SE445485B - Takspridare for tillforsel av ventilationsluft - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 8403368-7 2 En luftspridare enligt huvudkravets ingress är känd från FI-A 53 353 och innefattar ett hus eller en utjämningsdel med en inloppsstos i ena gaveln, sidoriktade öppningar och en med nedåtriktade utträdesöppningar försedd underdel. På underdelen .är anbringad en täckskiva, som alstrar luftvirvlar i utrymmet ovanför nämnda underdel. Luftspridaren uppvisar vidare en axi- ellt förflyttbar mellanskiva, som innefattar en ungefär mittför inloppsstosen belägen öppning. Mellanskivan bildar på inlopps- sidan av huset en andra virvelkammare, som utjämnar den av täck- skivan 4 alstrade turbulensen och ojämn luftfördelning i till- loppskanalen. Täckskivan är större än inloppsstosen och öppnin- gen i mellanskivan. Sidoöppningarna sträcker sig hela vägen från underdel till mellanskiva.

Denna luftspridare har helt andra strömningsegenskaper och ger en helt annan strömningsbild än luftspridaren enligt förelig- gande uppfinning. Denna tidigare kända luftspridare ger nämli- gen en mycket ogynnsam strömningsbild, därför att hela flödet avlänkas av mittplattan. Vidare åstadkommer mellanskivan en för- minskad strömningshastighet samt virvelbildning inom spridaren och en kortare kastlängd för den utströmmande ventilationsluf- ten. Trots den förminskade strömningshastigheten tillåts luften strömma dels vertikalt nedåt, dels horisontellt åt sidorna, utan att dessa olika strömmar påverkar varandra, så att dragpro- blem uppstår i alla fall. Denna spridare ger således en icke öns- kad ventilering.

Strömningsbilden hos föreliggande uppfinning är helt annorlunda, vilket framgår, om man betraktar fig. l. Den genom inloppet in- trädande luftströmmen påverkas inte av någon mellanskiva eller något annat hinder. Inne_i utjämningsdelen delas luftströmmen mjukt upp i olika delströmmar med olika egenskaper. Den perife- ra delen av luftströmmen avlänkas som mer och mer sidoriktade kantströmmar. Dessa utträder till slut genom'ejektionsspalten och har då fortfarande en relativt hög hastighet, eftersom des- sa luftströmmar i princip icke kolliderar med annorlunda rikta-. de luftströmmar eller andra hinder. På så sätt erhålles ett ho- risontellt luftínflöde under taket med stor impuls och kastlängd. 10 15 20 25 3U 35 8403368-7 3 Den centrala delen av strömmen slår emot avlänkningssektorn och bildar ovanför denna en pyramidliknande högtryckszon, utmed och genom vilken ventilationsluften avlänkas åt sidorna som väsentligen parallellt med underdelen riktade tvärströmmar, som påverkar de mellanbelägna luftströmmarna, vilka passerar ut ge- nom öppningar i utträdeszonen på nedan beskrivet sätt. De utgå- ende luftströmmarna får en med ökande avstånd från avlänknings- sektorn tilltagande avlänkning upp mot taket och avböjes ytter- 'ligare efter utträdet ur luftspridaren, till följd av att de_ kommer i närheten av ur nämnda spalter utträdande horisontella luftströmmar med stor impuls, som alstrar ett sug bakom sig.

-På så sätt_erhålles en önskad stor spridning av ventilationsluf- ten i sidled. Speciellt undvikas kraftiga nedåtriktade luftström- mar från luftspridaren, vilka kan åstadkomma drag.

Med en luftspridare enligt uppfinningen åstadkommas ett mycket speciellt, fördelaktigt strömningsförlopp. Ett sådant strömnings- förlopp är omöjligt att erhålla med en anordning enligt FI-A 53 353, vilken saknar flera vitala kännetecken, som är så iväsentliga för föreliggande uppfinning.

GB-A 939 738 visar en luftspridare med en hålförsedd utträdes- åon och en central avlänknïngsplatta. Den motstående gaveln på luftspridarens utjämningsdel närmar sig kilformígt utträdeszo- nen och sidoriktade ejektionsöppningar saknas helt. Med denna luftspridare åstadkommas en nedåtriktad luftström, vilket är helt motsatt effekt mot, vad som eftersträvas i föreliggande' fall.

SE-A 334 991 visar en luftspridare, vara inloppskammare har ett klent, horisontellt, sidoenslutet inlopp. Utträdeszonen be- står av två perforerade plåtar med en mellanliggande fördelninge- kammare. Vid utträdeszonens kanter är anordnat snett nadåtrikta- de spalter direkt från inloppskammaren. Spalterna är riktade snett nedåt för att inte direkt bestryka taket.

Denna anordning har flera nackdelar. Den avger ojämna sidorikta- de luftflöden från ventilationsspalterna, eftersom inloppskamma- rens luftinlopp är beläget på sidan. Den saknar avlänkningssek- un l0 15' 20 25 30 35 84*03368-7 4 , tor-i mitten och andra flödesdirigerande organ, och avger därför ett kraftigt nedåtriktat ventilationsflöde, som i motsats till föreliggande uppfinning är minst i närheten av spalterna, då den kilformiga avsmalningen av fördelningskammaren verkar starkt flödeshämmande och begränsande. Flödesbilden skiljer sig således helt från föreliggande uppfinning, och även denna_anordning sak- nar ett flertal väsentliga kännetecken, som kan leda fram till 'den nu patentaökta konstruktionen.

Ytterligare kännetecken av och fördelar med uppfinningen framgår av följande beskrivning under hänvisning till bifogade ritningar.

I detalj föreställer på dessa i delvis schematiserad form: Fig} 1 ett föredraget utförande av en luftsprídare enligt upp- 7 finningen i en vertikal diametral genomskärning, Fig. 2 en sidovy av en spridningsbild vid en luftspridare en- ligt fig. 1, Fig. 3-en planvy av spridningsbilden enligt fig.'2, Fig. 4 en sidovy av en föredragen anslutningsform för en luft- och 5 spridare enligt uppfinningen, I Fig. 6 en toppvy av en luftspridare enligt föregående ritninga- :. ' figurer, 1 _ _ Fig. 7 en sidovy av en luftspridare enligt föregående ritnings- figurer, och ' ' Fig. 8 en vy underifrån av en luftspridare enligt föregående ritningsfigurer med alternativa luftutträdesöppningar.

I ritningsfigurerna betecknar 1 en luftspridare enligt uppfin- ningen i sin helhet. Spridaren är avsedd att placeras i en öpp- ning 3 i ett undertak 2, varvid den kan anligga med en yttre, företrädesvis runtomgående fläns 7 mot undertaket, medan öppnin- _gen fylls ut av en bredare utjämningsdel 6, vars mellersta del upptill övergår i en inloppsdel 4, som hyser en horisontellt placerad perforerad plåt 5.

Såsom framgår av fig. 6, är utjämningsdelen 6 företrädesvis rek- tangulär i tvärsektion, lämpligen kvadratisk, medan inloppsde- len 4 lämpligen är cirkelrund för anslutning till en anslutninga- stos 18 till ett kanalsystem 19, varvid eventuellt en anslut- 10 15 20 25 30 35 84033-68-7 5 i ningslåda 17 kan vara anordnad mellan nämnda kanalsystem och nämnda anslutningsatos för överbryggande av olika rör- eller kanaldimensioner och/eller för âstadkommande av avböjningar el- ler vinklingar.

Nedtill är luftapridaren begränsad av en underdel 8 bestående av en central avlänkningssektor 9, som kan vara rektangulär el- ler cirkelrund, företrädesvis följande utjämningsdelens kontor och som åtminstone i princip hindrar i utjämningsdelen inström- mande luft från att strömma vidare rakt nedåt inom detta område.

Därför är avlänkningsaektorn 9 företrädesvis helt sluten, d v s utan öppningar. Runt om avlänkningssektorn 9 är underdelen 8 försedd med en luftutträdeszon 10, som består av antingen utträ- desperforeringar 20 och/eller -spalter Zl, såsom närmare fram- går av fig. 8. Utåt är utträdeszonen 10 företrädesvis runtom- kring begränsad av en skärmlist ll, som lämnar en relativt flack ejektionsspalt 12 mellan sig och flänaen 7, exempelvis med en höjd av ca 4 mm. I horisontalled är spalten 12 företrädeayig i princip obruten. 1 sammanhanget kan det vara skärmliaten ll skjuter fram en bit i horisontalled över fast- fördelaktigt, om sättningsflänaen 7 dels för att böttre dölja den senare, dels för att förläna den genom spalten utträdande luften bättre styr- egenskaper. Vidare kan skärmlisten ll-vara försedd med en runt- omgående, mot undertaket 2 riktad yttre fas 22. Denna fas kan bidra till, att genom öppningarna 20 eller 21 utträdande luft utan virvelbildning kan ta sig runt detta kantområde i samband med ett i det följande närmare beskrivet strömningsförlopp.

Såsom framgår av fig. l, strömmar tilluft genom den perforera- de plåten S in till inloppsdelen 4, varvid en första utjämning sker med avseende på hastighet och flödesmängd och i vissa fall även förekommande temperaturvariationer. I sammanhanget är det en fördel, om kanalsyetemet 19 har en diameter dz, som står i ett sådant förhållande till diametern på anslutningaatosen 18 och/eller inloppsdelen 4, som inte är större än omkring 0,6.

Ett annat förhållande kan resultera i högre ljudalstríng och mindre fördelaktiga atrömningsegenskaper. 8403368-7 10 .15 25 30 35 6 De genom den-perforerade pläten 5 i inloppet 4 inträdande luft- strömmarna 23 delas i utjämningsdelen 6 upp i olika delströmmar med olika egenskaper. De centrala strömmarna 24 slår emot av- länkningasektorn 9 för att ovanför denna bilda en pyramidliknan- de högtryckszon 25 utmed och genom vilken delströmmarna avlän- kas-åt sidorna som tvärströmmar 26.

De yttre luftströmmarna 23 avlänkas inom utjämningadelen 6 som mer och mer aidoriktade kantströmmar 27, vilka till slut träder ut ur utjämningsdelen 6 genom ejektionaspalten 12, varvid has- tigheten fortfarande är relativt hög, då dessa strömmar når ejek- tionsspalten 12 i princip utan att kollidera med annorlunda rik- tade luftströmmar. iDe mellan mittzonen och kantzonen i inloppsdelen inträdande luftströmmarna 23 avböjea i utjämningsdelen 6 åt sidorna för att utträde ur öppningarna i utträdeszonen 10. Tack vare de cen- trala luftströmmarna 24 och den av dessa bildade pyramidliknan- __ de högtryckszonen 25 och därifrån utgående tvärströmmar 26 hind- zoo ras emellertid nämnda genom utträdeszonen 10 luftspridaren läm- nande luftströmmar 28 från att opåverkat och således med rela- tivt hög hastighet lämna spridaren} Genom anslaget mot avlänk- ningssektorn 9 förlorar de centrala luftströmmarna 24 icke hela 'sitt momentum, så att tvärströmmarna 26 fortfarande har till- räcklig hastighet för att förorsaka en fördelaktig kollision ' med de mellanbelägna luftströmmarna 28. I praktiken kommer tvär- strömmarna 26 i omedelbar närhet av avlänkningssektorn 9 att ha större momentum än luftströmmarna 28, vilket innebär, att luft- utträdet ur öppningarna omedelbart runt omkring avlänkningssek- torn blir begränsat. Längre utåt avtar givetvis tvärströmmar- nas 26 momentum, icke minst p g a att en växande del av tvär- strömmarna Följer med ut genom öppningarna 20 respektive Zl, så att luftutträdet ur zonen lü blir allt starkare närmare ejek- tionsspalten 12, vilket är en eftersträvad effekt, då dessa luftströmmar tack vare avlänkningssektorn 9, högtryckszonen 25 *och utjämningsdelen 6 blir alltmera snedriktade utåt, varigenom en allt bättre anslutningïoch följsamhet till den genom spalter- 1D 15 20 25 30 ' 35 40 8403368-7 a a 7 na 12 utträdande luften med relativt högt momentum erhålles. På så sätt bildas enligt fig. 2 huvudflödeeriktningar 13 med kärn- zoner 14, till vilka den utträdeszonen 10 lëmnande luften anslu- ter sig som attraherade tilluftsströmmer 15. Ett sådant ström- ningförlopp får dessutom hjälp av den genom en lokal cirkulera- de, tillbakaströmmande luften, vilken strömmar uppåt nedanför luftspridaren enligt uppfinningen för att sedan stöta emot luft- strömmarna 15 och förena sig delvis med dessa och ansluta sig till nämnda kärnzoner 14 i form av delströmmar 16. I sammanhan- get får understrykaa betydelsen av utjämningsdelen 6, vilken avskärmar uppåt en stor del av utträdeszonen 10, så att i det så avskärmade området inträdande luftströmmar tvångsmässigt blir snedriktade och detta alltmera ju närmare man kommer ejek- tionaspalterna 12.

Dessa fördelaktiga kännetecken framgår även av fig. 5-8. Såle- des är förhållandet mellan inloppsdelens 4 eller anslutninga- stosens 18 diameter dl och en kantlängd a för utträdeszonen 10 företrädesvis approximativt dlza = 0,6. Utjämningsdelens 6 höjd b är företrädesvis större än 25 mm. Vidare är förhållandet mellan kantlängden-c på avlänkningssektorn 9 och inloppsdelena 4 eller anslutningsstosens 18 diameter dl approximativt czdl = U,65. Avståndet mellan utjämningsdelens 6 övre plan och perfore- ringsplåten 5 är i ett föredraget utförande ca 60 mm, varvid perforeringshålens diameter är ca 5 mm vid en perforeringspro- cent på 33. Slutligen är i utträdeszonen 10 perforeringsprocent- talet företrädesvis 46,_medan det vid utförande med lameller företrädesvis finns en öppningsarea på 36 %. Man har kommit fram till dessa värden vid konstruktion av en provanläggning, där bl a rökprov har styrkt riktigheten och betydelsen av i det föregående beskrivna och på bifogade ritningar visade ut- föringsexempel.

Givetvis är beskrivna och visade utföringsformer endast att be- trakta som exempel, som kan modifieras och kompletteras på god- tyckligt sätt inom ramen för uppfínningstanken och följande pa- tentkrav. Således är det givetvis möjligt att på en eller flera sidor helt eller delvis tilltäppa ejektionsspalten 12, vilket lätt, enkelt och billigt kan ske exempelvis genom en i passande längder tillhandahållen gummilist 29. På så sätt kan man förr s4o3zas-1 Vi 10 8 eller senare anpassa en_luftspridare enligt uppfinningen till olika behov och önskemål. Samtidigt eller prinoipiellt kan man likaså avskärma delar av utträdeszonen 10, exempelvis genom in- förande av täckplåtar 30 i utjämningsdelen. Detta kan eventuellt ska genom en kombination av täckplåt för utträdeszonen och list för ejektionsspalten. Sådana täckplåtar måste ej nödvändigtvis vara slutna, utan dessa kan vara försedda med mindre genomträ- 'desöppningar, t ex i form av perforeringar. Det skall även näm- nas, att en i princip för tilluft avsedd luftspridare enligt uppfinningen periodvis eller principiellt kan användas för ut- matning av frânluft.

Claims (10)

10 15 20 25 30 ;~ss 8403368-7 9 ' P A 1 E N 1 K R A v

1. Takapridare för tillförsel av ventilationsluft, innefattande en central, vertikal inloppsdel (4) nedåt anslutande till en i sidled utvidgad, uppåt avskärmad utjämningsdel (6), som uppvisar sido- riktade öppningar (12), och som begränsas nedåt av en med nedåt- riktade utträdesöppningar (20 respektive 21) försedd underdel (8), varvid underdelen är försedd med en central svlänkningssektor (9), kring vilken nämnda, en utträdeszon (10) bildande utträdesöppnin- gar (20 respektive 21) är anordnade, k ä n n e t etc k n a d d ä r atv , a t t nämnda sidoriktade öppningar (l2) är utforma- de som flacka, horisontella ejektionsspalter bildade av och inne- slutna mellan en faetsättningsfläns (7) till utjämningsdelen (6) och en nedanför denna belägen ekërmlist (ll), vilken utgör en runtomgående inramning av underdelen (8) och skjuter fram över nämnda fastaëttningsfläns.

2. Takspridare enligt patentkravet l, k ä n n e the c k n a d d ä r a v , a t t avlänkningssektorn (9) följer utjämningsde- lens kontur, dvs är rektangulär vid rektangulär utjämningedel och cirkulär vid cirkulär utjämningsdel, och att förhållandet mellan avlënkningssektorns kantlängd eller diameter (c) till in- lsppedelens (4) diameter (dl) approximativt är p=al = 0,65.

3. Takepridare enligt patentkravet l eller 2, .k ä n n e t e c k - n a d a v- en i inloppsdelen (4) anordnad, med underdelen (8) planparellell perforerad plåt (5), varvid perforeringshålens diameter företrädesvis uppgår till ca 5 mm och perforeringspro- centtalet till ca 33.

4. Takepridare enligt petentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d d ä r a v", a t t till en anslutningsstos (18), som i sin tur är ansluten till en anslutningslâda (17), eller att inloppsdelen (4) direkt är an- sluten till en sâdan analutningelåda för anslutning till ett ke- inloppsdelen (4) är ansluten nelsystem (19), vare ladningsdiameter (dz) förhåller sig till in- loppsdelena (4) respektive anslutningsstoaens (18) diameter (dl) approximativt som dzzdl = 0,6. 10 15 z_o 25 30 a ten (5) i inloppet (4) är approximativt 60 mm. 8463:68-1 a 10

5. Takspridare enligt åtminstone något av patentkraven l-4, k ä n n e t e c k n a d d ä r e v., a t t avlänkningsaek- torn (9) uppvisar en mycket fin perforering, som i princip hind- rar i utjämningsdelen inströmmande luft från att strömma vidare rakt nedåt inom detta område. ' I

6. Takepridare enligt åtminstone något av patentkraven l-5, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , 's t t utträdeszonens (10) öppningar är bildade av perforeringar (20) och/eller spalter (21), och att perforeringsprocenttalet ligger omkring #6, medan det vid utförande med spalter företrädesvis finns en öppningsarea på es 36 %.

7. Takapridare enligt åtminstone något av patentkraven l-6,7 k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t 'ejektionsspalten (12) mellan skärmlisten (ll) och featsättningsflänsen (7) har en höjd av ca Å mm. 0

6. Takspridare enligt åtminstone något av patentkraven l-7, k ä n n e t e c k n a d d ärr a v , a t t skärmlisten (ll) är försedd med en runtomgående, mot en fastsättningsyta (2) för luft- apridaren riktad yttre fas (22). i I 7

9. Takspridare enligt åtminstone något av patentkreven l-B, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , a t t ”delar av ejektions- spalten (12) är tilltäppbara, företrädesvis med hjälp av en el- ler flera inskjutningsbara lister (29) och/eller att delar av ut- trädeszonen (10) är avskärmbara, företrädesvis genom i utjämnings- delen (6) införbara täckplåtar (30), vilka eventuellt är kombine- rade med nämnda tilltäppningalister (29).

10. Takspridare enligt åtminstone något av petentkraven l-8,' a t t höjd (b) är omkring eller större än 25 mm, och/eller att avstån- k ä n n e t e c k n a d d ä r a v , utjämningsdelens det mellan utjämningadelens (6) övre plan och perforeringsplå-