SE445869B - Signaloverforingsanordning - Google Patents

Description

\.fl ï0 _» Uï 20 25 30 8202233-6 et inglngstdss-tidluekcr. När man etablerar sanpelöu. e luex-adressminnet kan man dessutom använda endast aa sampelbuffertairess för varje ticlucxadress-minne. Let kända r tt P tadxcmma uonferenser ina ernalla xonferen Ås som man för tt kur R r nöjligh t måste aunna lagra samma tidluc sampel så mer än en Problemet löses i enlighet med uppfinningen genom en anord- ning som innefattar ett första minne som har adressolatser av V rf (Il *J- ü.

'O 'J O O: (f) w çl* ,.-.

O n en .oordi.ering mellan en eta o d e rad adressingang och en laärad et tidp sitionsi entit för att överföra en tgån stiddelade position som är koor a det första minnet.

(P UI [X1 (D OH 13 n tidluck~utbytesanordning beskrivas, medelst vilken man kan välja och buffra digitala signaler mellan bussar. Arrange- manget är speciellt användbart vid uppkoppling av konferenser i ett fördelat digital-tiddelningssyste:. I en utföringsfcrn används en klocka för att alstra tidsignaler motsvarande den första bussens tídluckor. Dessa signaler tillföras i tur och ordning till ett associativt minne, och när en överensstämmelse inträffar mellan den tillförda signalen och en förut lagrad tidluck-identitet avges en aktiveringssignal. Varje assocíativ plats har en jämfcrelselogik och en aktiverings-utgângssignal.

Varje aktiveringssignal har en tidsidentitet med en förut bestämd tidlucka i den första bussen och en rumsmëssíg identitet med en viss tidlucka i den andra bussen. Aktiveringssignalen me den tidlucksignal som motsvarar tidsidentiteten skrivs in p lagríngsplats i ett buffertminne svarande mot den särsxilda tidluckan i den andra bussen. Signalsamplerna tas sedan ut och ordning från buffertminnet.

Vid denna utföringsform behöver det associatíva minnet, även känt under benämnifluen innenållsadresserbart minne (CAM), och -..u sampelbufferten endast innehålla lina många platser som antalet 1.31 15 20 u) L!! L» C) LA* LW HO Eftersom samma tidlucx-identitet kan skriva; 1% på ett flertal CAN-platser, kan samma tidlucka ladfas pa ett flertal platser i sampelouffertminnet. Pa detta sätt kan ett flertal konferenser ernállzs på utgàngsbussen.

Dessa och ytterligare andamâl och särdrag hos uppfinningen samt dennas verkningssätt ocn användning skall i det följande närmare beskrivas 1 anslutning till på bifogade ritning med fíg. . - 12 visade utföringsexempel. Pig. 1 är ett översiktligt blockschema som v1sar ett fördelat kommunikationssystem med tidluck~utväxlingsalgoritmen enligt var uppfinning visad inom t nätprocesscrelemente (NPE) för en systemport. Fig. 2 är ett olockschema som visar arrangemanget för en systemport. Fia. 3 ar ett blockschema över nätprocessorelementet vid varje system ort.

Fig. M är ett schema o över den asscciativa konferensbufferten. ïig. 5 över bussvalregistret. Pig. 6, fia. 1 fig. 8 och fia. 9 visar det innehâllsadresserbara minnet, för- Fiz. 10 ___z_._._...._ -\l är ett schema stärkningsvärdebufferten resp. sampelbufferten i detalj. visar hur fig. 8 och 9 skall placeras i förhållande till var- andra. Fia. 11 askádliggör arbetssättet för tidluckutväxlings- e funktionen mellan en inganesbuss och en utgångsbuss, och fig. 12 visar ett tidsdiagram för styrning av ett dubbelaccessminne. 1 Tidluckutväxlíngsfunktíonen som denna är anordnad i ett 5 r digitalt kcnferenssystem, visas i fíg. 1. Arbetssättet fo systemet som helhet snall beskrivas nedan. Dessförinnan kan det amsllertid vara :.mpligt att ett ogonblicl fästa flppmärksamhetrn pl utväxlíngßn lv 1 1luekni¿nalsampler med anvandning av inne- hállsadresserbart minne 600 och sampelbuffert 800, båda visade i fig. 1 och mera i detalj i fig. 11.

UI 20 30 HO :nekar äíñï-»aW _ olusavn ' < si- Ü g > ~< utgêntsbusstidluokorna 1 och 31. Samma typ a L o*orna 7 o n Zšä. c kriver syst m-mikro I de e processorn via husse: 401 cen kodade identi eten for tidluckan 25% till positionen 0 i C52 E00. Tioluckicentiteten 5 skrivs i CAN 600, position 1; tidluokicenzzteten ? skrivs i position 2; tidluckidentiteten 7 skrivs 1 position 29; tidluckidentiteten 2 skrivs i position 30 och tidluok_oentiteten 5 skrivs i position 3%.

Som kommer att fram å av det följande motsvarar varje fysi- motsvarar även en sä v minnesplatserna i sampelbufferten rs d a 800. När tidluck-iden iteterna väl har skrivits in i CAN 600 l kommer de att kvars dess att de ändras under styrning från l t systemprocessorn. En godtyck ig uppsättning ändringar kan man om man så vill uppdatera utan att hela minnet behöver andras.

En tidluck-räknare avger en serie tidluck-identitetsígnaler via bussen 606. CAM 600 är anordnad att på välkänt sät enlighet med vad som nedan skall beskrivas iamföra i sån? V _ i f- O O ll, ,... n s g lerna med den information som är lagrad på de olika minnespla N serna däri. När bussen 606 avger identiteten 2 kommer sålun= minneselementet i den fysikaliska positionen 30 att avge en överensstämmelsesignal via kabeln 605 till sampelbufferten 850.

Klocksignalerna på bussen 606 är synkroniserade med tidluckorna pà ingángsbussen 509, 610. Sålunda öppnar överensstammelses len till positionen 30 från CAM 600 denna position i sampelbu t '\ ferten 800 för lagring av den signalsampel som för tillfälle förefinns pà ingàngsbussen, i detta fall sígnalsampeln h. F aktligen lagras signalsampeln A i bufferten 600 i positionen 3 när klocksignalen övergår till 5, öppnar positionerna I och El hos bufferten S00 och signalsampeln E lagras på båda dessa plat- ser. Vid fullbordandet av hela ramen, d.v.s. när tidluckräknaren når rakneställningen 255, undersöks sampelbufferten 800 i tur och ordning från 0 t.o.m. 31 och den däri lagrade informationen utläsas till utgángsbussen 811. Signalsamplerna är sedan till- gängliga på utgàngsbussen under de önskade tidluckorna.

Pig. 1 visar ett kommunikationssystem i vilket konferens- \_$1 10 15 20 HO r) F! š W H 5 W Ål n xl) 1 -.'C'./.-'.J"L'v' ÉPÉlELFC-É". bort 1 sy tema: b t¿_na e neñtapparaten r s -digitalsystem som inne attan u A s e gemensamma systemstyrorgantt 100. Systerstyrorganet har buss- -gränssnitt och tídgivar, 101, anropsprocessor 103 och ton'all- opsprocessorn är anordnad att ta in rn t -eignaldetektor 102. An o r stimulus fran aoonnenta_paraterna via borta som skall användas för varje abonnentapparat. Proc s styrinformation till systemportarna vilken anger identiteten för se tidluckor som mäste kombineras för en given konferens. Denna operation är välkänd. Styrsektionen innehåller även tonsignal- generator och -cetektor 102 för alstring och detektering av anropsförlopp-toner. Det visade systemet tar hand om såväl talsignaler som data mellan de olika abonnentapparaterna. Konfe- renssummeringsfunktionen skulle i detta system användas för talkonferens.

Den i fig. 1 visade systemporten visas mera i detalj i fi-. 2, så att även kretselementen framgår. IN/UT-buffertarna (BOR, 205) bildar gränssnitt mellan portkretsarna och bussarna A och B, vilka arbetar med hög effekt och har stor belastbarnet. Nätpro- cessorelementen 300 (NPE), av vilka endast tre är visade, behand- lar och styr signalerna mellan abonnentapparaterna och de bufíra- de bussarna 321, 322. av apparaterna till båda bussarna och tar emot signaler för varje Dessa NPE sänder signaler från var och en apparat från båda bussarna. De ifrågavarande NPE arbetar så att de genomför fördelad konferenskopplingsfunktion på sätt som kommer att beskrivas i det följande.

Varje NPE av den visade typen kan hantera data till eller från fyra abonnentapparater. Abonnent-gränsenittkretsarna 201 innehåller antingen codeo-organ eller digitala apparatstrukture- ringskretsar för att sända eller ta emot sampler från en abon- nentapparat. Varje apparat-gränssnittkrets är anordnad att på vederbörligt sätt strukturera de sampler som kommer till och från en di_ital apparat och ombesörjer omvandling mellan analog och digital transmission för en analog abonnentapparat.

Ledningen 196 hanterar dubbelriktad kommunikation med appa- k!! 10 ...x UT 20 S rater "1 (Tag. ll, inter det á med apparaten Slå (ïíg. 1). Denna att anzerlatta :ílLï=rxningen; e «an u anslutna till en systemport. visas ett mikroprooessor-styrorgan 202 och e styrkanal-gränssnitt 203. Mikroprooessor-styrorganet 202 till- delar, sänd r och tar emot tidluckor för varje N25 via bus #01. Styrk era över antingen bussen 32l eller bussen 322 via nal-gränssnittet 203 tillåter mikroprooessorn 232 a xommuníc A eller bussen : till anropsprocessorn 103 via buss-gränssnitt; f~ ïvå bussar har anordnats i det visade systemet för färdbes- stemets kapacitet. Varje buss arbetar med 2,0-5 ME: ling av sy samplíngstakt, vilket ger utrymme för 2:6 tidlucxor per buss. Då nan nar två bussar finns plats får 512 tidluckor, men användning av två bussar är ej nödvändig för uppfinningar avseende fördelat konferenskopplings- eller tidluck-utväxling.

IN/UT-buffertarna 204 och 205 arbetar åt vilket håll som helst och är anordnade att styras av nämnda NPE eller styrkanal- -gränssnitt 203. Var och en av buffertarna tar normalt emot sampler från bussen under samtliga tidlucxor, men när en viss IFE kräver sändning i en viss tidlucka, kommer denna NPE att t"inra bufferten att sända under samtidig utmatning av sina data den motsvarande bussen (321 eller 322). NPE kommer att sign till bufferten via ledningen TEA (eller TEB) vilket med motsvarande buffert sänder data på bussen 321 (522 till system- bussen A (B).

Ett anrop uppkopplas i systemet genom anropsprocessor-styr- organet 103, fig. 1, som resultat av en stimulus från en abon- nentapparat via en ledning, exempelvis ledningen lOb. Denna stimulus mottages av mikroproeessor-styrorganet 202 (fig. 2) som sänder en stimulus-signal via styrkanal-gränssnittet 203 via endera bussen A eller B till anropsprocessorn 103, fig. 1.

Anropsprooessorn bestämmer vilka tidluokor som skall användas för anropet och sänder tillbaka en svarssignal via endera bussen Å eller B till styrkanal-gränssnittet 203 för de berörda portarna.

Mikrcprocessor-styrorganen vid dessa portar programmerar sedan NPE så att de sänder och tar emot i bestämda tidluokor under den d anropet varar.

Ut 10 __» \1\ 20 LJ) \f| H0 8202233-6 t.o.m. D ~arater A MP5 or n här begränsad till en enda N?E. Sändnín» U O 11 I) 1D LJ (f Fu 13 'U T _ . __ ._ n.. 5317) fleaSo. I* b och 312 sänder sampler från var och en av aboanertap tidluckor som har bestämts av (ACE) 290. e mottag s sampler från bussen ocn sänds bussarna i de xc.ferersbufïerten Samtidigt med att till buss-n, v de fyra abo nentapparaterna A-D, samtliga via ACE O renskrets ACP H00 är programmerad av mikropcrcessor- 'g. 2) via bussen H01 för att ta emo c a tidluckor och för att grupper s .ckor för konferenssummering och rbörande abonnentapparater. Summ r de berörda aoonnentapparaterna via svnkroniserin 301-2, 302-2, 303~2 och SOU-2. 1 multiplex-mässigt oberoende av varandra för var och en Konferenssummorna bi abonnantapparaterna. ACE arrangerar om samplerna på sä närmare kommer att beskrivas l det följande, så att konfere logiken avger fyra av varandra oberoende summor, av vílxa var och en tillföras till motsvarande abonnentapparat-gränsen renskretsen 331 tar emot 32 oberoende sampler från ACE. De 32 samplerna konferenskopplas i fyra grupper om vardera åtta samp- ler. De första åtta samplerna av de 32 hopsummeras och sänds till abonnentapparaten A via synkroníseringsorganet 301-2, Nästa åtta nopsummeras och sänds via synkroniseringsorganet 502-2 o.s.v. för det tredñe och den fjärde åtta-gruppen. Om en viss abonnentapparat ej tar emot data för tillfället, kommer alla dess Detta resultat kan åstadkommas antingen sampler tt vara noll. a genom att alla signalerna är noll eller genom att alla deras n e motsvara d förstärkningsvärden är noll. Enligt uppfinníngee är färstärkningsvärdet för varje abonnentapparats signal separat styrbart. ...n (f) ...x UI 20 35 H0 d o 1 ) för varje tidlucka, så att konferensen p r 'r av fyra olika minnen, nämligen att i nenalls- å n rbart minne ë0O (SAM), en sampelbuffert 800 (S r va r (ES ). CAN och GVB programmeras via bussen H01 av ett mikroprc- c o aan. CAM programmeras för att välja tídiuc s en. Data i dessa tidluckor laddas i SB i programmerad ord- n sföljd. GVB laddas av mikroprocessorn, och varje förstärk- ning används tillsammans med en motsvarande sampel i SE. Tid- ckräknaren 210 bestämmer både när CAN skall reagera för pro- ammerade tidluckor och när samplerna tillsammans med sina motsvarande förstärkningsvärden skall utläsas ur SB och GVE. Som ovan nämnts kommer utläsning att ske i tur och ordning och kommer att bestå av 32 sampler, ordnade i fyra grupper om vardera åtta sampler.

BSR 500 programmeras även via bussen H01 och är anordnad att välja från vilken buss var ocn en av de i SB laddade samplerna kommer. Detta tussval sköts av bussval-styrorganet 801.

För att i korthet sammanfatta är NPE-enheterna (fig. 2 i var och en av systemportarna anordnade att styra fërflyttningen av data till och från bussen. För att detta skall ske i rätt ordningsföljd måste de lokala tidluckräknarna 310 för v rje NPE synkroniseras över hela systemet. Detta åstadkommas via buss- -styrorganet 100 genom bussarna A och B av buss-gränssnittet ocn tidgivaren 101 i det i fíg. 1 visade buss-styrorganet 100.

Buss-gränssnittet och tidgivaren 101 innehåller en tídgivnings- krets vilken alstrar en klocksígnal och en ramsignal. Klock- signalen är en signal av frekvensen 2,0ü8 MHz, som är bussarnas dríftsfrekvens, och ramsignalen är en 8 kHz synkroniserings- signal. Klocksignalen och ramsignalen går till samtliga system- portar och buffras vid varje port och tillf"res till varje NPE 1 o för att stega fram och återställa den okala tidluck-räknaren.

UI 10 20 fU UI 30 LA) UT 30 6 na och tidluck-adresserna är d laddar sampler från antingen bussen bussen 510. Samplerna laddas i SB 800 först när en ande GAH-plats innehåller tidluck-adressen för denna s .pel. Precis nur detta åstadkommas skall i detalj beskrivas i sam det följande. Samplerna kvarhålles i SB till dess att de i tur och ordni 611 till expansorn 309 (fig. 33. 'ng läses ut via bussen CAM 600 'dentifierar tidluckcrna på 1 bussarna 809 och 910 genom att jämf"ra tidluck-adressbitarna noll till sju (TSAO till o TSA7) över ledningen 606 med de i CAM laddade tidluck-adres- serna. Varje CAM-plats jämför individuellt sina 8 bits data med de 8 databitarna på ledningen 606. Om dessa överensstämmer, avger CAN-platsen en överensstämmelsesignal via den motsvarande ledningen hos 605. Denna överensstämmelsesignal medför inskriv- ning i motsvarande SB-plats från ett av ingångsregistren (E07 eller 808). CAM luckor eller tidsíntervall på bussen 809 eller 810. kan därför känna igen 256 (O-255) olika tid- Vart och ett av dessa tidsintervall skulle kunna alstra en skrivsignal till SB för skrivning av sampeln på bussen under denna tidlucka. Avsök- nings- eller utläsningsprocessen hos SB 800 styrs av tidluck- -adressen 3 t.o.m. 7 (ledningarna TSA3 till TSA7 via avsöknings- väljaren 70l. Semplerna avsöks sålunda från SB via bussen 811 i en åttondel av den takt i vilken semplerna tillföres till S5.

Detta blir resultatet eftersom CAM känner igen tidluck-adress- bitarna O till 7 som ändras åtta gånger snabbare än tidluck- Sampler skrivs även in i SB i denna adressbitarna 3 t.o.m. 7. åttondels takt, men ej likformigt, ty denna skrivning kan ske för lO ...1 Kfl ,2O 30 H0 8202233-6 10 viixen som relst av de 256 tidluckorna. Bussen 3 har derfor 22 tzdluekor, under det att vardera bussen 552 och 10 har Eší tidldekor. qš , i en bestämd ordningsföljd till bussen S11. s Ümordning processen visas grafiskt 1 íig. il, där sampler tas från en ingängsbuss (antingen bussen 30? eller bussen 510) och sänds till en utgångsbuss (bussen Sli). I och för cesirix- v~ ningen antages att samplerna A, B, C och U finns på ingångsou sen, vilka sampler representerar sanpler från fyra abonnentappa- rater som betjänas av äPE, pá det i fig. 3 visade sättet. Det är givetvis underförstått att samplerna kan komma från I» v a nentapparat som . t i systemet och ej endast f än de abonnent- s r apparater som är forbundna med denna speciella JPE. Huv C processorn har bestämt ordningsföljden enligt fig. 11, där tid- luck-adressen 2 har en sampel fràn abonnentappara n o s Det antages nu vidare att vi har en konferens med fyra deltag r mellan abonnenterna A, B. C och D. Hed avseende på utgångsbussen skall vi behandla samplerna för abonnentapparaterna A och D, e det är uppenbart att det finns på liknande sätt buffrade sampler för abonnentapparaterna B och C som ej är visade. Man torde erinra sig att de 32 samplerna på utgångsbussen är konferenskopp- lade i fyra grupper om 8, den första gruppen för abonnentappara- ten A etc. Sålunda går samplerna D, B och C till abonnenten A, under det att samplerna C, A och B går till abonnenten D. Var och en av sampelgrupperna kommer att hopadderas och sändas till den motsvarande abonnentapparaten via synkroniseringsorganen 301-2 till 30k-2 i fig. 3.

Utväxlingen mellan ingångsbussen och utgångsbussen styrs av CAM 600 så att CAM 600 förhandsladdas från de ovan nämnda system- styrorganen så att de innehåller en 25U i position 0, en 5 i i position 2, en 7 i position 29, en 2 i posi- ~1 position 1, en U\ |..| tion 30 och en position 31. Under den tid detta anrop varar kommer dessa ta att finnas kvar i de visade fysikaliska positio- nerna. Sålunda behöver den centrala processorn endast kommuni- cera med denna NPE en gång per cell, såvida ej någon ny abonnent har tillkommit till eller bortfallit från konferensanropet.

Operationen består sedan i att man tar sampeln från ingångs- 20 30 Ä0 ns kommer sålunda en signal att a vges fra" platser 3 nos CAP 500 till platsen 0 ins SB 800. Denna signal mögliggor att de :ata som för tillfället tefirner sig på ingångsbussen lagras så plat- sen 0 1 SB 900. Den andra olat en, platsen 1 nos CAM ÖOO, har t ra SB-plats kommer sedan att utgöra den första ocn den idluckan nos utgàngsbussen. På liknande sätt är CàM-plat- IH 6. serna 2, och 31 programmerade med ingangsbuffertens tid- r -_r\ DJ; .ÜU luckadress, ocn deras fysikaliska plats i CAM bestämmer vilken tidluoka samplerna kommer att uppta på utgångsbussen. Nedan 255 komm utgëngsinformation att via bussen 606 tillföras till CAM 600. Sá tidluck-räknaren 310 oykliskt går från 0 t.o.m. r dess snart det föreligger en överensstämmelse mellan tidluck-räkne- ställningen och ett i CAM lagrat tal medför överensstëmmelsens fysikaliska position i CAN att en skrivpuls uppträder i samma fysikaliska position i SB B00.

På detta sätt kommer den som svarar mot denna tidlucka från ingångsbussen att ladda sampel s i SB i denna position.

Nar tidluck-adressen 2 uppträder på bussen 606 kommer sålun- da i enlighet med vad som ovan beskrivits minnesplatsen 30 i CAM 600 att avge en skrivpuls till minnesplatsen 30 nos S5 800 och därmed medföra att den sampel som är förknippad med denna tid- positi luck-adress 2 (vilken är sampeln A) att skrivas in i nen o 33 nos sampelbufferten 800. När tidluok-adressen når värdet 5, avger positionerna l och 31 i SB 800 så att Vid slutet av en ram CAM 600 skrívpulser till positio- 1 nerna 1 och 31 i sampeln B samtidigt skrivs in de båda positionerna. kommer SB att vara fylld, och en sekvensiell läsning kommer att börja så att de lagrade data utläsas till utgångsbussen i tur ocn ordning och under vederoörlig utgángs-tidlucka. På detta sätt åstadkommas en 32 tidluckors buss (811) som avger sampler till konferenskretsen.

För att nu återgå till fig. 3 styrs tidluck-utvaxlingen av CAM 600 och SB 800.

Dessutom avger förstärkningsvärdebufferten (GVB) De utväxlade utgångssamplerna tillföras till expansorn 309.

\T1 10 15 20 h) 'dl 30 U) U l HO 8202235-6 12 e för varje bu aren ?01 styr både S5 och sitienerna har en motsvarande bufferten. Sålunda har var och en av de 32 sample. k 'S (l UJ H; O: "I U) _ f H' "S A l ss til från SB en motsvarande förhandslagra mpel som läses till bussen 707. Förstärkningssampeln den till multipliceraren 308 hos konferenskretsen 33 (fig. 3). Varje sampel som kommer till bussen S11 passerar iš@flOm /u-lag-expansorn 309 och multipliceras sedan med sin motsvarande förstärkningssampel på bussen 707. Härigenom bestäm- mes förstärkningskoefficienten för var och en av samplerna på individuell basis. På detta sätt kan förstärkningen av varje sampel för varje abonnentapparat specialanpassas till denna apparat och den kan ytterligare specialanpassas beroende på sampelns ursprung.

I grupper om åtta ackumuleras sedan dessa sampler i ackumu- l- v latorn 307, och den ackumulerade summan återkomprimeras medels /u-lag-kompressorn 305 och sänds därefter ut till vederbörande utgångsapparat via ett av utgångs-synkroniseringsorganen (301-2 till SOU-2).

Redogörelse skall nu lämnas för arrangemanget med associa- tivt konferensbuffertminne. Fyra grundläggande minnessystem ingår i den associativa konferensbufferten (ACE) H00, nämligen bussval-registret (BSR) 500, det innehâllsadresserbara minnet (CAM) 600, förstärkningsvärde-bufferten (GVB) 700 och sampelbuf- ferten (SB) 800. Fig. 5, 6, 7 och 8 åskådliggör detaljerna i arbetssättet för vart och ett av dessa minnessystem. BSR 500, som visas mera i detalj i fig. 5, innehåller vanliga vippor för läsning och skrivning av data. Avkodaren 501 väljer en av fyra grupper om åtta bitar att skrivas, åtta bitar i taget, från databussen H01. Utgångsinformationen från dessa fyra åtta-bits register används för att bestämma bussvalet för sampler som skrivs in i SB 800. BSR är anordnat att bestämma vilken buss, antingen bussen 809 eller 810, som skall tillhandahålla de samp- ler vilka skall skrivas in i SB. Detta åstadkommas individuellt för var och en av SB-positionerna. Om dubbelbuss-struktur ej funnes, skulle BSR ej erfordras.

CAM 600 âskådliggöres i detalj i fig. 6, som visar struktu- ren för var och en av bitcellerna (t.ex. êüü) i mínnesaggregatet och det sätt på vilket adressavkodaren är ansluten till detta \I| 10 __; l"1 20 f\) UI 30 a fl- ' .i - . .E ~ - ninnesaggregat. -AE lases och skr1'es sasom vilket annat 4an»~.n« --M naiv- ~ W *m flr na --+n-L ed: fa aaaaa - apa» a.. -i _ .iFš an; .idiot vfšflO . _... Jl-. -glcihäo ...J- Lat/AV-.. aWo -.: av adressa .iarer V32 fcr att vrlja 1 az de 32 (0-31) atta-o1t- ' ' ..- ._ 'a a .- ' si zoner ar xalc, tas ce c-ta -positi nerna. när en av dessa po e t _ r gistret och presenteras på dataled- n1.gen '55-57 oc” "Ö-D7) till de valda minnesbitcellerna, exer- pelvis oitcellerna C-V till C-7. Varje b;tcell 69% ar en statisk minnesoell oestaende av resistorerna 6R1, EEZ och transistcrerra 6022 och šüëš vilka bildar cellens kvarhållningsdel. Celler àtkommes för antingen lisooerationen eller skrivopcratíonen genom transmi:sícnserind;rna ÖOLT ocn 6038. ïransmissionsfrindarna slås till eller ifran av den adressvalsledning som kommer från adressavkodaren 502. För data som skall skrivas in cellen G-O (f i illför IN/UT-registret data på ledningarna DO och D5 varpå ii' dressavkodningsledningen 0 slår till transmissionsgríndarna och 6OH8 så att data på ledningarna DO och DÜ 1~ställer eller 0-ställer minnescellen O-0. Läsoperationen genomföras pa liknan- de sätt. Adressavkodaren, ledningen O, slår till transmissions- grindarna 6051 och 60ü8, och data som är lagrade i bítoellen 0-0 fortplantas då ut på ledningarna DO och DÜ till utgàngsregíster- delen av IN/UT-re^ístret 603.

Utöver den ovan beskrivna standard-minnesoperationen finns För bitcellen O-O innehåller dessa kretsar transistorerna 60H3, 60&u, óüflë och associativa igenkänningskretsar i varje bitcell. ö0H7 vilka genomför en EXELLER-operation mellan den databit som är lagrad i cellen G-O och den databit som kommer in på ledning 'Iïlï och Tslo. -funktioner i bitarna O-1 till 0-7 jämför data från tidluokräkna- ren 310 (TSÅO och nen O, och när de Denna EXELLER-funktion tillsammans med EXELLEE- TSA7) med de data som är lagrade i CAM-positio- överensstämmer blir ledningen 620 hög. ningen 620 (bitledningen O) blir hög först när varje bit i CAM- -postionen O är lika med varje bit i TSAO till TSA7. Som en grupp innehåller de åtta bitarna en förhandslagrad tidluck-ad- ress, och alla jämföras samtidigt med den inkommande tídluck-ad- ressen. När alla åtta lagrade bitarna överensstämmer med samt- liga bitar på ledningen 506 blir ledningen 620 aktiv, så att denna överensstämmelse indikeras. Sålunda alstras en överens- stämmelsesígnal från ledningen 0 nos 605. Var och en av de 32 åtta-bit~positionerna i CAM har identiskt lika jämförelsekretsar och är anordnad att oberoende jämföra de däri befintliga data med 15 20 25 30 8202233-6 14 data på ledningen 606.

Minnesstrukturen med dubbel åtkomst skall nu beskrivas.

Förstärkningsvärdebufferten visas i detalj i fig. 7. Den består av ett NMOS-minnesaggregat av känd typ, modifierat för att ge möjlighet till dubbel åtkomst. Minnet 700 kan sålunda åtkommas antingen via registret 703 eller via registret 704, av vilka vartdera arbetar med två oberoende adresser och med två oberoende databussar.

Bussen H01 kan för läsnin* eller skrivninfl erhålla acces 5 c UI till vilken som helst av de 32 positioner som väljs av adress- il) vkodaren 705. Samtidigt och oberoende kan bussen 707 läsa ut ilken som helst av de 32 positioner som väljs av adressavkodaren 01. Båda bussarna går vidare såsom bitledningspar genom samt- I-J-flf- iga minnespositioner, och åtkomst till den ena bussen hindrar ej (11: tkomst till den andra bussen. Bitledningsparen används såsom / ...s O-ställningsledníngar för skrivoperationer och som skillnade- utgångar för läsningsoperationer. Bitledningsparet 0 och Ü hos registret 703 går till bitcellerna 702 i den översta raden (Q-O till 31-0) och bitledningsparet O och Ü hos registret 793 går likaledes till samma celler. Access från bussen H01 styrs av mikroprocessorn. Denna mikroprocessor-skriver förstärkningsvär- den i de positioner som skall göras tillgängliga tillsammans med motsvarande sampler som skall behandlas av minnesarrangemanget- SB-CAV.

I ett ej modifierat NMOS-minnesaggregat skulle en uppsätt- ning bitledningspar och ett IN/UT-register med en adressavkodare anslutas till minnesaggregatet. I och för denna redogörelse skall antagas att dessa är avkodaren 701 och registret 703.

Varje läs- eller skrivoperation är en tvåstegsprocess. Det första steget är förhandsladdning av samtliga bitledningspar. sålunda drivs ledningarna o till s och ö :in í :in næg, nivå medelst kretsarna i registret 703. Detta hindrar ledningarna från att ändra data i bitcellerna under nästa steg. Vid en läsoperation är nästa steg att slå ifrån förhandsladdnings-driv- ningen och att slå till en av ordvalsledningarna från avkodaren 701. Frânslagningen av förhandsladdnings-drivningen medför att bitledningarna lämnas kapacitivt laddade till hög nivå, under det att ordvalsledníngen slår till motsvarande transmíssionsgrindar UI 15 20 30 35 8202235-6 15 (021 cc: missionsgríndar tillåter oitcellen att ":ra ner" en nr (O eller 5 beroende på lagrat iatun). ingas sålunda at: tverensstamña mer :et :atun val: bit:e_len. 0:1 registret nêller för utmatning. B1:c=ll-res1s'o“=r- ia 7R1 a så att effektförbrukningen nec- oringas 'an transístorerna 7023 ocn “ utförda för nd; de kan “dra ned" en av bitl-dning- i Q (b ' u H: (D 1~ ç f' (f) (W H! ff' 1 r arna. Färnandsladdningen ar nddvándie eftersom resistorerna eg kan upp" oítledningarna till nog nivå. n sxrivoceration ar nästa steg att ersätta förhands- irl med infangsdata-drivníngen och att slå till en av val-le garna. Ingångsdata tar dvernand ö"er fërnandsladining- er cell-cata och medför at* celldata 1-szälles eller O-st beroende på ingàngsdata. Sålunda sker skrivning 1 den valda en. Dubbel-buss-arrangemanget möjliggör ett tvåfasigt drivet ' ne, varigenom två oberoende uppsättningar IN UT-reg1s- ter och ordväljare kan erhålla access till samtliga minnesceller i olika klocxfaser. Som framgår av fig. 12 och som framgår av den samtidigt under behandling varande patentansökníngen av Moffitt-Ross Kan man visa ett när det ena registret, exempelvis T' W! IN/UT-registret 703, är i förhandsladdningstillståndet så (r fr- DJ vederbörande vippa i samtliga minnesceller isolerade från de registers bitledningar, och under denna tid xan det andra e-' 1 m W (f) d | ret, exempelvis utgångsregístret Yüü, vara i läs/skriv-fasen, så att det lande operation styrs av motfasiga kloekpulser i faktiskt har access till godtycklig cell. Denna omväx- enlighet med vad som visas i fig. 12. Den förhindrar det potentiellt katastrofala tillstånd då båda bitledningarna samtidigt väljer samma bitcell.

Vid GVB används bussen 707 enbart för läsandamâl.

Arrangemanget med två bitledningar och två faser möjliggör effektiv fördubbling av förstarkningsvärdebuffertens hastighet att man får dubbelt så många âtkomster genom oberoende portar under samma tidsinterv ll.

Samma arrangemang med två faser används vid S3 S00 i enlig- het med vad som i detalj visas i fig. 8 ocn 9. Sampelbufferten är ytterligare utökad genom att man har tre bitledningspar och tre åtkomstportar samt bussvallogik för två av de tre åtkomst- portarna. Adressval-logiken för utgàngsporten (bussen B01) används gemensamt med GVB. De båda övriga portarna (A och B) 10 20 35 RO r lo tvalet för A och B sker genom CIM och uussval~ Q -logiken 801. -ameler uppträder samtidig: på slssarna A den B som ”ommer fran ingàngsregistren A och B. Bussval¿aren för varje 55-position b=stämner från vilken buss data skall skrivas in 1 dess SE-positron. Detta arrangemang ger ett flexibelt treçort- 1 vilket två portar är ingångar och samt1o_gt kan -minnessystem skriva till mer än en position och från vilken som helst å bussar, under det att den tredje porten är en utgång och möjlig- gör samtidiga utläsníngar från en tredje buss som skall avsökas för konferenekretsen. Eftersom de båda bussarna A och B båda går på samma fas, skulle detta kunna medföra en konflikt mellan skrivningsoperationer, om ej bussval-logiken säkerställde att n endast en buss kommer att avge skrivdata för varje give. posi- tr tion. Den edje bussen, buss 811, går på den motsatta fasen och kan därför ej komma i konflikt med någon av bussarna A och B.

Bussväljarna tar signaler från både SAM 600 och BSR 500.

CAM bestämmer när en sampel på bussen A eller 5 skall laddas _ den motsvarande S5-positionen. Dess skrivpuls dirigeras på grundval av motsvarande BSR-bit att skriva antingen från bussen A eller bussen B. Som visas i positionen 0-0 möjliggör bitcellen 805, transmissionsgrindarna 8053 och 8058, att data från bussen : skrivs in i bitcellen under det att transmissionsgrindarna 8052 och 8057 möjliggör att data från bussen A skrivs in i bítcellen.

Vid varje given tidpunkt är endast en av dessa två satser trans- missionsgrindar är aktiverad i enlighet med vad som bestämmas av motsvarande bussväljare.

Ehuru uppfinningen har visats i samband med ett med tidluek- -utväxling arbetande konferenssystem utgör denna tillämpning endast en utföringsform. Det torde vara uppenbart för en fackman att använda den ovan beskrivna uppfinningen för att förflytta datasampler från en ingång till en annan ingång, oavsett om dessa är förknippade med abonnentapparater, ledningar, trunkledningar eller njälpkretsar eller från en transmissionsledning till ett mínnesaggregat för senare avlämning. Minneslagringsarrangemanget skulle kunna anordnas så att det har ett flertal lagringsnívåer, varvid varje nivå motsvarar en hel ingångssignal-cykel. Det skulle sålunda vara möjligt att lagra ett flertal ramar av in- gångssignalen för senare avlämning. Ett sådant arrangemang skulle kanske kunna finna användning i paket-omkopplingssystem LI] 10 20 TU kfl 30 35 HO 8202253-6 < vara u penbar: att man kan kombinera olika P r p de minnena till en sstruktur, som möjligen även ínnef-t:a t e r arna och bussarna.

.J n ingàngs- ocn utgéngsbufle Klcçksignalea ka.

C S S alstras internt, o kílda klocksignaler kan användas för grindstyrníngsändamål.

Claims (6)

Lngångs- och u â2ü22åšrš' *ß

1. PÅIERTXHAY d ng styrkretsar (ïGC, 202) för att etablera adressingångar f'r det n o 'nne:, varvid ingángssi"nalerna består av íngàngstidpcsitic- e första 1 nernas identitet r, samt kretsar ”b0 , 800, ä 310) som är styrda av en Koordinering 0 , ssingëng och en lagrad tidp sitionsidentitet et första minnet för att öv d med den över- o

2. ánordnin enli-t kravet 1, k ä n n c del de positionerna är underd <1 (N nu h:- B Uf! Ul :I H. O. [11 W, 'i (ll *<1 F! 7% “S L) IS 1.- (ll U I t a tiva ramar, var id ingångsramarna och utgångsramarn d rade med varan ra.

3. Anordning enligt kravet 2, R ä n n e t e c K n a d av att ntalet íngángstidpositioner i varje ram skiljer sig från antalet tgångstidpositioner i varje ram. Ä, Anordning enligt kravet 1, k ä 2 n e t e c K n a d av att kretsarna (605, 600, 309 810) innehåller: ett andra minne (800 s om är anordnat att adresseras under 7 ~ \ m1- styrning från vardera av det första minnets Koordinering för att, p en plats som är förknippad med den utgångstiddelade positionen, i sig lagra de ingångssignaler som är förknippade med den i iet fors: i»-

4. L: p) minnet lagrade idspositionsidentiteten.

5. Anordning enligt kravet Ä, R ä n n e t e c K n a d av att kretsarna (605, QOO, 810, 809) dessutom innehåller: det andra minnet till utgången.

6. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e e c K n a d av att s l t kret arna (605, 800, 509, 810) dessutom innehå ler: ett andra minne (800) som har en lagringsplats sekvensiellt förkniopad med var och en av utgångs idsositionerna, varvid var och t en av platserna har en motsvarighet till en särskild plats i första w szozzzz-e JZZOPCÃCï; f, 2A... :_- .,,... n... L. .Ae c ”' 7:2 "m" *- L. JUN...- . v »C .F«