SE445535B - Bromskraftreglerkrets for tvakretsbromssystem - Google Patents

Description

8002526-5 2 Om den första bromskretsen blir felaktig kommer det på spärr- kolven verkande trycket hos den första bromskretsen att bryta samman, varvid denna kolv förskjuts av det reglerade bromstrycket.

Eftersom spärrkolven och reglerkolven är inbördes förbundna via en koppling hålls den av reglerkolven stängda ventilen öppen, varför trycket kan byggas upp helt och hållet i den andra broms- kretsen.

Det kända arrangemanget har emellertid stor totallängd, och föreliggande uppfinning har därför till ändamål att åstadkomma en bromskraftreglerkrets eller en bromskraftbegränsare med liten totallängd.

Enligt uppfinningen nås det uppställda målet genom att reglerkolven ringformigt omsluter spärrkolven, att spärrkolvens ena ände bildar en del av reglerventilen och att reglerkolvens tät- ningselement bildar den andra delen av reglerventilen.

Tack vare den enligt uppfinningen föreslagna bromskraft- reglerkretsen erhålls liten totallängd. Vidare förenklas fram- ställningen, eftersom endast enkla konstruktionselement används.

Bromskraftreglerkretsen kan också framställas såsom en inskruv- ningspatron, varigenom det aktuella konstruktionselementet kan bytas ut. Vidare säkerställs i ett arrangemang enligt upp- finningen att spärrkolven ofta rör sig, varigenom kontaktkorro- sion undviks, vilket i fallet då den första bromskretsen blir felaktig håller spärrkolven i sitt viloläge och således hindrar det fulla bromstrycket från att verka på den andra bromskretsen.

För varje gång bromsen pâverkas utsätts alla tätningar för en på- känning eller förflyttas kolvarna i förhållande till de respek- tive tätningarna.

Enligt ett annat kännetecken hos uppfinningen förbättras den nämnda lösningen genom att spärrkolvens ena ände bildar en del av reglerventilen medan ett tätningselement hos reglerven- tilen bildar reglerventilens andra del.

Spärrkolven kan lämpligen vara fixerad i sitt viloläge medelst en fjäder som befinner sig i sitt viloläge, dvs. som inte står under tryck. Enligt ett annat kännetecken hos upp- finningen kan en stegkolv användas såsom spärrkolv, varvid kolv- stegets ena ringformiga yta bildar en del av reglerventilen.

För att underlätta framställningen samt för att åstad- komma en billigare hopmontering av bromskraftreglerkretsen före- slås i ytterligare en utföringsform av uppfinningen att spärr- 8002526-5 3 kolven skall vara koaxiellt och axiellt glidbar och utan radiellt spel innesluten av en annan kolv, varvid reglerkolven glider tätt mot kolven. Utrymmet mellan spärrkolven och reglerkolven hålls således öppet av den andra kolven så att reglerkolvens olika ytor kan utsättas för olika tryck. Tack vare detta arrangemang hos kolvarna blir det möjligt att anordna båda kolvarna i ett hus på så sätt att husets inre kammare bara behöver ha en enda diameter och således inte behöver vara utformad i steg. Genom att en för- spänd fjäder är belägen mellan nämnda kolv och reglerkolven kommer reglerkolven i sitt viloläge att hålla den anordnade tryckreduce- ringsventilen resp. tryckbegränsningsregleringsventilen i ett öppet läge. Samtidigt hålls den andra kolven i sitt viloläge vid en vägg hos bromskraftbegränsningsorganet.

I stället för kolven kan man också utnyttja ett hölje som måste hållas mot en vägg hos bromskraftreglerkretsen enbart medelst trycket hos hydraulmediet eller hydraulvätskan. Regler- kolvens fjäder måste fä stöd av ett anslag i ett hus tillhöran- de bromskraftreglerkretsen.

Reglerkolvens väg kan med fördel vara begränsad av axiella anslag i båda rörelseriktningarna. Därigenom garanteras ett bestämt läge hos reglerkolven för alla driftförhållanden.

En annan fördelaktig utformning av kolven är given på så sätt att kolven utgör en stegkolv, pá vars sektion med minsta diameter reglerkolven glider medan steget till nästa sektion med större diameter bildar anslaget för reglerkolven.

Genom att spärrkolven uppbär en tätningsring med rund tvärsektion vid ett steg mot en sektion med mindre diameter och nämnda ring bildar reglerventilen tillsammans med en yta hos reglerkolven erhålls en enkel form hos reglerventilen. Tätnings- ringen kan antingen vara belägen i ett spår i spärrkolvens sek- tion med mindre diameter vid steget, eller annars kan den helt enkelt vara fastklämd på den mindre sektionen. Fördelen med en tätningsring som har rund tvärsektion är att vid ventilsätet behövs ingen särskilt behandlad yta hos reglerkolven, eftersom kontaktytan mellan reglerkolven och tätningsringen endast be- står av en omgivande linje, dvs. bildar en linjetätning.

Enligt ytterligare en rör-delaktig utföringsform ut; sätts spärrkolven för trycket hos den första bromskretsen i en tryckkamare som är införd i ett hus, av vilket en del kan vara 8602526-5 4 fixerad vid bromskraftreglerkretsens hus. Denna husdel är ut- formad på så sätt att tryckkammaren har samma diameter som spärr- kolven, vilken därvid, försedd med en enkel tätning, kan glida tryckmedietätt i nämnda kammare. Husdelen kan dessutom med för- del vara utformad på så sätt att den samtidigt sluter bromskraft- reglerkretssns hus och bildar den vägg medelst vilken regler- kolvens fjäder är direkt eller indirekt uppburen. Förspänningen hos den fjäder som kraftpâverkar reglerkolven till öppet läge kan fastställas genom inskruvningsdjupet hos den ovannämnda husdelen i bromskraftreglerkretsens hus. Med hjälp av inskruvningsdjupet hos husdelen i bromskraftreglerkretsens hus kan förspänningen hos fjädern inregleras kontinuerligt. Härvid bör det observeras att vägen som står till buds för reglerkolven inte är kortare än ventilstängningsvägen. Tillslagningspunkten för reglerorganet resp. begränsningsorganet är således reglerbar.

Två utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas mera i detalj i det följande under hänvisning till bifogade rit- ning, på vilken fig. l visar en bromskraftreglerkrets som inküu- derar en av en stegkolv omsluten reglerfjäder och fig. 2 visar en bromskraftreglerkrets i vilken ingår en mellan stegkolven och spärrkolven anordnad kolv.

I fig. 1 är de enskilda elementen hos bromskraftregler- kretsen anordnade i ett hus lO som också kan vara utformat såsom en inskruvningspatron. Huset ökar 1 storlek i steg från den slutna änden 15. Även i sitt inre ökar nämnda hus i steg, varvid husets lO inre kan uppdelas i avsnitt ll, 12, 15 och 14. Huset 10 är slutet medelst ett skruvlock 20 och en packning eller tätning 16.

Husets inre avtar i steg i skruvlocket 20 och kan uppdelas i av- snitten 21 och 22. I husets 20 inre är spärrkolven 50 belägen, vilken är axiellt glidbart anbragt. Spärrkolven 50 är anpressad mot husets främre ände 15 medelst fjädern 54. I motsatt rikt- ning angränsar sfiärrkolven 50 till en fjäderring 56 1 viloläget.

Vid den ände hos spärrkolven som är vänd mot fjäderringen 56 kan upphöjningar 55 med fördel vara anordnade, exempelvis tänder e.dyl. Spärrkolven 50 kan uppdelas i tre avsnitt 51, 52 och 55, varvid avsnitten 51 och 55 har mindre diameter än avsnittet 52.

I husets parti ll matas kammaren 17 med tryck via öpp- ningen C för den oreglerade bromskretsen. Detta tryck verkar på 8002526-5 5 den främre delen hos spärrkolvavsnittet 31. Tryckkammaren 18 matas med trycket som skall regleras för den andra bromskretsen i avsnittet 13 via öppningen A. Mellan de båda tryckkamrarna 17 och 18 är en tätning 23 och ett anpassningsorgan 24 anordnade, vilka är fixerade i sitt axiella läge av ett hållarelement 25.

Anpassningsorganet 24 är försett med ett cirkulärt spår som är förbundet med den omgivande luften via borrningen Z. Om tryck- medium råkar tränga igenom från tryckkammaren 17 eller 18 till anpassningsorganet 24 strömmar det ut via denna borrning. Häri- genom undviks inverkan pà den andra tryckkammaren. I omrâdet för avsnitten 13, 14 och 21 är en stegad ringkolv 40 anordnad såsom reglerkolv, varvid nämnda ringkolv innesluter spärrkolvens av- snitt 32. Vid båda ändarna är upphöjningar 41 och 42 anordnade, exempelvis tänder e.dyl.

I avsnittet 13 är reglerkolven 14 tätad medelst tät- ningen 44 samt i omrâdet 21 medelst tätningen 45 med avseende på huset 10. Reglerkolvens 40 del 43 har större diameter än återstoden. Denna del med större diameter hålls medelst fjädern 46 anpressad i axiell riktning. Vidare är en tätningskropp 47 anordnad i reglerkolven 40, varvid nämnda tätningskropp bildar en reglerventil 39 i samverkan med spärrkolvens främre ände 37 för tryckminskning av det tillförda trycket. Den bakom tätnings- elementet 47 belägna tryckkammaren 48 är ansluten till utloppet B för den andra bromskretsens reglerade tryck.

Den i fig. l visade reglerkretsen arbetar pá följande sätt. I viloläget, dvs. när reglerkretsen inte är utsatt för tryck, befinner sig spärrkolven 30 i det visade läget, varvid den ansluter sig till fjäderringen 36 med sina upphöjningar 35. Även reglerkolven befinner sig i det visade läget och ansluter sig också till den främre änden 49 i locket 20 med anslagen 42.

När tryck tillförs via öppningarna A och C kommer trycket som tillförs via öppningen C att verka på den främre änden hos spärrkolvens avsnitt 31. Detta tryck ger stöd åt fjäderns 34 verkan. Trycket som tillförs via öppningen A när tryckkammaren 48 via tryckkammaren 18, mellanrummet 38 mellan reglerkolven 40 och spärrkolven 30, vidare genom den öppna reglerventilen 39 samt från denna fram till den andra broms- kretsen via förbindelsen B. Trycket som verkar i tryckkammaren 8002526-5 6 18 verkar på reglerkolvens främre ände och på tätningselementet 47 i samma riktning som fjädern 46. Trycket som råder i tryck- kammaren 48 verkar pà den främre änden hos reglerkolvens stegade del och på tätningselementets 47 främre ände. Trycket som råder i denna tryckkammare 48 försöker föra reglerkolven 40 åt vänster.

Detta är emellertid inte möjligt annat än när det alstra- de trycket är större än trycket som utövas på de främre ändarna i tryckkammaren 18 och trycket som utövas av fjädern 46. Sá snart detta totaltryck överskrids av trycket som alstras i tryckkamma- ren 48 förs reglerkolven 40 ät vänster, varvid reglerventilen 39 stängs. Sá snart det via förbindelsen A tillförda trycket ökar ytterligare kommer kolven 40 att föras åt höger och in i tryck- kammaren 48, varigenom ett annat tryck alstras i den andra broms- kretsen.

När bromsningsverkan håller på att fullbordas minskas trycket vid förbindelserna A och C i motstarighet till nedtramp- ningen av bromspedalen. Trycket i kammaren 48 och således i den andra bromskretsen kan inte omedelbart fööja denna tryckminsk- ning, eftersom reglerventílen 39 är stängd. Till följd av trycket som råder i kammaren 48 kommer inte endast reglerkolven 40 att föras åt vänster utan detta gäller också för spärrkolven 50.

Så snart förskjutningssträckan för spärrkolven 30 är längre än förskjutningssträckan för reglerkolven 40 kommer ventilen 39 att öppnas, varvid trycket i nämnda kammare och således i den andra bromskretsen kan minska via förbindelsen A. Följaktligen förflyttas låskolven 50 för varje gång bromsen släpps, varför kontaktkorrosion undviks.

När den till förbindelsen C anslutna bromskretsens tryck bryter samman förs spärrkolven 30 åt vänster mot inverkan av fjädern 34 såsom följd av krâfterna som verkar i tryckkamma- ren 48, eftersom det inte finns nägra motriktade krafter i tryck- kammaren 17. Reglerventilen 59 öppnas, och det via förbindelsen A tillförda trycket blir helt verksamt i den andra reglerkretsen som regleras normalt.

Dessutom kan det påpekas att för att ytterligare för- enkla den visade bromsreglerkretsen kan tätningen 16 utelämnas. .derringen 56 kan också utelämnas om en sned borrning anordnas i locket 20 och om spärrkolven uppbärs direkt av locket 20.

Fjädern 34 kan också utelämas om spärrkolven 30 är utformad i Fjä- 8002526-5 7 steg mellan de båda tätningarna 23. Spärrkolven 30 kommer då att förskjutas till det högra arbetsläget om ett tryck alstras. Om bromskraftreglerkretsen utformas såsom en inskruvningspatron är ett axiellt inlopp för det oreglerade trycket anordnat vid den främre änden 15, varvid nämnda oreglerade tryck lämnar huset 10 genom öppningen C.

I fig. 2 är bromskraftreglerkretsens hus 101 slutet medelst en husdel 102 som kan inskruvas. Husets 101 inre kammare har bara en enda diameter och kan således framställas lätt och fördelaktigt med avseende på kostnader. I den inre kammaren är väsdntligen tre kolvar 103, 104 och 108 anordnade koaxiellt mot varandra. Spärrkolven 103 är omsluten av en stegkolv 104 som utan något radiellt spel står i glidkontakt med spärrkolven 103.

Vid sin yta har stegkolven 104 två axiella steg 122 och 139,1 vilka uppdelar stegkolven i tre avsnitt 105, 106 och 107. Regler- kolven 108 glider på avsnittet 107 som har stegkolvens 104 minsta diameter och omsluter därvid avsnittet 107. Reglerkolven 108 om- ger således också spärrkolven 103. Tillsammans med spärrkolven 103 bildar reglerkolven en tryckreducerande reglerventil 109.

I motsats till stegkolven 104, som är införd i huset 101 med ett radiellt spel, ligger reglerkolven 108 radiellt utan spel men axiellt glidbart i huset 101. Medelst två tätningsringar ll0och llk vilka är anordnade till höger resp. till vänster om ett spår 112 som är anordnat i reglerkolvens omkrets, hålls den av spåret 112 bildade kammaren tätad mot den inre kammaren. Medelst öpp- ningar 113 som sträcker sig radiellt genom kolven 108 i spàrets 112 botten är detta spår förbundet med kammaren 114 mellan spärr- kolven 103 och reglerkolven 108. Kammaren 114 tjänstgör såsom tryckinloppskammare och är medelst en läpptätning 115 bildad i form av en ring som är tätad mot reglerkolven och mot spärr- kolven. Läpptätningen 115 anligger axiellt mot stegkolvens 104 främre yta 116, och dess läppar anligger radiellt mot regler- kolven 108 och mot spärrkolven 103. Medelst reglerventilen 109, som är bildad av spärrkolven 103 och ett cirkulärt utsprång 140 vid reglerkolven 108, varvid nämnda utsprång ligger radiellt i förhållande till den inre delen, kan kammaren 114 tillslutas vätsketätt. Kammaren 114 kan avskiljas från utloppskammaren 117 som är begränsad av huset 101 och av reglerkolvens främre vägg 8002526-5 8 118. För att reglerkolven 108 skall få ett definierat viloläge och därigenom en definierad storlek i förhållande till utlopps- kammaren hålls reglerkolven i sitt på ritningen visade läge vid en stoppring 119. Detta uppnås medelst en förspänd fjäder 120 som verkar mellan reglerkolven 108 och stegkolven 104. Nämnda fjäder är därvid uppburen av reglerkolvens andra främre ände 121 och av steget 122 från avsnittet 106 till avsnittet 105 hos stegkolven.

Medelst denna fjäder 120 hålls stegkolven 104 i sitt läge vid väggen 125 hos den inskruvade husdelen 102.

Kammaren 124 är belägen i husets 101 inre kammare, och nämnda kammare 124 är begränsad av reglerkolven 108, stegkolven 104, huset 101 och väggen 125 hos husdelen 102 samt har för- bindelse med atmosfären via en öppning 125.

Spärrkolven 105 glider under vätsketät föreegling medelst tätningsringen 126 i husdelen 102 och hålls i sitt visade vilo- läge medelst en fjäder 127. Tryckkammaren 128, som är begränsad av spärrkolven 105 och husdelen 102, är via en öppning 129 an- sluten till trycket C hos en icke visad oreglerad bromskrets 1 tvákretsbromssystemet. Denna bromskrets svarar för det mesta mot framaxelbromskretsen 1 motorfordon.

Då spärrkolven 102 står i sitt visade läge anligger nämnda kolv med sin främre ände 150 med en sektion 151 med mindre diameter än den övriga delen av stegkolven mot husväggen 152 i utloppskammaren 117. Avsnittet 151 kan med fördel vara fasat vid sin ände, och den främre änden 151 som anligger mot husväggen 152 görs därvid så liten som möjligt så att så stor yta som möj- ligt hos spärrkolven utsätts för tryck i utloppskammaren 117.

Steget 155, som återstår från avsnittet 151 till den övriga delen av stegkolven 105, är beläget i inloppskammaren 114 kort före reglerkolvens 108 utsprång 140, vilka förlöper radiellt till spärrkolven. På avsnittet 151 är en tätningsring 154 an- bragt omedelbart fnamför steget 155, varvid nämnda tätningsring är cirkulärt utformad i sin tvärsektion. Tätningsringen 154 kan också vara belägen i ett omgivande spår hos avsnittet 151, var- vid nämnda spår direkt gränsar till avsnittet 151 bakom steget 155. Steget 155 kan i sig självt således användas såsom en axiellt uppbärande kant för tätningsringen 154.

Tätningsringen 154 är delvis redan belägen i kanalöpp- 8002526-5 9 ningen 135 som på samma sätt som en kon vidgar sig mot kammaren 114. Nämnda öppning är bildad av utsprànget 140, och tryckmediet kan nå utloppskammaren 117 från inloppskammaren 114 genom nämnda öppning.

Den pà avsnittet 151 belägna tätningsringen 134 mäste ha en ytterdiameter som är större än innerdiametern 135. Endast på detta sätt kan tätningsringen komma till tätande anliggning mot reglerkolvens koniska yta 136 och därvid tillsluta kanal- öppningen. Det bör observeras att tätningsringen 134 endast be- höver anligga mot den koniska ytan 136 under linjekontakt, dvs. ingen yttätning behöver förekomma. Den koniska ytan 136 behöver således inte utgöra en precisonsbearbetad yta.

Det i fig. 2 visade arrangemanget arbetar på följande sätt. Via inloppet 157 matas huvudcylinderns oreglerade tryck A in i reglerorganet, och via utloppet 138 matas det reglerade trycket B in i tryckcylindrarna, varvid i motorfordon det regle- rade trycket B matas in i bromscylindrarna vid bakaxeln.

Från ett bestämt tryck övervinner trycket som verkar på reglerkolvens främre ände 118 i utloppskammaren 117 trycket hos fjädern 120, varvid reglerkolven förskjuts åt vänster mot fjäderkraftens verkan tills reglerventilen 109 har stängts.

Kraften som förskjuter reglerkolven alstras på så sätt att i kammaren 114 utsätts en inre yta, dvs. en yta med storleken hos den främre änden 118 minus ytan hos den främre-änden 121, för trycket. Med en ytterligare ökning i trycket kommer trycket som verkar på den mindre ytan i inloppskammaren 114 att öka och att under en kort tid ånyo öppna reglerventilen 109. Trycket i ut- loppskammarenJ17 ökas tills reglerventilen 109 kan stängas igen.

Trycket A kommer således att reduceras i ett sådant förhållande till trycket B som svarar mot förhållandet mellan den tryckverk- samma ytan vid reglerkolven 108 1 inloppskammaren och de tryck- verksamma ytorna i utloppskammaren.

Under denna reglerfas kommer reglerkolven att röra sig medan spärrkolven 103 förblir i sitt visade läge. Trots trycket som verkar på spärrkolven fi kamrarna 114 och 117 kommer kraften hos fjädern 127 och trycket C hos den andra bromskretsen som verkar på kammaren 128 att vara lämpade för att hålla spärr- 8002526-5 10 kolven, varför den sistnämnda, om reglering sker, bibehåller sitt läge oförändrat. Trycket C kommer härvid i storlek att svara mot storleken hos trycket A. Endast om trycket C faller bort kommer spärrkolven 103 att förskjutas åt vänster, eftersom krafterna hos trycken A och B som nu verkar på spärrkolven 103 kan förflytta den sistnämnda mot kraften hos fjädern 127. På detta sätt öppnas reglerventilen, dvs. bromsningsminskningen stoppas. Reglerkolven i sig själv kan till följd av sin begränsade rörlighet inte längre stänga spärrventilen. Även med ett högt tryck i kammaren 117 kan reglerkolven 108 endast glida tillbaka så långt åt vänster fatt dess främre ände 121 anligger mot stegkolvens 104 steg l}9.

Spärrkolven har emellertid, såsom framgår av ritningen, glidit tillbaka betydligt längre åt vänster, varför det blir omöjligt att stänga reglerventilen 109 om trycket C faller bort, vilket innebär att trycket B svarar mot det oreglerade trycket A. I motorfordon som är försedda med en bromskraftreglerkrets av den visade typen kommer således ett oreglerat tryck för att bromsa bakaxeln att vara disponibelt om framaxelbromskretsen blir fel- aktig.

Den visade utföringsformen kan också utnyttjas såsom ett bromskraftbegränsande organ. För detta ändamål måste öppningen 138 vara ansluten såsom inlopp och öppningen 137 vara ansluten såsom utlopp. Från en av förspänningskraften för fjädern 120 be- stämd omkopplingspunkt stängs reglerventilen 109 genom att reglerkolven 108 glider tillbaka, varvid nämda ventil inte öppnas ens när trycket ökar ytterligare. Bara i fallet med att trycket C faller bort ur kretsen kommer spärrkolven 105 att upphäva denna begränsning. I bromskraftreglerkretsen kan regle- ringens tillslagspunkt och i bromskraftbegränsningsorganet kan begränsningens tillslagspunkt bestämmas av fjäderns 120 för- spänningskraft. Medelst husdelen 102, som kan skruvas in i huset 101, kan förspänningskraften inregleras kontinuerligt variabelt genom átdragning av nfjädern. Genom att fjädern 120 byts ut eller genom att distansorgan införs mellan fjädern 120 och väggen 123 kan en godtycklig förspänningskraft väljas.

Ytterligare ekvivalenter med den i fig. 2 visade ut- föringsformen kan förekomma, och andra former-av spärrkolven 105 kan också förekomma om man har ett annat stöd eller bärorgan för spärrkolven i viloläget. Därvid kan också reglerventilen 109 och reglerventilen 108 ha andra utföringsformer.

Claims (6)

1. 8002526-5 ll Pat ent krav l. Bromekreitreglerkreta för tvàkretsbromssystem, där en förste. bromskrete är direkt axwluterx till huvudbromcylindem uten tryokändrirg och en andra bromskrets är ansluten till huvud- bromeoylindem via regler-kretsens tryckmoduleringselement, varvid bromstrycket i den andra bromßkretaezz, sedan ett vinst omkopplinga- tryck som är beatäxut av ytoma noe en regler-kolv ooh av lax-altan boe m av reglerlcolven uppburen fjäder har överekridite, ändras i ett förhållande som är bestämt av regler-kolven, varvid en spärr- kolv lr anordnad att mendvreree kxydreuliakt för att neutralisera resp. spärra tryokmdrizxgm i den reglerade bromekmtaen om den oreglerede bromakreteen skulle bli felaktig, k I! n n e t e c k - n a d därav, att regler-kolven (140, 108) omsluter epärrkolven (j0, 10)) ringformigt, ett spârrkolvens (30) ena ände (37) bildar en del av reglerventilen (39) och att regler-kolvens (40) tâtníngselement (47) bildar den andra delen av reglerventilen ('39).

2. Reglerkreteenligtkrevl,kännetecknad där- av, att den mindre, ringformiga ytan hos regler-ventileras kolv blir utsatt för inloppetryoket (A), medan du: större ringrormiga ytan hoe kolven blir utsatt för det reglerade utloppetrycket (B). '

3. Regler-krets enligt krav Lklnnetecknad dllr- av, att epäx-rkolven (30. 10)) är fixerad i sitt viloläge vie en *fjäder (Yi, 127).

4. Reglerlcrete enligt krav l, k ä n n e t e c k n u d där- av, att spärr-kolven (}0) är etegad mellan två. inloppeöpmingar für det oreglerede tryoket (C) resp. det reglerade trycket (A).

5. ReglerkreteenligtkrevLkänneteckneddär- av, att dm ene ringformiga eidan hos ett steg (37) hoe eplrr- kolverx (50), :om är utformad :inom en etegkolv (avsnittet 31, 32, 33), bilder den ena delen av regler-ventilen.

6. keglerlcreteenligthevLkllnneteeknaddär- av, att eplrrlcolverl (10)) lr axiellt giidbar utan rediellt epel och lr køaxiellt angiven av ytterligare en kolv 1104). varvid 8002526-5 12 reglerkolven (108) glider tätt mot näxmda ytterligare kolv (1014). 3- Reglerl-Qets enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d där- av, att mellan nämnda ytterligare kolv (1014) och reglerkolven (108) är anbragt en förspënd fjäder (120). t 8- Reglerkrets enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d dlir- av, att nämde ytterligare kolv (104) utgörs av en hylsa och att nännda fjäder (120) är uppburen av bromslcraftreglerkretsenß hus (101, 102). 9- Reglerkrets enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a. d där- av, att nämde regler-kolv (108) är begränsad av anslag (119, 139) i båda sina. axiella rörelseriktningar. 10. _ Regler-krets enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k - n o. d därav, att nämnda kolv (1011) är en stegkolv, på vars av- snitt (107) med minsta diameter regler-kolven (108) glider, och att steget (1}9_) till nästa avsnitt (106) med större diameter bildar nämnda. axiolla. anslag för reglerlcolven (108). ll- nagiermcsmiigcurave,xännececknaa aa:- av, att spdrrkolvm (10)) uppbär en tätningar-ing (1311) med oirim- lär tvåa-sektion vid att steg (15)) mot ett avsnitt (151) med mindre diameter", och att nämnda tlitninfzsrirxg bildar med en yta (156) hos regler-kolven (108) nännda reglervezxtil (109). 12. Reglerkrets enligt krav mkännetecknad där- av, att splirrkolven (10)) utsätta för trycket C hos den första broxnsicretsm i en tryckknznfrxare (128) som är införd i en husdcl (102) som kan vara fixerad vid bromslcraitreglerlcrdtscrxs hu! (101). 13- Reglerkrets enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d där- av, att irnsmavningsdjupet för hußdelen (102) i broußlcraftregler- Icrstsens hu: (101) bestämxner förspänningen hos fjädern (120) som medelst kraft bringar regler-kolven (108) att intaga öppet läge.