SE443252B - System for metning av forutbestemda parametrar i ett overvakat omrade med hjelp av ett flertal detektorer - Google Patents

Description

7908528-3 liga inom det övervakade området, och innefattande minst en första och en andra grupp av detektorer, vilka var och en kan mäta en förutbestämd parameter, ett första styror- gan för inställning av den första gruppen av detektorer till att undersöka en första grupp av förutbestämda stäl- len inom det övervakade området och ett andra styrorgan för inställning av den andra gruppen av detektorer till att undersöka en andra grupp av förutbestämda ställen inom det övervakade området, vilket system enligt uppfinningen inne- fattar en första elektrisk processor för att automatiskt bringa de första och andra grupperna av detektorer att un- dersöka nämnda första respektive andra grupper av förutbe- stämda lägen inom det övervakade området, ett första buf- fertminne inkopplat mellan den första processorn och det första styrorganet för överförande av information från och till den första processorn till respektive från det första styrorganet under isolering av den första processorn och dess kommunikationsledningar från potentiella fel, som skulle kunna överföras av det första styrorganet, ett and- ra buffertminne inkopplat mellan den första processorn och det andra styrorganet parallellt med det första buffertmin- net för överföring av information från och till den första processorn till respektive från det andra styrorganet under isolering av den första processorn och dess kommunikations- ledningar från potentiella fel, som skulle kunna överföras av det andra styrorganet, en andra elektrisk processor som på redundant sätt är parallellkopplad med den första proces- sorn pâ en fysikaliskt skild och funktionellt oberoende kom- munikationskanalj vilken andra processor är anordnad att på oberoende sätt automatiskt bringa de första och andra grupperna av detektorer att undersöka nämnda första respek- tive andra grupper av förutbestämda ställen inom det över- vakade området, ett tredje buffertminne inkopplat mellan den andra processorn och det första styrorganet för överfö- rande av information från och till den andra processorn till respektive från det första styrorganet under isolering av den andra processorn och dess kommunikationsledningar från potentiella fel, som skulle kunna överföras av det första styrorganet, och ett fjärde buffertminne inkopplat mellan l0 7908328-3 v den andra processorn och det andra styrorganet parallellt med det tredje buffertminnet för överförande av informa- tion från och till den andra processorn till respektive från det andra styrorganet under isolering av den andra processorn och dess kommunikationsledningar från potenti- ella fel, som skulle kunna överföras av det andra styror- ganet, varvid vilken som helst av de båda processorerna kan arbeta oberoende på order i syfte att bringa nämnda första och andra styrorgan att bringa någon detektor att undersöka någon av nämnda första och andra grupper av för- utbestämda ställen inom det övervakade området.

Enligt en utföringsform av uppfinningen åstadkom- mes ett förbättrat flödeskartläqgningssystem för kärnreak- torer genom att man placerar funktionellt skilda och Qbe- roende detektorkanaler (23 och 25) under kontroll av re- dundanta, oberoende, isolerade "order- och behandlingska- naler" (31 och 33). I det förbättrade systemet är ett fler- tal neutrondetektorer anordnade att drivas in och ut ur re- aktorhärden längs vilken som helst av ett antal förutbe- stämda banor. Detektorerna motsvarande drivningar och drivstyrorgan (22) är anordnade i minst två fysikaliskt skilda och funktionellt oberoende kanaler (23 och 25).

Varje detektorkanal är anordnad att avsöka komplementära sträckor av de förutbestämda banorna genom härden under nor- mal systemdrift. Minst två redundanta, funktionellt obero- _ende och fysikaliskt skilda order- och behandlingskanaler (31 och 33) är anordnade att omväxlande och oberoende auto- matiskt sekvensera detektoravsökningarna och behandla de- tektorutgângsdatainformationen på samtliga detektorkanaler samtidigt som de är elektriskt isolerade från varje detek- torkanal och varandra för att förhindra att fel över någon av kanalerna gör någon annan kanal funktionsoduglig. Om endera detektorkanalen blir obrukbar är den kvarvarande ka- nalen anordnad att avsöka huvudsakligen samtliga förutbe- stämda banor.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvis- ning till bifogade ritning, på vilken fig. l är en perspek- tivvy över det grundläggande detektordrivarrangemanget som 7908328-3 användes i flödeskartläggningssystemet enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 är ett mer detaljerat kopplingsschema över det i fig. l visade detektordrivsystemet, fig. 3 är ett blockschema över arrangemanget med både detektorkana- lerna och order- och behandlingskanalerna hos en utfö- ringsform av uppfinningen, fig. 4 är ett schematiskt block- schema över både detektorkanalerna och order- och behand- lingskanalerna hos en andra utföringsform av uppfinningen och fig. 5 och 6 är schematiska blockschemor över de dela- de; tvåportade minnessystemen som användes vid flödeskart- läggningssystemet enligt föreliggande uppfinning för att isolera de separata kanalerna i och för förhindrande av att fel utbreder sig i systemet.

Flödeskartläggningssystem medger normalt en tredi- mensionell mätning av reaktorhärdens effektprofil, som är ett extremt noggrant mått på den relativa effektdelningen inuti reaktorhärden. Denna data användes för att detektera finstrukturerade'effekttoppar och utgör en grund för bränsle- hanteringen och andra reaktorstyrfunktioner. En flödeskarta utgör ett mått på neutronintensiteten i många områden i här- den. Detta åstadkommas genom att man gör efter varandra följande förflyttningar av en neutronkänslig detektor axi- ellt genom härden, varvid datainformationen i form av detek- torströmamplituder som funktion av läget bildar flödeskartan.

Flödeskartläggningssystemet enligt föreliggande uppfinning kan huvudsakligen uppdelas i två subsystem, nämligen ett de- tektor- och drivsystem samt ett order- och behandlingssystem.

Detektordrivsystemet utgör det mekaniska organet för att dirigera rörliga detektorer till olika rörfickor samt in i och ut ur reaktorhärden. En typ av kommersiell tryckvat- tenreaktor innefattar exempelvis femtioåtta dylika rörfickor även om det är underförstått att antalet rórfickor kan vari- era från anläggning till anläggning. En schematisk bild av ett typiskt drivsystem för ett flödeskartläggningssystem in- nefattande approximativt sextio rörfickor visas i fig. l och 2. Drivenheterna 22, sex banöverföringsanordningar 20 och femton banöverföringsanordningar 18 gör det möjligt att dirigera var och en av fyra detektorer in i vilken som helst av de sextio rörfitkorna även om det framgår av ne- 7908528-3 danstående beskrivning att varje detektor vid normal drift kommer att ha tillgång till endast femton rörfickor. För- bindelserna mellan överföringsanordningarna för koppling av de rörfickor in i vilka de olika detektorerna kan diri- geras visas mer i detalj i fig. 2. 7 Fig. l visar det grundläggande systemet för infö- randet av de rörliga miniatyrdetektorerna. Indragbara rörfickor l4 i vilka miniatyrdetektorerna indrives följer approximativt de visade banorna. aktorhärden 12 genom rörledningar vilka sträcker sig från botten av reaktortanken 10 genom en strålskärm av betong och därefter till en tätningsplatta 16 för rörfickorna.

Rörfickorna införes i re- Eftersom detektorrörfickorna är slutna vid reaktoränden, är de torra inuti. Rörfickorna tjänar således som en tryckspärr mellan reaktorvattentrycket (2500 psi) och at- mosfären. Mekaniska tätningar mellan de indragbara rör- fickorna och rörledningarna förefinnes vid tätningsplattan 16. Rörledningarna inuti reaktorhärden i vilka detektorer- na indrives utgör huvudsakligen förlängningar wv reaktor- tanken, varvid rörfickorna medger införandet i härden av de rörliga miniatyrdotektorerna.

Drivsystemct för införande av míniatyrdetektorcrna innefattar drivenheterna 22, ändlägesströmställarna 24 samt överföringsanordningarna 18 och 20.

Varje drivenhet 22 skjuter en ihålig, spirallindad drivkabel in i kärnan med en vid kabelns främre ände fäst miniatyrdetektor och en koaxialkabel av liten diameter, vilken överför detektorutsignalen och är dragen genom det centrala hålet i kabeln tillbaka till drivenheten. Från detektorerna insamlad data överföres till ett katodstråle- rör, en skrivare, en flexskiva samt anläggningens process- dator. Enligt en utföringsform av uppfinningen är,såsom framgår av fig. 3, detektordrivsubsystemen delade i två se- parata kanaler, såsom schematiskt illustreras med hjälp av den streckade delningslinjen 26. Även om kanalerna är identiska till sin komponentstruktur, är icke varje kanal anordnad att fungera redundant under normalt systemdrift. Även om kanalerna är delade i identiska komponentundersek- tioner, styr respektive kanal i detektordrivundersystemet 7908328-3 automatiskt sina motsvarande detektordrivenheter och över- föringsenheter till att avsöka komplementära sektioner av härden. Vid exempelvis den i fig. 3 visade utföringsformen avsöker detektordrivanordningarna A och B ena halvan av här- den, medan detektordrivanordningarna C och D avsöker den andra halvan av härden. Det förprogrammerade valet av rör- fickor liksom sekvenseringen och styrningen av drivanord- ningarna utföres medelst mikroprocessorerna 28.

Vid koordineringen av deras komplementära drift står båda drivkanalerna under kontroll av den ena av två separata, oberoende, redundanta order- och behandlingskana- ler 30. strålerör med tangentbord 32 för operatörsanpassning, en Var och en av dessa kanaler innefattar ett katod- mikroprocessor 34 för beordring av respektive drivanord- ning, tvåportade minnen 36 för isolering av order- och'be- handlingskanalerna från de separata drivkanalerna samt från varandra, en styranordning 38 för att selektivt och på prog- rammerat sätt fördela från detektorerna mottagen data till separata skrivare 40, flexskivor 42 och datalänkar 44. Den separata linjen för systemredundans antydes schematiskt me- delst den i fig. 3 visade streckade linjen 46.

Den elektronik och den kringutrustning som antydes medelst de i fig. 3 och 4 visade olika blocken och som er- fordras för anpassning till en operatör och styrning av de- tektordrivsystemet utgöres av standardkort, kända såsom Q- -seriekort, vilka användes i ett antal kommersiella mikro- processorstyrsystem, fjärringångs-utgångssystem av typen CAMAC, processdatorsystem och fjärrenergidatainsamlingssys- tem. Q-serierna karakteriseras av moduluppbyggnad och sam- lingsledningsarkitektur. Vart och ett av Q-seriekorten kan köpas från Westinghouse Industry Systems Division, 200 Beta Drive, Pittsburgh, Pennsylvania 15238, USA, genom angivande av tillämpligt katalognummer, som kommer att identifieras i den efterföljande beskrivningen. Det bör framhållas att funktionellt liknande kort kan köpas från andra tillverkare och användas för utförande av de olika funktioner som er- fordras av de i fig. 3 och 4 identifierade, separata bloc- ken. l0 7908328-5 QMC (katalognummer 2840Al0) är det mikrodatorkort som utnyttjas i blocken Rl, R2, Fl och F2, och har som sin bas en mikroprocessor av typen 8080A (tillverkad av Intel Corporation, Santa Clara, Kalifornien, USA). Kortet inne- fattar även en serieport, en klocka över förfluten tid, ett kontrollur, programminne samt anpassningsutrustningar för två samlingsledningar, samlingsledningen för in- och utgå- ende processignaler samt den förlängda minnessamlingsled- ningen. Program finns i ett PROM-minne.

Operatörsorder tillföres på känt sätt via monokro- matiska, grafiska katodstrålerör med tangentbord (32). Un- der flödeskartläggningsturerna insamlad data överföres till skrivare (40), flexskivor (42) och datalänkar (44) till an- läggningens datainsamlingsdator. QMD (katalognummer 2840A83) datalänkstyranordningskort användes för att kbm- municera med dessa organ, varvid QMD innehåller en mikro- processor av typen 808OA, programminne, två serieportar och ett tvåportat RAM-minne, som anpassar mikroprocessorn med QMC-mikroprocessorn via den förlängda minnesbussen. QMD är programmerat till att handha meddelandeformatering och an- vändes i vart och ett av styrblocken 38, Cl och C2.

Styrningen av den mekaniska drivutrustningen åstad- kommes under användande av olika typer av standardkort och illustreras medelst blocket 48 i fig. 3. Detta processin- gångs-utgångsblock innefattar triodtyristorutgång, QTO-kort (katalognummer 2840Al7) styrda av QMC via processingångs- -utgångssamlingsledningen, som aktiverar de åtta överförings- motorerna samtidigt som lägesåterkopplingen från de åtta överföringarna övervakas kontaktingångskort QCI (katalog- nummer 7379A06). Reläutgångskort QRO (katalognummer 2840Al8) utgör anpassningsutrustningen till motorstyranordningarna för kontroll av de fyra drivmotorerna. Läget av flödesde- tektorerna som rör sig genom härden övervakas medelst mag- netupplösaringångskort QRI (katalognummer 7379AO8), somnäux tidsintervallet mellan en referens- och en återkopplings- signal i och för avståndsbestämning. Anpassningsutrustning- till neutrondetektorerna utgöres av detektormatningskort QDS (katalognummer 7379A25) och analogingångskort OAI (katalog- nummer 2840Al9). QAI-korten innehåller sextonbitars analog- 7908328-3 v -digitalomvandlare, där tolv bitar användes för signalom- vandlingsupplösning.

I och för åstadkommande av en högre grad av sys- temtillgänglighet i konstruktionen av flödeskartläggnings- systemet utnyttjas en kombination av funktionell separa- tion och redundans i uppbyggnaden av elektroniken, såsom tidigare beskrivits. Tvåportade RAM-minneskort QNS (kata- lognummer 2840A85) använda i blocken 36 (RlFl, RlF2, R2Fl och RZFZ) tillåter de redundant och funktionellt åtskilda kanalerna att arbeta i harmoni med varandra.

QMS tillåter två mikroprocessorer att dela data och är konstruerat till att uppfylla tre väsentliga krav. Det första kravet är att inget enstaka fel i någon komponent på QMS-kortet skall kunna bringa båda portarna att blocke- ra båda samlingsledningarna. Det andra kravet består“i att följder av felaktiga samlingsledningskretsar anslutna till ena porten icke skall kunna fortplantas genom QMS-kor- tet och förorsaka kretsfel på den till den andra porten an- slutna samlingsledningen. Det tredje kravet består i att två intill varandra liggande bitgrupper av data skall vara åtkomliga av endera porten utan avbrott. Under hänvisning till fig. 5, som visar ett blockschema av QMS-kortet, och fig. 6, som visar QMS-kortet anslutet i en typisk tillämp- ning, torde framgå att QMS~kortet tillhandahåller fyra tusen bitgrupper av delbart RAM använt av de båda QMC-korten. Två oberoende portar har access till minnet via identiska sam- lingsledningsanslutningar. Varje port kan programmeras in- dividuellt som ett av sexton minnesblock motsvarande de fyra mest signifikanta bitarna av det av sexton bitar bestående adressordet.

Buffertar isolerar de båda portarna,och samtidig access av båda portarna är icke tillåten. Vidare kan ingen av portarna belägga minnet under fler än sexton klockcykler.

Försök till samtidig access av båda portarna resul- terar i att den ena porten erhåller en momentan väntorder via redokontrolledningen 54.

De båda portarna 50 och 52 hos QMS-kortet identifie- ras i fig. 5 som porten C (52) och porten l (50). Portarna är identiska i alla avseenden och ingen av portarna har prio- 7908328-3 ritet i förhållande till den andra.

QMS-kortet har på kortet paritetskontrollogik och ett paritetsminne identifierat som blocket 56. Ett pari- tetsvärde alstras och lagras i motsvarande bit i paritets- minnet, då ett ord skrives. Varje bitgrupp i RAM-minnet har således en motsvarande paritetsbitgrupp i paritetsmin- net. Ett paritetsvärde alstras åter för läsbitgruppen och jämföres med det lagrade värdet, då en läsning göres. Om de två är olika, ställes en paritetsfelflagga (visuell in- Paritetsfelflaggan Ett .Pa dikering erhålles medelst en lysdiod). är biten 0 av det högsta adressordet hos QMS-kortet. typiskt tvåports minnesarrangemang utnyttjande QMS-kortet visas i fig. 6. QME-kortet (katalognummer 2840Al5) är en minnesförlängning, som utgör gränsskikt mellan mikrodator- kortet QMC och varje samlingsledning. ' För införing i systemet väljer operatören ett tang- entbord från ett av de i fig. 3 visade order- och behand- Valet är godtyckligt så länge som sys- Om tillståndsinformation lingssystemen 30: temet är fullständigt operativt. eller visuell observation indikerar att ett maskinfel före- ligger väljer operatören det tangentbord som minimerar ver- kan av felet på hela systemets drift. U Om operatören väljer tangentbordet KBl, vidarebe- fordrar mikrodatorn Rl operatörens begäran till båda driv- styrmikrodatorerna Fl och F2 genom de tvåportade minnena RlFl respektive RlF2. Drivstyrmikrodatorerna Fl och F2 styr drivanordningarna 22 och överför från drivsystemdetek- torerna insamlad data tillbaka till mikrodatorn Rl via sam- ma tvåportade minnen RlFl och RlF2. Den perifera mikroda- torn Rl fördelar därefter under flödeskartläggningsturerna insamlad data till den perifera styranordningen Cl. Om emellertid tangentbordet KB2 användes, skulle mikrodatorn R2 överföra begäran till mikrodatorerna Fl och F2 genom de tvåportade minnena R2Fl respektive R2F2 och mikrodatorerna Fl och F2 skulle överföra insamlad data tillbaka till mikro- datorn R2 via samma tvåportade minnen R2Fl och R2F2. Mikro- datorn R2 distribuerar därefter insamlad data till styran- ordningen C2. Redundanta styr- och behandlingskanaler 30 upprättas således. 7908328-5 l0 lS behandlingskanalerna.

Q _ Vid normal drift styr mikrodatorn Fl drivanordning- arna A och B, medan mikrodatorn P2 styr drivanordningarna C och D. Av mikrodatorn Fl insamlad data lagras i de tvâ- portade minnena RlFl eller R2F2, medan av mikrodatorn P2 insamlad data lagras i de tvåportade minnena RlF2 eller Vid ett fel hos mikrodatorn Fl förloras styrningen Vid ett fel hos RZFZ. av tillhörande drivanordningar A och B. mikrodatorn F2 går styrningen av tillhörande drivanordning- ar C och D förlorad. Det bör observeras att drivsystemets mekaniska arrangemang, såsom framgår av fig. 2, medger den ena mikrodatorn att använda detektorerna under sin kontroll att samla data, som normalt insamlas av den andra mikroda- torn. En optimal kompromiss mellan redundans och isole- ring ernås således.

Fig. 4 visar en andra utföringsform,-som bibehåller det i fig. 2 visade separationsbegreppet med adderad redun- dans tillförd till de oberoende, komplementära detektor- drivkanalerna 23.och 25. Vid denna utföringsform är varje drivanordning 22 försedd med sin egen processingângs-ut- gångselektronik 48 och mikrodator 28 samt är isolerad från de redundanta styr- och behandlingskanalerna med hjälp av motsvarande tvåportsminnen RlF3, R2F3 samt RlF4, RZF4.

Systemets funktion är identisk med den i anslutning till fig. 3 beskrivna, varvid var och en av de separata drivan- ordningarna har oberoende kommunikationsbanor till styr- och Förlusten av någon enskild styranord- ning kommer därför icke att påverka den andra styranordning- en i samma kanal. Förlusten av en enskild styranordning kan kompenseras av vilken som helst eller komplementärt samtliga av de andra drivanordningarna.

Många av kännetecknen för förbättrad operatörbekväm- lighet och systemprestanda hos flödeskartläggningssystemet har möjliggjorts genom användandet av det mikroprocessor- baserade systemrealiserandet av f1ödeskartläggningssystemet.

Trots de många förbättringar som denna teknik möjliggör är nâgra få potentiella problem "inbyggda" i dessa systemtyper, vilka problem måste beaktas vid uppbyggnaden av systemet.

Det vanligaste av dessa består i en ökning av sârbarheten för enstaka, slumpvisa ayparatfcl. En mikroprocessor lik- 7908328-3 ll som alla datorbaserade system använder multiplexering för att överföra data mellan minnet, in/utkretsarna och den centrala processorn. Den genomför därefter en enskild upp- gift i taget i tur och ordning och med tillräcklig hastig- het så att funktionerna synes oberoende utifrån. Enstaka fel särskilt i den centrala processorn, minnet och multi- plexeringssamlingsledningen kan resultera i oregelbunden drift hos flera utorgan. Om samtliga funktioner tilldelats en central processor kan i ett flödeskartläggningssystem vilket som helst av ett antal enstaka fel ge upphov till oregelbunden drift hos samtliga drivmekanismer och indika- torer samtidigt. Även om fel förväntas sällan, betraktas den resulterande totala funktionsförlusten liksom potenti- ella utrustningsskador som oacceptabelt. Enligt de före- dragna utföringsformerna av föreliggande uppfinning åstad- kommes en systemuppbyggnad för att minimera verkan av såda- na fel samtidigt som de primära fördelarna med ett mikropro- cessorbaserat system bibehålles.

Det resulterande systemet utnyttjar en kombination av uppdelning (funktionella kanaler), redundans och maskin- varuspärrar för att upptaga fel och möjliggöra slutförande av uppgifter med hjälp av systemets livsdugliga del. Del- ningen avser den avsiktliga segregeringen av funktioner med minimal kretskopiering.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes följakt- ligen ett flödeskartläggningssystem som innehåller många önskvärda detaljer för operatörsbekvämlighet och prestanda men som saknar de vid många mikroprocessorbaserade system vanliga problemen. Användandet av flera mikroprocessorer möjliggör hög automatisering av systemet och gör det möjligt att använda begreppen delning och redundans, vilket resulte- rar i hög systemtillgänglighet.

Claims (3)

1. 7908328-3 V, f PATENTKRAV l. System för mätning av förutbestämda parametrar i ett övervakat omrâde med hjälp av ett flertal detektorer (22), som är rörligt belägna inom det övervakade omradet, innefattande åtminstone en första och en andra grupp av detektorer, vilka var och en kan mäta en förutbestämd parameter, ett första styrorgan (48-A-B) för inställning av den första gruppen (22A, 22B) av detektorer till att undersöka en första grupp av förutbestämda ställen inom det övervakade omradet, ett andra styrorgan (48-C-D) för inställning av den andra gruppen (22C, 22D) av detektorer till att undersöka en andra grupp av förutbestämda ställen inom det övervakade omradet, en första elektrisk processor (32, 34-1) för att automatiskt bringa den första och andra gruppen av detektorer (22) att undersöka nämnda första respektive nämnda andra grupp av förutbestämda ställen i det övervakade omradet och en andra elektrisk processor (32, 34-2), som pa redundant sätt är parallellkopplad med den första processorn (32, 34-1) pa en fysikaliskt skild och funktionellt oberoende kommunikationskanal (31), vilken andra processor (32, 34-2) år anordnad att automatiskt och pa ett oberoende sätt bringa den första och den andra gruppen av detektorer (22) att undersöka nämnda första respektive andra grupp av förutbestämda ställen inom det övervakade omradet, k ä n - n e t e c k n a t av att ett första buffertminne (36R1Fl) är kopplat mellan den första elektriska processorn (32, 34-1) och det första styrorganet (48-A-B) för att bilda förbindelser fran och till den första elektriska processorn (32, 34-1), till och fran det första styrorganet (48-A-B) medan det isolerar den första elektriska processorn (48-A-B) och dess förbindelseled- ningar mot potentialfel, som skulle kunna överföras av det första styrorganet (48-A-B), att ett andra buffertminne (36RlF2) är kopplat mellan den första elektriska processorn (32, 41-1) och det andra styrorganet (48-C-D) parallellt med det första buffertminnet (36R1Fl) för att bilda förbindelser fran och till den första elektriska processorn (32, 34-1), till och fran det andra styrorganet (48-C-D) medan det isolerar den första elektriska processorn (32, 34-l) och dess förbindelseledningar mot potentialfel, som skulle kunna överföras av det andra styrorganet (48-C-D), att ett tredje buffertmínne (36R2F 1) är kopplat mellan den andra elektriska processorn (32, 34-2) och det första styrorganet (48-A-B) för att bilda förbindelser fran och till den andra elektriska processorn (32, 34-2), till och fran det första styrorganet (48-A-B) medan det isolerar den andra elektriska processorn (32, 34-2) och dess förbindelseled- ningar mot potentialfcl, som skulle kunna överföras av det första styrorganet 7908528-3 VS (48-A-B), och att ett fjärde buffertminne (36F2F2) är kopplat mellan den andra elektriska processorn (32, 34-2) och det andra styrorganet (48-C-D) parallellt med det tredje buffertminnet (36R2F 1) för att bilda förbindelser fràn och till den andra elektriska processorn (32, 34-2) till och från det andra styrorganet (ILB-C-D) medan det isolerar den andra elektriska processorn (32, 34-2) och dess förbindelseledningar mot potentialfel, som skulle kunna överföras av det andra styrorganet (48-C-D), varvid endera av den första (32, 34-1) och den andra (32, 34-2) processorn är utförd att pâverkas av order till att bringa nämnda första (48-A-B) och nämnda andra (48-C-D) styrorgan att bringa någon detektor (22) att undersöka nagon av nämnda grupper av förutbestämda ställen inom det övervakade omradet.

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det första, andra, tredje och fjärde buffertminnet utgör tvàportade minneselement.

3. System enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda första och andra styrorgan vardera innefattar en drivrnikrodator för styrning av lägesinställningen av nämnda första respektive andra grupp av detektorer, och att var och en av nämnda första och andra elektriska processorer bildar en perifer mikrodator för att överföra operatörsorder till bada drivmikro- datorerna över nämnda tvaportade minnen, vilka drivmikrodatorer är anord- nade att vidarebefordra data insamlade från nämnda första och andra grupper av detekterar tillbaka till den perifera rnikrodatorn över nämnda tväportade minnen.