SE444496B - Kopplingsanordning for drivning av gasurladdningsror - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 8405957-7 2 suitchanordning, som med utnyttjande av högfrekvent putstek- nik, åstadkommer en distortionsfri betastning pâ nätet. (Se t ex europeisk patentansökan nr O 013 866). De ingående kom- ponenterna btir dock retativt dyra.

Entigt en tredje metod utnyttjas den högfrekventa växetspän- ningen, som normatt atstras i ovannämnda apparater, att tittsammans med en kondensator och en diod åstadkomma en distortionsfattig betastning av nätet. Lösningar pâ denna princip finns beskrivna i de båda tyska uttäggningsskrifter- na DE-A1-3222 534 och DE-A1-3319 739. Företiggande uppfin- ning utnyttjar denna metod, men kräver färre komponenten än anordningarna entigt ovannämnda uttäggningsskrifter, samt ger en hett distortionsfri nättast, i motsats titt den förstnämnda skriften.

Fig. 1 visar en föredragen utföringsform av en krets i en~ tighet med uppfinningen; Fig. 2 visar spänningsförtoppet i en krets entigt företig- gande uppfinning entigt Fig. 1; Fig. 3 visar en krets entigt företiggande uppfinning för störkompensering; Fig. 4 visar en krets entigt företiggande uppfinning för symmetrikompensering; FIGUR 1. KRETSBESKRIVNING I nedanstående beskrivning ges exempet på Lämpliga kompo- nentvärden då ett standardtysrör (La) om 36 N skatt drivas frân ett nät med 220 V, 50 hz.

Komponentista: C1 10 microF L1 40 mH CZ 25 nF L2, tindn. S1 1 mH C5 500 nF omsättn. S1:S2 C6 10 nF 2:1 C7 5 nF En sinusformad växetspänning (Um, cza 50 hz) från ett dist- ributionsnät matas in mettan punkterna a och b. Nätspänning- 10 15 20 25 30 35 8403957-7 3 en passerar ett konventioneLLt LâgpassfiLter bestående av Nätspänningen heLvâg- Via dioden DS Laddas Induk- en induktans L1 och en kondensator C5.

Likriktas av Likriktardioderna D1-D4. gLättningskondensatorn C1 av den Likriktade strömmen. tansen L2 bildar tiLLsammans med dioden Dó och SH1 en serie- krets inkoppLad över C1. ParaLLeLLt med Lindningen 51 på in- duktansen L2 Ligger kondensatorn Có. S1 beLastas också av gasurLaddningsröret La i serie med kondensatorn C7. Från minuspoLen pâ C1 biLdas en seriekrets av Lindningen S2 och kondensatorn C2, tiLL katoden på 05.

SW1 är ett suitchorgan, LämpLigen av haLvLedartyp, transis- tor, tyristor etLer Liknande. SW1 styrs på känt sätt tiLL att växeLvis vara Ledande, med en frekvens av cza 30 Khz. och S2 är sådan att topp Lika röret tänt och driftförhâLLandena Omsättningen meLLan Lindningen S1 tiLL topp spänningen över C1 värdet av växeLspänningen Ueg är hög som (sedan stabiLiserats). I exempLet är omsättningen 2:1.

FIGUR 2 Figur 2 korrensponderar tiLL de föLjande exempLen. Här finns diverse spänningar och strömmar utritade Usw1 kurvformen hos Längs en tidsaxeL. visar den högfrekventa spänningen över SH1. Ueg visar spänningen meLLan punkterna e och g och Ung visar spänningen meLLan punkterna c och g på figur 1.

Punkten g i figur 1 har definitionsmässigt potentiaLen noLL.

Um är den momentana nätspänningen och Uc1 är spänningen över C1. Ic2 (ofiLtrerad) enLigt respektive piLar i visar växeLströmmen genom C2 och Im nätströmmen, figur 1. ett ögonbLick då nätspänning- 2b befinner Figur 2a visar tidsförLoppet i en Um befinner sig pâ sitt toppvärde. I figur sig nätspänningen på haLva sitt toppvärde.

FIGUR 1. FUNKTIONSBESKRIVNING En svängningskrets bitdas av induktansen L2 och kapacitansen C6. En konventioneLL styrkrets bringar SW1 tiLL Ledande 10 15 20 25 30 35 8403957-7 4 Därvid flyter S1, 06, energi tiltstând mellan moment 0 och 1 enligt Fig. 2. en ström från kondensatorns C1 och SN1 till pluspol, genom kondensatorns minuspol. Därvid lagras upp i svängningskretsen L2/C6. När SW1 bryter denna ström (i mo- ment 1), kommer en svängning att starta. Svängningen tillfö- res energi frân C1, varje gäng SH1 Leder.

För att förenkta förklaringen bortser vi tills vidare frân den inverkan som CZ och S2 har pâ kretsen.

TÄNDNING AV RÖRET Som vi tidigare säg, tillföres energi till svängningskretsen S1/C6 under varje högfrekvensperiod. Innan gasurladdningsrö- ret har tänt förbrukas endast en obetydtig del av den till- förda energin, varför svängningens amptitud kontinuerligt ökar. Gasurtaddningsröret La är via kondensatorn C7 paral- LeLLkoppLat med svängningskretsen. När amplituden över svängningskretsen blivit tillräckligt hög, tänder röret. När röret tänt förbrukas Lika mycket energi som tillföres, och svängningens amplitud stabitiseras.

Som framgår av Fig. 2 är spänningen över SN1 stundtals nega- tiv (moment 3). Dioden D6 förhindrar att negativ ström fly- ter under dessa stunder, vilket kunde bli faltet om SU1 heller genom SH1 göres Ledande för tidigt. Vissa typer av switehorgan har inte förmåga att spärra i backriktningen. En ne- gativ ström genom SH1 skuLLe begränsa amplituden hos den ti- digare nämnda svängningen, vitket skulle försvåra tändningen av röret. Dioden D6 är dock inte~ nödvändig för kopplinga- anordningens funktion, och kan således utelämnas (kortsLu- tas).

BELASTNING AV NÄTET.

Den högfrekventa växelspänningen Ueg har en frekvens som är c:a 600 gånger högre än nätfrekvensen. Under en period av den högfrekventa växelspänningen, hinner atltsâ inte nät- spänningen att förändras nämnvärt, utan kan betraktas som en stabil likspänning. Detta betraktelsesätt förenklar för- 10 15 20 25 30 35 .högfrekventa växelspänningen. 8403957-7 S stâelsen av uppfinningens funktion. Vi antar för enkelhetens (WF), så att huvudsak konstant under en SO hz-period. skull också att kondensatorn C1 är mycket stor dess spänning är i EXEMPEL A Vi skall nu en period av den att studera vad som händer under I första studien, antar vi nätspänningen Um just befinner sig pâ sitt positiva toppvär- de (se figur 2a). Eftersom filtret L1/CS är ett lâgpassfil- ter, följer spänningen över C5 i huvudsak den lâgfrekventa spänningen Um.

Vi börjar studien i moment 2 enligt Fig. Za, då spänningen Ueg har sitt positiva toppvärde. Fram till detta moment, har dioden DS varit Ledande. Kondensatorns CZ ände märkt c (C2c), har alltså i detta moment en potential Lika hög som pluspolen på kondensatorn C1. I och med att spänningen Ueg börjar falla, sjunker alltså potentialen pâ kondensatorns C2 ände märkt e (C2e). P.g.a. kondensatorns CZ inverkan vill därmed också potentialen pâ C2c falla. D5 blir förspänd ' backriktningen och spärrar således. Nätspänningen Um över bryggan D1-D4 är, fram till moment 2a, lägre än Ucg, varför även bryggans dioder spärrar. Änden C2c är alltså för till- fället elektriskt frikopplad, och faller i samma takt som änden C2e faller.

I moment 2a har emellertid spänningen Ueg fallit så långt, att den blir lika hög som den momentana nätspänningen Um.

Därvid förspänns dioderna D1 och 04 i bryggan i framriktning nätspänningen), och fortsättningen att laddas från nätet, fram till Medan C2 laddas, flyter således en positiv ström 1:2 genom (vi studerar en positiv halvperiod hos C2 kommer i dess Ueg när sitt minimivärde, i moment 3. moment 2a till 3, vilket också framgår av kurvorna hålls kvar på och D4 kondensatorn C2 från nätet, Ic2 och Im i Fig. 2. Potentialen i punkten c samma nivå som nätspänningen eftersom dioderna D1 leder. Detta framgår också av kurvan Ucg. 10 15 20 25 30 35 8403957-7 6 I moment 3 börjar spänningen Ueg att stiga, på grund av LC- svängningen meLLan S1 och C6. Eftersom änden e på C2 (C2e) stiger viLL också änden C2c stiga. Därvid spärrar D1 och D4 i bryggan. Även DS är förspänd i backriktningen, och spärrar varför spänningen Ucg kommer att stiga pâ samma sätt som Ueg. Ucg och Ueg kommer sâLedes att vara Likformiga fram titt moment ia, dä Ucg btir Lika hög som Uci. (Den ftacka deLen av kurvan Ueg, moment O-1, kommer av att SW1 då är Le- dande). att Därvid bLir sä ment 3 genom moment 0 och fram tiLL moment 2 kommer sâLedes CZ, och DS DS förspänd i framriktningen och kommer Leda, Länge Ueg stiger, fram tiLL moment 2. Från mo- en ström Ic2 att fLyta från punkten g, genom S2, fram tiLL den positiva änden pâ Ci. Denna ström Laddar säte- des upp C1.

Under den studerade högfrekvensperioden har aLLtsâ C2 Lad- dats från nätet (moment 2a-3), för att sedan urLaddas tiLL C1 (moment ia-2). Detta innebär att energi har överförts frân nätet tiLL kondensatorn Ci.

EXEMPEL B.

I detta exempet studerar vi en högfrekvensperiod, under viL- ken nätspänningen Um befinner sig pâ haLva sitt toppvärde (se Fig. Zb). Kurvorna Uswi och Ueg är identiska med sina motsvarigheter i det första exemptet, Fig. 2a.

HändeLseförLoppet är i princip det samma som i föregående exempeL. Emeltertid inträffar moment Za nu senare i högfrek- vensperioden. Spänningen Um är ju*i detta faLL Lägre, och Låga och uppladdningen först sedan spänningen Ucg faLLit ända ner tiLL denna kommer dioderna D1 och D4 att öppna, C2 fâr aLLtsä ta emot en nivä, av C2 att börja. Lägre Leddnings- mängd i denna period, viLket också framgår av kurvan Ic2. detta har ut- kommer det ocksâ att ta Längre tid Eftersom spänningen Ucg i exempeL en Lägre gângsnivâ i moment 3, in- Den negati- bli moment 1a. också nan Ucg när upp tiLL spänningen Uc1 i va LaddningspuLsen genom C2 kommer därmed att 10 15 20 25 30 35 8403957-7 7 såsom framgår av kurvan Ic2. mindre, NEGATIVA NÄTPERIODER.

I ovanstående exempel har vi utgått ifrån att nätspänningen negativa dock har befunnit sig i en positiv halvperiod. Under blir stället dioderna D2 och D3 kommer halvperioder händelseförloppet det samma, med skillnaden att in att vara öppna mellan moment ia och 2, samt att strömpulsen Im kommer att vara negativ.

NÄTSPÄNNINGENS NOLLGENOMGBNG.

Vi skall nu studera en högfrekvensperiod som inträffar under det ögonblick, då nätspänningens momentanvärde är noll.

I moment 2 enligt figur 2 (a och b), befinner sig spänningen Ueg pâ sitt positiva toppvärde. Ueg faller mellan moment 2 och 3 till sitt negativa toppvärde. Omsättningen mellan lindningarna S1 och S2 är enligt ovan utförd sä, att topp- till-toppspänningen av Ueg är lika stor som spänningen Uc1.

Mellan moment 2 och 3 faller således änden e pâ kondensatorn C2 (C2e) Uci volt. Härav följer att även änden CZC strävar \efter att falla Uci volt. Eftersom utgängspotentialen för Ucg (i moment 2) var Uci volt, strävar Ucg såldes att falla ner till noll.

I det nu studerade fallet, kommer Ucg att falla ända ner till noll (i moment 3 enligt figur 2). Eftersom nätspänning- en är noll, kommer dioderna D1-D4 aldrig att förspännas i framriktningen och öppna. Kondensatorn C2 kommer således in- te att mottaga någon laddning från nätet under denna hög- frekvensperiod.

SINUSFORMAD NÄTSTRÖM Vi har i resonemanget under föregående rubrik sett, att strävar efter att dock stället laddar kondensatorns C2 än- spänningen Ucg, i moment 3 enligt figur 2, nå potentialen noll. I exempel a och b ovan, har vi sett att nätspänningen i de c (C2c) till den mementana nåtspänningen. Kondensatorn 10 15 20 25 30 35 8403957-7 8 CZ får således i varje högfrekvensperiod mottaga en Laddning från nätet, mot den momentana nätspän- som är proportioneLL MedeLvärdet av den ström, som C2 betastar nätet med, bLir ningen. under en högfrekvensperiod, sâLedes proportioneLL mot nätspänningens momentvärde.

Om man bortser från de högfrekventa puLserna i nätströmmen Im, som anordningen aLstrar, och endast betraktar medeLvär- det av nätströmmen,beräknat över varje högtrekvensperiod, finner man att nätströmmen, heta tiden är proportioneLL mot den momentana nätspänningen Um. Eftersom nätspänningen_ är sinusformad bLir även nätströmmen sinusformad och i fas med nätspänningen.

Den högfrekventa komponent, som nätströmmen Im kommer att bort pâ känt sätt av LâgpassfiLtret uppnått den distortionsfria nätström- innehâLLa, filtreras L1/CS. Således har vi men, som är ett av uppfinningens ändamâL.

ANNAN KURVFORM Med kunskaperna enLigt ovan om koppLingsanordningens funk- tion, inser man ocksâ, att den eftersträvade distortionsfria nätströmmen uppnås oberoende av kurvformen på spänningen Ueg. De enda krav man behöver stäLLa pâ denna spänning, är att dess topp-tiLL-topp-amplitud är Lika hög som spänningen Uc1, Eftersom spänningen CZ, det viLken Likspänningsnivâ (medetnivâ) spän- samt att dess frekvens är konstant. tiLL roLL, Ueg överföres via 'en kondensator speLar heLLer Ucg ingen ningen Ueg svänger.

Kondensatorn C1 som vi sett strömpuLser från C2. na Laddningsström tiLL C1. C1 urladdas av den ström som kom- Laddas, Ju större kondensatorn C2 är desto större bLir den- OVân, âV ponenterna tiLL höger om C1 på figur 1 förbrukar. Strömför- brukningen ökar, ju högre spänningen Uc1 är. Genom att öka eLLer minska kapacitansen hos kondensatorn C2, kan den ström som förs tiLL C1 ökas respektive minskas. Därmed kan sâtedes spänningsnivân Uc1 ökas eLLer minskas, och stäLLas in pâ 10 15 20 25 30 35 8403957-7 önskat värde.

Om belastningen inte är konstant, kan inströmmen regleras pâ olika sätt, enligt beskrivningen nedan.

I ovanstâende funktionsbeskrivning, har vi förutsatt att kapacitansen hos C1 är mycket hög. De kapacitansvärden som man använder i praktiken (10 microfarad i ovanstående exem- pel), innebär att spänningen Uc1 kommer att variera nâgot, nätfrekvensen. I och med också med en frekvens motsvarande dubbla att spänningen UC1 minskar, kommer amplituden hos spänningen Ueg att minska, eftersom denna alstras med hiälp De krav som enligt ovan ställs på spänningen Ueg (se alltså av Uc1. rubriken ”Annan kurvform"), kommer fortfarande att vara uppfyllda.

KOPPLING FÖR STÖRKOMPENSERING I kopplingsanordningar för drivning av gasurladdningsrör vid hög frekvens alstras radiostörningar. Dessa orsakas huvud- sakligen på grund av kapacitiv koppling mellan delar i appa- raten, som för högfrekvent spänning, och apparatens hölje.

FIGUR 3 Komponentlista: C1 10 microF ' L1 40 md C2 25 nF Ls, lindn. S1 0,25 mH C5 500 nF lindn. S1b 0,25 mH C6 20 nF omsättn.S1:S1b:S2 Cób 20 nF ¿ 1: 1 :1 C? 10 nF C7b 10 nF Enligt uppfinningen kan en mycket stor del av dessa stör- spänningar elimineras med en koppling enligt figur 3. Här tvâ delar, jämfört med kopp- C6 har delats i Suitchorganet SW1 har flyttats och kopplats och S1b. har lindningen S1 delats upp i lingen enligt figur 1. Även kondensatorn tvâ, C6 och Cób. in mitt emellan de båda dellindningarna S1 Gasur- 10 15 20 25 30 35 8403957-7 10 laddningsröret La har här, via C7 och C7b, kopptats in pa- rallellt med switchorganet SW1.

Kopplingen enligt figur 3 fungerar i princip pâ samma sätt som anordningen enligt figur 1. Även kurvorna entigt figur 2 är tillämpliga för figur 3.

Växelspänningsmässigt sett, ligger gasurladdningsröret fort- farande parallellkopplat med LC-kretsen S1+S1b/C6+C6b, ef- tersom C1, växelspänningsmässigt sett, sammanbinder övre än- den pä S1 med nedre änden pâ S1b.

Punkterna h och j enligt figur 3, kommer att föra högfrek- venta växelspänningar som kan orsaka radiostörningar. Spän- respektive punkter är emellertid likformiga Enligt ningarna i men byggs kopplingsanordningen att de båda punkterna har samma kapacitans motriktade. uppfinningen mekaniskt upp sä, till arna att ta ut varandra, Därvid kommer de båda störspänning- sä att anordningens hölje. radiostörningarna praktiskt taget elimineras. Även de spänningar som uppträder vid gasurladdningsrörets bäda ändar kan normalt orsaka radiostörningar. I kopplingen entigt figur 3 kommer även dessa båda störspänningar att ta ut varandra.

Den låga radiostörningsnivân betyder oftast, att nâgot extra inte behöver användas. kopp- som verk- radiostörningsfilter Detta gör lingsanordningen billig och driftsäker, samtidigt ningsgraden höjs. 3 kopplad till den övre S1b Kondensatorns C2 ände e, är i S2. figur Omsättningen mellan 1:1. densamma änden av lindningen (halva S1) lindningen och S2 är att C2:s normalt Detta betyder spän- ningen i punkten h, är som i punkten e. ände e kan således kopplas till punkten h, och lindningen S2 slo- pas. Detta förbilligar naturligtvis anordningen. 10 15 20 25 30 35 8403957-7 11 under rubriken "Annan kurvform" lika Enligt vad som förklaras ovan, kan kondensatorns C2 ände e gärna kopplas till punkten j i figur 3.

Dä lindningen S2 slopas enligt ovan, och C2e kopplas till h, gäller inte Längre fullständig symmetri mellan spänning- respektive h. uppstår och S1b har arna i punkterna j Osymmetrin p g a att lindningarna S1 olika last, och genom att den magnetiska kopplingen dem emellan i praktiken aldrig kan bli ideal.

FIGUR 1. ° Komponentlista: C1 10 microF L1 49 mH CZ 12,5 nF L2, lindn. S1 0,25 mH C2b 12,5 nF lindn. Sib 0,25 mH C5 S00 nF omsåttn. S1:S1b C6 20 nF 1:1 Cób 20 nF C7 10 nF C7b 10 nF Med en kopplingsanordning enligt figur 4 är emellertid detta Här har även kondensatorn C2 delats upp i tvâ C2 och C2b. även dioden DS ersatts av två dioder, problem löst. lika kondensatorer För att fâ full symmetri, har DS och D5b.

Komplexet S1, C2 och DS fungerar i denna kopplingsanordning på samma sätt som motsvarande komponenter i de tidigare be- Sïb, C2b och D5b fungerar men med omvänd polaritet på spänningen och skrivna kopplingarna. Komplexet pâ analogt sätt, strömmar.

REGLERING Enligt uppfinningen kan den effekt, som tas ut från nätet regleras på flera sätt.

Varierande frekvens Den effekt som tas ut från nätet, är proportionell mot den 10 15 20 25 30 35 8403957-7 12 högfrekventa växelspänningens frekvens. Genom att variera frekvensen enligt kända metoder (se t ex europeisk patentan- sökan nummer 0 065 794), kan således den uttagna näteffekten varieras.

Varierande kapacitans Den uttagna näteffekten är också proportionell mot kondensa- C2 med kondensatorer Om- torns C2 kapacitans. Genom att ersätta av olika kapacitans, kan således näteffekten varieras. kopplingen mellan olika kondensatorer kan ske med hjälp av mekaniska omkopplare, reläer eller suitchorgan av halvledar- typ.

Switchstyrning Enligt uppfinningen kan dioden DS ersättas av en tyristor, eller seriekopplas med annat lämpligt switchorgan (t ex transistor). Genom att styra detta switchorgan till att vara öppet endast under vissa av högfrekvensperioderna, kan man reglera den uttagna effekten. Även den båda dioderna DS och D5b enligt figur 4, kan ersät- tas och styras enligt ovanstående principer.

Enligt uppfinningen kan flera gasurladdningsrör (La) med tillhörande kondensator/kondensatorer (C7/C7+C7b) parallell- kopplas med varandra, enligt den streckade delen av figur 1, 3 eller 4. Metoden är ej begränsad till tvâ rör, utan kan användas för ett obegränsat antal rör.

Enligt uppfinningen kan gasurladdningsröret (rören) kopplas in över en eller flera extra ledningar på induktansen L2.

Detta kan vara lämpligt om man vill använda rör med hög tändspänning. De extra lindningarna kan också seriekopplas med de ordinarie lindningarna.

JÄMFÖRELSE MED KÄNDA KONSTRUKTIONER Nedan görs jämförelser med den i dag kända tekniken, för att visa pâ föreliggande uppfinnings fördelar. 10 15 20 25 30 35 8403957-7 13 Europeisk patentansökan 0 D13 866 Kopplingsanordningen enligt EP O D13 866 kräver 5 switch~ (S1, S2, S3, S4, S7), prestanda som föreliggande komponenter för att uppnå samma tek- niska uppfinning ger med endast en suitchkomponent av jämförbar typ. Jämförd med föreliggan- de uppfinning, är alltså ovanstående anordning betydligt dyrare, och har sämre driftssäkerhet.

Tyska utläggningsskriften DE 33 19 739 antag: De 33 19 739 krävs 2 swätchkompoenref <9,1o enligt Den fördelaktiga störkom~ figur 1), mot en av jämförbar typ. pensering som uppnås enligt föreliggande uppfinning kan inte erhållas enligt DE 33 19 739.

Tyska utläggningsskriften DE 32 22 534 Enligt DE 32 22 S34 krävs ocksâ 2 Switchkomponenter (T1, T2 mot en av jämförbar typ. Den fördelaktiga störkompenseringen som uppnâs enligt föreliggande uppfinning inte erhållas enligt DE 32 22 534. enligt figur 1) kan

Claims (6)

10 15 20 25 30 35 8403957-7 14 PATENTKRAV

1. Kopplingsanordning för drivning av gasurladdningsrör med från en växel- (cza 50 ström blir (cza 30 Khz) växelspänning (Uswi) (Um) med betydligt lågfrekventa högfrekvent spänningskälla lägre. frekvens hz), där i huvudsak distortionsfri, CS), en brygglikriktare (D1-D4), den växelspänningskällans bestående av ett lågpassfilter (L1, en glättningskondensator (C1), ett switchorgan (SH1), och en svängningskrets (L2, Có), och där den lâgfrekventa växelspänningen (Um) filtreras av lågpassfiltret (L1, CS) och likriktas av likriktarbryggan (D1-D4), där en strömkrets bildas av åtminstone glättningskondensa- torn (C1), induktansen i svängningskretsen (L2) och switch- organet (SW1), och där högfrekvent växelspänning (Usui, Ueg) genereras ge- nom periodvis slutning och öppning av switchorganet (SW1), varvid energi överföres från glättningskondensatorn (C1) till svängningskretsen (L2, Có), och där ett gasurladdningsrör (La) är avsett att anslutas till någon av den högfrekventa växelspänningskällans utgång- ar (Usw1) via åtminstone en kondensator (C7), kânnetecknad av att den filtrerade och Likriktade spänningen, via en förbin- delse i vilken ingår åtminstone en diod (DS), är anordnad att tillföras glättningskondensatorn (C1), att en kondensator (C2) är i sin 'ena ände (C2c) ansluten till förbindelsen mellan likriktarbryggan (D1-D4) och dioden (DS), och i sin andra ände (C2e) är ansluten till en utgång (e) från den högfrekventa växelspänningskällan, varvid kondensatorn (C2) Laddas från den lâgfrekventa växel- spänningskällan (Um), via åtminstone lågpassfiltret (L1, CS), likriktarbryggan (D1-D4) och en utgång från den hög- frekventa växelspänningskällan (e) under en del av den hög- frekventa växelspänningens (Ueg> period (moment 2-3) och där kondensatorn (C2) laddas i motsatt riktning, via åtminstone 10 15 20 25 30 35 8403957-7 15 från högfrekventa och glättningskondensatorn den växelspänningskällan (e), (C1), (Ueg) en utgång (DS) den högfrekventa dioden under en annan del av växelspänningens period (mo- ment 3-2). kännetecknad av att in- tvâ dellindningen

2. Kopplingsanordning enligt krav 1, (L2) av vardera duktansen i har dellindningar (S1, Sib), (j, h) kommer att generera en högfrekvent växelspänning var, svängningskretsen där en ände resp. där dessa båda växelspänningar är i huvudsak likformiga men mot- riktade,varvid kapacitivt kopplade störströmmar, frân dessa båda (j och h) och andra 0 högfrekventa växelspänningskällor inom kopplingsanordningen, till kopplingsanordningens hölje, i huvudsak tar ut varandra.

3. Kopplingsanordning enligt krav 2, kännetecknad av att i filtrerade och likriktade (01), att ytterligare en kondensator den förbindelse, som tillför den till (0Sb>, ansluten till ytterli- (C2b) är likriktar- spänningen glättningskondensatorn ingår gare en diod förbindelsen mellan (D5b) en utgång (h) från den högfrekventa växelspän- varvid kondensatorn (C2b) Laddas från den lâg- (Um), via åtminstone lâgpass- i sin ena ände bryggan (D1-D4) och dioden och i sin andra ände är ansluten till ningskällan, frekventa växelspänningskällan frän den högfrekventa växelspänningens (Ueg) 2-3) (C2b) laddas i via utgång från den högfrekventa (D5b) filtret och en utgâng period (moment och där kondensatorn motsatt riktning åtminstone en växelspän- ningskällan (h), dioden och glättningskondensatorn (C1), under en annan del av den högfrekventa växelspänning- ens (Ueg) period (moment 3-2).

4. Kopplingsanordning entigt krav 2 eller 3, där den hög- frekventa växelspänningskällan har tvâ utgångar (j,h), vars spänningar ligger i motfas, kânnetecknad av att gasurladd- ningsröret (La) är avsett att anslutas till nämnda utgångar (C7, C7b) lika stor kapacitans, där en kondensator (C7, C7b) är avsedd via åtminstone tvâ kondensatorer med i huvudsak 10 15 20 25 30 35 8403957-7 16 att anstutas i var ände av gasurtaddningsröret, varvid kapa- citivt kopplade störströmmar, från gasurtaddningsrörets båda ändar, till kopplingsanordningens hölje, i huvudsak tar ut varandra.

S. Kopptingsanordning entigt krav 1,2 etter 3, kännetecknad av att gasurtaddningsröret (La) och kondensatorn i serie med röret (C7} är paraLLeLLkoppLade med ytterLigare ett eLLer ftera rör, vart och ett i serie med ytterligare en kondensa- tor.

6. KoppLingsanordning entigt krav 4, kånnetecknad av att gasurtaddningsröret (La) och kondensatorerna (C7, C7b) i serie med röret är paraLLeLLkoppLade med ytterligare ett etter ftera rör, vart och ett i serie med ytterligare tvâ kondensatorer var.