SE443463B - Anordning for presentation av ett flertal blindskrifttecken av braille-typ - Google Patents

Description

8004856-4 10 15 20 25 30 35 NO -25 rader om vardera 40 celler. 2 stort antal kopior av flertalet Braille-skrift-böcker. grad 2, där man använder Det mesta av Braille-skrift-materialet är skrivet i s.k. ett slags stenografi för att minska det antal Brai1le~skrift-celler som erfordras för översättning av det textmaterial som skall läsas.

Denna Braille-skrift av grad 2 innehåller många sammandragningar och förkortningar för ofta använda engelska ord och uttryck. Ehuru dator- översättare för omvandling av engelska till Braille-skrift av grad 2 är under utveckling, framställes den ojämförligt största delen av Braille-skrift-översättningar av frivilliga som kan Braille-skrift av grad 2 och som framställer Braille-skrift-sidor med användning av manuellt manövrerade Braille-skrift~skrivmaskiner med sex tangenter.

Denna metod är behäftad med den nackdelen att endast ett exemplar i taget kan framställas. För att tillverka ytterligare kopior av sådant material kan man använda en termisk formningsprocess vid vilken en polyvinylkloridfolie formas i anslutning till originalsidan av papper för duplicering av denna. Denna process kan endast genomföras med en sida åt gången, vilket medför att framställningen av en Braille- -skrift-kopia av en bok är en mycket långsam och mödosam process.

Processen är även kostnadskrävande, eftrersom varje blad kostar unge- fär 5 eents utöver kostnaden för den termiskt arbetande formningsut- rustningen och eventuella arbetskostnader. Under det att stora antal Braille-sidor kan framställas med användning av en tryckpress som är modifierad för att prägla Braille-tecken på pappersark med användning av Braille-zinkmatríser, är tryckning av dylika Braílle-skríftsidor dyrbar på grund av att man måste modifiera tryckpressen, vartill kommer kostnader för framställning av Braílle-skrift-zinkmatriser.

Det är därför i ekonomiskt avseende opraktiskt att använda denna process för att framställa små antal av en bok, och denna metod är därför begränsad till fall när textmaterialet har en stor läsekrets.

Lagring och distribution av Braille-skriftböcker försvåras av Braille-skrift präglas i typiska Dessa ark innehåller detta materials skrymmande natur. fall på ark som har dimensionerna 279 x 292 mm.

Text skriven 1 Bvaiiie-skrift av grad 2 kräver i medeltal två Braille-sidor för varje sida tryckt textmate- rial. En bok på 200 sidor kräver sålunda 400 Braille-sidor. Vid omskrivning till Braille-skrift kommer en enda bok att kräva ett flertal volymer Braille-sidor. Var och en av dessa volymer är begrän- sad till ungefär 100 Braille-sidor, och detta av två skäl. För det första är de präglade Braille-sidorna tjockare och kräver mera utrymme än plana tryckta sidor. För det andra måste Braille-sidor ligga i .POOR Qumßsnr 10 15 20 25 30 35 Ä0 80-04856-4 3 stort sett plant när volymen är öppen, detta för att de snabbt och bekvämt skall kunna läsas av en Braille-skriftläsare. Problemen vid bindning av Braille-sidor så att de kommer att ligga plant när de är uppslagna innebär en begränsning till ungefär 100 sidor. Detta resul- terar i att textmaterial som bekvämt kan inrymmas i en eller två på vanligt sätt tryckta böcker kräver många Braille-skriftvolymer, vilka är tunga och skrymmande.

På grund av den stora volym som upptages av Braille-material, är det för många bibliotek omöjligt att hålla mer än ett fåtal Braille- -volymer på hyllorna till följd av begränsat utrymme. För blinda studerande som måste ha ett flertal olika böcker för sina olika kurser ' är det dessutom svårt att ta med sig de många skrymmande Braille-voly- mer som erfordras för omskrivning av varje lärobok.

Ett flertal system har utvecklats vid vilka man elektroniskt lagrar data som är representativa för Braille-skrifttecken och medelst vilka man återger dessa data för en blind läsare. Samtliga tidigare system har emellertid varit behäftade med den nackdelen att de endast kan återge från ett fåtal tecken till högst en enda rad Braille- -skrift. Det är ofta önskvärt både för seende och blinda läsare att gå tillbaka till föregående material på en sida eller till en föregå- Detta är givetvis speciellt viktigt när man studerar invecklade ämnen. Exempel härpå är översiktstablåer och tabeller samt musikaliskt och matematiskt material. Elektronisk Braille-skrift- -återgivning som endast ger en enda rad tillåter ej en Brai1le-skrift- läsare att lätt gå tillbaka till föregående material eller att studera material som innehåller tabeller eller annat material som består av flera rader. Under det att en blind läsare i en konventionell Braille-skriftbok snabbt kan "ögna igenom" eller snabbt återgå till föregående material genom att läsa en eller ett par rader på en sida för att ta reda på var detta material finns, är detta vid de för närvarande tillgängliga elektroniska Braille-återgivningsanordningar- na, som endast återger en enda rad i taget, förvillande, svårt och tidsödande. Det har även visat sig att en Braille-skriftläsare läser mycket långsammare när han får en enda rad i taget tillgänglig jämfört med den hastighet med vilken hela sidor av Braille-skriftböcker kan ende sida. läsas.

Beskrivning av uppfinningen I stora drag innefattar uppfinningen en Braille-skríft-presenta- tionsenhet som arbetar på följande sätt. Koder som representerar konventionella Braille-skrifttecken registreras på ett lagringsme- - PO OR QUALITY 10 15 20 25 30 35 00 8004856-4 H Det föredragna mediet är magnetbandkassetter, som är bekvämt och snabbt tillgängliga. Den lagrade informationen inläses en sida i taget i ett mellanminne. Data från mellanminnet tillföres till en elektronisk anordning som styr en presentationsenhet vilken på ett med känseln avkännbart sätt reproducerar Braille-tecknen på en presenta- tionsyta som är av samma storlek som en Braille-boksida av standardtyp. dium.

Ancrdningen enligt uppfinningen har många fördelar i förhållande till de gängse sätten för att förse blinda personer med Braille- -skriftmaterial att läsa. Vid anordningen enligt uppfinningen lagras elektroniskt för Braille-tecken representativa data, företrädesvis på konventionella bandkassetter. Detta medför många fördelar i förhål- lande till konventionella Braille-böcker som innehåller präglat papper eller termiskt framställda plastsidor. Utrymmesbehovet, vikten och kostnaden för individuella Braille-böcker reduceras i hög grad.

Eftersom bandkassetter på vilka data är lagrade snabbt och billigt kan reproduceras, kan böcker som är omskrivna till Braille-skrift på kassetter för användning tillsammans med uppfinningen lätt mångfaldi- gas, detta i motsats till vad som är fallet med präglade Braille-sidor som kan reproduceras endast med långsam och dyrbar termo-formning utom i sådana fall där efterfrågan är tillräckligt stor för att ekonomiskt motivera tryckning av en Braille-bok med präglade Braille-zinkplat- tor. För närvarande är de blindas tillgång till Braille-material begränsad till regionala Braille-bibliotek med begränsat antal böc- ker. Medelst anordningen enligt uppfinningen kan lokala bibliotek lätt och till låg kostnad anskaffa ett stort bestånd av Braille-mate- rial i form av kassetter, som är billiga i inköp och lätta att lagra.

Anordningen enligt uppfinningen presenterar Braille-skrift på övre ytan av presentationsenheten, vilken har samma storlek som en konventionell Braille-sida, ungefär 305 x 305 mm. Hela presentations- enheten är ungefär 100 mm tjock och innehåller avkänningsåtergivare, 'elektronik, bandtransportanordning och matningsdon. Anordningen enligt uppfinningen har sålunda den ytterligare fördelen i förhållande till de tidigare kända elektroniska Braílle-skriftläsarna att den är bärbar och lätt kan medföras från en plats till en annan. Praktiskt taget samtliga tidigare kända elektroniska Braille-läsapparater är relativt stora och tunga och kan i stort sett anses som otransportab- la. De har stor energiförbrukning, som i allmänhet ej under i prakti- ken föreliggande förhållanden kan tillgodoses med batterier. Dessa anordningar är därför begränsade till användning på en enda plats där man har tillgång till växelströmsnät. _ 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 5 Anordningen enligt uppfinningen innefattar en ny Braille-cell- -presentationsmodul som presenterar Braille-tecken medelst fjäderför- spända stift som styrs av självlásande bimetall-element. Varje modul innefattar sex stift som representerar de sex punkterna i varje Braille-cell. Dessa stift går igenom hål i en ytplatta för att ge en med känseln uppfattbar representation av Braille-tecknen. sentation av en sida är samtliga stift för varje tecken på sidan inställda i ett "ned"-läge. Stiften kvarhålles i "ned"-läget av de självlåsande bimetall-elementen, som är i ingrepp med var sitt stift och håller detta i dess nedre läge. För presentation av Braille-teo- ken tillföres en elektrisk ström till valda element av de självlàsande -Som svar på denna ström böjer sig de valda själv- Före pre- bimetall-elementen. läsande bimetall-elementen och bringas ur ingrepp med stíftet, så att den hoptryckta fjädern kan skjuta upp stiftet genom yt-plattan för att presentera en Braille-punkt. Fjädern håller stiftet i detta läge utan att någon energi behöver tillföras från matningsdonet, och när en sida väl har presenterats på presentationsenheten krävs ingen ytterligare energi för att under obegränsad tid hålla kvar den presenterade infor- mationen. Före presentation av en följande sida förskjutes de upp-. skjutna stiften mekaniskt nedåt till dess att samtliga självlåsande bimetallelement har bringats 1 ingrepp med stiften för att hålla dem W kvar i "ned"-läget.

Figurförteckning Uppfinningen och dess fördelar skall i det följande närmare beskrivas i anslutning till på bifogade ritning med fig. 1 - 11 visade utföringsexempel. Fig. 1 visar arbetssättet för ett bimetallele- ment. Fig. 2a och 2b visar arbetssättet för en fjäderförspänd kolv i kombination med ett självlåsande bímetallelement. Pig. 3a och 3b visar hur det självlâsande bimetallelementet deformeras när en elekt- risk ström tillföres till detsamma. §ig¿_fla¿_Hb och Hc är vyer sedda uppifrån, från sidan och framifrån av en del av presentationsenheten, vilka visar Braille-cell-presentationsmodulernas konstruktion och en alternativ utföringsform av aktiveringsorganen. Fig. 5a och_§b visar tvâ sätt att tillverka och hopsätta bimetallelementen, vilka sätt möjliggör snabb hopmontering av presentationsenheten. §ig¿_§ visar den kompletta Braille-presentationsenheten. Fig. 7 visar den mekanism medelst vilken Braille-presentationsmodulerna i en presentationsenhet återställes. §ig¿_§ är ett blockschema över de elektroniska styrkret- sarna för BraiIle-presentationsenheten. Fig. 9 är ett schema som ' visar en krets för att åstadkomma avkodningsmatrisen i fig. 8. §ig¿ POOR iaougtiïfvg. g 8004856-4 10 15 20 25 30 35 H0 6 lg är en flödesplan som visar verkningssättet för presèntatïonsanord- ningens styrorgan, och fig. 11 är ett diagram över strömmen som funk- tion av aktiveringstiden för ett typiskt bimetallelement.

Ett föredraget sätt att genomföra uppfinningen o En av de största svårigheterna när det gäller att bygga elektro- mekaníska system som kan återge ett stort antal Braille-tecken har varit att utveckla en mekanism för att mekaniskt åstadkomma de med känseln uppfattbara Braille-punkterna, vilken mekanism å ena sidan är tillräckligt liten för att ett stort antal Braille-tecken skall kunna återges med normalt Braille-avstånd men å andra sidan trots detta är tillräckligt billig för att det stora antalet erforderliga mekanismer skall kunna åstadkommas till en i sammanhanget realistisk kostnad.

Som exempel kan nämnas att en Braille-sida består av 25 rader om H0 tecken vardera, varvid varje tecken har upp till sex potentiella punkter. För att återge en Braille-sida krävs sålunda omkring 6000 mekanismer, och dessa 6000 mekanismer måste inrymmas på en yta av ungefär 279 x 292 millimeter.

Ett av de viktigaste särdragen hos uppfinningen är en unik akti- veringsmekanism som innefattar ett termiskt påverkbart bimetallelement vilket som svar på en till detsamma tillförd elektrisk signal tillåter en tillhörande fjäderförspänd kolv att förskjutas så att den ger en upphöjd punkt i ett Braille-tecken.

I fig. och finns att tillgå i marknaden från ett flertal olika källor.

Bimetallremsan är framställd av två olika metaller som har olika temperaturkoefficienter. Detta åskådliggöres i fig. 1, där en remsa 12 av en första metall är fäst vid en remsa 14 av en annan metall, vars värmeutvidgning skiljer sig från den förstnämnda remsans. Typis- ka metallpar är invar och koppar. _ Om en bimetallremsa 10 hopsättes så att den är rak vid en viss 1 visas en bimetallremsa 10. Sådana remsor är välkända temperatur TQ, såsom den i fig. 1 visade remsan 10, och om man höjer fiemPePafiUPeD över TO, kommer remsans ena sida att utvidgas hastigare än den andra sidan på grund av de båda materialene olika temperatur- koefficienter. Om exempelvis remsan 12 har större temperaturkoeffi- cient än remsan 1ü, så kommer en höjning av bimetallremsans temperaturå ÖVGP ïempefêfiufefl TO att medföra att remsan böjes till ett läge som visas vid 10' i fig. 1.

I fig. 2a och 2b visas ett nytt aktiveringsorgan 8 för att åstad- komma en med känseln uppfattbar Braille-punkt. En kolv 16 sträcker sig igenom ett hål 18 i en bottenplatta 20. Kolven 16 har i typiska I rosa QUALITY 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 7 i fall cirkulärt tvärsnitt. En fjäder 22 sträcker sig runt den del av kolven 16 som går igenom hålet 18 och ligger an mot ett anslag 2N vilket är utformat på kolvens 16 översta 16 del. Fjädern 22 han större diameter än hålet 18, och fjäderns 22 nedre ände vilar mot plattan 20. Fjädern 22 hoppressas mellan anslaget ZH och den nedre plattan 20 och påverkar kolven 16 med en uppàtriktad kraft.

Ett stift 26 sträcker sig uppåt från anslaget 2ü. Stiftet 26 är den del av mekanismen som höjes för att "presentera" en Braílle-punkt och som med känseln uppfattas av en person. Stiftets 26 överdel är rundad och går in i ett hål 28 i en övre platta 30.

Från kolvens 16 ena sida går en självlåsningspinne 32 ut. I det i fig. 2a visade läget är "presentations"~pinnen 26 inställd i ett sådant läge i förhållande till plattan 30 att stiftets 26 översta del ligger inom hålet 28 och i nivå med den övre plattans 30 övre yta. I detta läge passar självlåsningspínnen 32 in i ett hål 3N i ett bime- tallelement 36 som är fäst vid bottenplattan 20. Bimetallelementet 36 håller kvar kolven 16 i det i fig. 2a visade läget trots den uppåtrik- tade kraft som utövas av fjädern 22 när självlåsningspinnen 32 befin- ner síg i hålet 3Ä.

Fig. 2a visar aktiveringsorganet 8 i ett läge i vilket ingen Braille-punkt "presenteras" av aktiveringsorganet. Bimetallelementet 36 består av en bimetallremsa och är så orienterat i förhållande till kolven 16 att elementet 36 böjer sig bort från kolven när det uppvär- mes. För presentation av en Braille-punkt uppvärmes bimetallremsan 36 så att den böjer sig bort från kolven och bringar hålet 3U i bimetall- elementet 36 ur ingrepp med självlåsningspinnen 32. Kolven 16 kvar- hålles då ej längre i det tillbakadragna läget, och den av fjädern 22 utövade kraften medför att kolven förskjutes uppåt till dess att anslagets 2U övre yta ligger an mot plattan 30 undre yta. I detta läge skjuter stiftet 26 upp ovanför den övre plattans 30 övre yta för att åstadkomma en med känseln uppfattbar representation av en Braille- -punkt. Stiftets 26 och den övre plattans 30 ytor kan ges en mattëyt- behandling för att minska tendensen att släta ytor gör fingertopparna okänsligare efter långvarig Braille-skriftläsning. _ Detta visas i fig. 2b, där bimetallelementet 36 har uppvärmts så att det är förskjutet i den av pilen 38 visade riktningen bort från kolven 16, så att självlâsningspinnen 32 har bringats ur ingrepp. resultat härav förskjutes kolven uppåt enligt pilen H0. Presenta- tionsstiftet 26 skjuter ut ungefär 0,6 mm ovanför den övre plattans 30 Detta är standardhöjden för Braille-punkter. Andra dimen-A Som övre yta.

POOR .QUALITY 8004856-4 10 15 20 25 30 35 40 8 sioner kan dock visa sig vara användbara för att erhålla tecken som är lättare att känna igen. Specíeltt kan man använda “jätte-Braille" eller andra ej standardiserade Braille-storlekar för att tillgodose behovet för individer som har lägre än genomsnittlig beröringskänslig- het, exempelvis barn och äldre personer.

Bimetallelementen 36 uppvärmes selektivt på följande sätt.

Bimetallelementen är utförda i omvänd U-form, så att "U"-kontaktens båda skänklar stöds av den undre plattan 20, och hålet 3H i bimetall- elementet är upptaget i mittsektionen av nämnda U, vilken sektion förbinder de båda skänklarna. Detta visas tydligare i fig. 3a, där ett bimetallelement 36 är visat i sitt ej deformerade tillstånd, som det intar när det håller kvar kolven 16 i dess indragna läge. Bime- tallelementet 36 kan selektivt uppvärmas genom att man tillför en potentialskillnad mellan de båda skänklarna M2 hos det U-formade elementet. Detta visas schematiskt i fig. 3a, där en spänningskälla H6 är direkt ansluten till bimetallelementets 36 ena skänkel 42 och via en omkopplare 48 är ansluten till dess andra skänkel. Genom att sluta omkopplaren H8 bringas en ström att gå upp genom bimetallele- mentets ena skänkel H2 över den övre delen H4 och ned genom den andra skänkeln H2. Eftersom bimetallelementet 36 har en avsevärd elektrisk resistans medför strömmen ifråga en resistiv uppvärmning av bimetall- elementet, vilken medför att elementet böjs. Detta visas i fig. 3b, där omkopplaren ÄB har åstadkommit att en ström I går genom bimetall- elementet 36 så att detta uppvärmes och bringas att böja sig åt det med pilen 50 visade hållet.. Man kan sålunda med lätthet bringa valda bimetallelement i ett stort antal aktiveringsorgan att uppvärmas så att den tillhörande kolven 16 "presenterar" en Braille-skrift-punkt.

Hänvisning gör-es nu till rig. za och ab, där» bimeuaiieiementet 36 visas förankrat vid bottenplattan 20. Man ser där att ledare för att tillföra ström till bimetallelementets skänklar lätt och till låg kostnad kan åstadkommas genom att man framställer tryckta ledningsba- nor på översidan och/eller på undersidan av bottenplattan 20. I detta fall skulle bimetallelementets 36 skänklar H2 uppvisa förlängningar 52 vilka sträcker sig nedåt från skänklarna H2. Dessa förlängningar är införda i hål som är upptagna i basplattan 20 och kan vara fastlödda vid den tryckta ledningsdragningens ledare för att erhålla elektrisk anslutning till dessa. Ehuru endast ett enda aktiveringsorgan 8 visas i fig. 2a och 2b finns i en praktiskt utförd Braille-återgivningsan- ordning ett mycket stort antal dylika.aktiveringsorgan, och dessa befinner sig mycket nära intill varandra. Tryckt ledningsdragning'är' 4 åt 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 9 idealisk för att åstadkomma elektrisk anslutning till bimetallelement 36 eftersom den lätt och till låg kostnad kan tillverkas med mycket snäva toleranser på basplattan 20 för åstadkommande av anslutningar till bimetallelementen 36.

Så snart självlåsningspinnen 32 har frisläppts av bimetallelemen- tet 36 så att kolven 16 förskjutes till det utskjutna läget, kommer kolven att bli kvar i detta läge och presentera en Braille-punkt under obegränsad tid utan att någon elektrisk energi erfordras härför.

Detta är fördelaktigt, speciellt när det gäller portabla system, eftersom det kan vara önskvärt att hålla kvar presentationen av en sida Braille-tecken under lång tid.

För att förbättra áskâdligheten har storleken av kolvens 16 och bimetallelementets rörelser överdrivits på ritningen. Som i det föregående beskrivits är kolvens 16 totala vertikalrörelse av stor- leksordningen 0,6 millimeter. I praktiken rör sig kolven 16 och självlâsningspinnen 32 ej så mycket att de är fullständigt ur ingrepp med den övre sektionen NU av bimetallelementet 36. I typiska fall uppvärmes bimetallelementet av en kortvarig strömpuls, och efter det att denna strömpuls har upphört återtar bimetallelementet 36 sin normala temperatur och tenderar att förskjutas tillbaka till sitt ursprungliga läge till dess att den övre sektionen HU ligger an mot självlåsningspinnens 32 ände. När kolven 16 förskjutes nedåt, kommer sålunda självlåsningspinnens 32 ände att glida längs bimetallelemen- tets 36 övre sektion till dess att den åter kommer i ingrepp med hålet 3U. Det torde vara uppenbart att andra metoder kan användas för att tillåta självlâsningspinnen 32 att åter komma i ingrepp med bimetall- elementet 36 om den vertikala förskjutning som kolven 16 behöver utföra medför att självlåsningspinnen 32 går upp så att den helt befinner sig ovanför bimetallelementet 36. Yttersta delen av själv- låsningspinnen 32 kan exempelvis vara avfasad eller också kan den övre sektionen UU av bimetallelementet 36 vara böjd i en vinkel bort från kolven 16 för att tillåta självlåsningspinnen 32 att böja bimetallele- mentet 36 i riktning bort från kolven 16 när denna rör sig nedåt.

Följande ekvationer och analys gör det möjligt att bestämma de parametrar som krävs för att konstruera ett aktiveringsorgan 8 i enlighet med vad som visas i fig. 2a och 2b. Den av temperaturen betingade avböjningen D hos ett bimetallelement i enlighet med figu- rerna ifråga erhålles ur n = (ousïsr-AT-Lë/c (1) där F är en materialkonstant, ¿§ï är temperaturstegringen, L är bime-I Pøoi<äiiiia' 8004856-4 10 15 20 25 30 35 HO 10 tallelementets 36 längd och t är bimetallelementets tjocklek. .För att ta ett praktiskt exempel, för bimetallelement utförda av Truflex (handelsbenämning), som tillverkas och marknadsföres av Texas Instru- ments, är F lika med 215 x 10-7, I. är 12,7 mm, t är 0,127 mm och AT är i typiska fall N1,7°C. Med dessa parametrar är den tillgängliga avböjningen D lika med 1,1 millimeter.

När termoelementet uppvärmes och hindras röra sig, kommer det att alstra en kraft som erhålles ur ekvationen P = (2,12 ß-F AT wtzm. (2) där E är elasticitetsmodulen och w är bimetallelementets bredd. det ifrågavarande materialet är E lika med 1,31°1O5 N/mmz, vilket ger en kraft av 0,03U8 N. För en friktionskoefficient av 0,5 mellan självlåsningspinnen 32 och hålets 3U inre yta och för en 0,556 N uppåtriktad kraft, utövad av fjädern 22, måste bimetallelemen- tet 36 övervinna en friktionskraft av 0,139 N för att frisläppa kolven 16. Den temperaturändring ¿§§ som erfordras för att övervinna denna friktionskraft kan bestämmas ur ekvation (2), och man finner att en temperatursfiegfiflß av 17°C erfordras för att övervinna friktions- kraften. Vid en total temperaturstegring lika med U1,7°C återstår .

Sålunda 2U,7°C för avböjning. Sålunda kan den maximalt användbara avböjningen för denna temperaturstegring bestämmas medelst ekvation 1 där [XT sättes lika med 2N,7°C. Denna maximala användbara avböjning för en temperaturstegring av H1,7°C är 0,66 mm. mer pinnens 32-längd, vilken bör vara något mindre än 0,66 mm för säkerställande av att hålet bringas ur ingrepp som svar på bimetall- elementets 36 ovan beräknade avböjning.

Fig. 2a och 2b visar som belysande exempel ett enda aktiverings- organ 8 som presenterar en enda Braille-punkt. .I verkligheten krävs självfallet ett stort antal aktiveríngsorgan för presentation av ett flertal Braille-skrivtecken. Som bekant innehåller ett enda Braille- -tecken sex punktpositioner arrangerade i två kolumner om vardera tre Dessa punkter befinner sig på ungefär 3,2 mm inbördes cent- rumavstånd. I fig. Ua, Hb och Hc visas ett föredraget aktiverings- organ-arrangemang för presentation av ett antal Braille-tecken, och dessutom visas där en alternativ utföringsform av aktiveringsorganet.

Fig. Ha är en vy sedd uppifrån av den övre plattan 30 där man ser aktiveringsorganens anordning för presentation av fyra Braille- Fig. Hb är en sidovy och fig. Hc en ändvy av aktiverings- De fyra Braille- För Detta värde bestäm- punkter. -tecken. organ-arrangemanget för ett enda Braille-tecken. -tecken som visas i fig. Ra upptar ett område av storleken ca 19 mm \ PooR QUAmTY 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 11 gånger 9,5 mm. Det finns 2N Braille-punkt-positioner, och sålunda måste Zü aktiveringsorgan få plats på detta mycket lilla område.

Anordningen enligt uppfinningen kan på ett ekonomiskt sätt tillverkas i en sådan storlek att aktiveringsorganen kan placeras med denna täthet och t.o.m. tätare.

Fig. Ha, Mb och Uc visar en alternativ utföringsform av aktive- Denna alternativa utföringsforms utförande framgår tydligast av fig. Hc. Av fig. Hc framgår att varje kolv 16 istället för självlåsningspinnen 32 och motsvarande hál 3U i bimetallelementet 36 har ett spår 66 som är utformat i anslaget ZÄ på kolven. Den övre änden av varje bimetallelement 36 har en hak~formad krök 68 som griper in i spåret 66 för att hålla kvar kolven 16 i det tillbakadragna läget. Detta framgår av det högra aktiveringsorganet i fig. Hc. Som svar på en till bimetallelementet tillförd elektrisk signal böjes bímetallelementet enligt vad som ovan beskrivits i riktning bort från kolven 16 och frisläpper kolven. Efter det att den elektriska signa- len har upphört och bimetallelementet 36 har svalnat bringas bimetall- elementet till viloläget mot den nedre delen av anslaget 24 som ligger an mot spåret 66 enligt vad som visas i fig. Mc. När kolven 16 föres ned, kommer kröken 68 åter att bringas i ingrepp med spåret 66 i kolven för att hålla kvar aktiveringsorganet i det ej aktiverade läget.

I fig. Na och Hb visas den föredragna placeringen av de i aktive- ringsorganen ingående bimetallelementen vilka bildar ett Braille- I Som bekant bildas ett Braille-tecken_av två parallella Som visas i fig. Ha kan bimetallele- ringsorganen. -tecken. kolumner om vardera tre punkter. menten placeras bredvid kolven på varje teekens utsida. emang är speciellt fördelaktigt om bimetallelementen är utformade eller hopsatta i kontinuerliga remsor i enlighet med vad som nedan beskrives i anslutning till fig. 5a och 5b. Fig. Hb är en sidovy av den i fig. Na visade anordningen. Ehuru detta ej är utritat i fig. Na bildas vart och ett av de övriga där visade tecknen av sex aktive- ringsorgan med samma inbördes orientering mellan kolvarna16 och bime- tallelementen 36. Man ser sålunda att uppfinningen tillåter en mycket hög elementtäthet och ett aggregat som får rum pà ett mycket litet Detta arrang- område.

Det i fig. ha visade arrangemanget av aktiveringsorgan och bime- tallelement 36 utesluter ej andra anordningar. Det i fig. Ha visade arrangemanget har dock den fördelen att samtliga bimetallelement är placerade i en serie rader, och detta arrangemang kan leda till bekvä- mare hopmonteringsmetoder. I typiska fall framställes exempelvis .s f. .

POOR øUAïJmr 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4- 12 bimetallelementen 36 genom utstansning ur en större skiva bimetall- material. För att möjliggöra montering av ett stort antal bimetall- element på bottenplattan 20 med ett minimum av tíllverkningsuppbád kan bimetallelementen i stansningsprooessen framställas så att de fortfa- rande är anslutna till en remsa vilken senare avskiljes och avlägsnas såsom avfall. Detta visas i fig. Sa, där ett flertal bimetallelement 36, vilka har utstansats ur en skiva, är anslutna till varandra i fast lägesrelation genom en överdel 65- Som framgår av fig. Ha är för en sida med 2H rader om H0 Braille-tecken de olika bimetallelementen för ett tecken parallella med och i samma plan som teckenelementen i denna kolumn i övriga rader. Vid tillverkning av den i fig. 5 visade struk- turen med korrekta inbördes mellanrum mellan bimetallelementen 36 kan de parallella bimetallelementen i en kolumn samtidigt placeras och insättas i bottenplattan 20. Vart och ett av bimetallelementen 36 fästs sedan vid bottenplattan 20. I typiska fall utgöres bottenplat- tan av ett tryckt kretskort som innehåller elektriska strömbanor till vart och ett av bimetallelementen, och elementen fäste snabbt och enkelt vid bottenplattan 20 medelst våglödning eller liknande.

Efter det att bimetallelementen 36 fästs vid bottenplattan 20,. avlägsnas överdelen 65 som förbinder bimetallelementen med varandra.

Detta kan åstadkommas genom att man klipper av överdelen 65. Alterna- tivt kan man vid stansningsprocessen delvis skära igenom bimetallski- van där överdelen 65 och bimetallelementen förenas, så att överdelen 65 kan brytas av. Andra tillverkningsmetoder kan även användas.

Eftersom ett Braille-tecken-uppslag innehåller 6000 element, kan man se att denna tillverkningsmetod utgör en viktig fördel, eftersom individuell insättning och fastsättning av varje bimetallelement 36 i hög grad skulle öka tillverkningskostnaden.

Fig. 5b visar en alternativ metod att montera bimetallelementen 36. Bimetallelementen i fig. Sb är av det slag som används i den i fig. Ha, Hb och Hc visade utföringsformen av aktiveringsorganet. Det bör dock observeras att de i fig. 5a och 5b visade arrangemangen kan användas vid andra utföringsformer än de visade. I anordningen enligt fig. Sb är ett antal i linje befintliga bimetallelement 36 förknippade med Braille-punkter i motsvarande kolumner i olika rader monterade på en relativt lång stöddel 71, i typiska fall utförd av fenolharts eller annat PC-kretsmaterial. En ledande remsa 73 sträcker sig längs stöd- delens 71 överkant. De individuella bimetallelementen 36 uppvisar en skänkel som är böjd så att den bildar en förskjutníngsdel 75 mellan de båda skänklarna. En av varje bimetallelements skänklar är fäst vid 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 13 den ledande remsan 73, exempelvis genom lödning. I typiska fall aktiveras bimetallelementen selektivt medelst en avkodningsmatris, exempelvis av det slag som visas i fig. 9 och som nedan beskrives i anslutning till denna figur. I en sådan matris är en skänkel hos vart och ett av bimetallelementen i en kolumn ansluten till en för skänk- larna ifråga gemensam samlingsskena eller "buss". Denna skulle mot- svara den ledande remsan 73. När ett bimetallelement i denna kolumn skall aktiveras, ansluts bussen 73 elektriskt till lämplig spänning.

I typiska fall sker detta genom att en transistor eller tyristor bringas i ledande tillstånd. I det fall att man använder denna metod att aktivera bimetallelementen kan transistorn eller tyristorn utgöra en del av aggregatet i enlighet med vad som visas genom det vid stödet fästa halvledardonet 78. En anslutningsklämma till halvledardonet är elektriskt ansluten till den ledande remsan 73 under det att de åter- stående tvà anslutningsklämmorna är anslutna till stift 79 vilka är anordnade att införas i ett moderkort som innehåller PC-kretsledare för mellankoppling mellan ett flertal aggregat. I allmänhet krävs att avkodningsmatrisen har en diod i serie med varje bimetallelement 36.

I detta fall kan dioden utgöra en del av det aggregat som antytts genom dioden 77 i fig. 5b. Dioderna 77 är anslutna mellan bímetall- elementens andra skänklar och stiften 76, vilka även är insatta i moderkortet och till vilka tillföres signaler för aktivering av de individuella elementen. fig. 5b inses lätt att i en praktiskt utförd anordning samtliga bime- tallelement i motsvarande kolumner av olika rader skulle utgöra delar av ett enda aggregat.

Som ovan beskrivits i anslutning till fig. 2a och 2b måste efter det att en första uppsättning Braille~tecken har presenterats alla utskjutande aktiveringsorgan 8 återföras till sina indragna lägen innan nästa sats tecken presenteras. Detta sker genom att man meka- nískt skjuter ned de utskjutna kolvarna 16 så att pinnarna 32 åter bringas i ingrepp med hålen 3U. Ett sätt att genomföra denna mekanis- ka nedskjutning är att anordna en tredje platta under bottenplattan 20 vid vilken var och en av kolvarna 16 är fäst. Genom att sänka denna platta en lämplig sträcka kan man återföra de utskjutna kolvarna till det nedskjutna läget.

I fig. Hb visas ett exempel på en struktur för att genomföra En tredje platta 70, som i figuren är visad i streck- Var och en av denna funktion. prickade linjer, befinner sig nedanför plattan 20. kolvarna 16 sträcker sig en sträcka nedanför bottenplattan 20, och P ~ Ehuru endast två bimetallelement är visade i 8004856-4 10 15 20 25 30 35 NO 1H plattan 70 uppvisar ett flertal hål vilka är så arrangerade att varje aktiveringsorgans 8 kolv 16 sträcker sig igenom ett motsvarande hål 76 i plattan 70 i enlighet med vad som visas i fig. Ub och Hc. Genom att utforma en förstorad del 7% nederst på varje kolv 16 efter det att den har förts in genom hålet i bottenplattan 70 kan man samtidigt återföra samtliga utskjutna kolvar i ett stort antal Braille-tecken genom att man sänker plattan 70 i enlighet med vad pilen 72 antyder. Om kolvar- na 16 är utförda av termoplastmaterial, kan man lätt tillverka den i fig. Hb visade strukturen genom att sätta in kolvarna 16 genom hål i plattan 70 och därefter uppvärma kolvarnas nedersta delar under appli- cering av tryck för utformning av den förstorade delen 7Ä i kolvarnas Fig. Hc visar en alternativ metod att återföra kolven I fig. Hc förskjutes den övre plat- Undersidan av nedersta delar. 16 till det ej aktiverade läget. tan 30 nedåt i den med pilarna 67 angivna riktningen. den övre plattan 30 trycker kolvarna nedåt till dess att bimetallele- menten 36 kommer i ingrepp med anslaget ZH för kvarhållning av bime- tallelementet i det inskjutna läget.

I fig. 6 visas en Braille-presentationsenhet 86 vid vilken de ovan beskrivna nya aktiveringsorganen används för att åstadkomma ett system vid vilket på ett magnetband lagrade Braille-tecken presenteras såsom med känseln uppfattbara tecken på en yta som överensstämmer med den standardsida som används för Braille-böcker. Brai1le-läsanord- ningens övre yta innehåller ett antal aktiveringsorgan av den ovan beskrivna typen, arrangerade i 25 rader om vardera H0 Braille-tecken.

Presentationsenhetens 86 övre yta 88 har de ungefärliga dimensionerna 279 gånger 292 millimeter, vilket motsvarar sidstorleken i konventio- nella Braille-böcker. Som svar på elektronisk information presenterar den i fig. 6 visade läsanordningen en hel sida Braille-information.

När de valda aktiveringsorganen 8 väl har utskjutits för presentation av Braille-tecken, kan dessa tecken som ovan beskrivits kvarhàllas under obegränsad tid utan att detta kräver någon tillförsel av ytter- 'ligare elektrisk energi.

I den i fig. 6 visade utföringsformen lagras för Braille-tecknen på en sida representativa data såsom digitala data på en konventionell magnetbandskassett 92. Denna kassett införes i en bandtransportanord- ning 94 i läsapparaten, och som svar kan sidor av Braílle-tecken presenteras i enlighet med vad som kommer att framgå av det följande.

Det kan vara fördelaktigt att på varje kassett 92 fästa en Braille- -identifieringsremsa 96, så att en blind läsare kan identifiera en önskad kassett. Om det finns 6000 bitar per sida (1 bit per Braille- POOR QUALITY 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 15 -punkt) och om lagringstätheten är 31,5 bitar per millimetër,“sà krävs det ungefär 191 millimeter för att lagra den information som finns på På en typisk kassett med 106,7 meter band kan man En enda sida av på konventionellt en Braille-sida. lagra ungefär 560 Braille-sidor. sätt tryckt information kräver ungefär 2 Braille-sidor, och varje .kassett innehåller vad som motsvarar 280 på konventionellt sätt tryck- ta boksidor. De flesta böcker kan sålunda lagras på en eller två kassetter.

En manöverspak 98 är anordnad på ena sidan av den i fig. 6 visade läsapparaten. Denna manöverspak 98 är en "sidvändare", och manövre- ring av spaken ifråga medför i enlighet med vad som kommer att beskri- vas i det följande att den för tillfället presenterade Braílle-sidan raderas genom mekanisk återföring av samtliga aktiveringsorgan som är utskjutna för att presentera Braille-punkter. När man manövrerar spaken 98 sänds vidare ett elektriskt kommando till bandtransport- anordningen 9H så att denna åstadkommer läsning från bandet av den information som finns på nästa sida.' Denna information tillföres till elektroniken som sedan åstadkommer presentation av nästa Braille-sida på Braille-läsenhetens övre yta 88. _ Tre tumhjulsomkopplare eller omkopplare av annan typ 100 befinner sig på presentationsenhetens 86 ena sida. En Braille-läsare kan bläddra till en annan önskad sida än den närmast påföljande genom att ange den önskade sidans nummer medelst omkopplarna 100. Som svar bärpå söker bandtransportanordningen 9H den angivna sidan, och när den information som representerar denna sida har påträffats, presenteras Omkopplarna 100 kan direkt Alterna- densamma på presentationsenheten 86. märkas med Braille-tecken som anger den valda sidans nummer. tivt kan ytterligare Braille-tecken presenteras enligt vad som visas vid 102, vilka tecken elektronisk aktiveras för att ange den sida som har valts medelst tumhjulsomkopplarna 100.

I fig. 7 visas en genomskärningsbild av presentationsenheten 86.

Denna figur visar den mekanism som återställer aktíveringsorganen 8 i presentationsenheten som svar på manövrering av sidvändningsspaken 98. Den övre ytan 88 av presentationsenheten 86 bildas av den övre plattan 30, som uppvisar ett antal genomgående hål vilka svarar mot möjliga lägen för Braille-punkter. Den övre plattan 30 ínneslutes av sidor 108 som utgör stöd för densamma och som i sin tur kan vara fästa vid bottenplattan 110. Ett antal aktiveringsorgan 8 sträcker sig in i hålen i den övre plattan 30. Två representativa aktiveringsorgan visas vid 112; det bör emellertid observeras att det finns många flera i POOR QUALITY 8004856-4 10 15 20 25 30 35 40 16 aktiveringsorgan som för överskâdlighets skull ej har utritats i fig. 7. De olika aktiveringsorganen 8 innefattar kolvar 16, bimetallremsor 36 samt fjädrar 22. Kolvarna sträcker sig igenom hål i en bärande struktur 113, vilken även tjänstgör såsom bottenplatta 20 för de olika aktiveringsorganen 8. De bärande strukturerna 113 för de olika akti- veringsorganen är fastsatta vid kretskortet 114 som uppbäres av stol- par 116 eller av andra lämpliga organ.

Den övre plattan 30 är fäst vid och hålles i läge av ett stöd 120 som befinner sig under kretskortet 114 och är fäst vid den övre plat- tan 30. Stolparna 116 sträcker sig igenom öppningar i stödet 120 och har till uppgift att lägesfixera stödet i förhållande till kretskortet 114 och den övre plattan 30. Bussningar 122 med låg friktionskoeffi- cient kan vara insatta i stödet 120 omkring stolparna 116 för att tillåta stödet att lätt glida uppåt och nedåt. 1 Vertikalläget för stödet 120 bestämmas medelst en axel 125, som har en övre gängad del 124 och som sträcker sig in i en motsvarande gängad koppling 126 som är monterad på stödet 120. 124 roterar i en bussning eller i ett lager 128 som är anordnat inom basplattan 110, och när axeln 125 vrides, förskjutes den övre plattans stöd 120 uppåt och nedåt av den gängade delen 124 i samverkan med kopplingen 126.

Sidvändningsspaken 98 är fäst vid en andra axel 130 som sträcker sig igenom presentationsenhetens 86 sida och slutar i ett koniskt kugghjul 132. Ett andra koniskt kugghjul 134 är fäst vid axeln 125 och är i ingrepp med det koniska kugghjulet 132. När man manövrerar spaken 98 medför detta att det koniska kugghjulet 112 vrider kugghju- let 134 så att axeln 124 vrides och förskjuter den övre plattans stöd 120 och den övre plattan 30 i riktning nedåt så att kolvarna 16 dras 3 tillbaka och samtliga aktiveringsorgan 8 i Braille-läsanordníngen därigenom återställes till det tillbakadragna läget. Manövrering av spaken 98 medför även att en elektrisk signal alstras vilken tillföres till band-drivelektroniken. Som svar på denna signal läser band-driv- elektroniken ut data som representerar nästa sida, och läsapparatens elektronik tillför lämpliga signaler till bimetallelementen 36 för presentation av nästa sida. Denna elektriska signal kan alstras av en på axeln 130 befintlig excenterkam 138 som påverkar en omkopplare 140 när.spaken 98 vrides så att en elektrisk signal åstadkommes.

I fig. 8 visas ett blockschema över den elektroniska styrkretsen för anordningen enligt uppfinningen. Som svar på signaler från sid- vändningsspaken 98 och från sidväljaromkopplarna 100 alstrar en sid- h Den gängade delen ' 10 15 20 25 30 35 HO 8004856-4 17 väljarstyranordning 150 signaler för att styra logiken 152 vilka visar att en ny sida skall presenteras och vilken sida detta är, om det ej gäller den nästföljande sidan. Som svar härpå tillför styrlogiken 152 signaler till band-drivstyrningskretsarna 15U, vilka medför att band- transportanordningen förskjuter magnetbandet i kassetten 92. När den därnäst i tur varande sidan presenteras, för bandtransportanordningen endast fram bandet för att läsa de data som representerar nästa sida.

Om en läsare har valt en annan sida än den nästföljande sidan, bringar styrlogiken 152 banddrivanordningen 154 att förskjuta bandet i till- lämplig riktning, framåt eller bakåt, och data från magnetbandet 156 avkännes av styrlogiken 152 till dess att den önskade sidan har pá- träffats." När magnetbandet 156 väl har inställts i läget vid början av den avsedda sidan, lagras de data som är representativa för Braille-teck- nen pâ denna sida i ett internt minne 158. De data som är lagrade i minnet 158 tillföres till en avkodningsmatris 160, vilken närmare kommer att beskrivas i det följande. Avkodningsmatrisen 160 avger elektriska signaler till var och en av de aktiveringsorgan som skall presentera de individuella Braille-punkterna; och som svar på dessa_ signaler utlöses de tillämpliga kolvarna 16. utlösts, erfordras ej någon ytterligare energi för att kvarhàlla presentationsorganet i det intagna tillståndet; och elektroniken är passiv till dess att läsaren genom att manövrera sidvändningsspaken 98 anger att nästa sida skall presenteras. Detta medför att den dittills presenterade sidan raderas genom mekanisk återställning av vart ooh ett av aktiveringsorganen, såsom antytts med den streokade linjen 16%, och den ovan beskrivna processen upprepas. _ Vart och ett av de i fig. 8 visade blocken representerar elektro- niska kretsar som är välkända för en fackman och som lätt kan förverk- ligas i och för konstruktion av styrkretsar för Brai1le-läsanord- ningen. En föredragen metod att förverkliga en del av dessa kretsar visas emellertid i fig. 9. _ Som svar på signaler från styrlogíken 152 läses data i anordning- en enligt fig. 9 från magnetbandet av banddrivorganet 154, och dessa När dessa kolvar väl har I typiska fall lagrar minnet 158 data som representerar en hel sida Braille-tecken. De i minnet 158 lagrade data läses därefter i tur och ordning av styrlogiken 152, vilken data lagras i minnet 158. åstadkommer att de korrekta signalerna tillföres till bimetallelemen- ten för presentation av de önskade Braille-tecknen i enlighet med vad som nedan beskrives. I soon oUALxifIe s- 8004856-4 10 15 20 25 30 35 H0 18 I fig. 9 är varje bimetallelement beteeknat med en resistorsymbol 186 som representerar detta elements resistans. är kopplat i serie med en tillhörande diod 187.

Varje bimetallelemenf Bimetallelementen 186 är arrangerade i en matris med 80 kolumner och 75 rader. kolumn är en anslutningsklämma för varje kombination av bimetallele- ment och diod ansluten till en buss 176 tillsammans med de övriga bimetallelementen i denna kolumn. Varje buss 176 är kopplad till en tillhörande halvledaromkopplare 182. gade med tyristorer, transistorer eller andra typer av halvledarom- kopplare. Mekaniska reläer eller omkopplare kan även användas för att fullgöra denna funktion. I den här beskrivna föredragna utföringsfor- men har omkopplarna 182 àstadkommits medelst tyristorer.

I varje Omkopplarna kan vara förverkli- Omkopplarna 182 kommer i fortsättningen att kallas kolumnomkopplare, och som svar på signaler som tillföres till omkopplingsstyrningsanslutningsklämman ansluter varje omkopplare den tillhörande kolumnen av bimetallelement till en spänningskällas positiva pol.

De andra anslutningsklämmorna till varje kombination av diod och bimetallelement är anslutna till en serie bussar 17H. Varje buss 17M utgör en gemensam anslutning för bimetallelementen i varje rad. Varje rad 17ü är ansluten till en tillhörande radomkopplare 183, analogt med Varje rad-buss 174 har en till densamma hörande Som svar på kolumn-bussarna 176. omkopplare 18ß så att totalt 75 radomkopplare förefinns. styrsignaler som tillförs till varje omkopplare 180 ansluter omkoppla- ren selektivt de andra anslutningsklämmorna till bimetallelementen i den tillhörande raden till jord. På detta sätt kan man genom att tillföra de korrekta signalerna på ledningarna styra kolumnomkopplarna 182 och radomkopplarna 184 så att en ström tillföres till ett godtyck- iigt vain enskilt áimetaiieiement. ' Styrlogiken 152 aktiverar selektivt kolumnomkopplarna 182 medelst signaler på tre adressledningar 190 och tio aktiveringsledningar 192.

De 80 kolumnomkopplarna 182 är indelade i undergrupper om vardera 8 omkopplare, och de 8 styrsignalerna för omkopplarna i varje undergrupp tillföres genom en 3-till-8-avkodníngskrets 180. Tio avkodningskret- sar 180 används för att tillföra styrsignalerna till de 80 kolumnom- kopplarna 182. Aktiveringsledningarna 192 innefattar en ledning för varje avkodningskrets 180, och när den aktiveringsledning som går till en viss avkodningskrets är aktiverad, är denna avkodningskrets satt i funktion. Adressledningarna 190 är anslutna till var och en av avkod- ningskretsarna 180, och signalerna på adressledningarna 190 anger vilken av de 8 utgångarna hos den av signalen på aktiveringsledning- ' i i 1,001; QUALITY 10 15 20 25 30 35 H0 8004856-4 19 arna 192 aktiverade avkodaren som skall aktiveras genom att den till- hörande kolumnomkopplaren 182 göres ledande.

Vid den beskrivna utföringsformen, när Braille-läsanordningen är ansluten till växelspänningar, är den strömförsörjningssignal som tillföres till kolumnomkopplarna 80 en 5 volt växelspänningssignal.

Omkopplarna 182 och 18N har åstadkommits med hjälp av tyristorer.

Relativt billiga tyristorer finns att tillgå vilka kan hantera de strömpulser som tillföres till bimetallelementen 186. Den signal som tillföres till var och en av de till tyristorernas styrelektrodanslut- ningar kopplade styrledningarna behöver endast vara en kort puls för att tända var och en av tyristorerna under den rätta halvperioden av nämnda 5 volts växelspänningssignal. Vid slutet av halvperioden blir tyristorn förspänd i backriktningen och släcks. Tyristorn kommer därefter att förbli oledande till dess att en signal på nytt tillföres till styrelektrodanslutningen under växelspänníngssignalens rätta halvperiod.

Var och en av de 75 radomkopplarna 18H aktiveras selektivt på samma sätt som kolumnomkopplarna 182. Tre adressledningar 19U förbin- der styrlogiken 152 med var och en av tio 3-till-8-avkodningskretsar ' 178 för val av en av de åtta möjliga utgångarna från avkodningskrete sen. Styrlogiken 152 aktiverar en utvald av avkodningskretsarna 178 genom individuella aktiveringsledningar 196 som förbinder styrlogiken med var och en av avkodarna. Utgångssignalerna från var och en av avkodningskretsarna 178 tillföres till tyristorernas styrelektrod- anslutningar för förverkligande av radomkopplarna 18U.

De funktioner som krävs av styrlogiken 152 åstadkommer principi- ellt att data från banddrivanordningen 153 lagras i minnet 158 och tillförande av tillämpliga signaler till matrisomkopplarna som svar på de lagrade data. Styrlogikens 152 funktioner kan genomföras medelst många olika typer av digitala databehandlingsanordningar, exempelvis mikroprocessorer. Många mikroprocessorer finns i marknaden vilka kan användas vid förverkligandet av uppfinningen, och de allmänna princi- per som är förknippade med förverkligandet av och verkningssättet för dessa mikroprocessorer är välkända för en fackman. En mikroprocessor som är lämplig att användas i samband med uppfinningen är det mikro- processorsystem som marknadsföres under handelsbenämningen Pro-Log PLS-868. Denna mikroprocessor används i den beskrivna utföringsfor- men. Mikroprocessorn ifråga är välkänd och finns att tillgå från många källor; dokumentation beträffande dess uppbyggnad och arbetssätt har publicerats och finns tillgänglig. Det detaljerade verkningssät-c Pooafouatzvy 8004856-4 '10 15 20 25 30 35 H0 20 tet och uppbyggnaden av styrlogiken 152 behöver därför ej ytterligare beskrivas här. Andra typer av digitala processorer och mikroprocesso- rer är lämpliga för användning tillsammans med uppfinningen, och förverkligandet av uppfinningen medelst en annan processor än den här beskrivna kommer att vara uppenbar för en fackman på området. Be- skrivningen över en speciell processor i anslutning till den föredrag- na utföringsformen får ej tolkas som en begränsning beträffande upp- finningen.

Vid den föredragna utföringsformen tillföres en från ett växel- strömsnät erhållen 60 Hz klocksignal till en avbrotts~ingång hos styrlogiken 152. Denna klocksignal tillhandahåller den korrekta tidgivningsinformationen för styrlogiken 152 så att rad- och kolumn- omkopplarna kan aktiveras synkront med den växelspänningssignal som ger energi för uppvärmning av bimetallelementen 186. När Braille- -läsapparaten används såsom portabel enhet, ger en 60 Hz oscillator den erforderliga avbrottssignalen till styrlogiken 152 och den spän- ning som tillföres till kolumnomkopplarna 182 är en från ett strömför- sörjningsbatteri erhållen likspänning.

I fig. 10 visas en flödesplan vilken åskådliggör en typisk pro- cess genom vilken styrlogiken 152 fullgör de ovan beskrivna funktio- Som svar på en signal från sidvändningsspaken 98 börjar pro- Först nerna. cessorn operationen, vilket anges genom blocket 210 i fig. 10. läser processorn de för en Braille-sida representativa data från band-drivorganet 15ü och lagrar denna information i minnet 158, blocket 212. Denna information representerar 75 rader om vardera 80 Braille-punktpositioner, varvid förekomst av en binär 1 i en minnes- position anger att en Braille-punkt skall presenteras. Därefter återställer processorn tvâ index-variabler till noll, en X-räkneställ- ning-variabel som representerar en Braille-punkts kolumn och en Y-räk- neställning-variabel som representerar en Braille-punkts rad, blocket 214. För att börja operationen uppstegas Y-räkneställning-variabeln ett steg, blocket 216. _ Nu laddar processorn ett register med åtta databitar från minnet 158 vilka representerar de första åtta Braille-punktpositionerna på Braille-sidans första rad, blocket 218. Därpå "roteras" det åtta bitar omfattande tecknet så att den första biten förskjutes till överföringssiffer-bitpositionen och X-räkneställning-variabeln uppste- gas med ett, blocket 220. X-räkneställning-variabeln och Y-räkne- ställning-variabeln representerar nu den första Braille-punktpositio- nen på sidan. Därnäst avkånnes överföringssiffer-biten, blocket 222.' ~.- .Qvfifilrf 10 15 20 25 30 35 NO 8004856-4 21 Förekomst av en 1 anger att en Braille-punkt skall presenteras. I detta fall går processorn vidare till blocket 22U och avläser i ett ROM-minne (endast för läsning anordnat minne) adressen, motsvarande den Braille-punkt som för tillfället anges av X-räkneställning-varia- beln och Y-räkneställning-variabeln, vilken skall appliceras på ad- ressledningarna 190 och 19ü och aktiveringsledningarna 192 och 196 för aktivering av det tillämpliga bimetallelementet 186. Efter det att detta värde har bestämts, inväntar processorn ett avbrott, blocket 226. Avbrottet åstadkommes av den ovan beskrivna 60 Hz klocksignalen och tillåter processorn att åstadkomma en signal till rad- och kolumn- omkopplarna för att slå till dem under den korrekta halvperioden av den 5 volts växelspänningssignal som är tillförd till kolumnomkopplar- na 182. För att invänta avbrottet, testar processorn med avseende på avbrottsflaggan för att bestämma om denna har 1-ställts av nämnda 60 Hz klocksignal, blocket 230. Denna slinga 228 upprepas till dess att avbrottsflaggan är 1-ställd.

Efter avbrottsflaggans 1-ställning klockas adressen in i avkodar- na 180 och 178, blocket 232. Processorn inväntar sedan att avbrotts~ flaggan återställa, blocket 23U. 60 Hz klocksignal, och under denna tid tillföres energi till det valda bimetallelementet via vederbörande rad- och kolumncmkopplare. Efter det att halvperioden gått till ända, återgår processorn från avbrotts- -underprogrammet, blocket 236.

Därnäst kontrollerar processorn X-räkneställning-variabeln för att bestämma huruvida en hel rad har fullbordats, blocket 238. Om så ej är fallet undersöker processorn därpå huruvida X-räkneställningen är en multipel av åtta, blocket 2U0. Om så är fallet måste ett nytt åtta bits ord utläsas från minnet 158, och processorn går vidare till blocket 218 via vägen 2U2. I annat fall går processorn direkt till blocket 220 via vägen ZUH och provar de återstående bitarna av det för tillfället laddade åtta bits ordet.

Om X-räkneställning-variabeln är lika med 80 i blocket 238 har en I detta fall går processorn vidare till blocket Detta kräver en halvperiod av nämnda hel rad presenterats.

'ZU6 där Y-räkneställning-variabeln kontrolleras för bestämning av huruvida hela sidan har fullbordats. Om Y-räkneställning-variabeln överstiger 75, stannar processorn och inväntar nästa instruktion från läsaren, blocket 2U8. I annat fall återställes X-räkneställning-vari- abeln till noll, blocket 250; och processorn återgår till blocket 216 för presentation av nästa Braille-punktrad.

Om processorn i blocket 222 konstaterar att den för tillfället âèqfi;9ïïflßzrrrreei« 8004856-4 10 15 20 25 30 35 HO 22 adresserade Braille-punktpositionen ej skall presenteras, går proces- sorn vidare till blocket 252. I blocket 252 undersöker processorn huruvida avbrottsflaggan är 1-ställd. Om avbrottsflaggan är 1-ställd går den vidare till blocket 23ü och inväntar avbrottsflaggans noll- ställning. I annat fall går den vidare direkt till blocket 2318 och fortsätter på samma sätt som ovan beskrivits för att undersöka nästa punkt. Ändamålet med blocket 252 är att från början synkronisera pro- cessorns arbete med den 60 Hz klocksignal som är tillförd till av- brottsingângen. Processorns arbetscykeltid är av storleksordningen några få mikrosekunder eller därunder och avbrottsflaggan 1-ställes under ett tidsintervall lika med en halvperiod av 60 Hz avbrottsklock- signalen eller 8,33 millisekunder. Sålunda kan många digitala nollor, vilka representerar ej presenterade punkter, provas av processorn innan avbrottsflaggan åter 1-ställes. En presenterad punkt återsyn- kroniserar väsentligen processorn med 60 Hz klocksignalen, och i praktiken så kommer, när processorn väl från början synkroniserats med 60 Hz avbrottsklocksignalen, en förgrening från blocket 222 till blocket 252 som svar på data som anger en ej presenterad punkt alltid att resultera i fortsättning direkt via vägen 25ü till blocket 238.

På detta sätt kommer processorn att snabbt genomgå cykler som för den igenom de ej presenterade punkterna.

Vart och ett av de i fig. 8 visade elektronik-blocken är av en typ som är välkänd för en fackman och kan 1ätt_åstadkommas i prakti- ken. Om emellertid Braille-läsapparaten enligt uppfinningen skall vara portabel, bör lämpligen vissa strömförsörjningsrestriktioner iakttas pà grund av det tillgängliga batteriets begränsade kapacitet.

Den tid som krävs för att förflytta varje bimetallelement tillräckligt mycket för utlösning av den tillhörande kolven är en funktion av den ström I som tillföres till bimetallelementet och framgår av följande ekvation: s = Tuvwz/(nns x 1o'9>t2n) <3) där R är den elektriska resistiviteten i ohm för en tråd med en diame- ter av 0,025H mm och en längd av 0,30Ä8 m och S är tiden i sekunder.

De övriga symbolerna är desamma som ovan definierats. För det ovan- nämnda materialet Truflex (handelsbenämning) är R lika med 850, vilket motsvarar 1,799 ohm mmz/m. ¿§T lika med U1,7°C enligt ovan är sambandet mellan S och I givet av diagrammet i fig. 11. Den horisontella axeln representerar den ström som går genom bimetallelementet 36. Den vertikala axeln representerar den tid som ' För en temperaturstegring 10 15 20 25 30 35 U0 8004856-4 23 erfordras för att bimetallelementet skall frigöra den tillhörande kolven som svar på denna ström. Två linjer visas i fig. 10 vilka åskådliggör sambandet mellan ström och tid. Den med 170 märkta linjen åskådliggör detta samband för en konstruktionsbredd av 0,236 mm, den i det givna exemplet använda bredden. En andra linje 172 är inritad, vilken visar sambandet för en konstruktionsbredd av 0,318 mm.

Hänvisning göres till ekvation 3. Den till ett element tillförda effekten är proportionell mot 123. Den totala energi som erfordras för att åstadkomma en önskad temperaturstegring är given genom att man multiplicerar den tillförda effekten med den tid under vilken den är tillförd. Av ekvation 3 ser man att denna produkt, S x IZR, är konstant för en given konfiguration och för givet värde på temperatur- stegringen, och sålunda är den energi som erfordras för att avböja ett element oberoende av strömnivån. (Detta är i själva verket en appro- ximation som gäller endast för tider som är tillräckligt korta för att den kylning som är betingad av lednings- och konventionskylning skall vara försumbar i förhållande till den till elementet totalt tillförda energin.) Men eftersom tiden är omvänt proportionell mot den tillför- da strömmens kvadrat kan den medelström som behöver tas ut från ström- källan för att aktivera ett givet antal element på en given tid redu- ceras genom att varje element pulsas med en högre strömnivå under en kortare tid. Denna skenbara motsägelse förklaras av det faktum att den högre strömstyrkan kräver en högre matningsspänning; och eftersom den totalt erforderliga energin och effekten är konstant, kommer det högre genomsnittliga spänningsfallet över bimetallelementen att resul- tera i en lägre medelström. ' I det föregående har beskrivits en unik anordning för att presen- tera Braille-tecken för en Braille-läsare, vilken anordning innefattar ett nytt aktiveringsorgan för att alstra varje Braille-punkt med ett bimetallelement som det aktiva organet. Det bör observeras att en fackman kan genomföra modifieringar av och tillägg till den här be- skrivna föredragna utföringsformen vilka faller inom ramen för uppfin- ningen. Uppfinningen begränsas sålunda uteslutande av patentkraven. i. rv- PÖORQUALJTY

Claims (16)

8004856-4 24 Patentkrav

1. Anordning för presentation av ett flertal blind- skrifttecken av Braille-typ, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en yta (88) på vilken tecknen presenteras; avläsningsorgan (94) som är anordnade att samverka med ett datalagringsmedium (92), i vilket data är lagrade vilka representar ett flertal Braílle-tecken, för att ur datalagrings- mediet läsa data som är representativa för Brail1e~tecknen och för att periodiskt alstra för dessa tecken reprensenta- tiva elektriska pulssignaler; 4 presentationsorgan (86) anordnade att termiskt aktiveras av nämnda periodiskt alstrade elektriska pulssignaler för att åstadkomma mekanisk förskjutning för att ge en medelst känselsinnet uppfattbar representation av ett flertal Braille- -tecken; och organ (22) för att efter det att presentationsorganet har aktiverats av de periodiskt alstrade pulssignalerna kvar- hålla den medelst känselsínnet uppfattbara representationen av ett flertal Braílle-tecken som fortlöpande alstras därav utan att elektrisk energi behöver tillföras till detsamma, samt organ (48) för att tillföra de elektriska pulssignalerna från avläsningsorganet till presentationsorganet (86).

2. Z. Anordning enligt kravet 1, kaä n n e t e c k n a d av att datalagringsmediet (92) innefattar magnetband samt att avläsníngsorganet (94) innefattar ett bandtransportorgan för att förskjuta magnetbandet och för att alstra elektriska signaler som är representativa för på magnetbandet lagrade data.

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att den dessutom innefattar ett sidvändningsorgan (98) för att alstra en sidvändningssignal när det manövreras av en Braílle-läsare; varvid avläsningsorganet (94) dessutom är anordnat att avläsa data som är representativa för en ny uppsättning Braílle- tecken som svar på att en sidvändningssignal uppträder; och varvid presentationsanordningen (86) dessutom är anordnad att presentera den nya uppsättningen Braílle-tecken från avläsningsorganet (94) som svar på att sidvändningsorganet (98) manövreras. 8004856-4 25

4. Anordning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a d av att presentationsanordningen (86) innefattar organ (22) för att kvarhålla den medelst känseln uppfattbara representa- tionen av en sats Braille-tecken som för tillfället presen- teras av anordningen utan att någon elektrisk energi behöver tillföras för detta ändamål.

5. Anordning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att Braille-tecknen presenteras på ytan (88) arrangerade i ett flertal rader, varvid varje rad innefattar ett flertal tecken.

6. Anordning enligt nagot av kraven 1, 2, 3 och 4, k ä n n e t e c k n a d av att presentationsanordningen (86) är anordad att samtidigt presentera åtminstone 25 rader Braille-tecken, varje rad omfattande åtminstone 40 tecken.

7. Anordning enligt kravet 6, k ä n n e t e c k - n a d av att de 25 raderna a 40 tecken presenteras pà ytan (88) inom ett område som har de ungefärliga dimensionerna 280 gånger 292 millimeter.

8. Anordning för presentation av blindskrifttecken av ~ Braílle-typ enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda med känseln uppfattbara representationer för en Braille-läsare presenterar en sida med Braille-tecken, arran- gerade i ett flertal rader med ett flertal tecken i varje rad, varvid varje tecken är sammansatt av sex möjliga punkter arrangerade i två kolumner med tre punkter i varje kolumn och varvid varje Braille-tecken presenteras genom närvaron av med kàßehiuppfattbara representationer av Braille-punkter för valda punkter av nämnda möjliga punkter i varje tecken, varvid nämnda yta (88) har ett i stort sett plant område på vilket sidan med Braille-tecken presenteras; varjämte anordningen innehåller ett sidvändningsorgan (98) som är anordnat att manövreras av Braille-läsaren för alstríng av en sidvändningssignal; varvid avläsningsorganet (94) är anordnat att påverkas av sidvändningssignalen och varvid presentationsorganet (86) innehåller ett flertal punktpresentationsorgan (26, 36), av vilka vart och ett är anordnat att aktiveras som svar på till detsamma tillförda elektriska pulssignaler för att alstra en med känseln uppfattbar representation av en punkt, varvid varje punktpresentationsorgan är koordincrat mod en särskild . a01IALITr sno4ssß-4 26 av de möjliga punkterna på nämnda representation av en sida med Braille-tecken och befinner sig väsentligen omedelbart under det läge på nämnda yta där den tillhörande punkten presenteras; samt styrorgan (48) som är anordnat att som svar på signalerna från avläsníngsorganet (94) tillföra elektriska pulssignaler till valda punktpresentationsorgan (26, 36) för att bringa punktpresentationsorganen att åstadkomma en representation av en Braille-tecken-sida, varjämte vart och ett av presentationsorganen innehåller ett bi- metallelement (36) till vilket de elektriska pulssignalerna från styrorganet (48) tillföres.

9. Anordning enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att vart och ett av presentationsorganen innefattar ett bimetallelement (36) till vilket de elektriska signalerna från styrorganet är anordnade att tillföras.

10. Anordning enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d av att varje Braille-teckenrad är indelad i tre under-rader av individuella, potentiella punkter; varvid varje under-rad innehåller en punkt, av de tre punkterna i varje Braille-tecken, från var och en av kolumnerna i varje tecken i denna rad; varvid styrorganet (48) dessutom innehåller organ för att tillföra de elektriska signalerna till de valda presenta- tionsorganen (26, 36) i en ordningsföljd i vilken presenta- tionsorganet motsvarande de punkter som skall presenteras efter varandra aktiveras, varvid styrorganet är anordnat att till- föra de elektriska signalerna till konsekutiva presentations- organ som skall aktiveras i varje under-rad och att därefter i tur och ordning fortsätta från varje under-rad till den närmast följande under-raden.

11. Anordning enligt kravet I för alstring av en med känseln uppfattbar representation av en upphöjd punkt som utgör en del av ett Braille-tecken, k ä n n e t e c k n a d av att ytan (88) är i stort sett plan och har ett genom densamma gående hål (28); varjämte anordningen innehåller ett aktiveringsorgan (8) innefattande ett bimetall- element (36) för att som svar på en temperaturändring de- formeras från ett första läge till ett andra läge; varvid presentationsorganet (86) innehåller punktpresentationsorgan (26) anordnade att sträcka sig igenom hålet (28) för att bilda frönaffififlhïç 27 8004856-4 en med känseln uppfattbar upphöjning ovanför nämnda yta; och utskjutníngsorgan (16) som är anordnat att som svar på aktiveringsorganets (8) deformation från det första till det andra läget skjuta ut punktpresentationsorganet (26) till ett utskjutet läge i nämnda hål (28) för att bilda den med känseln uppfattbara representationen av en Braille-punkt.

12. Anordning enligt kravet 10, k ä n n e t e c k - n a d av att utskjutningsorganet (16) dessutom är anord- nat att kvarhålla presentationsorganet i ett utskjutet läge när aktiveringsorganet (S) återgår till det första läget.

13. Anordning enligt kravet 12, k ä n n e t e c k- n a d av att utskjutningsorganet innefattar en fjäder- förspänd kolv (16).

14. Anordning enligt kravet 13, k ä n n e t e c k - n a d av att presentationsorganet innefattar ett stift (26) som är monterat på den fjäderförspända kolven (16) och som sträcker sig in i hålet (28) i överdelen.

15. Anordning enligt kravet 14, k ä n n e t e c k - n a d av att den fjäderförspända kolven (16) innefattar fasthakningsorgan (32) för att vara i ingrepp med aktiverings- organet (8) när aktiveringsorganet är i det första läget för kvarhållning av kolven i ett tillbakadraget läge, så att Stiftet (26) i hålet (28) ej sträcker sig ovanför överdelens (30) yta och för att frisläppa aktiveringsorganet (8) när aktiveringsorganet deformeras till det andra läget för att tillåta den fjäderförspända kolven (16) att skjuta ut stiftet (26) genom hålet ovanför överdelens (30) yta.

16. Anordning enligt kravet 15, k ä n n e t e c k - n a d av att fasthakningsorganet (32) dessutom är anordnat att åter bringas i ingrepp med aktiveringsorganet (8) efter det att den fjäderförspända kolven (16) har förskjutits från det utskjutna läget till det indragna läget. PÛGR