SE441537C - Kraftledningsstolpe av laminerat trä - Google Patents

Description

.808118-5 2 tvärsnitt däremot är impregneringen ett stort problem, eftersom im- pregneringen för uppnående av tillräcklig hållbarhet måste tränga in i konstruktionens mittparti, där det eventuellt kan finnas icke naturligt impregnerat ytmaterial.

Impregneringen kan därför vara den begränsande faktorn för framställning av kraftledningsstolpar av laminerat trä. Impreg- neringen är nödvändig både för att skydda mot röta och mask. Ett ytterligare problem med trästolpar är hackspettar. Dessa hackar sig in från sidan i stolpen och åstadkommer ett hâlrum inne i denna.

Detta kan medföra så kraftig försvagning av stolpen, att den går av i stark vind.

Föreliggande uppfinning går ut på att eliminera ovan angivna nackdelar och att åstadkomma en kraftledningsstolpe av laminerat trä, där det är möjligt att åstadkomma helt genomgående impregne- ring och där det icke finns några praktiska gränser för tvärsnitts- iqdimensionerna. *Detta ästadkommes enligt uppfinningen genom att var- je sidovägg i stolpen är utförd som en limträbalk, dvs. med de in- gående trälamellernas plansidor belägna i vinkel mot sidoväggens plan, varigenom trämaterialet kan effektivt tryckimpregneras både från utsidan och insidan.

En lämplig utföringsform utmärkes av att lamellerna är anord- nade tvärs genom väggarna. Stolpen enligt uppfinningen kan vara avsmalnande mot toppen.

Vid en föredragen utföringsform har stolpen enligt uppfin- ningen kvadratisk tvärsnittsform och är sammansatt av fyra identiskt lika väggar.

I För att få avsmalnande tvärsnitt mot toppen utgöres åtminsto- ne två motstäende väggar av laminerade stycken som är framställda genom skärning diagonalt eller i det närmaste diagonalt av ett la- minerat, långsträckt, rektangulärt ämne.

Det är även lämpligt att hålrummet inuti stolpen är fyllt med ett fibröst eller poröst material. Detta material kan exempelvis utgöras av mineralfibrer eller någon lämplig form av skumplast.

Avsikten med utfyllningen är att förhindra uppkomsten av kondens på innerväggarna.

Kraftledningsstolpar av trä som är nedgrävda i marken är mest utsatta för röta i området från något ovanför marknivä och ned till änden. Det är därför önskvärt att åstadkomma ett bättre skydd för denna del av stolpen. Enligt uppfinningen kan detta uppnås mycket enkelt genom att hålrummet inuti stolpen tätas helt nedtill, varefter 0998110-5 5 hålrummet fylles med kreosotolja eller annat lämpligt rötskyddsmedel till en nivå ovanför markytan. Med det tryck man därvid får kommer en mycket liten mängd kreosotolja att tränga in i väggen, och på detta sätt uppnås att den undre delen av stolpen hela tiden är mättad med kreosotolja. Man kommer alltså hela tiden att ersätta den kreo- sotolja som lakas ur eller förångas, och stolpens hållbarhet ökar väsentligt. Alltefter som mängden kreosotolja i hälrummet minskar kan man fylla pâ, exempelvis genom ett hål i väggen. Alternativt kan man för att spara både vikt och kreosotolja fylla hålrummet ovanför tätningen i stolpen med ett poröst material med en cellstruk- tur, som kreosotoljan icke tränger in i, exempelvis expanderad poly- uretan. Man kan även använda granulat av annat slag. Till och med singel kan användas. Därvid är det bara mellanrummet mellan de fasta materialpartiklarna som skall fyllas med kreosotolja för att man skall uppnå den önskade effekten.

Genom att framställa kraftledningsstolpar i form av rektangu- lära rör med relativt tunna väggar av laminerat trä undviker man problem då det gäller att genomimpregnera trämaterialet. Dessa stolpar kommer således att vara mycket motståndskraftiga mot röta och borrande insekter. Beträffande problemet med hackspettar så har det endast liten inverkan att hackspettarna hackar sig igenom väggen i röret, eftersom de icke behöver holka ur trämaterialet ef- tersom masten redan är ihålig och dimensionerad som en lådprofil.

Ett hål med en diameter av 3-Ä cm har ingen större betydelse för stolpens hållfasthet.

Om transportmöjligheterna är dåliga, exempelvis långt från vägförbindelser, i kuperad terräng eller dylikt, sker montering av högspänningsstolpar bland annat med helikopter. Helikoptrar kan emellertid endast lyfta begränsade vikter, och detta innebär att man får en gräns för hur stora stolpar av massivt trä som kan använ- das. Stolpar med lådprofil möjliggör en viktreduktion på upp till 40-50% jämfört med massiva trästolpar.

En annan och mycket väsentlig fördel är att stolpar med läd- profil kan göras avsmalnande mot toppen. Ur produktionssynpunkt är detta mycket svårt då det gäller massiva, laminerade stolpar, och därvid får man även mycket stort spill av material.

Dessutom kan hållfastheten varieras efter behov i två mot varandra vinkelräta riktningar. Detta innebär att i beroende av de krafter som skall upptagas kan lådprofilen göras kvadratisk eller mer eller mindre långsträckt rektangulär._ Det är också möjligt att 8898118-5 Ä använda andra tvärsníttsformer, exempelvis tresidig, femsidig, sex- sidiglosv.

Stolpar med lådprofil som smalnar av mot toppen ger stor mate- rialbesparing. Vid jämförelse med massivt trä är besparingen ca H0-50%.

Uppfinningen ger möjlighet att åstadkomma mycket stora stol- par med utgångspunkt från små materialdimensioner. Detta innebär att man icke längre är beroende av de stora dimensioner som endast kan åstadkommas med hjälp av träd som är 100450 år gamla.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bi- fogade ritning, på vilken fig. 1 visar en kraftledningsstolpe en- ligt uppfinningen från sidan, fig. 2 visar ett snitt längs linjen II-II i fig. 1, fig. 3 visar ett snitt längs linjen III-III i fig. 1 och fig. H visar hur en vägg i en kraftledningsstolpe enligt uppfin- ningen framställes med utgångspunkt från ett rektangulärt, laminerat ämne. D Kraftledningsstolpen 1 enligt fig. 1, 2 och 3 har så kallad lådprofil och består av fyra väggar 2, 3, H och 5. I det visade exemplet är stolpen kvadratisk och består av fyra identiskt lika väggar. De fyra väggarna består av laminerade, avsmalnande stycken som är framställda på så sätt, att först hoplimmas ett rektangulärt, långsträckt ämne 6 såsom visas i fig. 4. Detta ämne delas därefter -i huvudsak diagonalt från kortsidorna. Fyra på detta sätt fram- ställda väggar sammanfogas på samma sätt som stenarna i ett skift i en enstens skorsten. Vid en lådprofil som är hopsatt av diagonal- skurna delar såsom visas i fig. 4 täcker den ena sidokanten de av- skurna lamellerna, så att inget snedskuret ändträ synes. Detta bi- drar till att förhindra sprickbildning i snedskurna ytor. Hålrum- met 7 i stolpen kan vara fyllt med ett fibröst eller poröst material.

Ett alternativ till impregnering, exempelvis med kreosot, kan vara att belägga stolpens yttersidor med glasfiberarmerad polyesterplast.

Därvid får man en förstärkning av konstruktionen samtidigt som den- na skyddas. Metoden kan också användas där man skall bygga stolpar med mycket stor höljd, vilka kräver transport till montageplatsen i två eller flera delar. Vid användning av en i förväg monterad glasfiberarmering kan denna utformas på så sätt, att den kan använ- das som förstärkning av konstruktionen samtidigt som den möjliggör enkel hopfogning.

En ytterligare fördel med uppfinningen är att den förenklar förankringen. Förankringen är nämligen den springande punkten vid

Claims (6)

8008118-5 s P a t e n t k r a v

1. Kraftledningsstolpe av laminerat trä och med formen av ett rör, vid vilken stolpe var och en av sidoväggarna är ut- förd som en limträbalk med de ingående trälamellernas plansidor belägna i vinkel mot sidoväggens plan, k ä n n e t e c k n a d a v att stolpen har kvadratisk tvärsnittsform, sammansatt av fyra identiskta limträbalkar, där den ena längsgående kanten på varje limträbalk är fäst genom limning vid den inåtvända plan- sidan av en intilliggande limträbalk.

2. Stolpe enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att limträbalkarna är framställda genom skärning diagonalt eller i det närmaste diagonalt av ett laminerat, langsträckt, rektangulärt ämne.

3. Stolpe enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d a v att hálrummet inuti stolpen är fyllt med ett fibröst eller poröst material

4. Stolpe enligt nagot av patentkraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a d a v att hâlrummet inuti stolpen är tätat vid dess nedre del och ovanför tätningen är fyllt med ett lämpligt rötskyddsmedel, exempelvis kreosotolja, till en nivå ovanför den beräknade markytan.

5. Stolpe enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a v att en pàfyllningsöppning för rötskyddsmedel är anordnad ovanför den angivna nivån.

6. Stolpe enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e - t e c k n a d a v att hàlrummet ovanför tätningen är fyllt med ett granulat, exempelvis av ett poröst material med en cellstruktur som är ogenomtränglig för rötskyddsmedlet, exem- pelvis expanderad polyuretan.