SE441996B - Apparat av det slag som anvender sig av ett schaberblad for att avlegsna material fran en rorlig beraryta - Google Patents

Description

7711459-3 2 axel parallell med bladets arbetsyta skulle föra. med sig risken att arbetsytan skadas och därigenom kräva speciella försiktighetsåtgärder för att förhindra. dy- lika skador.

Blad nöts ut i användning och många försök har gjorts att öka livslängden hos de- samma. Uppmärksamheten har därvid fästs vid speciella behandlingar av bladens arbetande kanter för att förbättra hållbarhetsegenskaperna och verkningsförmågan hos arbetskanterna. I-íycken möda har även lagts ned på. att göra bladen med reserv- kroppsuppbyggnad och justerbara hållarsärdrag så att bladet, i kombination med en bladbållare som inbegriper samverkande justeringssärdrag, kan justeras för att kompensera bortnötningen av dess arbetskant. lïycken uppmärksamhet har riktats på problemen med fuzzktions- eller arbetsregle- ring. Schaber- och avskraparblad är i allmänhet långa, tunna element vilka är så. mycket som 2,5 till 15 cm breda och sträcker sig stundom så. mycket som 90 cm från' den ena. änden till den andra tvärs en arbetsyta som är vinkelrät mot riktningen för relativ rörelse med avseende på arbetsytan. I pappersmaskin ligger bladets långa dimension i "tvämaakinriktningan" (mm). Bladet är utsatt för böjning i tvärmaskinriktningen och en hög punkt på. arbetsytan, t ex till följd av ned- rasat material, kan lyfta bladet från arbetsytan i närheten av den höga punkten och åstadkomma förhållanden av olikformigt tryck mellan bladets arbetskant och arbetsytan i tvärmaskinriktningen. Detta är ett övergående eller dynamiskt böj- ningsproblem. Det föreligger emellertid även ett statiskt problem med bladböj- ningen fór att ta hänsyn till valsens välvning eller bombering och liknande.

Det är känt genom de amerikanska patentskrifterna 488 455 (SGALLRN), 429 381 och 481 866 (HARVTJY) att ickemetalliska avskraparblad kan monteras väsentligen vinkelrätt mot en vals i en valskvarn och användas (HARVEY) för att förhindra ackumulering av krossade korn på. valsen vid framställning av mjöl. Bladen är förfärdigade av läder, trä, kartong eller hårdgummi, och ett syfte anges vara att undanröja risken för eld eller nötning på. valsarna. SCALLEN beskriver juste- ring av blaaeta kontart maa valsen. I Us-patontskriftan 1 883 167 (vïcmaï) är visad en schaber för pappersframställningsmaskiner med ett blad vilket är beläget i en vinkel från 45° till nästan radiellt hos valsen och hålls av en stadig bä- rare med bladet pressat mot valsen med hjälp av fjäderdon som anligger mot sagda blad. TIS-skriften 1 945 761 (VICKERY) visar ett krökt blad som har en bakre kant fastspänd i en styv bärare, varvid dess förbrukning-share främre kant är anordnad att anligga kantvis mot en vals. US-patentskriften 1 845 716 (LaFore) visar ett tidigt exempel på. ett schaberblad med slitsar som sträcker sig inåt från bladets bakre kant i en s k "flytande" montering.

I US-patentskriften 2 530 889 (HOLCOI-IB) beskrivs en schaber för papperstillverk- ningsvalsar, vilken schaber har en bladbärare och bladbelastningsdon som utnyttjar ett flertal separata pressfingrar vilka verkar mot en sida av bladet och vilka. f.. | . 3 7711459-3 regleras individuellt för att tvinga bladet till efterçivlig kontakt med valsen.

Hanöverdon beskrivs för att reglera gressfingrarnas rörelse mot en sida av scha- berbladet.

I US-patentskriften 2 915 421 (EILLERÄ är ett rakt blad, som är monterat för att stå i kontakt med en vals radiellt utmed dess centrumlinje, i första hand for ren örincsändamål visat med f'äderdon vid den bakre kanten av bladet för a o 9 _ (f d- trycka radiellt inåt på sagda blad och tvinga den främre kanten av bladet mot sagda vals.

Generellt är representativa tidigare lösningar av bladböjnings- och valskontakt- problem beskrivna i US-patentskrifterna 2 477 559 (LJUIGÄUILT), 5 165 878, 3 529 315 (DST PATTERH .ND EFGINEERING) och 3 778 861(GOGDNCï).

Trots det faktum att papperstillverkningsteknik numera är gammal och välkänd erbjuder tillverkningen av kräppapper med hjälp av en kräppningsschaber problem som påverkar kvalitén och kvantiteten hos den färdiga produkten. De kräççnings- schabrar som för närvarande används inom industrin erfordrar relativt sekventa bladbyten till följd av typen av nötning på den bladkant som är i kontakt med en cylindrisk torkare eller liknande. Såsom kan ses av fig 1 i läge A är ett konventionellt kräppningsschaberblad 10' karaktäristiskt placerat med en sida av dess framkant mot en sylindrisk vals, såsom exempelvis en Yankee-torkare, och när valsen rör sig i riktning av pilen pâ ritningen kommer bladet att nöt: sort sin framkant 1 och eventuellt anta kniveggsform såsom visat i fig 1 läge 3. Till följd av denna typ av bladnötning kan kvaliteten hos en framställd yrodukt efter- hand förändras och därmed även funktions- eller arbetseffektiviteten.

Karaktären hos kräppapper, matvaror och vissa andra material erfordrar ett nog- grannt, oavbrutet och likformigt avlägsnande eller förflyttande av banmaterielet från dess bärande yta, normalt en cylindrisk yta. I syfte att tillåta detta maste bladet vara beläget så att det uppvisar en kräppningsyta som bildar syetsig vin- kel med den annalkande eller inkommande riktningen hos materialbanan. Såsom visas i fig 1 vid läge B nöts ett blad som är i konventionellt läge så att kräçynings- ytan 1 hos bladet minskar i tjocklek tilbaden ej längre är tillräckligt bred för kräppningsändemål. I detta tillstånd av nötning verkar bladet såsom en av: och bör sålunda ersättas. Här nötninfen fortskrider från det urs;run¿lif_ :ill- ståndet som visas i läge ¿ i fig 1 till de förhållanden som närmar sif «»í vid läge B i fig 1 förstcras väsentligt den nednötta "foten" eller den ytbre'd som är .a u; i kontakt med den roterande trumman och reducerar sålunda belastningen ¿e; he- 2 , ._ N . N ._" enhet (kp/cm ) mellan dessa ytor. Nar bladet har notts till det stadium som visas ”ta i läge B i fig 1 förefinns för den främre kanten, punkt 1, en tendens att 13- eller krökas bort från valsen. Denna med den främre kanten förknifpafle lyftninjcn eooR QUALITY 7711459r-3 4 beror på metallens uttunnade tillstånd vid framkanten och dess utsättande för värme som alstras genom friktionen mellan bladet och valsen. Minskad kraftpålägg- ning eller belastning per ytenhet jämte krökning av kanten eller eggen ökar möj- ligheterna att pappersfibrer tar sig in under kräppningsbladet, ett fenomen som kallas ploolcning ("picking"), vilket resulterar i avbrott i den kräppade produk- tens likformighet. Dessa nötningskaraktäristika hos konventionella kräppnings- schabrar erfordrar ofta förekommande bladbyten vilket leder till omfattande mas- kinstillestånd för industrin. Mot bakgrunden av det faktum att moderna pappers- maskiner arbetar med höga hastigheter, vanligtvis 600-1200 meter/minut, är maskin- stillestånd ett betydande problem för industrin.

Konventionella kräppningsschabrar förorsakar en betydande friktion mellan bladet och valsen. Detta är en följd av det faktum att den totala applicerade belastnings- kraften på. bladets arbetskant eller -egg är hög för att kräppningsschabern skall __ vibehålla ett lämpligt kräppningsläge med den smala bladkanten. Förefintligheten av hög friktion ökar betydligt den energi som erfordras för att rotera den cy- lindriska torkaren eller valsen. I dagens läge med dyrbar energi medför de ökade energikraven betydande ekonomiska nackdelar hos ovan relaterade kräppningsförfa- rande .

Dessutom bringar det värme som alstras av friktionen mellan bladet och valsen det relativt långa (normalt så mycket som 9,2 m) bladet att pulsera eller krusa sig vid arbetseggen, något som resulterar i ojämn kontakt mellan bladet ooh val- sen. Med en ojämn kontakt mellan bladet och vassen kommer fibrerna att tendera att glida under det parti av bladet som lyfts bort från valsen, sålunda försvå- rande problemet med kantpulser eller -vågor.

Föreliggande uppfinning avser en kräppningssohaber som lokaliserar ett relativt tunt blad med liten bredd i en vinkel som är mindre än 90° från riktningen för den inkommande tangenten mot en valsyta (se fig 1 vid läge C), ett s k släpläge, utmed hela längden av sagda yta. Bladet kan vara väsentligen platt, såsom visat, eller kan det vara krökt vid sin bakre kant så. att det passar flexibelt inuti de stödande klämbaokarna i sin hållare. Bladhållaranordningen stöder käämbacks- mekanismen vid ändarna av en uppsättning svängbart monterade pressfingrar som samverkar med tryckfördelande medel för att bringa bladet att anläggas kantvis mot valsytan. Det tryck som appliceras på fingrarna tillåter bladet att pressas mer likformigt mot valsen så att variationer i tryck utmed kontaktlinjen mellan bladet och valsen görs minimala.

Klämbacksmekanismen uppbär eller håller det långsträckta bladet i en vinkel som är mindre än 90° från den uppströms lokaliserade tangenten mot valsen. Kläm- backsmekanismen har en första klämbaoks- och en andra klämbackskomponent mellan vilka är lokaliserad en öppning för att mottaga schaberbladet. Den första kläm- backen; är_ lokaliserad på nedströmssidan av bladet relativt rörelseriktningen - 7711459-3 hos valsytan, medan den andra klänbacken är lokaliserad på uppströmssidan av schaberbladet. Klämbacksmekanismen är utformad så att den första klämbaeken be- vf finner sig närmare valsytan än den andra klämbacken. I arbete tillåter klämt cus- mekanismen bladet att böja sig, vil et förbättrar konfornigheten med valsïíaf eck gör "plocknings"- problemet minimalt. Éressfingrarna påverkas att åstadkomma antryckning av bladet mot valsen xer:l": ett flexibelt rör vilket med fördel är fyllt med ett fluidum, är av känd konfigu- ration och är anordnat att åstadkomma den nödvändiga kraften mellan en syna sa; är fäst på varje finger och en bakdel som är stelt fäst på det schabextakstycke som bär bladhâllaren. Det flexibla röret eller slangen och bakdelen lörer utneo bladhållaranordningens längd. Fingrarna håüs anspända mot slangen med hjäl; ~v flexibla fjädrar och varje fjäder är spänd eller förbelastad medelst en bult fastsatt på schaberbaksty ket. Denna bult bildar ett anläggninfsjustersešel ae- delst vilket bladet kan inställas inom ett väsentligt omrâde av önskat anligç- ningstryck. Bulten kan ävenledes inställas för att tillåta bladet att lyftas från valsytan när anliggning icke är önskvärd. Press"ingrarna är svänfbart monte- rade kring vartdera en led eller leötapp som vilar på schaberbaksttcket och hålls på plats av en ryggpapphällare. För att skydda pressfingrarna och andra element a hos bladhâllaranordningen från omrâdet för paprersframställning eller lik-enše kan anordningen vara innesluten i täckskärmar.

Den klämbacksmekanism som håller bladet i kräppninçsläge är fastbultad på varj- finger medelst lämpliga bultdon. Dessutom är på varje finger fäst en separat dyna för kontakt med slangen såsom ovan nämnts. Dessa dynor bildar ëvenledes kontakt- stöd för de ovan nämnda individuellt justerbara flexibla fjädrarna vilka açpli- cerar fritt genom dynorna för att pressa varje finger mot slangen.

I arbete hålls bladet i ett sådant läge att det ligger väsentligen i en vinkel som är mindre än 900 mot den uppströms belägna tangent mot rullen och i ksntvis kontakt med valsytan vid sin främre kant eller arbetskant. Här banan av jajïer eller annat material förs fram på valsen används för kräppning den sida av bladet som normalt betraktas såsom frontytan. Denna konfiguration erbjuder en mycket ';. Vi nl bredare yta för kräpening än den smala kant hos bladet som kommer i; tidiqare kända konfiguraticner. Denna nya konfiguration har många fördelar. Röj- ligheten att bladet gräver sig in i valsen elimineras i realiteten. Enedan blaöet nu är snedställt i en vinkel som är mindre än 90° mot den aznnallzande tanïjenten hos den cylindriska valsen kommer nötningen att uppstå vid bladets kantïta. Den nedslitna fot eller ände som är i kontakt med torkaren bibehåller i allt väsent- ligt en konstant bredd efter initiell inbrytning, varvid sålunda upprätthålls ett väsentligen likformigt anliggningstryck per ytenhet under hela livslängden. wv-v--w- POOR QUALITY 7711459-3 e Bladet behöver icke vara så tjockt eller så brett som konventionella. blad, vilket representerar materialkostnadsbesparingar för industrin. När bladet fortsätter att nöta förblir den vinkel som det bildar med den armalkande materialbanan, vä- sentligt densamma under längre tidsperioder, varigenom gadvis försämring av produkten och effektiviteten elimineras. De facto är schaberbladets placering sådan att bladet kan nötas ned till klämbaoksmekanismen innan bladutbyte eller -justering nödvändiggörs. Följaktligen reduceras betydligt antalet maskinstille- stånd som är nödvändiga för bladutbyten. Reduktionen av maskinstillestånd till följd av användningen av den uppfinningsenliga bladhållaranordningen tillåter industrin att producera en produkt av likformig kvalité med litet spill och till en låg kostnad.

En ytterligare funktionsmässig fördel hos den nya bladhållaranordzzingen enligt uppfinningen är att friktionen mellan bladet och valsen är mindre än den frik- __ tion som åstadkomS vid tidigare kända anordningar av konventionellt slag. Den lägre friktionen är en följd av bladhållaranordningens förmåga att arbeta effek- tivt med en mindre total applicerad antryclmingskraft på. grund av den konstanta och reducerade bredden nos kentektytan. Denna funktivnsmässisa fördel resulterar i energiinbesparingar i det att mindre effekt krävs för att driva valsen under belastning.

För att ernå likformighet i belastning eller anliggningstryck trots variationer i valsens yta. tillhandahåller föreliggande uppfinning flerfaldiga profilkompen- serande eller -utjämnande mekanismer. För stora variationer sådana som bomber-ingen på torkarvalsen eller liknande åstadkommer arrangemanget med pressfingrar och flexibelt rör den erforderliga profilutjämningen. För utjämning av fina profil- variationer åstadkommer flexibiliteten hos bladet själv den erforderliga profil- utjämningen. I ett utförande av uppfinningen finns en ny profilvariationsmeka- nism som utjämnar de variationer som är alltför stora för bladeftergivningsut- jämning, åstadkommande en s k mellanprofilutjämningsmekanism. Detta utförande innefattar ett blad vars bakre från arbetskanten riktade kant är urtagen på re- gelbundna avstånd utmed väsentligen hela längden av bladet. Belägna mellan en uppsättning mtagningar finns tunglilcxiande utsprång som är likformigt böjda för att bilda krökta f jäderelement. Dessa fjäderelement kan vara utformade och di- mensionerade i olika konfigurationer för att erhålla optimal prestation som är förenlig med bladmaterialet, bladtjockleken och de förväntade arbetsbetingelserna.

Den krökta delen av bladet är i stödande kontakt med klämbacksmekanismens botten.

Sålunda får den lokaliserade antryclmingen av valsen på frontkanten av bladet och den motsatta reaktion som utövas av klämbacksmekarfismen varje individuell tunga att deformera självständigt i en utsträckning som är väsentligen propor- tionell mot belastningen på varje tunga. Deformationerna eller nedböjningarna hos varje tunga fungerar på ett sådant sätt att de ytterligare reducerar mot- "Q \:| \1 -a-A .ss UI l '\ I w sättningarna i bladbelastning på valsen. Det krökta eller fjïd bladet åstadkommer ytterligare funktionsïördelar genom sin lörmaga att t' ett minimum reducera effekten av det genom friktionen mellan valeen och U åstadlonna värmet på bladets arbetskant eller -egg.

Hela bladhållaranordninfen är monterad på lämpliga stöddon som är kända inta tekniken för att bringa bladet till korrekt kräppninfsläge.

Under hänvisning till bifogade ritningar följer nedan en närmare beskrivninf av ett antal såsom exempel anförda utföranden av uçpfinninçen. lå ritningarna är fig 1 en schematisk vy som jämför ett kräppningsblad enligt tidifare känd teknik med ett kräppninrsblad enligt uppfinningen, íig 2 en tvërsektion çencm en bladhållaranordning med ett rakt kräppningsblad installerat, fi; 2A en storad sektion genom klämbacksanordningen för det raka bladet enliät fi: ;, __; 5 en vy ovanifrån, delvis i sektion, av bladhållaranordningen, fig ¿ en delvis skuren perspektivvy av bladhållaranordningen, fig 5 en förstorad tvärsektion vi- sande ett krökt fjädertungförsett kräppningsblad anbragt i sin klämbacPsancrd- ning, fig 6 en vy av ett kräppningsblad med däri ingående eftergivliça organ utmed en kant, fig 7 en tvärsektion visande ett fjädertungförsett, omvänt krökt kräppningsblad anbragt i en klämbacksanordning, och fig 8 en sidovy av kräppningsbladet enligt fig 7.

Pig 2 - 4 illustrerar en bladhållaranordning 10 som håller ett blad 11 beläfet i en vinkel som är mindre än 900 mot den inkommande tangenten mot en valsïta 12, i en klämbacksanordning 15 som är eftergivligt uppburen på ett schaberbakstfcke eller -baselement 14. Stöd för klämbacksanordningen inkluderar ett íleribelt r eller en slang 26 som löper i huvudsak utmed hela längden av anordningen 1L, e flertal pressfingrar 15 som vart och ett är svängbart fäst vid en ände av en ler- tapp 16 vilken stadigt hålls på schaberbakstycket medelst en distansbricka 52, 4- o och har vid den andra änden en dyna 19 som är fäst vid varje finger 15 models n bultdon 20, varvid slangen 26 är lokaliserad mellan dynorna 19 och schaberbaš styckets plattformsliknande del 57. Ett flertal flexibla fjädrar 17 tvingar dfncr- na 19 att pressa mot profileringsröret eller slangen 26. Klämbecksanordninfien 13 är uppburen på de ändar av pressfingrarna 15 som är motsatta ledteçrarna Klämbacksanordningen 15, sådan den visas i förstorat skick i fig Ed, inne;atta: två komponenter 25 och 2d vilka är säkrade vid varje individuellt rresefinrer 15 medelst en individuell bult 22. Den första komponenten 25 befinner si" närmare bladet 11 arbetskant och uppvisar en yta på vars främre kant 51' bladet stöter sig mot den friktionskraft som utövas av den rörliga ytan 12. Önskvärt är att bladet hålls i en vinkel som ligger i området mellan 1ü° - ECO mer eller rinšre mot den inkommande riktningen från en vinkelrät linje mot valsytan 12. len andra komponenten 24 håller vid sin främre kant bladet utmed en linje 2¿' som liïïfif ».-.._.

POOR QUALITY' 7711459-3 s ytterligae bakåt från bladets arbetskant än kanten 51' hos den första komponenten 25. Den andra komponenten 24 har en invändig yta 25 för att mottaga ett rakt bakre parti 52 av bladet 11. På det 'bakre partiet 52 är fäst en flik 54 avsedd att vara i kontakt med ytan 55 för att på så sätt hindra bladet 11 från att röra sig uppåt och ut ur klämbacksmekanismen 15. Komponenterna 25 och 24 till kläm- backsmekazxismen 15 är visade förskjutna från blalets 11 arbetskant för att til- låta bladet 11 att böja sig när så behövs så att det kan förbättra den finskaliga överensstämmelsen med valsytan 12.

Varje pressfinger 15 utgörs av en stav av metall eller annat lämpligt material vilken vid sin inre ände är sväng-bart monterad vid ledtappen 16 och hålls vid sin andra ände i läge under motsatta krafter på dynan 19 genom inverkan av fjä- dern 17 och slangen 26. För varje pressfinger, vilka ligger åtskilda ungefär 7,5 cm i centrum, mer eller nindre, utmed väsentligen hela längden av den cy- lindriska ytan 12, är en dyna 19 fäst på varje finger medelst bultdon 20. Såsom inses av fackmannen kan dynan 19 fästas på varje pressfinger genom pressgjutning eller liknande. Såsom kommer att illustreras bättre nedan är dynan 19 fäst på varje finger 15 så att en ungefär lika stor längd av dynan 19 skjuter ut på vardera sidan om fingret 15. Dynan 19 har rektangulär form, men såsom inses kan den ha vilken som helst önskad form så länge den är i form att stöda fjädern 17.

Fjädermekazxismen 17 är belägen mellan två pressfingrar 15 (se fig 5) så att den anligger mot dynor 58 vid en ände och mot distansbrickan 52 vid sin andra ände.

Dynan 58 är fäst vid varje pressfinger medelst bultdon 20 eller andra metoder såsom tidigare nämnts. Dynan 58, som karaktäristiskt är 1,5 mm tjock, står i stödande kontakt med dynan 19 för att på så sätt erbjuda en upphöjd stödyta för fjädermekazxismen 17. Sålunda stöds fjädermekanismen 17 i huvudsak vid tre kontaktpuzxkter vilket tillåter fjädermekanismen 17 att ge en förspänningskraft på varje individuellt pressfinger. Detta tillåter varje pressfinger 15 att mer noggrannt kompensera profilvariationer i den schaberbehandlade ytan. Mellan dynan 19 och distansbrickan 52, vilken är fäst vid schaberbakstycket 14 medelst bultdon 55, är fjädern fäst vid schaberbakstycket 14 medelst bultdon 18. Bult- donet 18 består av en ögonbult 54 vilken är monterad genom fjädern 17 och scha- berbakstycket 14 och vilken är säkrad vid detta medelst mutter 55. Vid skallen av ögonbulten 54 finns en genom denna passerande cylindrisk stång 56 vilken är i kontakt med-det närbelägna pressfingret 15. Pressfingrarna 15 är urskurna på lämpliga ställen för att mottaga och stöda stången 56 vid dennas ändar. Varje stång 56 vilar på en eftergivlig bärande dyna 42.

I drift förspänns fjädern 17 genom lägesbestämning av fjädern på dynorna 58 och distansbrickan 52 och dess factsättning på schaberbakstycket 14. Justering av bulten 54 kan göras för att fillhaamanålla ett skäligt amråae av farspämungs- -- -an-...n _.. I .- ,' f' 7711459-3 kraft tå bladet 11. Bulten 54 kan ävenledes inställas så att bladet 11 lïïts ur kontakt med valsytan 12. Detta arbetssätt kan vara önskvärt för de partier av valsytan 12 som icke täcks av banan av tätningsmaterial. Uraklâtenhet att lríta bort bladet eller reducera belastningen av bladet på de blottlagda omredena av valsytan 12 kan resultera i flik- eller skavningsskador på valsytan 12. Den kraft som appliceras på dynan 19 genom dynan 58 medelst fjädern 17 brinfar dynan 19 att pressa mot slangen 26. Slangen 26 är belägen på ytan 57 hos schaberbakstïckct 14 och sträcker sig utmed hela längden av bladhâllaranordningen 10. Slangen 25 är konstruerad av en förstärkt elastomer eller något annat liknande material och är delvis fylld med ett fluidum så att när en kraft appliceras på slangens yta upp- träder en däremot svarande kraft. Resultatet blir att slangen 26 tillåter bladet 11 att anläggas mot den cylindriska ytan 12 på ett sådant sätt att den åstad- kommer grovprofilkompensering med väsentligen konstant tryckpåkänning på cylinder- ytan 12.

Bladets 11 placering och stödande i det s k släpläget åstadkommer kräppning av det på valsytan 12 burna materialet med en total applicerad anlägçningskraft som är mindre än vid konventionella kräppningsschabrar. Sålunda kan kräppningsschaber: arbeta med mindre friktion mellan vals och blad. Den härav resulterande Värmere- duktionen vid bladets arbetskant förbättrar bladets nötningskaraktäristika och livslängd.

Täckskärmar 40 och 41 är anordnade att täcka bladhållaranordningen 10. Täck- skärmen 40, som lämpligen är av metall, är monterad mellan ledtappen 16 och schaberbakstyckeshâllaren 45 vid en ände sant är monterad i en slits 46 i klän- backsanordningen 15 vid sin andra ände. Täckskärmen 41, som läzpligen består av duk eller väv, är vid en ände fäst vid draghâllaranordninfen 15 genom inpassnin; mellan klämbackskomponenten 24 och underläggsplattan 27 som är fäst vid press- fingrets 15 yta 28 medelst bulten 22. Underläggsplattan 27 har väsentligen samma längd som dynan 19. Täckskärmen 41 förhindras sålunda att sjunka ned till ett ställe alltför nära valsytan 12. Vid sin andra ände är skärmen 41 fäst vid schabe bakstycket 14 medelst underläggsstaven 56 och bultdon 51. Underläggssfaven Es sträcker sig väsentligen utmed hela längden av bladhàllaren 1G och år fïrt vid schaberbakstycket 1á medelst bultdon 51. Dessa täckskärmsr används för ett skydda bladhällaranordninçens inneslutna element från de föroreningar som före- kommer under kräçpningsprocessen.

I fig 5 visas det uppbyggnadsmässiga förhållandet mellan pressfingrarna 15; dy- norna 19 och 56; fjädern 17, ledtapparna 16; distansbrickorna 32; och ögorbul- tarna 54 med stängerna 56. Pressfingrarna 15 är arrangerade så att de är ungefär parallella med varandra och vinkelräta mot cylinderytans 12 rotationsaxel. Led- 'šölcn Quarter 7711459-3 10 tappen 16 är utformad så att den stöder och tillåter vridrörelse hos två press- fingrar. Sålunda förekommer för varje par av pressfingrar en ledtapp 16. Mellan varje par av pressfingrar 15 finns dessutom en ögonbult 54 med en stång 56 mon- terad på ett sådant sätt att den bringar fjädern 17 att förspännas. På varje fjäder 77 och under stången 56 är monterad en ytterligare fjäder 42. Fjädern 42 åstadkommer erforderligt konstruktionsstöd för det område av fjädern 17 som fastbultats vid sohaberbakstycket 14. Såsom tidigare beskrivits vilar fjädern 17 på dynorna 58 vid en ände och på distansbrickorna 52 vid sin andra ände. Bla- det 11 visas innefattat i klämbacksanordningen 15 som visas monterad på varje enskilt pressfinger 15 vid ytan 28 medelst en enskild bult 22.

I fig 4 visas en perspektivisk vy av bladhållaranordzüngen 10. Visat är förhål- landet mellan ett antal pressfingrar; dynor 19; slangen 26 och en klämbaclc-san- ordning 15 som uppbär bladet 11. Ledtapparna 16 hålls i läge medelst den bakre _- hållaren 45. Denna bakre hållare 45 är fäst vid schaberbalcstycket 14 medelst bultdonen 44. Varje enskilt pressfinger 15 tillåter 'bladet 11 att bibehålla kon- stant kontakt med cylinderytan 12. Ehuru det kan uppstå defekter i cylinderytan 12 som skulle kunna tendera att höja eller sänka bladet 11, är bladhållaranord- ningen 10 sålunda anordnad att uppta dessa defekter. Ögonbulten 54 är visad mon- terad genom fjädern 17, fjädern 42 och schaberbakstycket 14. Visat är även att stången 56 passerar genom ögonbulten 54 för att komma i läge i slitsarna 59 i varje pressfinger 15 vid ändarna av stängerna.

I fig 5 visas ett annat utförande av en klämbacksanordning 15' vilken är anordnad att stöda och lägesbestämma ett fjädertungförsett blad 11' som är krökt vid sin bakkant 51 . Klämbacksanordningen 15' stöder bladet 11' utmed kontaktpuxzkterna 51' och 24" såsom tidig-ae förklarats i samband med bladet 11. Ytan 24.1 hos den andra klämbaokskomponømten 24 är krökt inåt för att mottaga det krökta bakre partiet 51 av bladet 11'. Bladets 11' krökta bakre parti 51 är i stödande kontakt med ytan 24.1 vid ett obestämt ställe 59.

I drift bildar bladet 11' en ytterligare profilkompenseringsmekanism som anpassar sig till åtskilda profilvariationer eller profilvariationer av mellanstorlek. Om en mellanstor belastningsvariation uppträder vid bladets 11 arbetskant omvandlar bladet 11' den axiella belastningskraften på arbetskanten till en radiell kraft vid det krökta partiet 51. Härvid bringas bladet 11' att vara i stadig stödande ___-kontakt med klämbackskomponenten 24 vid stället 59. Bladets11' stöd vid stället I 59 åstadkommer att en axíell kraft appliceras vid arbetskanten i en riktning som är motsatt profilvariationskraften och väsentligen lika i storlek. Sålunda kan bladet 11' svara mot axiella krafter på dess arbetskant vilka eljest skulle kunna lyfta arbetskanten hos ett rakt blad. i* 7711459-3 Det fjädertungförsedda bladet 11' erbjuder ytterligare funktionsïïrdelar utöver de redan beskrivna. Det krökta partiet 51 hos bladet 11' är självkvarhållande i klämbacksmekanismen 15', varigenom behovet av hållarflikar eller andra dylika anordningar sålunda bortfaller. Dessutom är klämbe:kskonponenterna 25.1 och ïé.1 mer ifrån varandra än klëmbackskonponenterna till det raka bladet. Detta nešy att slitsen mellan komponenterna kan rengöras snabbare och bekvämare och eàlunfia minskas maskinstilleståndstiden under den ;erioáiske rengöringen.

Bladet 11' visas i planvy i fig 6. ln uppsättning tungor 65 är anordnade viá den bakre delen 51. Dessa är krökta såsom visas vid 67 för att âstadkonza eftergivlig flexibilitet kring kröken 51. Varje tunga innehåller ett reduceringshål. Iellan varje par av närbelägna tungor 65 finns ett urskuret spår 69. Tung-spâr-¿onfigura- tionen åstadkommer ett eftergivligt stöd för bladet vid dettas bakre parti E1 så att bladet kan applicera en eftergivlig eller fjädrande belastning vid sin främre kant eller arbetskant, i motsvarighet till en profilvariation på valsytan 12.

Hålet 68 i varje tunga reducerar materialmängden i det krökta partiet 51 och ned- ger härigenom större flexibilitet hos tungorna. Dessutom har de krökta tungorna 67 den funktionsmässiga fördelen att vara en värmefrigörande ränna så att de pulseringar eller vågor hos arbetskanten som förorsakas av värmet mellan bladet 11' och valsytan 12 nedbringas till ett minimum. De raka tungorna 65 visas för att illustrera formen hos en tunga innan den krökt ned en eftergivlig fjäder.

I fig 7 visas ett annat utförande av ett fjädertungförsett blad 7? monterat i en klämbacksanordning 15 för raka blad. Klämbacksanordningen 15 stöder det fjäderpunktsförsedda bladet 70 utmed kontaktkanterna 51' och 24' på ett sätt som liknar stödjandet av det raka bladet 11 såsom tidigare förklarats i samband med fig 2A. Det fjädertungförsedda bladet 70 har ett omvänt kurvformigt eller krökt parti vid sin bakre del 71 som inbegriper en första krökning 72 och en andra krökning 73. Bladet 70 är i stödande kontakt med en bottenyta 24.2 hos klämbacksorganet 24 vid ett bakre kantställe 59', I fig 8 visas i planvy fjäder-tungskonfigurationen hos bladet 70, visat i de krökta partierna 72, 73 nära den bakre kanten 59'. Bladet 70 har tungor 67', spår 69' och hål 68' vilka åstadkommer bladflexibilitet liknande den hos det fjädertungförsedda 11' som visats i fig 5 och 6.

I arbete åstadkommer den omvänt böjda eller s k "S"-krökningen hos bladet 70 större längsgående kantvis flexibilitet i bladet 70 än raka blad sådana som _ bladet 11 och utgör i detta avseende en förbättring av bladet 11'. Sålunda kan varje fjädertunga 67', i det att den har förmågan att böja sig ett större stycke, 'šóbn Quiz-id? 7711459r3 12 kompensera eller utjämna större på 'bladet arbetskant förekommande 'belastnings- variationer. Dessutom kan bladet 70 användas i klämbacksanordningen 13 för raka blad. enligt fig 2A, varigenom ägaren av klämbacksanordníngen 15 erbjuds större op erati onsmångsidighet .

Slangen 26 är representativ för ett flertal profileringsmekanismer som före- kommer inom tekniken och av vilka somliga kan återfinnas i de patentskrifter som nämnts ovan i samband med bladböjnings- och valskontaktproblem.

Claims (5)

7711459-3 13 Patentkrav

1. Apparat av det slag som använder sig av ett schaberblad för att avlägsna material från en rörlig bäraryta, varvid sagda schaberblad är anordnat i en slits i en stödjande käft (13) och har en längsgående främre kant samt uppströms och ned- ströms belägna sidor sträckande sig bakåt frán den främre kanten till en bakre kant, och varvid käften har parallella skuldror (31', 24'), mellan vilka bladet (11) är mottaget med sin bakre kant uppstödd på slitsens botten (25), samt varvid skuldran (31') på bladets nedströmssida är stel och anordnad att bilda ett svängningscentrum, k ä n n e t e c k n a d därav, att jämväl skuldran (24') på bladets uppströmssida är stel och fixerad i förhållande till skuldran (31') på ned- strömssidan och att bladet (11) är löst mottaget mellan skuld- rorna i käftens slits och anordnat att svänga kring skuldran (31') på bladets nedströmssida till kontakt med skuldran (24') på bladets uppströmssida när bladets främre kant träder i kon- takt med den i rörelse varande bärarytan (12).

2. Apparat enligt krav 1, varvid bärarytan utgörs av ytan hos en kring sin axel roterbar vals, k ä n n e t e c k n a d därav, att schaberbladet (11, 11', 70) är orienterat i en sådan vin- kel mot valsen att bladet ligger, betraktat i valsens rotations- riktning, framför normalen till tangenten vid kontaktlinjen mel- lan bladets främre kant och bärarytan (12).

3. Apparat enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av i ett stycke med bladet (11, 70) utformade och utmed den bakre kanten av detta fördelade medel (51, 73) för att etablera fjäd- rande kontakt med käften (13).

4. Apparat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att stöddon (10) för att påverka käften i riktning mot bärarytan inkluderar ett schaberbakstycke (14) uppvisande en referens- plattform (37), ett flertal pressfingrar (15) arrangerade sida vid sida på sagda bakstycke, varvid varje finger är svängbart monterat vid en ände till sagda bakstycke på en gemensam axel, en dyna (19, 38) som är fäst vid varje pressfinger vid dess andra ände och är belägen mittemot referensplattformen, varvid sagda käft (13) är monterad pà pressfingrarna vid sagda andra 7711459--3 14 ände av varje finger på de sidor därav som är motsatt sagda dynor, fjädrande profileringsdon (26) belägna pà schaberbak- stycket mellan sagda referensplattform och samtliga dynor, fjädrar (17) anordnade mellan närbelägna par av pressfingrar, varvid varje fjäder stöds vid en ände av sagda dynor och vid den andra änden av ett organ (32) mellan sagda par, samt me- del (34, 36) mellan sagda ändar för att hålla sagda fjädrar mot schaberbakstycket för att på så sätt bringa fjädrarna att åstadkomma en förbelastningskraft på sagda profilerings- don. 3;

5. Apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d udärav, att sagda profíleríngsdon (26) består av en slang som innesluter medel för att åstadkomma en motkraft utmed sin längd när kraft appliceras å slangen medelst någon av sagda dynor.