sum följd härav kommer strömrikterens växelspänning att sjunka, vilket äventyrar strömriktarens stabilitet. 5 7900606-0 Ändamålet med uppfinningen är som tidigare nämnts att und- vika detta problem nos den konventionella överföringen.

Pig; 3 visar ett blockdiaqram för ett styrsystem enligt uppfinningen för stationen A, där symbol motsvarande fig. l och 2 har använts. Ertersom nagra komponenter är avsedda för motsvarande strömriktare CONAl och A2 och nar samma funktion, har dessa komponenter samma symbol och utmärkas med motsvarande nummer 1 och 2. Dessa nummer används dock endast,där det är nödvändigt att skilja på de båda strömrik- terna. CCA"anger ett centralt styrorgan, som ger styrsigna- ler C311 och 12 och referenssignaler Idp ochrAId. GCA anger en grupp styrorgen som ger en serie av styrsignaler VCS, VCS', BPPS, BSCS och SWCS, när CCA ger sinasignaler CSI1 och CSl2. CVC anger styrvinkelbegränsare, som ger lämpliga gränser för strömriktarnas styrspänningar och ändrar dessa gränser, när signaler VCS eller VCS' avges från GCA. A?PS anger en automatisk pulsfasskiftare, som ger styrsignaler till strömriktarnas tyristorer i beroende av styrspänningen från CVC. CLC anger en logisk styrkrets, som påverkar styr- signalen från APPS, när signalen BPPS ges från GCA. FADD och SADD anger första och andra summatorer, som adderar motsvarande signaler i beroende av deras polaritet. GEA anger en strömfelsförstärkare, som förstärker utgången från SADD i lämpligt förhållande. GMC anger ett respektavstàndsstyr- don, som i beroende av likströmmen Id i överïöringen och växelspänningen Vac i växelströmsnätet beräknar en spänning som representerar respektavstàndet. LVS är en minimiväljare, som väljer ut den mindre av signalerna från CEA oon GMC.

FG är en funktionsgenerator, som ger en signal.AIdp, vars värde bestäms i beroende av överföringens likspänning. SW är en kopplingskrets, som släpper fram signalen.AIdp från FG till en negativ ingång på FADD, när GCA ger signalen SWCS. DCCTI är en likströmstransïormator, som indikerar värdet av likströmmen Id i överröringen. DCPT är en likspän- ningstransformator, som indikerar likspänningen hos överfö- ringen. ACPT är en växelepänningstransformator, som indikerar växelspänningen Vac i växelstrëmsnätet. 7900606-0 l ett normalt driftsfell, där stationen A skall arbeta som likríktare, arbetar strömriktaren CONA i likriktardrift i beroende av referenssignalen Idpïrän det centrala styror- ganet CCA och signalen Id från lik-strömstransformetorn DCCTL. Under normaldrift kommer nämligen kopplingskretscn SW att spärra utgångerxnldp från funktionsgeneratoren FG till den första summatorn FADD. Strömmar¿inalsignalenA]fl till den andra summatorn utelämnas i detta fall enär sta- tionen A arbetar som likriktarstation. I detta fall blir utgången från strömsfelsfiörstärkaren CEA mindre än utgån- gen från rëspektavståndsdonet GMC. minimiväljaren LVS kom- mer därför att låta utgången fràn GEA gå vidare till styr- vinkelbegränsaren CVC och till pulsfasskiftaren APPS,för- utsatt att inga signaler VCS eller VCS' från styrorganen GOA uppträder, och att vederbörande strömriktare är i drift.

Om den motsvarande strömriktaren inte är i drift, kommer CVC att ge en styrvinkelsignal omkring 9o° oberoende av signalen från LVS. Eftersom styrkretsen CLC inte får signa- len BPPS, kommer signalen från APPS att passera CLC och gå vidare till strömriktaren CONA.

Om däremot stationen A arbetar som växelriktare måste respekt- avståndet säkras för strömriktaren CON¿ för att undvika kom- muteringsfel. Strämriktarens styrvinkel fastlägges då av re- spektavståndsstyrdonet GMC. Och i detta fall anslutes ström- marginalsignalen.AId till den andra summatorn SADD.

Det förutsättes emellertid nu, att stationerna A och B ar- betar som lik- resp. växelriktare. Dvs. strömriktarna CONAI och CONBl arbetar i lik- resp- växelriktardrift. Strömrik- terna CONA2 och CONBQ är inte i drift och överföringens lik- ström passerar de motsvarande förbikopplingsorganen BSA2 och BSB2. Det förutsättes vidare, att det centrala etyror- ganet CCA avger signalen Csíl , vilket innebär,att ström- riktarna CONAZ och 32 skall 1 drift.

Förloppet enligt uppfinningen beskrivs under hänvisning till fig. 4, som visar kurvformerna för de olika signalerna 1 öterföringen, varvid dock bara beskrivas förloppet i stati- 7 7900606-(1 onen A, enär förloppet i stationen B är analogt närmed.

Styrsignalen CSll går till styrorganen GCAI och 2 . I GCA1 negligeras signalen, enär strömriktaren CONAL redan är i drift som likriktare. I GCA2 ger signalen CSll uppnov till en förbigångssignal BPPS2, som leds till den logiska styr- kretsen CLC2. Från denna leds signalen fràn pulsfasskifta- ren APPS2 endast till tyristorerna Up och Un, se fig. 2.

En del av strömmen i förhigångskopplaren BSA2 kommer därför att flyta över i förbigàngssträokan bestående av de serie- kopplade tyristorerna Up och Un. Detta indikeras av likströms- transformatorn DCCTp, och signalen härifrån återkopplas till styrorganet GCA2 som en första àterkopplingssignal FFS2.

Detta medför en öppningssignal BSOS2 till förbikopplaren lBSA2 från GCA2. När BSA2 har öppnat, avger den en andra åter- kopplingssignal SFS2 till GCA2. Härifrån avges en styrsignal l VCS2 och en kopplingssignal SWCS2 , förutsatt att förbigàngs- 'signalen BPPS2 har upphört, och att den andra återkopplings- signalen SFS2 har mottagits. Ear signalen VCS2 avges till styrvinkelbegränsaren CVC2, ändras styrvinkelgränsen för APPS2 gradvis under en lämplig period från 900 till ett fastställd värde motsvarande likriktardrift för strömriktaren CONA2 . Eftersom utgången från minimíväljaren LVS är mindre än denna gräns, kommer pulsfasskiftaren APPS2 att bestämma styrvinkeln i beroende av gränsvärdet från CVC2 oberoende av utgången från LVS till strömriktaren CONA2. När däremot nämn- da gränsvärde blir lika med eller mindre än utgången från LVS, kommer APPS2 att bestämma styrvinkeln i beroende av ut- gången från LVS. Samtidigt som signalen VCS2 avges, kommer signalen SWCS2 att avges, vilken signal uppnör efter en viss period. När styrorganet GGA2 ger signalen SWCSZ till kopp- lingskretsen SW, släpper denna igenom utgàngssignalerxßldp från funktionsgeneratorn FG till en negativ ingång pà FADD, medan referenssignalen för likström Idp anslutes till en po- sitiv ingång. Denna referens reduceras därför till värdet Iöp. När FG avger signalen Åldp, vars värde är bestämt i re- lation till likspänningen Vdc i överföringen, som indikeras av likspänningstransformatorn DCPT, reduceras likströmsrefe- rensen för överföringen med ett värde motsvarande överförin- gens likspänning Vdc, när strömriktaren CONA2 är i drift en- 79onaoe-o B ligt styrsignalen C311. På så vis kommer enligt uppfinningen likströmmen Id i överföringen att reddcerss, när strömrik- taren CONAZ tas i drift och dess styrvinkel är stor. Detta betyder, att överföringens reaktiva effektbehov minskas, då strönriktsren CONA2 går i gän¿, enär det reaktiva effektbe- hovet beror på överïöringens aktuella likström. Med andra ord kommer överföringen enligt uppfinningen att arbeta sta- bilt, även om den är ansluten till ett svagt växelströms- nät.

J I fig. 4 visar kurvorna P ocn Q aktiv resp. reaktiv effekt i överföringen. Kurvan.¿,visar styrvinkeln för strömriktaren CONA2 , såsom denne bestäms av styrvinkelbegränsaren CVC2, varvid så motsvarar att stationen A och därmed strömriktaren CONÅ2 arbetar i likriktardrift, medan fißl som visas streokad motsvarar det fall, då station A och strömriktaren CONA2 ar- betar i växelriktardrift.

Vid tidpunkten to avges styrsignalen C811. Perioderna TI och T är på förhand bestämda i styrorganen GCA. 2 Ett annat driftsfa1l,som illustreras i fig. 5, består i,att eïrektriktningen i överföringen skall reverseras. Figuren avser endast förhållandena i station A.

Det antas,att stationerna A och B arbetar som lik- resp. växelriktare, ocn att alla strömriktarna C0NAl,A2,Bl,B2 är i drift. Det antas vidare att styrsígnalen C312 avges, vil- ket betyder, att stationerna A och B nu skall arbeta som växel- resp. likriktare, varvid efrektriktningen reverseras.

Styrsignalen C812 leds till styrorganen GCAI och 2, som i _sin tur avger styrsignalerna VCSl'och VCS2' och kopplinge- signalerna SWCSI och 2 under en viss period T. Om någon av strömriktarna skulle vara ur drift, skulle överföringens likström genomflyta den motsvarande förbikopplaren BS. I så fall kommer det motsvarande styrorganet GOA att negligera signalen CSl2 och kommer alltså inte att avge någon signal. 7900606-0 f l ïär s1¿n-lerna VCS1 oon VCS, mottas av styrvinkelbegrän- f* V d serna 701 och 2 , kommer styrvinkelgransen för pulsfasskif- tarna AP?Sl och 2 att ändras gradvis under en lämplig period, som är kortare än perioden T, varvid strömriktarna CCNAl och CONA2 övergår fràn lik- till växelriktardrift. Eftersom ut- ¿an¿en från minimivaljoren LVG är större an denna gräns, kommer pulsfasskiftarna APPSl och 2 att ge styrsignaler mot- svarande gränserna fran CVCl OCH 2 oberoende av utgången från LVS till strömriktarna. Ear denna gräns blir lika med ellen större än utgangen från LVS, kommer APPSl och 2 att ge styrsignaler motsvarande utgången från LVS.

Ifall det var stationen A, som arbetade i växelriktardrift, skulle förhållandena bli analoga med ovannämnda.

Redaktionen av likströmsreferensen för överföringen i bero- ende av signalerna SWCSl och 2 till kopplingskretsen SW sker på samma sätt som ovan beskrivits. Strömmergínalsignalen AId anslutas till den andra summatorn SADD av det centrala styrorganet CCA samtidigt som styrsignalen C512 avges- Om stationen A hade arbetat som växelriktare, skulle strömmargi- nalsignalen.áId ha bortkopplats vid denna tidpunkt. Även i detta beskrivna fall kommer enligt uppfinningen strömriktarnas reaktiva effektbenov att minskas, ocn över- -föringen kommer att arbeta stabilt under effektrevereeringen, enär dess likström Id reduceras.

Fig. 6 visar exempel på karakteristiska kurvor enligt upp- finningen. figuren visar förhållandet mellan likspanningen Vdc och likströmmen Id i overföringen, när den erforderliga reaktiva effekten Q väljes som parameter, varvid likspännin~ gen är ordinata och likströmmen abscissa. Alla parametrar Q, Vdc och Id är visade som enhetsvärden (?.U. värden). Kurvor- na i fig. 6 visar,att överföringen kräver en reaktiv effekt på 0,6 P-U., när likströmmen Id och likspänningen Vdc har P.U. värdet l,o. Om likströmmen reduceras till P.U.värdët 0,61, reduceras den reaktiva effekten_ti1l 0,4 P.U. vid lik- spänningen l,o P.U. Om likspänningen Vdc är 0,8 P.U., medan 7900606-0 10 likströmmen Id vid normaldrift är 1,0 P.U,, reduceras den erforderliga reaktñm effekten till 0,4 P.U., när likström- men reduceras till 0,54 P.U. Funktionsgeneratorn FG ger ut- signalen Aldp, som anger den storlek, varmed likströmmen Id skall reduceras för att upprätthålla likspänningen Vdc, när den erforderliga reaktiva effekten Q andras. Om överförin- gens erforderliga reaktiva effekt välges som parameter, är förhållandet mellan likspänning Vdc och likström Id på för- hand bestämt i beroende av överföringens dimensioner och fastlägges av funktionsgeneratorn FG.

Fig. 7 visar en annan utformning av styrsystemet enligt uppfinningen och avviker frän.fig. 3 därigenom, att ingån- gen till funktionsgeneratorn FG är ansluten till utgången på växelspänningstransformatorn ACPT. Som bekannt motsva- rar överföringens likspänning spänningen på växelströmsske- nan BUSA under normaldrift, varför de två utformningarna ger i huvudsak samma effekt.

Fig. 8 visar ännu en utformning enligt uppfinningen, som avviker från fig. 3 därigenom, att funktionsgeneratorn FG inte har någon ingång. I detta fall ger FG en konstant sig- nal Åldp oberoende av likspänningen Vdc och växelspänningen Vac. Ertersom det väsentliga enligt uppfinningen består i en reduktion av likströmsreferensen för överföringen, upp- nås denna effekt i huvudsak oberoende av smärre ändringar i strömriktarnas växelspänning.

Fig. 9 viser ännu en annan utformning enligt uppfinningen liknande fig. 3, men där till ingången av funktionsgenera- torn FG har anslutits både växelspänningen Vac och växel- strömmen, som mäts på växelströmslinjen ACTLA med hjälp av växelströmstransformatorn ACCT. I denna utformning beräknar FG den reaktiva effekten,som förbrukas i överföringen, uti- från växelspänningen Vac och växelströmmen Ia och ger en Sïâflal-ÛIÖP, som direkt motsvarar den reaktiva effekten.

Denna utformning« reducerar strömreferensen för överförin- gen, så att en konstant reaktiv effekt upprättnålles, när driften av överförinaen ändras och ger således motsvarande 11 . 7900606-0 verkan,s0m de andra utformningarna.

Fig. lo och ll visar kurvformer för de olika signalerna och utgångerna enligt systemet i fig. 8 och motsvarar på så vis fi;. J Iesy. 5 för fi¿. 3, dvs. fi¿. lo viswr idriftta¿nir¿ av en andra strbmriktare, medan fig. ll visar effektreverse- ring.

Claims (1)

1. 2 7900606-0 PATENTFRÅV 1. 5 10 15 2- 20 3. 25 4. Sätt att styra en högspänd likströmskraftöverföring, som omfattar åtminstone två strömriktarstationer (A,B), och som överför effekt från en växelströmskälla (ACA) till en annan (ACB) genom att omvandla växelströmseffekt till likströmseffekt i den ena stationen (A) och överföra denna effekt till den andra stationen (B), där den omvandlas tillbaka till växelströmseffekt, vilket sätt omfattar styrning av den första stationen i beroende av skillnaden mellan ett likströmsreferensvärde och överföringens verk- liga likström samt styrning av den andra stationen med av- seende på ett visst respektavstànd, k ä n n e t e c k n a ü därav, att vid ändring av överföringens driftstillstând nämnda likströmsreferensvärde reduceras under en viss period, när arbetsmoden för högspänning-1ikströmssystemet ändras. Sätt att styra en likströmskraftöverföring enligt patent- krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda likströms' referensvârde (Idp) reduceras under en viss period då en strömriktare (CON A2) sättes i drift och kopplas ihop med en redan i drift varande, normalt arbetande strömriktare (CON Al). Sätt att styra en likströmskraftöverföring enligt patent- krav 1, k ä n n e t e, c k n a t därav, att nämnda lik- strömsreferensvärde (Idp) reduceras under en viss period då överföringens effektriktning ändras. Sätt att styra en likströmskraftöverföring enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att reduktionen (;Idp) av nämnda strömsreferensvärde (Idp) är beroende av överföringens likspänning (Vdc), när denna arbetsmod ändras. 10 15 20 25 30 7900606-0 Sätt att styra en likströmskraftöverföring enligt något av patentkraven l till 3, k ä n n e t e C k n a t liïdp) är beroende av spänningen (Vac) hos den ena växelströms- källan (ACE), när arbetsmoden för högspänningslikströms- därav, att reduktionen av nämnda strömsreferensvärde (Idp) systemet ändras. Sätt att styra en likströmskraftöverföring enligt något av patentkraven 1 till 3, k ä n n ert e c k n a t därav, (AIdp) är på förhand bestämd i beroende av likströmsöverföringens att reduktionen av nämnda strömreferensvärde (Idp) kapacitet och effekten hos den ena växelströmskällan (ACA) eller(B), när arbetsmoder för högspänningslikströms- systemet ändras. Sätt att styra en likströmskraftöverföring enligt något av patentkraven l till 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att reduktionen (AIdp) är beroende av överföringens aktuella reaktiva effekt- av nämnda strömsreferensvärde (Idp) behov, när arbetsmoden för högspänningslikströmssystemet ändras. Styrsystem för en högspänd likströmskraftöverföring, som omfattar åtminstone två strömriktarstationer (A,B), och som överför effekt från en växelströmskälla (ACA) till en annan (ACB) genom att omvandla växelströmseffekt till likströmseffekt, vilket system omfattar apparatur för styr- ning av den första stationen i beroende av skillnaden mel- lan ett likströmsreferensvärde och överföringens verkliga likström samt apparatur för styrning av den andra statio- nen med avseende på ett visst respektavstànd, k ä n n e - t e c k n a t därav, att systemet omfattar anordningar (FG,SW) för att reducera nämnda strömreferensvärde under en viss period då överföringens driftstilJestànd ändras. 10 15 20 25 30 10. ll. 12. 13 14. 7900606-6 Styrsystem enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda anordningar (FG,SW) för reduktion av strömreferensvärdet under en viss period kopplas in,då en strömriktare (CON A2) sättes i drift och kopplas ihop med en redan i drift varande normalt arbetande strömrik- tare (CON Al). Styrsystem enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda anordningar (FG,SW) för reduktion av strömreferensvärdet under en viss period kopplas in, då överföringens effektriktning ändras. Styrsystem enligt något av patentkraven 8 till 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda anordningar (FG,SW) för reduktion av strömreferensvärdet är styrda av överföringens likspänning, när dess arbetsmod ändras. Styrsystem enligt något av patentkraven 8 till 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda anordningar (FG,SW) för reduktion av strömreferensvärdet är styrda av spänningen hos den ena växelströmskällan (ACB), när arbets- moden för högspänningslikströmsystemet ändras. Styrsystem enligt något av patentkraven 8 till 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda anordningar(FG,SW) för reduktion av strömreferensvärdet är dimensionerade med avseende på överföringens kapacitet och effekten hos den ena växelströmskällan (ACA eller B), när arbetsmoden för högspänningslikströmssystemet ändras. Styrsystem enligt något av patentkraven 8 till 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda anordningar (FG,SW) för reduktion av strömreferensvärdet är styrda av överföringens aktuella reaktiva effektbehov, när arbets- moden för högspänningslikströmssystemet ändras.