SE441221B - Anordning for detektering av serdrag hos ett tecken - Google Patents

Description

sem 3; ïiäere har men en teckenbile följes ech fieringo Teckenidentišie till exakt passning eller maximal 1 den amerikanska petenteer p. 3 før följning av konturen av en bilda saïaïaanbisïdnirxgspunkter och -zšzi :aning f..

:Qtek ej: fiera ett tecken, men någon uttu Vid anerdningar av denea GQ skrifterna 3 845 7515 each 3 3/53 21 ett reducera teckenbilden till =n dregsdetektering behöver ej påb"" I anordningar, sem t ex föi å ne 3858180, 3587045 och 3756520, ingår o:gan f"rkc teckensärdrag inom bestämda zene: 1 v :iska tecken, Med hänsyn till texteie tecken är användaren endasi 1 met obetyà_igt begränsade En binär bild av varje tecken isoleras från k Q s a ncellsskikt, medan båáe vetre begränsningslinjer ech inre slinga: šöljeso Overflbdiga följ- u m Û Q Ill \".' Vf ff L. É ,,_\ BJ Fi J o h) yt+re dynami felkäll 'säL- 1.:. 5' E '<1 Q. lll Q V X (D c-I ä. ñ 25 i 6 Ü O f; p.

Q. fb I 1 G) Q.

CD F? Q I* w ri" (D Vi f!! (n fi' G7 Q VW (F 'Q ningsförlopp 3. ei dxeç under kenturföljning och lagrfis i sin naturliga ordningsíöljd och för korrelation med satser av referenssärdzau :ör ídentiíierinu av ett teckenß Tecken av varierande stcrlek och tecken ßesif flere segment eller avbrutna segment identifieras tillförliäligt.

Närmare bestämt avsökes en icke nermalis v i enlighet med ett rutnät får att lokalisera en ih: 7713955-e cell, som är utmärkande för ett teckentillstånd, från vilken tecken- bildens gränslinje kan följas. En övergång :rån en gränslinjepunkt till en annan anges genom en av åtta likformigt divergerande vektorer, som är utmärkande för den lokala lutningen för gränslinjen mellan sam- manbundna gränslinjepunkter. Den yttre begränsningslinjen iör tecken- bilden följes och ytterligare teckentillstånd registreras i den detek- terade ordningsföljden. Sekvensen av vektorer och vektorernas platser registreras även för att fullständigt beskriva qränslinjen. Sedan följningen av den yttre begränsningslinjen avslutats, avsökes bilden åter från det första teckentillståndet, tills ett teckentillstånd de- tekteras som ej blivit registrerat. Följning av en inre gränslinje på- börjas från det ej registrerade teckentillståndet och följden av inre slingvektorer och vektorkoordinater lagras. För att övervinna lokala avvikelser eller oregelbundenheter bildas medelvärdet av vektorer som representerar förflyttning från en cell till en annan, i grupper om fyra för bildande av en sekvens av gränslinjelutningar. Lutningssär- drag inklusive omkretsvärden, som avser antalet celler längs omkret- sen, maximala och minimala bildgränslinjer, slingor och inflektions- punkter detekteras med ledning av lutningssekvensen.

Därefter uttunnas bilden till encellsbredd och lokaliseras streckändar och sammanbindningspunkter. Varje streckände följes för att detektera giltiga ändar, medan ogiltiga ändar elimineras från teckenbilden vid sammanbindningspunkten. Lutningen hos varje giltig streckände bestämmes för att fullständiga särdragssatsen, som ordnas enligt ett schema och lagras i och för teckenidentifiering.

Enligt en utföringsform av uppfinningen detekteras teckensär~ drag och uttunnas bildstreck till encellskr~*, nedan bildens yttre gränslinje följes. Teckenbilden förblir harigenom i huvudsak fri från förvrängning, medan den uttunnas, och teckensärdrag kan noggrant loka liseras under följning av en gränslinje.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen lagras tecken- bilden i tre ytenheter för bildande av 3 x 3 binära underbilder av tecknet. Mittcellen i varje underbild utgör en gränslinjepunkt. Ett markeringsminne användes i förening med ytenheterna för att registrar förloppet av en gränslinjeföljning, så att överskottsiniormation redu ceras avsevärt och fullgod övergång uppnås mellan följningsförlopp som hänför sig till yttre gränslinje och inre slinga. Härvid följes samtliga teckensegment som är lika stora eller större än ett tröskel- värde, och detekteras deras särdrag. Enligt upprinningen tages ej här syn till efter varandra uppträdande inilektionspunkter för att undvik Wišåššså nt*- fel som förorsakas av onormala avvikelser irån bildens begränsninge- I-J injel Uppfinningen beskrivas närmare nedan med ledning av åtföljande ritning där fig 1 visar ett funktionellt blockschema för en optisk teckenläsare enligt uppfinniigen, fig 2 ett diagram med en svart vi- deocell i mitten av en av 3 x 3 cell=r bestående underbild, fig 3 ett diagram med en svart videocell som begränsas av tre angränsande video- celler, fig 4 ett diagram med en svart videocell i mitten och omgivan- de videoceller i en av 3 x 3 celler bestående underbild i en minnes- mosaik, fig 5 uttunningsmönster för elininering av gränslinjeceller, nering av streckändar, fig 7 för- [sin fig 6 uttunningsmönster för slim flyttningsriktningsdiagram för att åskådliggöra ëvesgångar som kan ut- föras mellan gränslinjepunkter under ett följningsförlopp, fig 8 ett diagram med gränslinjepunkter som påträffas vid följning av bokstaven O, fig 9 ett diagram för att åskådliggöra vektorer som anger de rörel- ser som utföres vid övergång mellan gränslinjepunkterna i fig 8, fig 10 ett funktionellt blockschema för den i fig 1 visade anordningen för särdragsavledning, fig 11 ett tidstyrningsschema för att åskådlig- göra verkningssättet för den i fig 10 visade anordningen, fig 12 ett blockschema för en i fig.'i@ visad.minnesstyrenhet, ïig. 13 ett olockschema för en minnesplanenhet, fig iëa och 14b tillsammans ett blockschema för den i fig 19 visade ' bild av bok- ningssättet jen för den blockschema styrning, fig 18 ett logiskt flödesscnema av den i fig 17a visade avsökningsenheten, fig 19 ett logiskt földesschema för drift av den i fig 17b visade logiska buffe"tstyrenheten för särdrag, fig 202- 20c tillsammans ett blockschema för den i fig 10 visade enheten för gränslinjeefterforskning och streckändestyrning, fig Zïa-21: tillsam- mans ett blockschema av den i fig 10 visade logiska enneten för vek- torstyrning, iig 22a-22n mönsterscheman för detektering av ett till- stånd avseende streckändeeliminering, iig 23 ett blockschema för den i fig 10 visade detektorn för slingor, fig 24 ett blockschema för den i fig 10 visade enheten för särdragslagring, fig 25 bilden av en bok- stav och fig 26 bilden av en siffra. rig 1 visar i form av ett blockschema en anordning för tecken- identifierinq enligt uppfinningen. Videoinformationer på en dataled- '??'š3955~ö ning 1% mottages av en signalformare 11, varvid informationerna fil- treras, omvandlas till digitalform och ordnas enligt ett schema. Den digitala utsignalen från signalformaren 11 tillföres en teckendetek- tor 12, som detekterar teckeninformationen och placerar en binär tec- kenbild inom en minnesmosaik. En särdragsavledningsenhet 13 har till- gång till minnesmosaiken och följer teckenbildens begränsningslinje och avleder med ledning härav lutningssärdrag, med ledning av vilka tecknet kan identifieras. De på detta sätt avledda särdragen tillföre: en mikrodator 14, som ordnar särdragen enligt ett bestämt schema i ocl för minnessökning. En minnessökare 15 söker under inverkan av mikro- datorn 14 ett minne 16 och avger en teckenidentifieringssignal till mikrodatorn, när överensstämmelse återfinnes med de enligt schemat ordnade särdragen. Därefter avger mikrodatorn en avbrottssignal via en anpassningsenhet 17 till ett styrsteg 18, som då läser en teckenko som är lagrad i sökaren 15, för identifiering av tecknet.

Den här beskrivna uppfinningen ligger i särdragsavledningsen- heten 13, som utgör en anordning för detektering av särdrag både hos textade och maskinskrivna tecken med olika storlek. Anordningen utgör ett avsevärt tekniskt framsteg i jämförelse med kända anordningar där igenom att några inskränkningar med hänsyn till skrivning ej erford- ras liksom ej heller normalisering av teckenbilden. Dessutom uppnås höga läshastigheter i jämförelse med hittills använda särdragsdetekte ringsanordningar utan att tillförlitligheten försämras vid teckeniden tifiering.

Pig 2 visar platsen för sidor 1-4 på en svart videocell, meda fig 3 schematiskt visar en svart videocell som begränsas av tre an- gränsande bildceller, och rig 4 en av 3 x 3 celler bestående underbil av en teckenmosaik.

Sedan på en dokumentyta tryckta informationer blivit belysta non fokuserade på en avkänningsenhet, omvandlas utsignalerna från den na enhet till digital form och utvärderas av den i fig 1 visade enhe- ten 12. Om ett tecken föreligger överföres en binär teckenbild till särdragsavledningsenheten 13. Särdragsavledningen enligt uppfinningen omfattar två grundläggande åtgärder, nämligen särdragsavledning och ordnande av särdrag enligt ett schema. Vid mottagning av en tecken- bild från enheten 12 avsöker enheten 13 bilden för detektering av en första gränslinjepunkt i bilden. Därefter påbörjas följning av en be- gränsningslinje, vilket innebär att kanten på en tvådimensionell bin; svart/vit bild med godtycklig form och storlek flöjes stegvis. följ- ning av en begränsningslinje på börjas när rad- och spaltkoordinaterr Tf i 900% QÜM 'ÜiWEQSE-'å och begynnelsepunkten på gränslinjen för en första detekterad svart cell i bilden är bestämda.

Enligt fig 2 och 3 kan en begynnelsepunkt BP1 på en gränslinje vara en mittpunkt på den ena av fyra cellsidor, som representeras av tripletten spalt, rad, sida» Gränslinjeföljning genomföras genom upp- repad avsökning av bildceller som gränsar till en aktuell gränslinje- cell, såsom cellen A, i och för detektering av en ny gränslinjepunkt, såsom punkter EP2-BP4. Denna avsökning sker medurs med hänsyn till en yttre begränsningslinje på en teckenbild och meters vid avsökning av en inre gränslinje på en teckenbild. Begynnelsepunkten BP1 befinner sig på en sida av cellen A, som begränsas av en vit cell B. Nästa gränslinjepunkt kan befinna sig på något av tre ställen i beroende av cellernas C och D tillstånd. Om cellen C är svart befinner sig nästa gränslinjepunkt vid punkten BP2 på gränsen mellan cellerna B och C. om cellen C ej är svart och cellen D är svart lokaliseras nästa gräns- linjepunkt till punkten BP3 mellan cellerna C och D. Om båda cellerna C och D är vita ändras platsen för gränslinjepunkten rätt och slätt till punkten BP4 på gränsen mellan cellerna A och D. Denna följning av gränslinjer genomföras genom upprepad tillämpning av ovan angivna regler.

Under en första följning av gränslinjen uttunnas teckenbilden.

När en icke-tryckt cell påträffas följas gränslinjen på insidan av denna cell. Om sträckan omkring den icke-tryckta cellen överstiger ett minsta slingvärde ignoreras cellen» Dessutom bestämmas vekterer som anger de diskreta förflyttningarna omkring bildens begränsninge- linje och begränsningslinjens medellutningar. Medan följningen fort- sätter tillämpas uttunningsregler enligt nedanstående ekvation Q1 på varje påträffad bildcell. x = 5213 íßíš 'Pïí (m2 + m: 5115' 'IÉÉE + (om Pal Pas ílïï (íïïïí + EXE) + 'šïßföïïzfïšïï (eal+easfiïïiï)+ Pro Pas E? (šïïá -=- bli) + šlïfïšfiïx- teaelfeavšïíšïfšñl» Pro Paz FÅ" (FE + 5.53) + 'ñïflïïšïïï (PA0+PA113'Ã'ëï5'í\."7)+ m2 Pm FÅ' (ïzïöf + ïffsï.

Ett streck som uppträder över en term i ekvation Q1 anger ett logiskt komplement till denna term. Termer som uppträder vid sidan av varandra eller är åtskilda genom parentes anger en logisk OCH-opera- tion, varvid ett plustecken anger en logisk ELLER-operation. Termerna '?'7'1Išíl5E'- a (1 PAO-PA? hänför sig till bildceller som omger en svart mittcell i den i fig 4 visade underbilden. Platserna för den svarta mittcellen och cellerna PAO-PA7 relativt den svarta cellen är angivna genom rad- och spaltkoordinaterna.

Figurerna 5a-Sr åskådliggör schematiskt uttunningsmönster vid en av 3 x 3 celler bestående underbild enligt ekvation Q1. figurerna öa-6d visar motsvarande uttunningsmönster för avlägsnande av tecken- streckändar, och fig 7a-7e visar de förflyttningar som kan utföras mellan gränslinjepunkter under följning av en begränsningslinje.

Enligt fig 5 och 6 innehåller varje uttunningsmönster en svart mittcell och åtta angränsande bildceller. Härvid anger ett x att en cell är svart, ett blankt område att en cell är vit, och ett sned- streck att antingen en svart eller vit cell kan uppträda. Medan följ- ningen fortsätter från gränslinjepunkt till gränslinjepunkt jämföres mosaiken av 3 x 3 celler för varje gränslinjepunkt med uttunnings- mönstren i fig 5. Om överensstämmelse föreligger avlägsnas motsvarande gränslinjecell.

Undantag från ekvation Qi kan ange att änden av ett tecken- streck påträffats. I detta fall sker jämförelse med mönstren i fig 6.

Om överensstämmelse föreligger avlägsnas streckänden.

Gränslinjeföljningen sker i form av diskreta förflyttningar från gränslinjepunkt till gränslinjepunkt. Varje förflyttning kan be- skrivas av den ena vektorn i en sats av åtta lika divergerande vekto- rer enligt fig 7a. De åtta vektorerna V0-V7 är vardera åtskilda från angränsande vektorer 45 grader, och utgår från en gemensam gränslinje punkt på en bildcell. Dessa vektorer representerar samtliga möjliga förflyttningar som kan utföras från en gränslinjepunkt under ett följ ningsförlopp. De förflyttningar som kan utföras beror vidare på den sida av cellen från vilken en förflyttning skall ske.

Av rig 7b-7e framgår att det logiska beslutsflödet, när detta flöde befinner sig vid en gränslinjepunkt på sida 1 av en bildcell, kan utföra en av tre förflyttningar. Om en minus-1-förflyttning utfö- res förflyttas det logiska beslutsflödet från sida 1 på en aktuell mittcell till sida 4 på en angränsande cell PA7. Om en 0-förflyttnin; utföres förflyttas det logiska beslutsflödet till sida 1 på en an- gränsande cell PAO. Vidare sker förflyttning till sida 4 på en an- gränsande cell PAO om en plus-1-förflyttning utföres.

Figurerna 7c-7e visar dessutom riktningen för varje möjlig förflyttning från en sida 2, sida 3 eller sida 4 på en mittcell. l varje fall avser en vertikal eller horisontell förflyttning en O-för 'soon Quzxnnv sa -a a-ß. ts in m cs: E ra flyttning. En förflyttning till höger or O-förflyttningen benämnas en plus-1~förflyttning, och en förflyttning till vänster om 0-förflytt- ningen benämnas en minus-1-förflyttning. Eörloppet för förflyttning från gränslinjepunkt till gränslinjepunkt kan representeras av nedan- stående logiska ekvationer Q2=Q§: Spaltökning och radminskning = sida 1 M PA7 (Q2) Spaltökning = sida 1 K /PA? u PAO (Q3) Spalt- och radökning = sida 2 x PA1 (Q4) Radökning = sida 2 ä /PA1 x PA2 (Q5) Spaltminskning och radökning = sida 2 a PA3 (G6) Spaltminskning = sida 3 a /PA3 K PA4 (Q7) Spelt- och radminskning = sida 4 e PAS (QS) Radminskning = sida 4 ä /PA5 K PA6 (Q9) Ekvationerna Q3, QS, Q7 och Q9 representerar 0-förflyttningar, medan ekvationerna Q2, Q4, Q6 och QB representerar minus-1-förflyttningar.

Villkor som ej satisfierar ekvationerna Q2-Q9 anger att en plus-1- förflyttning skall utföras. Förekomsten av en asterisk i ekvationerna Q2-Q9 representerar en logisk GCH-operation, medan förekomsten av ett snedstreck representerar frånvaro av en logisk 1. Om det logiska flö- det för tillfället befinner sig vid sida 1 på en mitteell och cellen PA? är en logisk 19 kommer enligt t ex ekvation Q2 det logiska beslut- flödet att fortsätta till cellen PA7, vilket motsvaras av en ökning i spaltkoordinaten och en minskning i radkoerdinatenfl Ekvation Q3 be- skriver kriterierna för fortsättning från en mittcell till en cell PAC, som näs genom ökning av spaltkoordinatenß üylik förflyttning inträffar om det logiska flödet befinner sig vid sida 1 på mittcellen och cellen PA? ej är en logisk 1 när cellen PAÜ är svart, såsom anges genom en logisk 1-nivå.

Såsom beskrivits tidigare bestämmes vektorer som anger de diskreta törflyttningarna mellan gränslinjepunkter under ett följ- ningsförlopp. Men en sekvens av vektorer är känslig för lokala varia- tioner. Känslighet för lokala onormala företeelser kan övervinnas ge- nom medelvärdebildning av efter varandra följande vektorer över en gränslinjesträcka för uppnående av en medelgränslinjelutning, avrundad till närmaste helt tal. Platsen för lutningen är vald såsom platsen för den sista vektorn i den medelvärdebildade vektorsekvensen.

Fig 8 och 9 visar schematiskt följningen av den inre och den 7713955-8 XC; yttre begränsningslinjen för bokstaven O och lägena för vektorerna som alstras under ett följningsförlopp.

Enligt fig 8 lokaliseras en första gränslinjepunkt P1 med led- ning av avsökning av en av 24 x 32 bitar bestående minnesmosaik, inom vilken den binära bilden av bokstaven O är centrerad. Bilden följas först längs utsidan i positiv eller medurs riktning från punkten Pl över gränslinjepunkten P20 och tillbaka över gränslinjepunkten P1 till gränslinjepunkten P4. Därefter fortsätter avsökningen från punkten P1 tills en annan gränslinjepunkt P21 lokaliseras. Sedan följes bildens inre begränsningslinje från punkten P21 i negativ eller moturs rikt- ning över gränslinjepunkten P30 och tillbaka över punkten P21 till punkten P23.

I fig 9 visas förflyttningarna som beskrivas av vektorbeteck- ningarna V0-V7, både för följningen längs utsidan och längs insidan.

Såsom angivits tidigare, anger var och en av vektorerna riktningen för en förflyttning som utföres från en gränslinjepunkt. Vid bestämning av gränslinjelutningarna är var och en av vektorerna tilldelad ett värde.

Sålunda är vektorerna V0-V7 tilldelade värdena O-7. För att eliminera smärre oregelbundenheter i konturen för ett tecken medelvärdebehandlas vektorerna som representerar en förflyttning från den ena cellen till en annan cell, för bildande av ett lutningsvärde. De vektorer som re- presenterar en förflyttning från den ena sidan av en cell till en and- ra sida av samma cell omfattas emellertid ej av denna behandling. Men ett problem uppkommer vid bestämning av lutningarna vid start- eller utgångspunkterna för följningen. De tre gränslinjepunkter som från början påträffats under ett följningsförlopp lämnar ej tillräcklig för handsvektorinformation för bestämning av medellutning. Vidare innebär en övergång från vektorn V0 till vektorn VF, eller från vektorn V7 til vektorn V0, ett avbrott i numreringen av angränsande vektorer, vilket leder till fel vid bestämningen av medellutningarna. Dessa fel undgås genom att låta gränslinjeföljningen fortsätta tre förflyttningar mel- lan en cell till en annan utanför dess ändpunkt och låta vektorvärdena fortlöpa förbi 0 i negativ riktning med hänsyn till en slinga eller förbi 7 i positiv riktning med hänsyn till en yttre begränsningslinje.

Medellutningarna vid var och en av de yttre gränslinjepunkter- na i fig 8 bestämmas med ledning av ett löpande medelvärde av fyra vel torer enligt uppställningen i tabell 1 nedan. Summan av ett aktuellt vektorvärde och de sista tre vektorvärdena, som samtliga representera iörflyttningar från en cell till en annan, divideras närmare bestämt med 4. Medelvärdet ökas om en rest av två eller mer förekommer.

“Z-”Tâïfišš-“ä 10 Tabell 1 Följning av yttre begränsningslinje Gränslinjepunkt Vektørvärde Medellutning P1 inledning N/A P2 0 N/A P3 0 N/A P4 0 N/A P5 1 N/A P6 1 0 P7 1 N/A P8 2 1 P9 2 1 P10 3 N/A P11 4 2 P12 3 3 P13 3 N/A P14 4 3 P15 5 N/A P16 6 4 P17 5 5 P18 5 N/A P19 6 5 P20 é 6 P1 7 N/A P2 8 6 P3 8 7 P4 8 8 Medellutningen vid varje punkt på den inre gränslinjen i tig 8, som representerar en förflyttning från en cell till en annan, är an- given i tabell 2 nedan.

Tabell 2 Följning av inre begränsningslinje Gränslinjepunkt Vektorvärde ' Medellutning P21 +5 N/A P22 +4 N/A P23 +3 N/A P24 +2 +4 P25 +1 +3 P26 O +2 ?71395fi~3 k, 11 Gränslinjepunkt Vektorvärde Medellutning P27 0 +l P28 -1 O P29 ~J -1 P30 -3 N/A P21 -3 -2 P22 -4 -3 P23 -5 -4 P24 -6 -5 Enligt ovan bestämmas var och en av lutningarna genom addering av värdet av en aktuell vektor mellan celler till vektorvärdena av tre omedelbart föregående vektorer mellan celler och genom division av summan med 4. Lutningen vid gränslinjepunkten P2 uppträder exempelvis vid en övergång mellan V7 och V0. Även om den i fig 9 visade vektor- riktningen anger en vektor V0, är vektorn sålunda tilldelad värdet 8.

Dessutom är värdena 8 tilldelade vektorerna i punkterna P3 och P4.

Lutningsvärdet vid punkten P2 kan sålunda representeras av uttrycket (8 + 6 + 6 + 5) dividerat med 4. Genom avrundning till närmaste helt tal har medellutningen vid punkten P2 ett värde av 6. Vid följning av den inre begränsningslinjen för bokstaven O, som visas i fig 8 och 9, uppträder en övergång mellan vektorn V0 och vektorn V7 vid punkten P28 Lutningen vid denna punkt P28 kan därför representeras av uttrycket (1 + O + O - 1) dividerat med 4. Genom avrundning till närmaste helt tal får medellutningen vid punkten P28 ett värde av 0.

Vektorvärdena och lutningssekvenserna, som alstras vid följ- ningen av begränsningslinjer för en teckenhild, representerar grund- läggande mätningar med ledning av vilka andra särdrag kan avledas.

Många tecken kan identifieras med ledning av sekvensen för medellut- ningar som anger en inflektionspunkt när lutningsvärdena ändras från monotont stigande till fallande värden eller från monotont fallande till stigande värden. Raka streck kan identifieras med ledning av en sekvens av nära konstanta medellutníngar och -streckändar och skarpa hörn kan identifieras genom snabba och enkelriktade ändringar i lut- ningssekvensen.

Många tecken besitter en alldeles speciell inflektionspunkt- sekvens och kan skiljas från alla andra tecken genom att ange de maxi mala och minimala lutningar som representerar inflektionspunkterna oc ordningsföljden för deras uppträdande. Rad- och spaltkoordinaterna fö en medellutning vid en inflektionspunkt kan skilja tecken sinsemellan _..._.,_..._......-.._.. _..f..._..._.._._.._..__._.._ _._._.._.__.__.._ ___... _ . ag 7l39§§¶ 12 Inflektionspunktsekvensen för t ex bokstäverna J och U är densamma, men tecknen är helt tydligt olika eftersom den vänstra stapeln i J:et ej sträcker sig upp till bokstavens övre del. Denna skillnad detekte- ras lätt genom observation av den maximala radkoordinaten för lutning- en i tecknets vänstra stapelfi De teckenklasser som ej kan åtskiljas sinsemellan genom en inflektionssekvens grupperas vanligen tillsammans med likartade tecken. Eokstaven D har t ex samma lutningssekvens som bokstaven O. Ingendera har några inflektionspunkter. I dylika fall er- fordras ytterligare särdrag för identifiering enligt beskrivningen ne- dan.

Efter begynnelseföljningen och detekteringen av vektorer, me- dellutningar och teckensärdrag som kännetecknas av vektorstreck och lutningssekvenserna påbörjas en andra följning av begränsningslinjer i och för uttunning av teckenbilden till en streckbredd av en cell.

Under denna andra följning tillämpas uttunningsreglerna enligt ekva- tion Q1 på varje bildcell som påträffas. När en bildcell är uttunnad, blir nästföljande bildcell ändpunkt sedan den påträffats en andra gång.

På detta sätt kan en teckenbild uttunnas i encellskikt, tills en full- ständig gränslinjeföljning uppträder, under vilken någon bildcell ej uttunnas. Förutom uttunningsförloppet kontrolleras varje bildcell som ej är uttunnad med hänsyn till förekomst av en enda angränsande svart cell för detektering av en streckände.

Sedan den andra gränslinjeföljningen avslutats och rad- och spaltkoordinaterna för varje detekterad streckände tillvaratagits, på- börjas en tredje gränslinjeföljning. Varje streckände i teckenbilden följes från de tidigare tillvaratagna rad» och spaltkoordinaterna för streckänden. Följningen avslutas när antingen en minimal tröskel av förflyttningar inträffat eller en sammanbindningspunkt påträffas. Före- komsten av sammanbindningspunkter eller streckkorsningar indikeras när en bildcell i en uttunnad bild detekteras, som har flera än två an- gränsande bildceller. Efter fyra förflyttningar från en cell till en annan registreras medellutningen för de fyra förflyttningarna såsom streckändens lutning. Vid slutet av en streckändeföljning jämföres längden av streckänden med en minimumlängdtröskel för att bedöma om den är kvalificerad såsom giltig. Om en streckände är alltför kort för att vara kvalificerad måste den elimineras från återstoden av bilden vid förbindningspunkten mellan den korta änden och sammanbindningspunk- ten. l annat fall skulle sammanbindningspunkten förorsaka att andra streckändar alltför tidigt slutar vid någon ogiltig sammanbindnings- punkt, så att väsentlig särdragsinformation skulle gå förlorad. När 13 särdragsatsen är fullständig ordnas särdragen enligt ett särskilt schema och lagras för teckenidentifiering.

Fig 10 visar blockschemat för den i fig 1 visade enheten 13 för särdragsavledning.

Binära teckenbildinformationer mottages vid ingången DIN på en logisk styrenhet 20 för ingångsminne via en ledning 21 för av 24 bitar bestående informationer, som sträcker sig från en utgång på tecken- detekteringsenheten 12 i fig 1. Från mikrodatorn 14 matade informatio- ner mottages via dataledningar 22 vid ingångar I1-I4 på enheten 20.

Mikrodatorn matar även styrsignaler via ledningar 23 och 24 till akti- veringsingångar EN4 och EN5 på enheten 20. Mikrodatorn matar dessutom en klocksignal med en frekvens av 1.0 MHz via en styrledning 25 till klockingången på enheten 20. Äterställningsingången på enheten 20 är via en ledning 26 förbunden med en utgång på anpassningsenheten 17 i fig 1, medan en aktiveringsingång EN3 på enheten 20 är förbunden med utgången D12 på en logisk enhet 27 för vektorstyrning. lngångarna EN1 och EN2 på enheten 20 är förbundna med utgångarna D1 och D2 om en lo- gisk enhet 28 för rad/spaltstyrning.

Utgångarna D1 och D2 på enheten 20 är förbundna med íngångarne I2 och I1 på enheten 28. Utgången D3 på enheten 20 är förbunden med nollställningsingången på enheten 28, med nollställningsingången på styrenheten 27, med nollställningsingången på en logisk enhet 29 för avsökningsstyrning, med nollställningsingången på en logisk enhet 30 5 gränslinjesökning och styrning av streckändar, och med nollställnings ingången på ett särdragsminne 31. Utgången DOUT på enheten 20 är via en ledning 36 för av 24 bitar bestående informationer förbunden med ingångar DI/0 på logiska enheter 28-30, minnet 31, ett markeringsmin- ne 32 och minnesplanenheter 33-35.

Ingången I3 på enheten 28 är via en styrledning 37 förbunden med en dataklockutgång på detekteringsenheten 12. Ingângen I4 på en- heten 28 är förbunden med utgången D18 på enheten 29, med utgången D2 på enheten 30 och med ingången I1 på minnet 31. Ingångarna I5-I7 på enheten 28 är förbundna med utgångarna D17, D16 och D15 på enheten 29 medan ingångarna I8-I12 på enheten 28 är förbundna med utgångarna D14 D13, D12, D11 och D10 på enheten 29. Ingångarna I13-I15 på enheten 28 är förbundna med utgångarna D4, D7 och DB på enheten 27, medan ingång en I16 på enheten 28 är förbunden med utgången D7 på enheten 30. In- gångarna I17-I19 på enheten 28 är via styrledningar 38-40 förbundna med mikrodatorn 14 i fig 1. Ingångarna I20 och I21 på enheten 28 är v styrledningar 42b och 41 förbundna med mikrodatorn 14. lnqånqalna Lz; RQnmP-“f for» 7??1zssë~æ 14 och I23 på enheten 28 är förbundna med ledningar 24 och 23. Ingången I24 på enheten 28 är förbunden med utgången D12 på enheten 27 och in- gången I25 på enheten 28 med utgången D14 på enheten 30, medan ingång- arna I27 och I28 på enheten 28 är förbundna med utgångarna D15 och D16 på enheten 27. Klockingången CK1 på enheten 28 tillföres via en styr- ledning 44 en klocksignal med en varaktighet av 55 nanosekunder från anpassningsenheten 17 i fig 1, medan klockingången CK2 på enheten 28 via en styrledning 45 är förbunden med enhetens 17 utgång för matning av en klocksignal med en varaktighet av 110 nanosekunder.

Utgången D3 på enheten 28 är via en styrledning 43 förbunden med en ingång på enheten 12 i fig 1. Utgången D4 på enheten 28 är för- bunden med ingången I4 på minnet 31, medan utgången D5 är förbunden med ingången I12 på enheten 29 och utgången D6 är förbunden med ingången I11 på enheten 29 och utgången D7 med ingången I10 på enheten 29. Ut- gången D8 på enheten 28 är förbunden med ingången I9 på enheten 29 och utgången D10 med ingången I7 på enheten 29, medan utgången D13 på en- heten 28 är förbunden med ingången I11 på enheten 27 och utgången D14 är förbunden med ingången I10 på enheten 27 och utgången D15 med in- gången I9 på enheten 27. Utgången D16 på enheten 28 är förbunden med ingången I1 på minnet 32, medan utgången D17 på enheten 28 är förbun- den med ingångar CEN för spaltaktivering på enheterna 32-35. Utgången för rad 1 på enheten 28 är via en dataledning 46 för 5 bitar förbunden med radingången på minnesplanenheten 35, medan utgången för rad 3 på enheten 28 via en dataledning 47 för 5 bitar är förbunden med radin- gången på minnesplanenheten 33. Utgången för rad 2 på enheten 28 är via en dataledning 48 för 5 bitar förbunden med radingångarna på enhe- terna 29 och 30, med radingången på minnet 32, med radingången på min- nesplanenheten 34 och med ingången MP2 på en gränslinjedetektor 49.

Utgången COL på enheten 28 är via en dataledning 50 för 5 bitar förbun- den med ingångarna COL på enheterna 29 och 30, med ingången COL på min- net 32 och med ingångarna COL på minnesplanenheterna 33-35.

Ingången för skrivaktivering på minnet 32 är förbunden med ut- gången D13 på enheten 28, medan ingångarna för skrivaktivering på min- nesplanenheterna 33-35 är förbundna med utgången D14 hos enheten 28.

Utgången D1 på enheten 33 är via en dataledning 51 för 3 bitar förbun- den med ingången MP3 på detektorn 49, medan utgången D1 på enheten 34 via en dataledning 52 för 3 bitar är förbunden med ingången DIN1 på enheten 27. Utgången D2 på enheten 34 är förbunden med ingången I3 på enheten 29, medan utgången D1 på enheten 35 via en dataledning 53 för 3 bitar är förbunden med ingången MP1 på detektorn 49. '?'.71395E*--f3 _; 15 Klockingången CK2 på enheten 29 är förbunden med styrledning- en 45 och med ingångarna CK2 på enheterna 30 och 31. Ingången 12 på enheten 29 är förbunden med utgången D1 på enheten 32 och ingången I3 med utgången D2 på enheten 34. Ingången I4 på enheten 29 är förbunden med utgången D11 på enheten 30 och ingången I5 med utgången D10 på enheten 30. Ingången I6 på enheten 20 är förbunden med utgången D2 på enheten 27 och med ingången I3 på enheten 30. Ingången I11 på enheten 29 är även förbunden med ingången I3 på enheten 31, medan ingången VEC på enheten 29 är förbunden med utgången VEC på enheten 27 och med in- gången VEC4 på detektorn 49.

Utgången D1 på enheten 29 är förbunden med ingången I2 på minn 31 och utgången D2 med ingången I14 på enheten 30 och ingången I6 på detektorn 49. Utgången D3 på enheten 29 är förbunden med ingången I13 på enheten 30 och utgången D4 med ingången I12 på enheten 30, medan utgången D5 på enheten 29 är förbunden med ingången I11 på enheten 30 och utgången D6 med ingången I10 på enheten 30. Utgången D7 på enheten 29 är förbunden med ingången I9 på enheten 30 och utgången D8 med in- gången I8 på enheten 30, medan utgången D10 på enheten 29 även är för- bunden med utgången D9 på enheten 30 och utgången D11 dessutom med ut- gången DB på enheten 30. Utgången D12 på enheten 29 är vidare förbun- den med utgången D5 på enheten 29, och utgången D13 även med utgången D6 på enheten 27.

Ingången VEC på enheten 30 är via en dataledning 54 för 6 bi- tar förbunden med utgången VEC på enheten 27, medan ingången I1 på en- heten 30 är förbunden med utgången D1 på enheten 27 och ingången I2 med utgången D13 på enheten 27. Ingången I4 på enheten 30 är förbundex med utgången D3 på enheten 27 och ingången I5 med utgången D4 på enhe- ten 27 och ingången I13 på enheten 28. Utgången D14 på enheten 30 är förbunden med ingången I25 på enheten 28, medan ingången I7 på enhetex 30 är förbunden med utgången D1 på detektorn 49. Ingången IS på enhe- ten 30 är förbunden med utgången D2 på detektorn 49 och med ingången I6 på enheten 27, medan ingången I14 på enheten 30 är förbunden med ingången I6 på detektorn 49.

Utgången D3 på enheten 30 är förbunden med ingången I4 på en- heten 27 och med ingången I5 på detektorn 49, medan utgången D4 på en heten 30 är förbunden med ingången I3 på enheten 27. Utgången D5 på enheten 30 är förbunden med ingången EN1 på enheten 27 och utgången D med ingången EN1 på detektorn 49. Utgången D7 på enheten 30 är förbun den med ingången I16 på enheten 28 och utgången D8 med utgången D11 p enheten 29, medan utgången D9 på enheten 30 är förbunden med utgången a: YOOR QXSPÄÅ 7713955-3 16 D10 på enheten 29 och utgången D12 med dataingången DIN på enheten 29.

Utgången D14 på enheten 30 är förbunden med ingången I25 på enheten 28.

Ingången CK2 på enheten 27 är förbunden med ledningen 45 och med klock- ingången CK2 på detektorn 49, medan ingången I5 på enheten 27 är för- bunden med utgången D3 på detektorn 49 och ingången I6 med utgången D2 på detektorn 49. Utgången D9 på enheten 27 är förbunden med ingången I1 på detektorn 49 och utgången D10 med ingången I2 på detektorn 49.

Utgången D11 på enheten 27 är förbunden med ingången I3 på detektorn 49, medan ingången DIN2 på enheten 27 via en dataledning 55 för 6 bitar är förbunden med utgången DOUT1 på detektorn 49. Utgången D12 på enhe- ten 27 är förbunden med ingången EN3 på enheten 20, medan utgången D14 är förbunden med ingången I4 på detektorn 49. Utgången DOUT2 på detek- torn 49 är via en dataledning 56 för 8 bitar förbunden med mikrodatorn 14 i fig 1.

Ingången I3 på minnet 31 är förbunden med utgången D6 på enhe- ten 28 och ingången I5 med mikrodatorn 14 via en styrledning 57. In- gången I6 på minnet 31 är via en styrledning 58 förbunden med mikro- datorn 14 och ingången I 7 via en styrledning 59 även med mikrodatorn 14. Ingångarna I8 och I9 på enheten 31 är förbundna med styrledningar- na 38 och 39, medan ingången I10 på minnet via en styrledning 67 är förbunden med mikrodatorn. Ingången I11 på minnet är via en styrled- ning 60 förbunden med mikrodatorn, medan ingången I12 på enheten 31 är förbunden med styrledningen 41 och ingången I13 med styrledningen 42.

Ingången I14 på minnet är via styrledningen 61 förbunden med mikroda- torn 14, medan adressingången ADDR på minnet 31 via en dataledning 65 för 12 bitar är förbunden med utgångar på mikrodatorn 14. Dataingången DI/O på minnet 31 är förbunden med dataledningen 36 via en dataledning 66 för 24 bitar.

Den i fig 10 visade enheten för särdragsavledning igångsättes medelst ett orderord från mikrodatorn 14, som tillföres via ledningar 23 och 24 till enheterna 20 och 28. Informationer från mikrodatorn uppträder dessutom på ledningarna 22 i avkodad form för detektering av en signal som avser minnesplanfyllning och tillföres ingången I2 på enheten 28. När denna signal mottages avger enheten 28 en nollställ- ningssignal PLCCLR till ingången I9 på enheten 29 och en databegäran- signal till enheten 12 via ledningen 43. Om signalen på ledningen 39 är en logisk 1 när enheten 28 mottager en fyllningssignal i form av en logisk 1 vid sin ingång I2, inställes ingången EN1 på enheten 20 för matning av binära informationer om en teckenbild på ledningen 21 till ledningen 36. Teckennärvaroinformationerna klockstyres därefter till 17 enheterna 33-35 medelst en dataklocksignal med frekvensen 9 MHz, som tillföres från enheten 12 via ledningen 37. När en första dataklock- puls uppträder på ledningen 37 avger enheten 28 en utlösningspuls från utgången D7 för lagring av information om gränslinjegräns, som uppträ- der på ledningen 36 till ett internt minne i enheten 29. De därefter uppträdande dataklockpulserna uppdaterar en radräknare i enheten 28 i och för matning av information till enheterna 33-35. Minnet 32 till- föres emellertid enbart nollor.

Datainmatningsförloppet fortsätter tills 32 rader av informa- tioner inmatats till minnesplanen. Sedan teckenbilden inmatats avger enheten 28 en startsignal till ingången 111 på enheten 29. I beroende härav avger enheten 29 en signal BLDX och en signal BLDY till ingång- arna Ill och I12 på enheten 28 för lagring av gränsinformationen som mottagits från enheten 12 i rad- och spalträknare. Närmare bestämt la; ras information om vänstergränslinje i en spalträknare och informatiox om toppgränslinje i en radräknare. Därefter påbörjas avsökning av de planenheterna 33-35 lagrade informationerna. Enheten 29 avsöker av 32 x 24 bitar bestående teckenbilder, som lagrats i enheterna 33-35, genom avsökning från vänster till höger och uppifrån och ned. Avsök- ningen från vänster till höger i en rad fortsätter tills en högergrän detekteras, såsom anges genom informationerna från enheten 12. Däreft framstegas radräknaren, medan spalträknaren åter fylles med informati om vänstergräns och nästa avsökning från vänster till höger påbörjas.

Avsökningen från bildens topp till dess botten fortsätter tills ett markeringstillstånd detekteras. Förekomsten av ett dylikt tillstånd a ger att en mittcell i den av 3 x 3 bitar bestående underbilden blivit detekterad, varvid detta tillstånd kännetecknas av förekomsten av en svart mittcell med en vit cell omedelbart till vänster om mittcellen.

Vid detektering av markeringstillståndet lagras rad- och spaltkoordir terna för mittcellen i ett markeringsbuffertminne i enheten 29 och i minnet 32. Dessutom avger enheten 29 en startsignal med hänsyn till följning till ingången I8 på enheten 30. Vid mottagning av denna sta: signal avger enheten 30 en 1-puls till ingången EN1 på enheten 27. S som svar härpå avger enheten 27 en återställningssignal till ingånge I5 på enheten 30 i och för återställning av en styrräknare. Ãterstäl ningssignalen tillföres även ingången I13 på enheten 28 för lagring rad- och spaltvärdena i ett ändbuffertminne för att ange en ändpunkt för gränslinjeföljning. Dessutom utlöser enheten 27 gränslinjeföljni och uttunning av den i enheterna 33-35 lagrade teckenbilden och upp- rätthåller ett 4-vektor-medelvärde av förflyttningar från en cell ti 7713955-3 18 en annan. Samtidigt uppdaterar enheten 28 spalt- och rad-maximum- och minimumregister vid slutet av varje förflyttning, medan detektorn 49 upprätthåller ett periferivärde vid förflyttningarna från en cell till en annan, varvid detta periferivärde hänför sig till antalet celler längs teckenbildens periferi.

Under gränslinjeföljningen detekterar enheten 29 antalet på- träffade teckensegment och detekterar enheten 30 skillnaden i medel- värdena för fyra vektorers lutning. Enheten 30 lagrar även informa- tioner om inflektionspunkter och upprätthåller ett räknetillstånd med hänsyn härtill. Vid förekomst av ett räknetillstånd, som hänför sig till noll teckensegment, vilket anger att någon teckenbild ej blivit detekterad, mottager enheten 30 en nolltillståndsignal från enheten 29 och avger en utlösningspuls till ingången EN1 på detektorn 49 för lag- ring av skillnadsvektorinformationen i minnet 31. Därefter avger enhe- ten 27 en order till ingången I3 på detektorn 49 att lagra det aktu- ella periferivärdet i minnet 31.

Sedan följning avslutats av den yttre gränslinjen på en tecken- bild avger enheten 27 en slutsignal till ingången I2 på enheten 30.

Denna enhet 30 avger i sin tur en 1-signal till ingången I5 på detek- torn 49. I beroende härav lägger detektorn 49 tröskelkriterier på pe- riferivärdet för att eliminera förekomst av främmande teckensegment och små hål i ett teckensegment. Detektorn 49 avkänner med andra ord utgången D14 på enheten 27 för att avgöra om en teckenbild eller en slinga blivit följd. Om en 1-nivå detekteras jämför detektorn 49 peri- ferivärdet av den avslutade följningen med värdet 15. Om periferivär- det är större än eller lika med 15 anges en yttre begränsningslinje.

Om en 1-nivå ej detekteras jämför detektorn periferivärdet med värdet 7. Om periferivärdet är större än eller lika med värdet 7 anges en slinga. Om detektorn 49 anger att antingen en yttre gränslinje eller en slinga blivit följd avger enheten 30 en 1-puls till ingången EN1 på enheten 27. I beroende härav utlöser enheten 27 en gränslinjeföljning för att uttunna den yttre gränslinjen på teckenbilden, som lagras i enheterna 33-35, tills en 1-cellbild återstår. Dessutom avger enheten 27 rad/spaltkoordinaterna för detekterade streckändar till ledningen 54 för lagring i enheten 30. Om varken en yttre gränslinje eller en slinga detekteras kvarstår ingången I7 på enheten 30 vid O-nivå och avger en- heten 30 en 1-signal till ingången I5 på enheten 29 för att avsluta följningen. Därefter utlöser enheten 29 teckenbildavsökning med början vid det sist detekterade markeringstillståndet.

Här kan framhållas att under normal drift detekteras ett första “J ~J -à G4 \F Ü7 K' n l 19 markeringstillstånd på den yttre gränslinjen för en teckenbild under en första avsökning. Därefter följes den yttre gränslinjen från det första markeringstillståndet och registreras ytterligare markerings- tillstånd, som påträffats under gränslinjeföljningen, i minnet 32.

Därefter avsökes teckenbilden åter med början från det första marke- ringstillståndet. Avsökningen fortsätter tills ett markeringstillstånd påträffas som ej blivit registrerat i enheten 32. Vid denna tidpunkt påbörjas ytterligare en gränslinjeföljning och upprepas förloppet.

På detta sätt kan både yttre gränslinjer och inre slingor på en tecken bild följas med ett minimum av överflödig information.

Sedan gränslinjeföljningen och uttunningen avslutats avger en- heten 27 en slutsignal till ingången I2 på enheten 30. I beroende här- av aktiverar enheten 30 ett styrsteg för dataordnande i enheten 29 en- ligt beskrivningen nedan. Om segmenträknetillståndet i enheten 29 är lika med noll avger styrsteget en 1-signal till ingången I2 på enhe- ten 31 för att förinställa densamma till värdet 63. Vidare avger styr- steget en 1-puls till ingången I5 på enheten 28 för lagring av den maximala spalt- och radinformationen i minnet 31. Styrsteget avger även en 1-puls till ingången I6 på enheten 28 för lagring av den mini- mala spalt- och radinformationen i minnet 31. Dessutom avger styrstege en 1-puls till ingången I6 på detektorn 49 för lagring av periferivär- det i enheten 31 och en 1-puls till ingångarna I13 och I12 på enheten 30 för lagring av information om vektorskillnad och koordinaterna för inflektionspunkter i minnet 31. Därefter lagrar enheten 29 tre logiska 1-ord i minnet 31. Om det totala räknetillståndet hos enheten 30 in- klusive både giltiga och ogiltiga streckändar är lika med noll, lagra enheten 29 ytterligare 8 ord av logiska ettor i minnet 31. Samtliga logiska 1-ord inmatas till minnet i och för bekräftelse av giltighet.

Sedan förloppet med ordnande av informationer enligt ett förutbestämt schema avslutats avger enheten 29 en slutsignal till ingången I15 på enheten 30 och avkänner även ingången VEC4 för framstegning antingen av en teckensegmenträknare eller av en slingräknare enligt beksriv- ningen nedan.

Enheten 30 avkänner räknaren för räkning av streckändar. Om dess räknetillstånd är lika med noll avges en 1-signal till ingången I5 på enheten 29 för att avsluta följningen. Om räknarens räknetill- stånd är något annat än noll ordnar enheten 30 vertikalt streckändar som påträffats under föregående gränslinjeföljning. Vid detektering av den översta streckänden i teckenbilden lagrar enheten 30 rad- och spaltkoordinaterna för streckänden i enheten 28. Enheten 30 avger då en 1-puls till ingången EN1 på enheten 27. 7713955-8 20 Enheten 27 reagerar genom att avge en 1-signal till ingången 13 på enheten 28 för lagring av räknetillståndet hos rad- och spalt- räknare i ändbuffertminnet. Därefter utlöser enheten 27 gränslinje- följning av teckenbilden från den översta streckänden och fortsätter följningen av fyra celler, såvida ej en kors- eller sammanbindnings- punkt detekteras. Om en korspunkt detekteras och detektorns 49 perife- rivärde är mindre än 4, såsom anges genom utgångarna D2 och D3 på de- tektor 49, avges en signal avseende ogiltig streckände från enheten 27 till ingången I6 på enheten 29 och till ingången I3 på enheten 30. En- heten 29 eliminerar korspunkten från minnesplanenheterna 33-35 och en- heten 30 framstegar en totalräknare för streckändar, men håller en räknare för giltiga streckändar vid dess aktuella värde. Dessutom bil- dar enheten 27 medelvärdet av de fyra vektorer som alstras under de fyra förflyttningarna och avger en slutsignal till ingången I2 på en- heten 30. Vid mottagning av slutsignalen aktiverar enheten 30 styrste- get i enheten 29, varvid detta styrsteg avger en slutsignal till in- gången I15 på enheten 30. Om en ogiltig streckände ej indikeras vid utgången D2 på enheten 27 och detektorns 49 periferivärde ej är mindre än 4, avger styrsteget en 1-signal till ingången I7 på enheten 28 för lagring av spalt- och radkoordinaterna för ändbuffertminnet i enheten 28 i enheten 31. Enheten 30 framstegar även räknaren för giltiga streck- ändar och lagrar den sist detekterade vektorn i ett ackumulatorregister i enheten 30. Vidare detekterar enheten 30 nästa vertikalt ordnade streckände och utlöser gränslinjeföljning. Stapeländen för varje angi- ven streckände i teckenbilden följes på likartat sätt.

När samtliga detekterade streckändar blivit följda avger enhe- ten 30 en slutsignal till ingången I5 på enheten 29, som därefter av- känner räknetillståndet med hänsyn till giltig streckände. Om detta räknetillstånd är större än 5 inmatar enheten talet 14 till en räknare, som kommer att beskrivas nedan. Om detta räknetillstånd är mindre än 5 matar enheten 29 räknetillståndet +8 till sistnämnda räknare. Denna räknare aktiveras sedan för räkning till ett värde av 15. Vid förekomst av ett räknetillstånd av 14 avger enheten 29 en 1-signal till ingången I11 på enheten 30 för lagring av räknetillståndet med hänsyn till gil- tig streckände i minnet 31. Vid förekomst av ett räknetillstånd av 15 avger enheten 29 en 1-signal till ingången I12 på enheten 30 för lag- ring av den ackumulerade informationen om inflektionspunkter i minnet 31. Därefter utlöser enheten 29 teckenbildavsökning med början vid det sist detekterade markeringstillståndet. Bildavsökningen fortsätter tills ytterligare ett markeringstillstånd eller teckenbildens undre -J _ .NJ vd K: tfi x 21 gräns detekteras. Vid detektering av en undre gräns avger enheten 29 en slutsignal till ingången I8 på enheten 28 och lagrar dessutom räk- netillstånden med hänsyn till teckensegment och slinga i minnet 31.

Vid mottagning av slutsignalen från enheten 29 återställer en- heten 28 enheten 20. I beroende härav avger mikrodatorn 14 i fig ett orderord via ledningarna 38 och 39, som avkodas vid utgången D4 på en- heten 28 för val av den ena av två minnesenheter, som bildar minnet 31.

Mikrodatorn kan därför behandla den i den ena minnesenheten lagrade informationen, medan en andra minnesenhet fylles medelst den i fig 10 visade anordningen för särdragsavledning.

Fig 11 visar ett tidstyrningsdiagram för att åskådliggöra verk ningssättet för den i fig 10 visade anordningen för särdragsavledning.

I diagrammet visas en första diskret signal 80, som utgör en utsignal från mikrodatorn för utlösning av särdragsavledningen. En diskret sig- nal 81 åskådliggör arbetsperioden för den i fig 10 visade anordningen.

En signal 82 åskådliggör enhetens 20 arbetsperiod, medan en signal 83 åskådliggör startsignalen från enheten 82 för utlösning av avsökning av en teckenbild som är lagrad i minnesplanenheterna 33-35. En signal 84 åskådliggör arbetsperioden för enheten 29 och en signal 85 start- signalen som avges från enheten 29 till enheten 30 för utlösning av gränslinjeföljning. En signal 86 åskådliggör arbetsperioden för gräns linjeföljning, medan en signal 87 åskådliggör slutsignalen som avges från enheten 30 till enheten 29 efter fullbordad gränslinjesökning. Er signal 88 åskådliggör en signal från enheten 29 till enheten 28 efter avslutad särdragsavledning.

Mikrodatorn 14 avger en 1-puls 80a i signalen 80 för utlösning av särdragsavledning. Vid mottagning av pulsen 80a aktiveras enheten 1 för mottagning av informationer från enheten 12 i fig 1. Under tids- perioden, som anges genom pulsbredden hos pulsen 82a_i signalen 82, inmatas en teckenbild av 24 x 32 bitar i minnesplanenheterna 33-35.

Efter slutet av inmatningen avger enheten 28 en startsignal i form av en puls 83a till enheten 29 och till enheten 31. Enheten 29 utlöser omedelbart därefter avsökning av minnesplanenheterna, såsom åskådlig- göres genom pulsen 84a i signalen 84. Vid detektering av en teckenbiL inom den av 24 x 32 bitar bestående minnesmatrisen med minnesplanen 33-35 avger enheten 29 en startpuls 85a i signalen 85 till enheten 30 som i beroende härav utlöser en tredubbel gränslinjeföljning, såsom anges genom pulsen 86a i signalen 86.

Under den första gränslinjeföljningen avlägsnas ett första skikt av teckenbildens gränslinje och isoleras inflektionspunkter och '?'?13955~8 22 medellutningar hos begränsningslinjen. Under en andra gränslinjefölj- ning följes teckenbildens begränsningslinje upprepat och uttunnas till encellsskikt, tills en gränslinjeföljning uppkommer under vilken inga bildceller avlägsnas. Teckenbilden har då en streckbredd lika med en cell. Koordinaterna för varje streckände som detekteras under gräns- linjeföljningen lagras för vidare analys. Under en tredje gränslinje- följning ordnas streckändarna vertikalt och bestämmes medellutningen hos varje stapelände. Sedan den tredje gränslinjeföljningen avslutats avger enheten 30 en slutsignal i form av pulsen 87a i signalen 87.

Därefter styr enheten 29 överflyttningen av teckensärdragsinformation till minnet 31, såsom anges genom pulsen 84b i signalen 84. Sedan in- formationsöverflyttningen avslutats avger enheten 29 en slutsignal i form av pulsen 88a i signalen 88. Därefter övergår anordningen för särdragsavledning till eüzoverksamt tillstånd, som åskådliggöres genom bakkanten på pulsen 81a i signalen 81.

Fig 12 visar ett detaljerat blockschema för den i fig 10 visa- de logiska enheten 20 för minnesstyrning. Ingången på en sändnings- mottagningsanordning 90 är via en ledning 21 förbunden med enheten 12 i fig 1. Aktiveringsingångarna EN1 och EN2 på denna anordning är via styrledningar 91 och 92 förbundna med utgångarna D1 och D2 på den i fig 10 visade enheten 28. Aktiveringsingången EN3 på sändnings-mottag- ningsanordningen är förbunden via en styrledning 93 med utgången D12 på enheten 27, medan utsignalen från anordningen 90 tillföres data- ledningen 36. Informationerna från mikrodatorn på ledningarna 22 till- föres ingångarna på ett kombinationssteg 94, vars klockingång via en styrledning 25 är förbunden med en klockutgång på mikrodatorn 14. Ak- tiveringsingångarna EN4 och ENS på kombinationssteget är via ledningar 23 och 24 förbundna med utgångar på mikrodatorn. Utgången D1 på kombi- nationssteget 94 är via en dataledning 95 för 4 bitar förbunden med in- gången IM1 på en avkodare 96. Utgången D2 på steget 94 är via en led- ning 97 för 4 bitar förbunden-med ingången IN2 på avkodaren 96. Ut- gången D1 på avkodaren 96 är förbunden med ingången I1 på ett drivsteg 98, medan utgången D2 på avkodaren är förbunden med ingången I1 på en huvudnollställningsenhet 99. Utgången D3 på avkodaren 96 är förbunden med ingången I2 på drivsteget 98.

Ingången I2 på enheten 99 är via styrledningen 26 förbunden med en utgång på anpassningsenheten 17 i fig 1. Utsignalen från enhe- ten 99 tillföres nollställningsingångarna på enheten 28, enheten 27, enheten 29, enheten 31 och enheten 30 i fig 10. Utgången D1 på driv- steget 98 är förbunden med ingången I2 på enheten 28 i fig 10, medan '?'_?'š?9 b! 'šS-fi 23 ~ utgången D2 på drivsteget 98 är förbunden med ingången I1 på enheten 28.

Under drift mottages en av 24 x 32 bitar bestående minnesmosaik från enheten 12 via ledningen 21. När ingången EN1 på sändnings-mottag- ningsanordningen 90 inställes, kopplas bitar 6-8 och bitar 14-16 via ledningen 36 till jord. När ingången EN3 på sändnings-mottagningsan- ordningen inställes, kopplas vidare hela ledningen 36 till jord. Led- ningen 36 kan härigenom betjäna tretillstândslogik. Order från mikro- datorn mottages vid ingången på kombinationssteget 94 via ledningarna 22. Orderorden tillföras ledningen 95 eller ledningen 97 i beroende av styrordet, som mottages från mikrodatorn via ledningarna 23 och 24.

Orderna på ledningarna 22 klockstyres genom kombinationssteget under inverkan av dataklocksignalen med frekvensen 1,0 MHz på ledningen 25.

Avkodaren 96 avkodar signalerna på ledningen 95 för att bilda en av 16 möjliga ordernivåer och avkoda signalerna på ledningen 97 för att bilda en av 16 möjliga orderstyrpulser enligt tabell 3 nedan.

Tabell 3 Orderstyrpulser Ingång IN1 Bit O Bit 1 Bit 2 Bit 3 Analys Bit 4 Bitar 5-9 Ej använd Bit 10 Aktivering av gränslinjeföljning Bitar 11-15 Ej använd Ingång IN2 Bitar 0-10 Utlös gränslinjeföljning Bit 11 Ãterställning Bitar 12-15 Ej använd Drivsteget 98 matar utsignalerna D1 och D3 från avkodaren 96 till ingångarna I2 och I1 på enheten 28. Härvid behandlar enheten 99 anläggningens âterställningssignal enligt en ELLER-funktion, varvid denna signal tillföres styrsteget 18 i fig 1 för styrning av ledninge 26 tillsammans med återställningsordern från mikrodatorn 14. Utsigna- len från enheten 99 tillföras efterföljande anordningar i den i rig: visade kopplingen för särdragsavledning. i n _9003 QUPÜ 7'?'!3955~53 24 Fig 13 visar blockschemat för en minnesplanenhet av den typ som användes för markeringsminnet 32 och hänför sig till enheterna 33-35 i fig 10.

En avkodare 110 mottager ett spalträknetillstånd från styren- heten 28 i fig 10 via ledningen 50° Utsignalen från avkodaren tillfö- res ingången I2 på ett logiskt ELLER-drivsteg 116 och ingången på en skrivstyrenhet 111. Valingången på enheten 111 är via en styrledning 112 förbunden med utgången D17 på enheten 28, medan aktiveringsingång- en på enheten 111 via en styrledning 115 är förbunden med utgången D13 eller D14 på enheten 28. Utgången på enheten 111 är förbunden med ak- tiveringsingången på ett dataminne 113 för 24 x 32 bitar. Rad-ingången på minnet 113 är förbunden med utgången på ett radinverterarminne 114, som mottager ett radräknetillstånd via ledningen 48. Dataingången på minnet 113 är förbunden med ledningen 36, medan utgången på minnet 113 är förbunden med ingången I1 på drivsteget 116. Utgångarna D1-D3 på drivsteget är förbundna med var sin av ledningarna 118-120.

Den i fig 13 visade minnesplanenheten lagrar en av 24 x 32 bi- tar bestående minnesmosaik, som mottages från enheten 12 i fig 1. Un- der drift mottager avkodaren 110 ett av 5 bitar bestående spalträkne- tillstånd via ledningen 50 och bildar en indikering av en av 24 spal- ter för enheten 111 och drivsteget 116. När ledningen 112 övergår till ett 1-tillstånd aktiveras den ena av de av avkodaren 110 indikerade 24 spalterna i minnet 113 i och för ett skrivförlopp. När ledningen.115 övergår till ett 0-tillstånd inmatas på ledningen 36 uppträdande in- formationer till minnescellen i enheten 113, som anvisas av avkodaren 110 och enheten 114. När ledningen 112 övergår till ett 0-tillstånd aktiveras emellertid samtliga 24 spalter i minnet 113 för ett skriv- förlopp. På ledningen 36 uppträdande informationer tillföras därför enheten 113 vid de minnesställen som adresseras av avkodaren 110 och enheten 114 med en hastighet som styres via ledningen 115.

Fig 14a och 14b bildar tillsammans ett detaljerat blockschema för den i fig 10 visade logiska enheten 28 för rad/spaltstyrning.

Ingången I1 på en logisk enhet 130 för orderstyrning är via en ledning 23 förbunden med en utgång på mikrodatorn 14 i fig 1, medan ingången I2 på denna enhet via ledningen 24 även är förbunden med en utgång på mikrodatorn. Ingången I3 på enheten 130 är via en ledning 138 förbunden med en utgång på mikrodatorn, medan ingången I4 på enhe- ten 30 via ledningen 39 är förbunden med en utgång på mikrodatorn. ln- gången 15 på enheten 130 är via en styrledning 131 förbunden med ut- gången D1 på enheten 20 i fig 10. Utgången D1 på enheten 130 är via en 25 styrledning 133 förbunden med ingången I4 på minnet 31 och utgången D2 via en styrledning 134 med ingången I9 på enheten 29. Utgången D3 på enheten 130 är förbunden med ingången I1 på en logisk tidstyrningsen- het 135, medan utgången D5 på avkodaren 130 är förbunden med aktive- ringsingången på enheten 135 och aktiveringsingången på en väljare 138.

Ingången I4 på enheten 135 är via en styrledning 139 förbunden med ut- gången D14 på enheten 29, medan ingången I5 på enheten 135 är förbun- Ingången I6 på enheten 135 är förbunden mec Ingången I8 på enheten den med en styrledning 140. ledningen 42 och ingången I7 med ledningen 41. 135 är förbunden med utgången D1 på en logisk enhet 141 för skrivstyr- ning och ingången I9 med utgången D3 på väljaren 138.

Utgången D1 på enheten 135 är via en styrledning 142 förbunden med ingången I11 på enheten 29 och med ingången I3 på minnet 31. Ut- gången D2 på enheten 135 är via en styrledning 143 förbunden med akti- veringsingången EN1 på enheten 20. Utgången D3 på enheten 135 är för- bunden med ledning 43 och utgången D4 med ledningen 40. Utgången D5 på enheten 135 är förbunden med ingången SEL på väljaren 138 och med ingången EN på enheten 141. Utgângen D6 på enheten 135 är förbunden med ingångarna CEN på minnesplanenheterna 33-35 och med ingången CEN på minnet 32. Klockingången CK på enheten 141 är förbunden med ledning 37 och ingången I4 med utgången D1 på väljaren 138. Utgången D2 på en- heten 141 är via en styrledning 145 förbunden med ingången I10 på en- heten 29, medan utgången D3 via en styrledning 146 är förbunden med ingången I10 på enheten 27 och med skrivaktiveringsingångar på enhe- terna 33-35. Utgången D4 på enheten 141 är via en styrledning 147 för- bunden med skrívaktiveringsingången på minnet 32, medan utgången D5 på enheten 141 är förbunden med en styrledning 148. Ingången I3 på välja- ren 138 är förbunden med ledningen 44 och ingången I4 med ledningen 45. Utgången D1 på väljaren 138 är även förbunden med en styrledning 148, medan utgången D2 är förbunden med en styrledning 150.

Dataingången på en reversibel binär räknare 151 för 5 bitar ä via en dataledning 152 förbunden med ledningen 36 i fig 10. Klockin- gången på räknaren är förbunden med styrledningen 149 och aktiverings ingången på räknaren är via en styrledning 153 förbunden med utgången D8 på den i fig 10 visade enheten 27 för vektorstyrning. Aktiverings- ingången EN på räknaren är förbunden med utgången D1 på en logisk en- het 154 för tidstyrning, medan inmatningsingången på räknaren är för- bunden med utgången D2 på enheten 154. Utgången D1 på räknaren 151 är via ledningen 140 förbunden med ingången I5 på enheten 135 och utgång en D2 via en styrledning 155 med ingången I8 på enheten 29. Ltt av 7713955-8 26 5 bitar bestående radräkningstillstånd matas från räknaren 151 till ingången på en adderare/väljare 156 och till ingången på ett logiskt Y-minne 157.

Ingângen SEL1 på enheten 156 är via styrledningen 144 förbun- den med utgången D6 på enheten 135 och ingången SEL2 via en styrledning 156a med utgången D12 på enheten 27 i fig 10. Utgången D1 på enheten 156 är förbunden med ledningen 148, medan utgången D2 är förbunden med ledningen 46 och utgången D3 med ledningen 47.

Ingången I1 på enheten 154 är via en styrledning 158 förbunden med utgången D10 på enheten 29 och ingången I3 med ledningen 153. In- gången I4 på enheten 154 är via en styrledning 159 förbunden med ut- gången D13 på enheten 29, medan ingången I6 på enheten 154 via en styr- ledning 160 är förbunden med utgången D12 på enheten 29 och ingången I7 via en styrledning 161 med utgången D7 på enheten 27. Utgångarna D3-D6 på enheten 154 är förbundna med ingångarna I1-I4 på en logisk en- het 162 för X-Y-styrning. Utgången D7 på enheten 154 är förbunden med aktiveringsingången EN på en reversibel binär räknare 163 för 5 bitar, vars ingång är förbunden med styrledningen 161 och vars inmatningsin- gång via en styrledning 164 är förbunden med utgången D11 på enheten 29. Klockingången på räknaren är via en ledning 150 förbunden med ut- gången D2 på väljaren 138. Dataingången på räknaren 163 är via en data- ledning 165 förbunden med ledningen 36 i fig 10. Det från räknaren 163 avgivna och av 5 bitar bestående spalträkníngstillståndet tillföres in- gången på en binär inverterare 166 och ingången på ett X-minne 167. bt- gången D1 på räknaren 163 är via en styrledning 168 förbunden med in- gången I7 på enheten 29.

Ingången IS på enheten 162 är via en styrledning 169 förbunden med utgången D14 på enheten 30, medan ingången I6 på enheten 162 via en styrledning 170 är förbunden med utgången D4 på enheten 27. Ingângarna I7 och I8 på enheten 162 är via styrledningar 171 och 172 förbundna med utgångarna D17 och D16 på enheten 29, medan ingången I9 på enheten 162 via en styrledning 173 är förbunden med utgången D15 på enheten 29. In- gångarna I10 och I11 på enheten 162 är via styrledningar 174 och 175 förbundna med utgångarna D16 och D15 på enheten 27. lngångarna I12 och I13 på enheten 162 är förbundna med utgångarna D3 och D2 på minnet 157, medan ingångarna I14 och I15 på enheten 162 är förbundna med utgångar- na D2 och D3 på enheten 167.

Utgångarna D1-D5 på enheten 162 är förbundna med ingångarna I1, I2, SEL1, SEL2 och skrivingången på minnet 157, medan utgången D6 på enheten 162 är förbunden med ingången I1 på en OCH-enhet 176, medan 27 utgångarna D7-D9 på enheten 162 är förbundna med ingångarna SEL1, SEL2 och skrivingången på minnet 167. Utgången D10 på enheten 162 är för- bunden med inmatningsingången på ett X-utgångsregister 177 för 5 bitar« med inmatningsingången på ett Y-utgångsregister 178 för 5 bitar och vie en styrledning 179 med aktiveringsingângen EN2 på enheten 20. UtgåH9en på inverteraren 166 är förbunden med dataledningen 50 och utgången DOUT på minnet 157 med ingången på registret 178. Utgången D1 på minnet 157 är förbunden med ingången I2 på enheten 176, den med utgången D1 på minnet 167. Utgången på enheten 176 är via en styrledning 180 förbunden med ingången I9 på enheten 27, medan utgånq- en DOUT på minnet 167 är förbunden med ingången på utgångsregistret 177, vars utgång via en dataledning 181 är förbunden med ledningen 36 fig 10. Utgången på registret 178 är via en dataledning 182 förbunden vars ingång I3 är förbun- med ledningen 36.

Under drift avger mikrodatorn 14 i fig 1 ett ningarna 23 och 24 till orderstyrenheten 130 för att signalera före- komst av instruktioner på ledningarna 38 och 39. Den logiska nivån på ledningen 38 avkännes för att detektera det av de två minnen som ingår som skall väljas för ett skrivförlopp medelst den Det andra av de båda orderord via led- i särdragsminnet 31, i fig 10 visade kopplingen för särdragsavledning. minnena blir tillgängligt för mikrodatorn i och för teckenidentifierin Om ledningen 38 befinner sig vid en 1-nivå, avger sålunda enheten 130 en puls via ledningen 133 för val av ett av de båda minnena i minnet 31. Om ledningen 38 har 0-nivå, väljes emellertid det andra av de båda minnena medelst enheten 130. Vid detektering av en 1-nivå på ledningex 39 avger dessutom enheten 130 en 1-puls till aktiveringsingången EN på enheten 135 och till aktiveringsingângen EN på väljaren 138. Vid de- tektering av en 0-puls på ledningen 39 avger enheten 130 en 1-puls ti ledningen 134 för nollställning av segmenträknaren i enheten 29 och a ger en 1-puls via ledningen 137 till ingången I2 på enheten 154. Dess utom avges en 1-puls till ingången I1 på enheten 135. När aktiverings ingången på enheten 135 är inställd och en 1-signal uppträder vid in- gången I1 på den logiska enheten, övergår ledningarna 40 och 143 till en 1-nivå. Dessutom avger den logiska enheten 135 en 1-puls till akti veringsingången på enheten 141 för skrivstyrning och till valingången på väljaren 138. Enheten 135 avger även en 1-puls till ledningen 144 för inställning av spaltaktiveringsingångarna på minnet 32 och minnes planenheterna 33-35. Vidare avger erxheten 135 en 1-puls till ledningen 43 mi* 20* QÜ 7715955--3 za för att begära en teckenbild från den i fig 1 visade enheten 12. När en första dataklockpuls uppträder på ledningen 37, avges en klockpuls från enheten 141 till ingången I8 på enheten 135. Dessutom övergår ledningen 145 till en O-nivå för att beordra enheten 29 att lagra gränsinformation, som tillförts från enheten 12. Vid mottagning av klockpulsen från enheten 141 återställer enheten 135 ledningen 43 till en 0-nivå för att för enheten 12 ange att någon ytterligare teckenin- formation ej begäres.

När väljaren 138 mottager en 1-puls vid valingången, väljes klocksignalen med varaktigheten 55 nanosekunder på ledningen 44 till ledningen 149 och till ingången I4 på enheten 141. I beroende av denna klocksignal vid ingången I4 väljer enheten 141 dataklocksignalen på ledningen 37 till ledningen 148 med en fördröjning av 55 nanosekunder.

Klocksignalen på ledningen 148 framstegar därefter radräknaren i enhe- ten 28 i fig 10. Under den tidsperiod då utgången D1 på enheten 141 har 1-nivå, avger den logiska enheten en 1-puls till ledningarna 146 och 147 varje gång en dataklockpuls uppträder vid klockingången på den logiska enheten.

Under ett skrivförlopp inmatas informationen på ledningen 36 till var och en av minnesplanenheterna 33-35 och nollställes minnet 32.

Sedan 32 rader med information tillförts enheterna 33-35, mottages en 1-puls av enheten 135 via ledningen 140. Enheten 135 återställer den till dess utgång D5 matade aktiveringssignalen och avger en 1-puls till ledningen 142 för utlösning av avsökning av teckenbilden, som lagras i var och en av enheterna 33-35. När valingången på väljaren 138 åter- ställes, väljes klocksignalen med varaktigheten 110 nanosekunder på ledningen 45 till ledningen 150 för styrning av radräknaren med en frekvens av 9 MHz. När den i enheterna 33-35 lagrade teckenbilden bli- vit avsökt, följd och teckensärdragen detekterats, övergår ledningen 139 till en 1-nivå för att ange att särdragsavledningen är fullbordad.

Enheten 135 återställer i beroende härav ledningen 40 till en O-nivå.

Med hänsyn till fig 14b fyller enheten 154 radräknaren 151 med logiska ettor när ledningen 158 övergår till en 0-nivå. Aktiverings- ingången på radräknaren är närmare bestämt inställd under en tidspe- riod då ledningen 36 är overksam. Ledningen 36 kan anta tre tillstånd som kan återge en 1-nivå, en 0-nivå eller ett högimpedanstillstând. I föreliggande fall är ledningen 36 inställd till att återge samtliga logiska ettor när den befinner sig i högimpedanstillståndet. Om mat- ningsingången på radräknaren 151 Sålunda aktiverasnärledningen 152 antar högimpedanstillståndet, fylles radräknaren med enbart logiska ettor. Aktiveringsingången EN på räknaren 151 inställes därefter varje 29 gång en klockpuls mottages via ledningen 148. Under den tidsperiod då räknarens aktiveringsingång är inställd räknar radräknaren klockpul- serna på ledningen 149. När ett räknetillstånd av 32 uppträder avges en 1-puls via ledningen 140 till enheten 135 för att ange att fyll- ningsförloppet avslutats. Under detta förlopp inmatas radräknetill- ståndet till ingången på adderare/väljarenheten 156. Om antingen led~ ningen 144 eller ledningen 156a har en O-nivå, tillföres radräknetill- ståndet ledningarna 46-48. Om båda ledningarna 144 och 156a emellertid har en 1-nivå, tillföres radräknetillstândet ledningen 48 och inmatas radräknetillståndet minus 1 till ledningen 46 och radräknetillståndet plus 1 till ledningen 47. Sedan fyllningsförloppet avslutats fylles radräknaren 151 med informationer via ledningen 152, när ledningen 158 övergår till en O-nivå. Radräknaren väljes dessutom för uppräkning, när ledningen 153 övergår till en 1-nivå, och för nedräkning när led- ningen övergår till en O-nivå. På samma sätt fylles spalträknaren 163 med informationer via ledningen 165, när ledningen 164 övergår till en 0-nivå. Räknaren 163 väljes även för uppräkning när ledningen 161 har en 1-nivå, och för nedräkning när ledningen har en O-nivå. När en O-nivå uppträder på endera av ledningarna 153, 159, inställes aktive- ringsingången EN på radräknaren 151. När endera ledningen 160 eller 161 har en 0-nivå inställes vidare aktiveringsingângen EN på spalträk- naren 163. När aktiveringsingångarna på räknarna 151 och 163 inställe: stegar räknarna fram eller tillbaka med klockfrekvensen.

När enheten 135 avger en 1-puls till ledningen 142 utlöser en- heten 29 avsökning av den i minnesplanenheterna 33-35 lagrade tecken- bilden. När en första teckenbildcell detekteras övergår utgången D4 p; enheten 27 till en O-nivå, som överföres via ledningen 170 till in- gången I6 på XY-styrenheten 162. Vid utlösning av en gränslinjeiölj- ning av teckenbilden avger enheten 30 för gränslinjesökning och stred ändestyrning en O-signal via ledningen 169 till ingången I5 på enhete 162. Vektorstyrenheten 27 alstrar även signaler på ledningarna 153 oc 159 för att ange när gränslinjeföljningen flyttats upp en rad eller ned en rad. Enheten 27 alstrar vidare signaler på ledningarna 160 och 161 för att ange när gränslinjeföljningen förflyttats framåt en spalt eller bakåt en spalt. Signalerna på ledningarna 153, 159, 160 och 161 lagras under en period av fyra klockpulser i enheten 154 och t1l11öre ingångarna I1-I4 på enheten 162. När båda ledningarna 169 och 170 har 0-nivå för att ange en begynnelsepunkt för gränslinjesökningen lagrar enheten 162 radräknetillståndet på de första tre minnesställena i en- heten 157 och spalträknetillståndet i de första tre minnesställena L EÜQÉ. Qvählïï- "J M3 ...X OJ M3 LH UH I CG 30 enheten 167. Dessutom matar enheten 162 en signal för identifiering av bildcellsida till de första ställena i minnesenheterna 157 och 167.

Bildcellsidan identifieras närmare bestämt via ledningarna 174 och 175. När båda ledningarna har O-nivå anges sida 4. När ledningen 174 har O-nivå och ledningen 175 1-nivå anges sida 1. När ledningen 174 har 1-nivå och ledningen 175 0-nivå anges sida 2. När båda ledningarna 174 och 175 har 1-nivå anges vidare sida 3.

När gränslinjeföljningen förflyttas från begynnelsepunkten övergår ledningen 170 till en 1-nivå. Så länge ledningen 169 har O- nivå lagrar enheten 162 i beroende av signalerna vid dess ingångar I1-I4 efterföljande gränslinjepunktinformation på de andra och de tredje minnesställenai.enheterna 157 och 167. Vid en första förflytt- ning från begynnelsepunkten inställer enheten 162 närmare bestämt ingångarna SBL1 på enheterna 157 och 167 för lagring av efterföljande gränslinjepunktinformation på de andra minnesställena i respektive minnen. När en förflyttning sker till nästa gränslinjeplats inställes ingångarna SEL2 på enheterna 157 och 167. När gränslinjeföljning fort- sätter omkring en teckenbild inställes och återställes omväxlande in- gångarna SEL1 och SEL2 på enheterna 157 och 167. När ny gränslinje- punktinformation tillföres ingångarna på enheterna 157 och 167 jämfö- res denna information med de andra minnesställena för detektering av nya minimumkoordinater och med de tredje minnesställena för detekte- ring av nya maximumkoordinater. Koordinaterna för begynnelsepunkten kvarhålles på de första minnesställena i respektive logiska enheter.

När en ny minimumradkoordinat anges övergår utgången D3 på en- heten 157 till en 1-nivå. När en ny maximumradkoordinat detekteras övergår utgången D2 på enheten 157 till en 1-nivål På samma sätt anges en ny minimumspaltkoordinat när utgången D2 på enheten 167 övergår till en 1-nivå, och en ny minimumspaltkoordinat när utgången D3 på en- heten 167 övergår till en 1-nivå.

Medan gränslinjeföljningen fortsätter omkring en teckenbild övergår utgången D6 på enheten 162 till en O-nivå för att ange att varken de andra eller de tredje minnesställena i enheterna 157 och 167 är valda. Vid denna tidpunkt avger enheten 176 en 1-puls till ledning- en 180, om utgångarna D1 på enheterna 157 och 167 har 1-nivå. Pulsen på ledningen 180 anger att begynnelsepunkten, som lagrats på de första ställena i enheterna 157 och 167, på nytt påträffats. Utgången D1 på enheten 157 övergår till 1-nivå när det från räknaren 151 mottagna radräknetlllståndet är lika med radräknetillståndet som lagras på det första minnesstället i den logiska enheten. På samma sätt övergår ut- 31 gången 01 på enheten 167 till 1-nivå när spalträknetillståndet som lagras på det första stället i den logiska enheten är lika med spalt- räknetillståndet som mottages från spalträknaren 163. När särdragen hos en i minnesplanenheterna 33-35 lagrad teckenbild blivit detektera- de och lagrade för vidare analys, avger enheten 29 signaler till led- ningarna 171-173 för överföring av teckensärdragsinformationen från minnesenheterna 157 och 167 via utgångsregistren 178 och 177 till led- ningarna 182 och 181. När ledningen 171 har 0-nivå väljer enheten 162 närmare bestämt de första minnesställena i enheterna 157 och 167 för överföring till utgångsregistren 178 och 177. På samma sätt övergår ledningarna 172 och 173 till 0-nivå när de andra och de tredje minnes- ställena i enheterna 157 och 167 skall överföras till registren 178 och 177. I beroende härav avger enheten 162 en signal till ledningen 179 och till inmatningsingångarna på registren 178 och 177, varvid denna signal utgör en ELLER-funktion av de på ledningarna 171-173 upp- trädande signalerna. Under fyllnings- och gränslinjeföljningsförlopper inmatas spalträknetillståndet till inverteraren 166, som matar komple- mentet av spalträknetillståndet till ledningen 50.

Fig 15 visar schematiskt en binär bild av bokstaven O, medan fig 16 visar ett tidstyrningsdiagram för drift av de logiska enheterna 154, 157, 162, 167 och 176 i fig 14b under gränslinjeföljning av den i fig 15 visade bokstaven O.

Gränslinjeföljningen av den i fig 15 visade bokstaven O påbör jas från en begynnelsepunkt 210 och fortsätter stegvis från punkten 2 till gränslinjepunkter 211-216. Gränslinjeföljningen fortsätter läng den yttre begränsningslinjen i riktning medurs till punkten 217, var- ifrån en förflyttning sker till en gränslinjepunkt 218.

Innehållet i de logiska minnesenheterna 157 och 167 i fig 14b när begränsningslinjen följes från begynnelsepunkten 210 i riktning medurs, framgår av tabell 4 nedan.

Tabell 4 Maximum- och minimumgränslinjepunktkoordinater Ord 1 Ord 2 Ord 3 förflyttning Spalt/rad/sida Spalt/rad min. spalt/rad max. 210-211 1,0,4 1,0 1,0 211-212 1,0,4 1,0 2,0 212-213 1,0,4 1,0 3,0 213-214 1,0,4 1,0 4,0 215-216 1,0,4 1,0 5,1 217-218 1,0,4 0,0 5,3 '3713955-8 32 I fig 16 åskådliggör kurvan 190 anläggningens klocksignal med frekvensen 9,0 MHz. En kurva 220 åskådliggör utsignalen från utgången D4 på enheten 27 i fig 10, medan en kurva 221 åskådliggör utsignalen från ett skiftregister för 4 bitar, vilket ingår i enheten 162 i fig 14b. Kurvan 222 åskådliggör utsignalen från utgången D5 på enheten 162 och kurvan 223 utsignalen från utgången D9 på enheten 162. En kurva 224 åskådliggör utsignalen från utgången D3 på enheten 162 och en kur- va 225 utsignalen från utgången D4 på enheten 162. Kurvan 226 åskåd- liggör signalen från utgången D7 på enheten 162 och kurvan 227 utsigna- len från utgången D8 på enheten 162. En kurva 228 åskådliggör signalen som via ledningen 160 överföres till ingången I6 på enheten 154, medan kurvan 229 åskådliggör utsignalen från ett skiftregister för 4 bitar, vilket ingår i enheten 154. En kurva 230 åskådliggör signalen som via ledningen 159 överföres till ingången I4 på enheten 154, medan kurvan 231 åskådliggör utsignalen från utgången D3 på enheten 154 och kurvan 232 åskådliggör signalen som via ledningen 161 överföras till ingången I 7 på enheten 154. En kurva 233 åskådliggör utsignalen från ett andra skiftregister för 4 bitar, som ingår i enheten 154 och kurvan 234 åskådliggör utsignalen från utgången D7 på enheten 154, medan kurvan 235 åskådliggör utsignalen från utgången D1 på enheten 154.

Under en första gränslinjeföljning av en i minnesplanenheter- na 33-35 lagrad teckenbild uppträder 0-nivå vid ingången I5 på enhe- ten 162. När en puls 220a i signalen 220 med varaktigheten 110 nano- sekunder uppträder på ledningen 179 till enheten 27 i fig 10, utlöses ett gränslinjeföljningsförlopp. Samtidigt med pulsen 220a avger enhe- ten 162 en puls 222a i signalen 222 med varaktigheten 110 nanosekunder till skrivaktiveringsingången på enheten 157 och en puls 223a i signa- len 223 till skrivaktiveringsingången på enheten 167. Såsom visas i tabell 4 är det första minnesstället i enheten 157 fyllt med ett rad- räknetillstând av noll och en sida-4-indikering. Enheten 167 har på sitt första minnesställe lagrat ett spalträknetillstånd av 1. Gräns- linjeföljningen utlöses härigenom vid punkten 210 i fig 15. Pulsen 220a lagras under varaktigheten av fyra klockpulser i enheten 162, såsom åskådliggöres genom den fyrdelade pulsen i signalen 221. Under tidsperioden, som i stort anges genom hänvisningsbeteckningen 221a, avger enheten 162 pulsen 222b till skrivaktiveringsingången på enhe- ten 157 och pulsen 223b till skrivaktiveringsingången på enheten 167.

Synkront härmed avger enheten 162 pulsen 224a till ingången SEL1 på enheten 157 och pulsen 226a i signalen 226 till ingången SEL1 på en- heten 167. På det andra minnesstället i enheten 157 lagras därefter »z n ...à- ßlë* *i e I "O 33 ett radräknetillstånd av noll, och på det andra minnesstället i enhe- ten 167 ett spalträknetillstånd av ett. Under tidsperioden som i stort anges genom hänvisningsbeteckningen 221b avger enheten 162 pulsen 222c till skrivaktiveringsingången på enheten 157 och pulsen 223c till skrivaktiveringsingângen på enheten 167. Samtidigt avger enheten 162 en puls 22Sa till ingången SEL2 på enheten 157 och en puls 227a till ingången SEL2 på enheten 167. På det tredje minnesstället i enheten 157 lagras därefter ett radräknetillstånd av noll, medan på det tredje minnesstället i enheten 167 ett spalträknetillstånd av 1 lagras. Gräns linjeföljning börjar sålunda från begynnelsepunkten 210.

Gränslinjeföljningen sker stegvis från punkten 210 till punk- ten 211 och vid förflyttning från punkten 211 till punkten 212 avges en puls 228a i signalen 228 från enheten 27 till ingången I6 på enhe- ten 154. I beroende härav och synkront härmed avger enheten 154 en puls 234a i signalen 234 till aktiveringsingången på spalträknaren 163 Pulsen 228a lagras under fyra klockperioder, såsom anges genom den fyr delade pulsen 229a i signalen 229. Under de första två klockperioderna av pulsen 229a jämföres rad- och spalträknetillståndet med de första minnesställena i enheterna 157 och 167 för detektering av slutet av ett följningstillstånd. Under den tredje och den fjärde tidsperioden jämföres emellertid de andra och de tredje minnesställena i enheterna 157 och 167 med rad- och spalträknetillstânden för detektering av nya minimum- och maximumkoordinater för gränspunkter. Vid slutet av den andra tidsperioden av pulsen 229a avger enheten 162 en puls 227h med varaktigheten 220 nanosekunder till ingången SEL2 på enheten 167. Un- der den tredje tidsperioden av pulsen 229a jämför enheten 167 spalt- räknetillstândet med sitt tredje minnesställe. Om det aktuella räkne- tillståndet överstiger det i minnet lagrade värdet, avger enheten 167 en puls till ingången I15 på enheten 162, som i beroende härav avger pulsen 223b i signalen 223 till skrivaktiveringsingången på enheten 167 för inmatning av det aktuella spalträknetillståndet till det tred je minnesstället i enheten 167. Härigenom uppdateras det maximala spalträknetillståndet till ett nytt maximum. Det maximala spalträkne- tillståndet, som lagras på det tredje minnesstället i enheten 167, uppdateras på liknande sätt, medan gränslinjeföljningen fortsätter trån gränslinjepunkten 212 till gränslinjepunkten 213 och från gräns- linjepunkten 213 till gränslinjepunkten 214 i fig 15. Mellan punkten 214 och gränslinjepunkten 215 registreras ej någon förflyttning, sâso framgår av tabell 4, eftersom någon förflyttning från en cell till en annan ej äger rum. Gränslinjeföljningen har rätt och slätt skett Jràr on QUÅÜTY 34 den ena sidan till en andra sida på samma cell. Vid förflyttning från punkten 215 till gränslinjepunkten 216 förekommer emellertid förflytt- ning från en cell till en annan i enlighet med tabell 4.

Efter avslutad förflyttning från punkten 215 till punkten 216 avger enheten 27 en puls 228b i signalen 228 med varaktigheten 110 na- nosekunder till ingången I6 på enheten 154 i fig 14b. Dessutom avger enheten 27 en puls 230a i signalen 230 till ingången I4 på enheten 154.

I beroende härav och synkront härmed avger enheten 154 en puls 234b i signalen 234 med varaktigheten 110 nanosekunder till aktiveringsingång- en på spalträknaren 163 och en puls 235a i signalen 235 med varaktig- heten 110 nanosekunder till aktiveringsingången på radräknaren 151.

Pulsen 228b lagras under fyra klockperioder i enheten 154, såsom anges genom den fyrdubbla pulsen 229b, medan pulsen 230a lagras under fyra klockperioder, såsom anges genom en fyrdubbel puls 231a i signalen 231.

Under den första och den andra tidsperioden av pulserna 229b och 231a jämför enheterna 157 och 167 sina respektive första minnesställen med de aktuella rad- och spalträknetillstånden. Vid slutet av den andra tidsperioden avger enheten 162 en puls 225b med varaktigheten 220 nano- sekunder till ingången SEL2 på enheten 154 och en puls 227c med varak- tigheten 220 nanosekunder till ingången SEL2 på enheten 167. I beroen- de härav jämför enheten 157 radräknetillståndet på det tredje minnes- stället med det aktuella radräknetillståndet och jämför enheten 167 spalträknetillståndet på det tredje minnesstället med det aktuella spalträknetillståndet. Om det aktuella radräknetillståndet överstiger det på det tredje minnesstället lagrade radräknetillståndet avger en- heten 157 en 1-puls till ingången I13 på enheten 162. Härvid avger en- heten 162 en puls 222d med varaktigheten 110 nanosekunder till skriv- aktiveringsingången på enheten 157 för inmatning av det aktuella rad- räknetillståndet till det tredje minnesstället. Om det aktuella spalt- räknetillståndet överstiger det på det tredje minnesstället lagrade spalträknetillståndet avger enheten 167 på samma sätt en 1-puls till ingången I15 på enheten 162. I beroende härav avger enheten 162 en puls 223e med varaktigheten 110 nanosekunder till skrivaktiveringsin- gången på enheten 167 för inmatning av det aktuella spalträknetillstån- det till det tredje minnesstället.

Gränslinjeföljningen fortsätter irån punkten 216 till gräns- linjepunkten 217 i fig 15 och samtidigt uppdateras minnesställena i enheterna 157 och 167 på ovan beskrivet sätt. När en förflyttning sker från punkten 217 till gränslinjepunkten 218 avger enheten 27 en puls 232a i signalen 232 till ingången I7 på enheten 154. I beroende härav "WA nrw f Ä ïïih-àubïr-»II-'rg N 35 och synkront härmed avger enheten 154 en puls 234c med varaktigheten 110 nanosekunder till aktiveringsingången på räknaren 163. Pulsen 232a lagras under fyra klockperioder, såsom anges genom den fyrdubbla pul- sen 233a. Under de första två klockperioderna jämför enheten 167 det aktuella spalträknetillståndet med det på det första minnesstället lag- rade spalträknetillståndet. Under den tredje tidsperioden jämför enhe- ten 167 det aktuella spalträknevärdet med det på det andra minnesstäl- let lagrade spalträknetillståndet. Om det aktuella spalträknetillstån- det understiger det i minnet lagrade värdet, avger enheten 167 en 1-puls till ingången I14 på enheten 162. Enheten 162 avger i beroende härav en puls 226b med varaktigheten 220 nanosekunder till ingången SEL1 på enheten 167. Under den fjärde tidsperioden av pulsen 233a av- ger enheten 162 en puls 223f till skrivaktiveringsingången på enheten 167 för inmatning av det aktuella spalträknevärdet till det andra min- nesstället i enheten 167. Härigenom uppdateras det minsta spalträkne~ tillståndet. q Fig 17a-17c visar det funktionella blockschemat för den i fig 10 visade avsökningsstyrenheten 29.

Ingången på en gränslagringsenhet 240 är via en dataledning 241 för 22 bitar förbunden med ledningen 36 i fig 10. Inmatningsingången på enheten 240 är via en styrledning 242 förbunden med utgången D7 på enheten 28 i fig 10. Utgången D1 på enheten 240 är via en dataledning 243 för 5 bitar förbunden med ingången I1 på en bottengränskomparatoi 244, medan utgången D2 på enheten 240 via en dataledning 245 för 5 bi- tar är förbunden med ingången I1 på en högergränskomparator 246 och ut gången D4 på enheten 240 via en dataledning 247 för 10 bitar är för- bunden med ingången I1 på en väljare 248. Ingången I2 på komparatorn 244 är via en dataledning 249 för 5 bitar förbunden med utgången D1 på en rad/spaltinverterare 250 och med ingången I2 på ett begynnelsepunkt register 251 för 10 bitar. Utgången på komparatorn 244 är förbunden me ingången I3 på en logisk avsökningsenhet 252. Ingången I2 på kompara- torn 246 är via en dataledning 253 för 5 bitar förbunden med utgången D2 på inverteraren 250 och med ingången I1 på registret 251. Utgången på komparatorn 246 är förbunden med ingången I4 på enheten 252.

Ingången I1 på inverteraren 250 är förbunden med ledningen 46 och ingången 12 med ledningen 50. lnmatningsingången på register 251 är förbunden med utgången D3 på enheten 252, medan utgångarna D1 och D2 på registret 251 via dataledningar 254 och 255 för 5 bitar är rör- bundna med ingångarna 12 och I3 på väljaren 248. Utgången på väljaren 248 är via en dataledning 256 för 16 bitar förbunden med ledninqvn at rm ï?c>(SEL(Jß)P\ 36 i fig 10. Ingången SEL1 på väljaren 248 är förbunden med utgången D5 på enheten 252 och ingången SEL2 med utgången D6 på enheten 252. In- gången SEL3 på väljaren 248 är förbunden med utgången 137 på enheten 252 och ingången SEL4 med utgången D2 på enheten 261. Ingången I1 på väljaren är förbunden med utgången D4 på enheten 240. Ingången I1 på enheten 252 är förbunden med en styrledning 258, medan klockingången på denna enhet är förbunden med ledningen 45 i fig 10. Ingången I5 på enheten 252 är via en styrledning 259 förbunden med utgången D9 på en- heten 28. Ingången I6 på enheten 252 är via en styrledning 260 förbun- den med utgången D10 på enheten 28, medan aktiveringsingången EN på enheten 252 är förbunden med utgången D1 på enheten 261. Enhetens 252 ingång I8 är förbunden med utgången på en markeringstillstånddetektor 262.

Utgången D1 på enheten 252 är via en styrledning 263 förbunden med ingången I9 på enheten 28 i fig 10. Utgången D2 på enheten 252 är via en styrledning 264 förbunden med ingången I10 på enheten 28, medan utgången D3 på enheten 252 även är förbunden med ingången I1 på en lo- gisk utmatningsenhet 265 och via en styrledning 266 med ingången I8 på enheten 30. Utgången D4 på enheten 252 är via en styrledning 267 för- bunden med ingången I8 på enheten 28 i fig 10, medan utgången D6 på en heten 252 vidare är förbunden med ingången I2 på enheten 265 och ut- gången D7 med ingången I3 på enheten 265. Utgången D8 på enheten 258 är förbunden med aktiveringsingången EN på enheten 261. Ingången I1 på detektorn 262 är via en styrledning 268 förbunden med utgången D2 på minnesplanenheten 34 i fig 10 och ingången I2 på detektorn via en styr- ledning 269 med dataledningen 52 i fig 10. Ingången I3 på detektorn 262 är via en styrledning 270 förbunden med utgången D1 på enheten 32.

Klockingången CK1 på enheten 261 är förbunden med ledningen 45 och via en inverterare 271 med klockingången CK2 på minnesenheten. Inmatnings- ingången på enheten 261 är via en styrledning 272 förbunden med ut- gången D6 på enheten 28, medan utgången D2 på enheten 261 är förbunden med ingången I4 på enheten 265 och med ingången SEL4 på väljaren 248.

Utgången D1 på enheten 265 är via en styrledning 273a förbun- den med skrivaktiveringsingången på den i fig 10 visade enheten 32 och utgången D2 på enheten 265 via en styrledning 273b med inmatningsin- gången på spalträknaren 163 i fig 14b. Utgången D3 på enheten 265 är via en styrledning 273c förbunden med inmatningsingången på radräkna- ren 151. Aktiveringsingången EN1 på en logisk enhet 275 för styrning av särdragslagring är via en styrledning 276 förbunden med utgången Dj på en i fig 20a visad logisk enhet 420 för styrning av gränslinjefölj- 7713355-8 37 ning, medan aktiveringsingången EN2 på enheten 275 via en styrledning 277 är förbunden med utgången D1 på enheten 30. Aktiveríngsingången EN3 på enheten 275 är via en styrledning 278 förbunden med utgången D13 på enheten 30 och ingången I4 på enheten 275 via en styrledning 279 med utgången D10 på enheten 30. Ingången I5 på enheten 275 är via en styrledning 280 förbunden med utgången D11 på enheten 30 och in- gången I6 på enheten 275 med styrledningen 267. Ingången I7 på enheten 275 är via en styrledning 281 förbunden med utgången D2 på enheten 27 i fig 10, medan ingången I8 på enheten 275 är förbunden med en styr- ledning 282. Ingången I9 på enheten 275 är förbunden med utgången D1 på en avkodningsväljare 283 och ingången 110 på enheten 275 med ut- gången D1 på en räknare 284, som har en räkneförmåga av 7 bitar och hänför sig till schemaordning. Ingången I11 på enheten 275 är förbun- den med utgången D2 på räknaren 284 och ingången I12 på enheten 275 med utgången D3 på räknaren 284. Ingången I13 på enheten 275 är för- bunden med utgången D8 på en avkodare 290.

Utgången D1 på enheten 275 är via en styrledning 285 förbunden med ingången I15 på enheten 30 i fig 10 och utgången D2 på enheten 275 via en styrledning 258 med ingången I1 på enheten 252. Utgången D3 på enheten 275 är via en styrledning 286 förbunden med ingången I7 på en- heten 28, medan utgången D4 på enheten 275 är förbunden med en styr- ledning 287 och utgången D5 via en styrledning 288 med ingången 12 på enheten 31. Utgången D6 på enheten 275 är via en styrledning 289 för- bunden med utgången D2 på enheten 30, med ingången I1 på enheten 31 och med ingången I4 på enheten 28. Utgången D7 på enheten 275 är tör- bunden med inmatningsingången på räknaren 284 och utgången D8 med null ställningsingången CLR på räknaren 284. Utgången D9 på enheten 275 är förbunden med aktiveringsingângen EN på räknaren 284 och med aktive- ringsingången EN på avkodaren 290. Ingångarna I1-I4 på väljaren 283 är via styrledningar 291 förbundna med utgången D12 på enheten 30, medan utgången på väljaren 283 är förbunden med ingången på räknaren 284, vars utgång är förbunden med ingången på avkodaren 290.

Utgången D1 på avkodaren 290 är via en styrledning 292 förbun- den med ingången 15 på enheten 28 i fig 10, medan utgången D2 på avko- daren 290 via en styrledning 293 är förbunden med ingången I6 på enhe- ten 28. Utgången D3 på avkodaren 290 är via en styrledning 294 förbun- den med ingången I14 på enheten 30 och med ingången I6 på detektorn 4% Utgången D4 på avkodaren 290 är via en styrledning 295 förbunden med ingången 113 på enheten 30, medan utgången D5 på avkodaren 290 via en styrledning 296 är förbunden med ingången I11 på enheten 30. Utgången 'Vi - a »a . .så nu cm cr: i o;- 38 D6 på avkodaren 290 är via en styrledning 297 förbunden med ingången I10 på enheten 30 och utgången D7 via en styrledning 298 med ingången I12 på enheten 30.

En segment/slinga-räknare 300 består av två binära räknare för vardera 4 bitar, som väljes medelst den logiska nivån hos den fjärde biten i utsignalen från utgången VEC på enheten 27. Biten VEC4 inmatas via en styrledning 301 till ingången SEL på räknaren 300. Räknarens aktiveringsingång är via en styrledning 302 förbunden med utgången D8 på enheten 275. Nollställningsingången på räknaren 300 är förbunden med en styrledning 303 och med utgången D8 på enheten 28 i fig 10. Ut- gången D1 på räknaren 300 är förbunden med ingången I1 på ett utgångs- drivsteg 304 och med ingången på en avkodare 305 för segmenträknetill- stånd. Utgången D2 på räknaren 300 är förbunden med ingången I2 på drivsteget 304, vars aktiveringsingång via ledningen 287 är förbunden med utgången D4 på enheten 275 och vars utgång via en matarledning 306 för 8 bitar är förbunden med ledningen 36 i fig 10. Utgången på avko- daren 305 är via en styrledning 307 förbunden med ingången I9 på enhe- ten 30.

Under drift mottager enheten 28 en första dataklockpuls vid sin ingång I3 och avger en gränsstyrpuls via ledningen 242 till inmat- ningsingången på gränsminnet 240. I beroende härav lagrar detta minne 240 informationen om teckenbildgränslinjen, som tillföres från enheten 12 i fig 1 till dataledningen 241. Ingen ytterligare aktivitet före- kommer inom enheten 29 förrän ledningen 272, som är förbunden med in- matningsingången på enheten 261, övergår till 0-nivå. Under denna vän- teperiod har utgången D8 på enheten 252 1-nivå för aktivering av min- nesenheten 261. När enheten 261 mottager en 0-signal vid inmatnings- ingången lagras denna signal under tiden för de vid ingångarna CK1 och CK2 uppträdande klockpulserna. Vidare övergår utgången D1 på enheten 261 till 1-nivå för aktivering av enheten 252 i och för utlösning av ett avsökningsförlopp. När enheten 252 är aktiverad övergår utgången D8 på denna enhet till 0-nivå i och för avaktivering av minnesenheten 261. Därefter kan ej några ytterligare signaler mottagas, som hänför sig till avsökningsutlösning, på ledningen 272 förrän ledningen 258 mottager en följningsslutsignal.

Under ett avsökningsförlopp inmatas rad- och spalträknetill- stånden hos räknarna 151 och 163 i fig 14b via ledningarna 48 och 50 och inverteraren 250 till komparatorerna 244 och 246. Om radräknetill- ståndet är lika med bottengränsen på ledningen 243 avger komparatorn 244 en 1-puls till ingången I3 på enheten 252. Om den högra gränslinje- ”“d?^rr øh; ..v..\_...1,..m 39 gränsen på teckenbilden, som överföres via ledningen 245, är likvärdig med spalträknetillståndet på ledningen 253, puls till ingången I4 på enheten 252. När et s via ledningarna 155 och 25% avger komparatorn 246 en t radräknetillstånd av 31 uppträder, avger radräknaren 151 en O-pul till ingången I5 på enheten 252. Dessutom avger spalträknaren 163 en 0-puls via ledningarna 168 och 260 till ingången I6 på enheten 252 vid förekomst av ett spalträknetillstånd av 23. Om antingen en 1-nivå upp- träder vid ingången I4 eller en 0-nivå uppträder vid ingången Ib på en heten 252, övergår utgången D6 på enheten till O-nivå i och för in- ställning av väljaren 248 till ingången I1. Dessutom övergår utgången D2 på enheten 265 till 0-nivå för fyllning av räknaren 163 med infor- mationen om vänster gräns, som överföres via dataledningen 247. Om en 1-nivå uppträder vid ingången I3 på enheten 252 eller en 0-nivå upp- träder vid ingången I6 på densamma, avslutat följningsförlopp. Om en omarkerad svart övergår utgången D4 på enheten til 0-nivå för att ange cell med en angränsande vit cell till vänster påträffas under ett av- sökningsförlopp, indikerar detektorn 262 ett markeringstillstånd. vid förekomst av ett markeringstillstånd övergår utgången D3 på enheten 252 till O-nivå för utlösning av ett gränslinjeföljningsförlopp. Vida- re fylles begynnelsepunktregistret 251 med de aktuella rad- och spalt- räknetillstånden, medan utgången D1 på enheten 265 övergår till O-nivå i och för inställning av skrivaktiveringsingången på enheten 32. Där- efter inmatas en 1-signal till det lagringsställe i enheten 32 som an- ges genom de aktuella rad- och spalträknetillstånden.

Efter avslutad gränslinjeföljning övergår ingången Il på enhe- ten 252 till 1-nivå. I beroende härav övergår utgången D5 på enheten 252 till 1-nivå, medan utgångarna D6 och jaren 248 är sålunda inställd till sina ingångar I2 och 13 och övergå utgångarna D2 och D3 på enheten 265 till 0-nivå för matning av utsign len från väljaren 248 till räknarna 151 och 163 i fig 14b. Därefter fortsätter avsökningen från det sista markeringstillståndet, som ange 262. Medan avsökningen fortsätter från rad till rad och D? övergår till O-nivå. Väl- av detektorn från spalt till spalt, övergår utgångarna D1 och D2 på enheten 252 ti O-tillstånd för framstegning av rad- och spalträknarna.

Såsom redan framhållits sker särdragsalstringen under tre gränslinjeföljningsförlopp. Under det första följningsförloppet detek teras och lagras inflektionspunkter, gränslinjevektorer, lutningsmede värden, ett periferivärde och de högsta och minsta rad- och spalträkn tillstånden. Under den andra gränslinjeföljningen uttunnas bildbegrän ningslinjen till en bild med en bredd av 1 cell. Vidare detekteras tvflåf -gfjfïgttlxjpx g171s9ss-a 40 bildändarna och registreras deras platser. Under den tredje följningen ordnas de streckändar som detekterats under det andra följningsförlop- pet vertikalt och bestämmes deras riktningar.

Ingången EN1 på den i fig 17b visade enheten 275 inställes och ingången EN2 på samma enhet övergår till 0-nivå under det första följ- ningsförloppet. Samtidigt härmed avges en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 285, varvid denna puls bildar en syn- kroniseringspuls för enheten 30 enligt beskrivningen nedan. Enheten 275 inträder sedan i ett väntetillstånd, tills teckenbilden i minnesplan- enheterna 33-35 blivit uttunnade till en bildbredd av 1 cell. Därefter övergår ledningarna 276 och 277 till O-nivå,och avger enheten 275 en puls med varaktigheten 110 nanosekunder från utgången D8 synkront med framkanten på 0-övergången på ledningen 277 i och för nollställning av räknaren 288. Efter en klockperiod av 110 nanosekunder matas en and- ra puls med varaktigheten 110 nanosekunder till utgången D9 på enhe- ten 275 i och för aktivering av räknaren 284.

Om ledningen 282 har 1-nivå vid den tidpunkt då övergången D8 på enheten 275 övergår till O-nivå, avger enheten 275 en 0-puls till ledningen 288 i och för förinställning av minnesenheten 31 till det binära talet 63. Till följd av detta tal placeras fyllningsförloppet på det ställe i särdragsminnet där teckenbilden i minnesplanenheterna 33-35 skall inmatas. Vid sin aktivering räknar räknaren 284 med klock- frekvensen av 9 MHz. Under de första fyra räknetillstånden övergår ut- gången D1 på avkodaren 290 till 0-nivå för inmatning av minimumkoordi- naterna för teckenbilden, som lagras i enheten 28, till minnesenheten 31. Vid förekomst av ett räknetillstånd av 2 övergår utgången D1 på räknaren 284 till O-nivå och utgången D2 på räknaren till 1-nivå. En- heten 275 avger dessutom en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 289 i och för lagring av minimumkoordinaterna, som me- delst signalen på ledningen 292 adresserats till minnesenheten 31. Un- der tidsperioden mellan det binära räknetillståndet 4 och det binära räknetillståndet 7 övergår utgången D2 på avkodaren 290 till O-nivå för att få tillträde till de i enheten 28 lagrade maximumkoordinater- na. Vid förekomst av ett binärt räknetillstånd av 6 avger enheten 275 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 289 iöx lagring av maximumkoordinaterna i minnesenheten 31. Mellan de binära räknetillstånden 8 och 11 reducerar avkodaren 290 ledningen 294 till 0-nivå för att få tillträde till periferivärdet vid detektorn 49. Vid förekomst av ett binärt räknetillstånd av 10 övergår utgången D1 på räknaren 284 åter till O-nivå och utgången D2 på räknaren till 1-nivå. '7713955-8 41 Därefter avger enheten 275 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekun- der till ledningen 289 för lagring av periferivärdet i minnesenheten 31. Mellan de binära räknetillstånden 12 och 15 övergår utgången U4 på avkodaren 290 till 0-nivå för att få tillträde till informationen om skillnadsvektor och inflektionsräknetillstånd,som lagras i enheten 30.

Vid förekomst av ett räknetillstånd av 14 övergår utgången D1 på räk- naren 284 till O-nivå och utgången D2 till 1-nivå. Härvid avger enhe- ten 275 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 28 för lagring av skillnadsvektorn och inflektionsräknetillståndet i min- nesenheten 31. Mellan de binära räknetillstånden 16 och 19 övergår ut- gången D5 på avkodaren 290 till O-nivå för att få tillträde till infor mation om streckändar och ackumulerad inflektionspunktinformation, som lagras i enheten 30. Vid förekomst av ett räknetillstând av 18 övergår utgångarna D1 och D2 på räknaren 284 till O-nivå respektive 1-nivå.

Därefter avger enheten 275 en 0-puls till ledningen 289 för lagring av dessa informationer i minnesenheten 31. Efter räknetillståndet 19 av- kodar avkodaren 290 var fjärde klockpuls. Vid förekomst av var tredje klockpuls alstrar enheten 275 vidare en 0-puls för ledningen 289 i och för ökning av adressinsignalen till minnesenheten 31 för lagring av samtliga ettor i densamma.

När ledningen 36 ej möjliggör tillträde, såsom skulle vara fallet när utgångarna D1-D7 på avkodaren 290 samtliga har 1-nivå, an- tar ledningen högimpedanstillstånd, vilket beskrivits tidigare med ledning av fig 14a och 14b. Vidare bibringas ledarna i ledningen 36 1-nivå, när den befinner sig i detta högimpedanstillstånd. Samtliga logiska ettor inmatas därför till minnesenheten 31, om minnesinmatning utlöses under detta högimpedanstillstånd.

Vid förekomst av ett räknetillstånd av 32 övergår utgången D8 på avkodaren 290 till 0-nivå. I beroende härav avkänner enheten 275 ledningen 280 i och för detektering av från noll avvikande streckände- räknetillstånd. Om ledningen 280 har 1-nivå, som anger att det i enhe- ten 30 lagrade streckänderäknetillståndet är 0, fortsätter räknaren 28 att räkna på förut beskrivet sätt, tills den når ett räknetillstånd av 64. Om ett från noll avvikande räknetillstånd avkännes på ledningen 28 övergår utgången D1 på enheten 275 till 1-nivå för att ange att minnes enheten 31 blivit fylld. Enheten 30 övergår därefter till nästföljande särdragsavledningsförlopp. Medan räknaren 284 fortsätter att räkna mel lan binära räknetillstånden 32 och 64, avkodas förekomsten av vart fjärde räknetillstånd av avkodaren 290 enligt ovan. Vidare avges en 0-puls till ledningen 289 vid förekomst av vart tredje räknetillständ. . h _v7139ss-a 42 Ådressen till minnesenheten 31 ökas sålunda och samtliga logiska ettor inmatas till de angivna lagringsställena. När räknaren 284 räknat till 64 under ett tillstånd med ett streckändetillstånd av 0, övergår ut- gången D3 på räknaren till 1-nivå. Härvid avger enheten 275 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 285 för att ange att inmatningsförloppet för minnesenheten 31 blivit avslutat.

Begränsningslinjen för den i minnesplanenheterna 33-35 lagrade teckenbilden har sålunda blivit följd och begynnelseuttunning har skett. Under nästföljande gränslinjeföljning uttunnas teckenbilden till en streckbredd av en cell och är enheten 275 overksam. Vid ut- tunning av teckenbilden till bredden av ett enda streck och detekte- ring av platsen för samtliga streckändar som uppträder i teckenbilden, övergår ledningen 277 till 0-nivå. Sedan det andra gränslinjeföljnings förloppet avslutats övergår utgången D1 på enheten 275 till 1-nivå.

Därefter påbörjas ett tredje följningsförlopp, såsom anges genom led- ningen 276 vid 1-nivå. När streckändarna, som lokaliserats under det I andra följningsförloppet, påträffas under det tredje följningsförlop- pet, avkänner enheten 275 ledningen 281. Om ledningen 281 har iL-nivå, som anger att en streckände är giltig, övergår utgångarna D3 och D6 på enheten 275 till 0-nivå. I beroende av O-nivån på ledningen 286 erhål- les tillträde till begynnelsepunktkoordinaterna för streckänden som lagras i enheten 28. I beroende av 0-pulsen på ledningen 289 lagras begynnelsepunktkoordinaterna i minnesenheten 31. Detta förlopp uppre- pas för varje streckände som påträffas under det tredje följningsför- loppet. I Sedan begynnelsepunktkoordinaterna för varje streckände i tec- kenbildens begränslinje lagrats i minnesenheten 31, övergår ledningen 278 till 0-nivå. Dessutom övergår ledningen 279 till 1-nivå för att ange att varje streckände blivit följd och att begynnelsepunkten för varje streckände blivit lagrad i minnesenheten 31. I beroende härav följer enheten 275 ledningens 279 nivåövergång för aktivering av räk- Ut- signalen från utgången D9 är fördröjd en klockpuls och inmatas till- naren 284 genom höjning av utgången D9 på denna enhet till 1-nivå. sammans med utsignalen från utgången D7 i och för fyllning av räknaren 284 med utsignalen DOUT från väljaren 283. Utsignalen från denna välja- re har fast värde, om antalet detekterade giltiga streckändar är lika med eller större än fem, såsom anges genom utgången D1 på väljaren. Om antalet giltiga streckändar understiger fem, tillföras räknaren 284 det på ledningen 291 uppträdande streckänderäknetillståndet plus ett binärt räknetillstånd av 36. '7713955-'8 43 Ett räknetillstånd av 32 efterföljes av en tidsperiod som är likvärdig med fyra gånger antalet streckänderäknetillstånd, som anges genom ledningen 291. Under denna tidsperiod erhålles ej tillträde till någon information och lagras ej heller någon information i minnesenhe- ten 31. Vid nästföljande binära räknetillstând fortsätter avkodaren 290 på ovan beskrivet sätt, d'vs vart fjärde räknetillstând avkodas och ledningen 289 övergår till O-nivå för vart tredje räknetillstånd för framstegning av minnesenheten 31 och för lagring av logiska ettor på det angivna minnesstället. Efter förekomsten av ett räknetillstånd av 54 övergår utgången D6 på avkodaren 290 till 0-nivå under tidsperioden som omfattar binära räknetillstånd av 56 och 59. Vid förekomst av ett räknetillstånd av 58 övergår dessutom utgången D6 på enheten 275 till 0-nivå i och för framstegning av minnesenheten 31 och lagring på det angivna minnesstället av informationen om streckänderäknetillstånd som lagras i enheten 30. Under tidsperioden, som omfattar de binära räkne- tillstånden 60 och 63, övergår utgången D7 på avkodaren 290 till 0-nivå. Dessutom övergår utgången D6 på enheten 275 till 0-nivå vid förekomst av ett binärt räknetillstånd av 62. Härigenom erhålles till- träde till den i enheten 30 lagrade streckändeinformationen, som lag- ras i minnesenheten 31. Vid förekomst av ett räknetillstånd av 64 övergår utgången D3 på räknaren 284 till 1-nivå. I beroende härav av- ger enheten 275 en 1-puls till ledningen 258 för att ange att det tredje följningsförloppet blivit avslutat. Därefter utlöses ett av- sökningsförlopp från det sist angivna markeringstillståndet.

Efter slutet av ett avsökningsförlopp med hänsyn till den i minnesplanenheterna 33-35 lagrade teckenbilden övergår ledningen 267 till 0-nivå under en tid av 110 nanosekunder. Signalen lagras under 110 nanosekunder i enheten 275 och avges därefter till ledningen 287.

Samtidigt med ledningens 267 övergång övergår ledningen 289 till O- nivå för en tid av 110 nanosekunder. Drivenheten 304 aktiveras medelst signalen på ledningen 287,och räknarens 300 räknetillstånd med hänsyn till segment och slinga inmatas via ledningen 306 till den i fig 10 visade ledningen 36. Vid förekomst av en 1-signal på ledningen 303 från enheten 28 i fig 10 nollställes räknaren 300. Om ledningen 302 från utgången D8 på enheten 275 övergår till 0-nivå under den tid då ledningen 301 har 1-nivå, framstegas den i enheten 300 ingående seg- menträknaren. Om ledningen 301 har 0-nivå under den tid då ledningen 302 har 0-nivå, framstegas den i enheten 300 ingående slingräknaren.

Utsignalen från segmenträknaren i enheten 300 tillföres avkodaren 305, vars utsignal anger förekomsten av ett segmenträknetillstånd av 0.

“Egg annu-W; 7713955-ß 44 Fig 18 visar ett logiskt flödesdiagram över verkningssättet för den logiska enheten 252 i fig 17a för rasteravsökning.

Tillträde sker till ett logiskt steg 330, från vilket förflytt- ning sker till ett logiskt steg 331 med det logiska tillståndet noll.

Vid steget 331 undersökes för att avgöra om ett styrlåssteg för sling- avsökning är inställt. Om så är fallet sker förflyttning från steget 331 till ett logiskt steg 332 med det logiska tillståndet ett. Om lås- steget ej är inställt, sker emellertid förflyttning från steget 331 till ett logiskt steg 333, där utgången D1 på minnesenheten 261 avkän- nes med hänsyn till en 1-nivå. Om en 1-nivå ej detekteras sker för- flyttning från steget 333 för återinträde i steget 331. Om en 1-nivå detekteras sker emellertid förflyttning från steget 333 till ett lo- giskt steg 334, där låssteget inställes. Från steget 334 sker förflytt- ning till steget 332 med 1-tillståndet. Vid steget 332 avkännes led- ningen 259 med hänsyn till en logisk O-nivå, vilket anger att ett rad- räknetillstånd av 31 uppträtt. Om ett radräknetillstånd av 31 detekte- ras sker förflyttning från steget 332 till ett logiskt steg 335, där låssteget återställes. Från steget 335 sker förflyttning till ett lo- giskt steg 336 där en operationslutsignal avges till ledningen 267.

Hela den i minnesplanenheterna 33-35 lagrade teckenbilden har sålunda blivit avsökt och samtliga särdrag hos teckenbilden har detekterats.

Från steget 336 sker förflyttning för återinträde i steget 331 med 0- tillståndet.

Om ett radräknetillstånd av 31 ej detekteras vid steget 332 sker förflyttning från steget 332 till ett logiskt steg 337, där detta räknetillstånd jämföres med informationen om bottenteckengränsen, som tillförts från enheten 12 i fig 1. Om radräknetillständet överstiger denna bottengräns sker förflyttning från steget 337 till steget 335, där det logiska beslutsförloppet fortsätter, såsom beskrivits tidigare.

Om radräknetillståndet är mindre än eller lika med bottengränsen sker emellertid förflyttning från steget 337 till ett logiskt steg 338 med ett logiskt tillstånd 2. Vid steget 338 avkännes utgången på spalt- räknaren 163 i och för detektering av ett räknetillstånd av 23. Om ett dylikt räknetillstånd detekteras sker förflyttning från steget 338 till ett logiskt steg 339, där informationen om bildens vänstra gräns- linjegräns lagras i spalträknaren. Från steget 339 sker förflyttning till ett logiskt steg 340, där radräknaren 151 framstegas. Därefter sker förflyttning från steg 340 för återinträde i steget 331. Om ett räknetillstând av 23 ej detekteras vid steget 338 sker förflyttning från detta steg till ett logiskt steg 341, där spalträknetillståndet 7713955-8 45 jämföres med den högra bildgränsen. Om spalträknetillståndet översti- ger den högra gränsen sker förflyttning från steget 341 till steget 339, där det logiska beslutförloppet fortsätter på tidigare beskrivet sätt. Om spalträknetillståndet är mindre än eller lika med den högra gränsen sker emellertid förflyttning från steget 341 till ett logiskt steg 342, där utgången på detektorn 262 i fig 1%1avkännes med hänsyn till ett markeringstillstånd. Om något markeringstillstånd ej detekte- ras sker förflyttning från steget 342 till ett logiskt steg 343, där spalträknaren framstegas. Från steget 343 sker förflyttning i och för återinträde i steget 331. Om något markeringstillstånd detekteras vid steget 342 sker emellertid förflyttning till ett logiskt steg 344, där en O-puls avges till ledningen 266 i och för igångsättning av ett följningsförlopp. Dessutom lagras gränslinjekoordinaterna, där marke- ringstillståndet uppträtt, i det i fig 17a visade begynnelsepunktre- gistret 251. Vidare lagras en logisk etta på lagringsstället i minnes- enheten 32, som anges genom rad- och spalträknetillstånden. Från ste- get 344 sker förflyttning till ett logiskt steg 345 med ett logiskt tillstånd av 3. Vid steget 345 avkännes ledningen 258 i och för detek- tering av ett tillstånd som avser avslutad följning. Om någon signal ej detekteras kvarstår det logiska beslutsförloppet i ett väntetill- stånd tills en följningsslutsignal uppträder. Vid denna tidpunkt sker förflyttning från steget 345 till ett logiskt steg 346, där de i re- gistret 251 lagrade koordinaterna för markeringstillståndet blir åt- komliga medelst väljaren 248. Från steget 346 sker förflyttning för återinträde i det logiska tillståndet noll vid steget 331.

Fig 19 visar ett logiskt flödesdiagram över verkningssättet för den i fig 17b visade logiska enheten 275 för styrning av särdrags- lagring.

Inträde sker vid ett logiskt steg 390, från vilket förflyttnir sker till ett logiskt steg 391. Vid detta steg avkännes ingången EN3 på enheten 275 med hänsyn till en logisk 1-nivå. Om en logisk 1-nivå detekteras sker förflyttning från steget 391 till ett logiskt steg 392 där ingången EN1 på enheten 275 avkännes med hänsyn till en logisk 1- nivå. Om en 1-nivå detekteras vid steg 392 sker förflyttning till ett logiskt steg 393a, där en 1-puls avges till ledningen 295. Härigenom meddelas den i fig 10 visade logiska enheten 30 för gränslinjesökning och streckändestyrning att ett matningsförlopp för minnesenheten 31 blivit avslutat. Från steget 393a sker förflyttning till ett logiskt steg 393b, där utgången D1 på väljaren 283 avkännes för detektering ai ett streckänderäknetillstånd som är lika med eller större än 5. Om poon QUÅÜTY 7713955-8 46 detta räknetillstånd är större än eller lika med 5 sker förflyttning från steget 393b för återinträde i steget 391. Om räknetillståndet är mindre än 5 sker emellertid förflyttning från steget 393b till ett lo- giskt steg 393c, där ingången I7 på enheten 275 avkännes i och för de- tektering av en O-nivå, som anger att en ogiltig streckände blivit de- tekterad. Om O-nivå föreligger sker förflyttning från steget 393c i och för återinträde i steget 391. Om O-nivå ej föreligger sker emeller- tid förflyttning från steget 393c till ett logiskt steg 393d, där ut- gången D3 på enheten 275 övergår till O-nivå. Härigenom meddelas enhe- ten 28 i fig 10 att koordinaterna för en streckände, som blivit följd, skall lagras i minnesenheten 31. Från steget 393d sker förflyttning till ett logiskt steg 393e, där utgången D6 på enheten 275 reduceras till 0-nivå i och för lagring av streckändekoordinaterna på ledningen 36 i minnesenheten 31. Från steget 393e sker förflyttning för återin- träde i steget 391, där det logiska beslutsförloppet fortsätter på ti- digare beskrivet sätt.

Om någon logisk 1-nivå ej detekteras vid steget 392 sker för- flyttning från detta steg till ett logiskt steg 394 för nollställning av räknaren 284. Fråisteget 394 sker förflyttning till ett logiskt steg 395 för avkänning av ingången I8 på enheten 275 och detektering av en logisk 1-nivå, som anger ett segmenträknetillstånd av 0. Om ett räknetillstånd av O detekteras sker förflyttning från steget 395 till ett logiskt steg 396 för inmatning till minnesenheten 31 av ett binärt tal 63. Från steget 396 sker förflyttning till ett logiskt steg 397 med ett logiskt tillstånd av 1. Om segmenträknetillståndet ej är lika med 0 vid steget 395 fortsätter logiken direkt till det logiska till- ståndet 1. Vid steget 397 aktiveras räknaren 284 och sker förflyttning till ett logiskt steg 398, där ingången I5 på enheten 275 avkännes för detektering av en 1-nivå som anger att ett streckändetillstånd av noll uppträtt. Om en 1-nivå detekteras vid steget 398 sker förflyttning till ett logiskt steg 399, där utgången D3 på räknaren 284 avkännes för de- tektering av en 1-nivå, som anger att ett räknetillstånd av 64 upp- trätt. Om detta räknetillstånd uppträtt sker förflyttning från steget 399 till ett logiskt steg 400 för matning av en 1-puls till ledningen 285, för att ange att ett inmatningsförlopp för minnesenheten 31 bli- vit avslutat. Från steget 400 sker förflyttning för återinträde i ste- get 391.

Om något annat räknetillstånd än 64 detekteras vid steget 399 sker förflyttning från steget 399 till ett logiskt steg 401, där ut- gângarna D1 och D2 på räknaren 284 avkännes för detektering av ett 771395543 47 minnesinmatningstillstånd. Om utgången D1 har 1-nivå och utgången D2 0-nivå, existerar ett dylikt tillstånd och sker förflyttning från ste- get 401 till ett logiskt steg 402 för lagring av särdragsinformatio- nerna som uppträder på ledningen 36 i minnesenheten 31. Från steget 402 sker förflyttning för återinträde i steget 397. Om ett streckände~ räknetillstånd av noll ej föreligger vid steget 398 sker förflyttning från detta steg till ett logiskt steg 403, där utgången D8 på avkoda- ren 290 avkännes med hänsyn till en indikering att ett räknetillstånd av 32 uppträtt. Om så är fallet sker förflyttning från steget 403 till steget 400. Om ett räknetillstånd av 32 ej uppträtt sker emellertid förflyttning från steget 403 till steget 401, där det logiska besluts- förloppet fortsätter på beskrivet sätt. Om en 1-nivå ej detekteras vid steget 391 sker förflyttning från steget 391 till ett logiskt steg 404 där ingången I4 på enheten 275 avkännes med hänsyn till en 1-nivå. Om någon sådan nivå ej föreligger sker förflyttning från steget 404 för återinträde i steget 391. Men om en logisk 1-nivå detekteras har samt- liga gränslinjeföljningar av den i enheterna 33-35 lagrade teckenbildm blivit genomförda och sker förflyttning från steget 404 till ett lo- giskt steg 405, där ingången EN3 på enheten 275 avkännes med hänsyn till en 1-nivå. Om någon 1-nivå ej detekteras sker förflyttning från steget 405 till ett logiskt steg 406, där en 1-puls avges till led- ningen 258 för att för enheten 30 i fig 10 ange att följningsförloppet är genomfört. Från steget 406 sker förflyttning för återinträde i ste- get 391.

Om ingången EN3 på enheten 275 blivit inställd sker förflytt- ning från steget 405 till ett logiskt steg 407, där streckänderäknaren i enheten 30 avkännes med hänsyn till ett räknetillstånd som är större än eller lika med 5. Om ett räknetillstånd mindre än 5 detekteras sker förflyttning från steget 407 till ett logiskt steg 408 för tillförsel till räknaren 284 av ett värde som är likvärdigt med ett räknetillstån av 32 plus fyra gånger det aktuella streckändetillståndet. Från steget 408 sker förflyttning till ett logiskt steg 409 med det logiska till- ståndet 1. Om ett räknetillstånd större än eller lika med 5 detekteras vid steget 407 sker förflyttning från steget 407 till ett logiskt ste< 410, där räknaren 284 tillföres ett binärt värde av 52. Från steget 410 sker Jörllyttning till steget 409 l och för aktivering av räknaier 284. Från steget 409 sker förflyttning till ett logiskt steg 411, där utgången DB på avkodaren 290 avkännes i och för detektering av en 0-nivå som anger att ett räknetillstånd av 32 uppträtt. Om en 0-nivå detekteras sker förflyttning från steget 411 till ett logiskt steg 41; XT! _PC>CjB_cñJPñJ 171zsss~a 48 för utmatning av en 1-puls till ledningen 258 för att ange att följ- ningsförloppen blivit avslutade. Den logiska 1-pulsen anger vidare att särdragsinformationerna, som uppträder på ledningen 36, tillförts min- nesenheten 31. Från steget 412 sker förflyttning för återinträde i steget 391, där det logiska beslutsförloppet fortsätter. Om någon 0- nivå ej detekteras vid steget 411 sker förflyttning från detta steg till ett logiskt steg 413, där ingångarna D1 och D2 på räknaren 284 avkännes i och för detektering av ett minnesinmatningstillstånd. Om utgången D1 har 1-nivå och utgången D2 Ö-nivå existerar ett dylikt inmatningstillstånd och sker förflyttning från steg 413 till ett lo- giskt steg 414, där särdragsinformationerna på ledningen 36 lagras i minnesenheten 31. Från steget 414 sker förflyttning för återinträde i steget 409. Om något minnesinmatningstillstånd ej detekteras vid ste- get 413 sker förflyttning från detta steg för återinträde i steget 409, där det logiska beslutsförloppet fortsätter på beskrivet sätt.

Fig 20a-20c visar ett funktionellt blockschema för den i fig 10 visade logiska enheten 30 för gränslinjesökning och streckände- styrning.

Ingången I1 på enheten 420 för styrning av gränslinjeföljning är enligt fig 20a via en styrledning 421 förbunden med utgången DB på den i fig 10 visade enheten 29. Ingången I2 på enheten 420 är via en styrledning 422 förbunden med utgången D4 på enheten 29 och med in- gången I9 på en logisk enhet 423 för utmatningsstyrning. Ingången I3 på enheten 420 är via en styrledning 424 förbunden med utgången D13 på enheten 27 i fig 10 för vektorstyrning. Ingången I4 på enheten 420 är via en styrledning 425 förbunden med utgången D18 på enheten 29, medan ingången I5 på enheten 420 är förbunden med en styrledning 426.

Ingången I6 på enheten 420 är förbunden med en styrledning 427 och in- gången I7 via en styrledning 428 med utgången D1 på detektorn 49. In- gången I8 på enheten 420 är förbunden med en styrledning 429 och åter- ställningsingången på enheten 420 via en styrledning 430 med utgången D3 på enheten 20 i fig 10. Ingången CK1 på enheten 420 är förbunden med ledningen 45, som överför en klocksignal med varaktigheten 110 na- nosekunder, som matas via en inverterare 431 till enhetens klockingånç CK2. Utgångarna D1~D10 på enheten 420 är förbundna med var sin av styrledningarna 432-441. Ingången I1 på enheten 423 är förbunden med en dataledning 442 för 15 bitar och ingången I2 på enheten 423 med en dataledning 443 för 5 bitar. Ingången I3 på enheten 423 är förbunden med en dataledning 444 för 6 bitar och ingången I4 på enheten 423 med en dataledning 445 för 4 bitar. Ingången I5 på enheten 423 är förbun- 7713955-8 49 Hem med en dataledning 446 för 5 bitar och ingången I6 med en dataled- ning 447 för 5 bitar. Ingången I7 på enheten 423 är via en styrlednin< 448 förbunden med ledningen 54 och ingången IB på enheten 443 via en styrledning 449 med utgången D3 på enheten 29. Ingången I9 på enheten 423 är förbunden med styrledningen 422. Ingângen 110 på enheten 423 är via en styrledning 450 förbunden med utgången D5 på enheten 29, medan ingången I11 på drivsteget 423 via en styrledning 451 är för- bunden med utgången D6 på enheten 29. Ingången 112 på enheten 423 är förbunden med en styrledning 452 och aktiveringsingången på enheten 423 med en styrledning 453.

Enligt fig 20b är ingången I1 på en jämförelseenhet 454 för- bunden med styrledningen 433 och ingången I2 på enheten 454 med en styrledning 421. Ingången I3 på enheten 454 är förbunden med utgången D1 på en logisk enhet 455 för streckändestyrning och med styrledninge 453. Klockingången på enheten 454 är förbunden med styrledningen 45, med klockingången på en logisk enhet 456 för styrning av streckände- räknare och minnet och med klockingången på enheten 455. Ingången RES! för minnesåterställning på enheten 454 är förbunden med styrledningen 430 och med återställningsingången på enheten 455. Aktiveringsingånge på enheten 454 är förbunden med utgången D1 på enheten 456 och ingång en RESC för räknaråterställning på enheten 454 är förbunden med ut- gången D2 på enheten 456. Utgången D1 på enheten 454 är förbunden med styrledningen 429 och utgångarna D2 och D3 på samma enhet med ingång- arna I1 och I2 på enheten 455. Utgångarna D4-D7 på enheten 454 är för bundna med ingångarna I1-I4 på en logisk jämförelseenhet 457 för streckändeminne. Ingången I1 på enheten 456 är via en styrledning 458 förbunden med utgången D4 på den i fig 10 visade enheten 27. Ingången I2 på enheten 456 är via en styrledning 459 förbunden med utgången D3 på enheten 27, medan ingången I3 på samma enhet 456 är förbunden med styrledningen 436. Ingångarna I4-I6 på enheten 456 är förbundna med utgångarna D4-D6 på enheten 455, medan utgången D3 på enheten 456 är förbunden med aktiveringsingången på enheten 457. Aktiveringsingången på enheten 455 är förbunden med styrledningen 439, medan ingångarna I3 och I4 pâ enheten 455 är förbundna med utgångarna D1 och D2 på en- heten 457. Ingången I5 på enheten 455 är förbunden med styrledningen 425, medan utgångarna D2 och D3 på enheten 455 är förbundna med styr- ledningarna 426 och 427. Ingången I5 på enheten 457 är förbunden med ledningen 48 i fig 10 och ingången I6 på denna enhet är förbunden med ledningen 50. Utgången D3 på enheten 457 är förbunden med ledningen 447 och utgången D4 med ledningen 446. 7713955-'8 50 F Enligt fig 20c är íngångarna I1-I6 på en logisk enhet 460 för vektorjämförelse via en ledning 54 förbundna med utgången VEC på den logiska enheten 27 för vektorstyrning. Ingângarna I1-I3 på enheten 460 är vidare förbundna med ingångarna I1-I3 pâ ett inflektionsminne 461 för 3 bitar. Ãterställningsingången på minnet 460 är förbunden med återställningsingången på minnet 461, med återställningsingången RES2 på enheten 462, med återställningsingången på ett skiftregister 463 för 15 bitar, med âterställningsingången RES1 på en räknare 464 för streckändeskillnad och inflektionspunkter och med styrledningen 432.

Inmatningsingången på enheten 460 är förbunden med utgången D1 på en- heten 462 och utgången D1 med ledningen 443, medan utgångarna D2 och D3 på enheten 460 är förbundna med ingångarna I1 och I2 på enheten 462. Utgången D4 på enheten 460 är förbunden med ingången I9 på enhe- ten 462. Inmatningsingången på minnet 461 är förbunden med utgången D2 på enheten 462, medan utgångarna D1-D3 på minnet 461 är förbundna med ingångarna I1-I3 på skiftregistret 463, vars utgång i sin tur är förbunden med ledningen 442.

Ingången I3 på enheten 462 är via en styrledning 465 förbunden med utgången D1 på enheten 27 i fig 10, medan ingången I4 på enheten 462 via en styrledning 466 är förbunden med utgången D7 på enheten 29 och ingången I5 med styrledningen 440. Ingången I6 på enheten 462 är förbunden med styrledningen 436 och ingången I7 med styrledningen 425, medan ingången I8 på enheten 462 via en styrledning 467 är förbunden med utgången D2 på enheten 27. Klockingången på enheten 462 är för- bunden med ledningen 45 och med klockingången på enheten 464. Äter- ställningsingången RES1 på enheten 462 är förbunden med styrledningen 430 och med återställningsingången RES2 på enheten 464. Utgången D3 på enheten 462 är förbunden med aktiveringsingången EN2 på enheten 464 och utgången D4 med aktiveringsingången EN3 på samma enhet. Utgången D5 på enheten 462 är förbunden med klockingången på skiftregistret 463 och utgången D6 med styrledningen 452, medan utgången D7 på enheten 462 via en styrledning 468 är förbunden med ingången I1 på särdrags- minnet 31, med utgången D18 på enheten 29 och med ingången I4 på en- heten 28 i fig 10. Aktiveringsingången EN1 på enheten 464 är förbunden med styrledningen 434, medan utgången D1 pâ enheten 464 är förbunden med ledningen 444 och utgången D2 med ledningen 445.

Under drift uppträder en 0-puls på ledningen 421, som sträcker sig till ingången I1 på enheten 420, varvid denna 0-puls bildar en or- der från enheten 29 att påbörja ett följningsförlopp. Synkront med 0-pulsen på ledningen 421 avges en 0-puls från enheten 420 till led- ' nu: -f- 7713955-8 51 Eingen 432 för återställning av enheten 460, enheten 461, enheten 462, skiftregistret 463 och enheten 464. Vid förekomst av bakkanten på 0-pulsen på ledningen 421 övergår utgången D3 på enheten 420 till 1- nivå och utgången D6 till 0-nivå i och för aktivering av enheten 27.

Härigenom utlöses en första gränslinjeföljning omkring den i minnes- planenheterna 33-35 lagrade teckenbilden. Efter slutet av följnings- förloppet avger enheten 27 en 1-puls till ledningen 424. I beroende härav avkänner enheten 420 ledningen 428 i och för detektering av förekomst av ett teckensegment. Om ledningen 428 har O-nivå, är det tidigare följda teckensegmentet alltför litet för att bilda ett gil- tigt teckensegment eller teckenstycke. I detta fall övergår utgången D3 på enheten 420 till 0-nivå. Dessutom avges en 1-puls till ledninger 441 för att för enheten 29 ange att ett följningsförlopp blivit avslu- tat. Men om ledningen 428 vid avkänning har 1-nivå övergår utgången D; på enheten 420 från en 1- till en 0-nivå, medan utgången D4 övergår från en O- till en 1-nivå och en 1-puls med varaktigheten 110 nanose- kunder avges till ledningen 434 för utlösning av en andra följning av den i enheterna 33-35 lagrade teckenbilden. Under det andra följnings förloppet uttunnas teckenbilden till en streckbredd av en cell. Efter avslutning av det andra följningsförloppet avger enheten 27 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 424 för att signa- lera slutet av gränslinjesökningen. Synkront med bakkanten på 1-pulse på ledningen 424 övergår utgången D4 på enheten 420 till en O-nivå.

Därefter lagras den under föregående följningsförlopp detekterade sär dragsinformationen i särdragsminnet 31. Efter slutet av minnesfyll- ningen avger enheten 29 en 1-puls med varaktigheten 11O nanosekunder till ledningen 425 för att signalera slutet av fyllningsförloppet.

Synkront med bakkanten på pulsen på ledningen 425 övergår utgången D7 på enheten 420 från 0- till 1-nivå. Dessutom avkännes ledningen 429 av enheten 420 och övergår utgången D4 på enheten 420 till O-nivå, om en 1-signal detekteras. Dessutom avges en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 441 för att signalera slutet av följ- ningsförloppet. Om ledningen 429 har O-nivå vid avkänning, anges emel lertid förekomst av streckändar. I detta fall övergår utgången D3 på enheten 420 från O- till 1-nivå och utgången D8 på enheten 420 från 1- till 0-nivå. Vidare avges en O-puls med varaktigheten 110 nanose- kunder till ledningen 433.

En övergång från 1- till O-nivå på ledningen 439 utlöser ett vertikalt ordnande av de detekterade streckändarna. Vid slutet av detta ordnande inställes radräknaren 151 och spalträknaren 163 och P00* Qüm i 7713955-8 52 ßch tillhörande styrenhet 28 för att ange koordinaterna för streck- änden med maximal vertikal höjd eller lägsta radnummer. Därefter av- ges en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder från enheten 455 till styrledningen 426. Synkront med bakkanten på pulsen övergår ledningen 439 från 0- till 1-nivå, varvid utgången D6 på enheten 420 110 nano- sekunder efter bakkanten på 1-pulsen på ledningen 426 övergår från 1- till 0-nivå. Vid denna tidpunkt utlöser enheten 27 följning av en första av de streckändar som detekterats under tidigare följningsför- lopp. Vid slutet av varje streckändeföljning avger enheten 27 en 1- puls med varaktigheten 110 nanosekunder via ledningen 424 till in- gången I3 på enheten 420. Vid förekomst av bakkanten på 1-pulsen på ledningen 424 övergår utgången D6 på enheten 420 från O- till 1-nivå.

Samtidigt härmed övergår utgången D7 på enheten 420 från 1- till 0- nivå. Om den följda streckänden är giltig, vilket bestämmes av enhe- ten 29, lagras streckändens begynnelsepunkt i särdragsminnet 31.

Efter avslutad minnesfyllning avges en 1-puls med varaktighe- ten 110 nanosekunder till ledningen 425 från enheten 29 för att ange att fyllningsförloppet avslutats. Pulsen uppträder synkront med den till ledningen 438 matade 0-pulsen. Efter en tid av 110 nanosekunder efter bakkanten på 1-pulsen på ledningen 425 övergår utgången D8 på enheten 420 från 1- till 0-nivå för att ange följning av nästföljande vertikala stoppände. Om inga ytterligare stoppändar blivit detekterade avger emellertid enheten 455 en 1-puls med varaktigheten 110 nanose- kunder till ledningen 427. I beroende härav övergår utgången D8 på enheten 420 från 0- till 1-nivå. Synkront härmed övergår utgångarna D3 och D4 på enheten 420 till 0-nivå. Vidare avges en 1-puls med var- aktigheten 110 nanosekunder till ledningen 441 för att ange slutet av ett följningsförlopp. Under föregående följningsförlopp övergår ut- gången D9 på enheten 420 från 1- till 0-nivå, när tre villkor uppfyl- les, nämligen när utgången D3 på enheten har 1-nivå, när utgången D4 har 0-nivå och utgången D6 även 0-nivå. Under de tidsperioder då ut- gången D9 har 0-nivå bestämmes rad- och spaltmaximum- och minimumvär- dena medelst enheten 28. Den i fig 20b visade ledningen 436 har ur- sprungligen 0-nivå för att möjliggöra lagring av streckändeinforma- tion i enheten 457. När en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder mottages från enheten 27 på ledningen 458 avger enheten 456 en puls till ingången RESC på enheten 454 för återställníng av en i denna en- het ingående streckänderäknare för 4 bitar. Vid mottagning av en O- puls med varaktigheten 110 nanosekunder från enheten 27 på ledningen 459 avges en puls från utgången D3 på enheten 456 för aktivering av 7713955-8 53 ënheten 457. Synkront med bakkanten på aktiveringspulsen avger enhe- ten 456 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till aktive- ringsingången på enheten 454 i och för framstegning av streckände- räknaren. Utgângen på denna räknare är förbunden med adressingångarna I1-I4 på enheten 457. Under den tid då en 0-signal tillföres aktive- ringsingången på enheten 457 matas därför radräknetillståndet på led- ningen 48 och spalträknetillståndet på ledningen 50 till enheten 457 med den av räknaren angivna adressen. Varje giltig detekterad streck- ände följes. Sedan streckändeinformationen tillförts enheten 457 ut- löses vertikalt ordnande av streckändarna. Härvid övergår ledningen 436 närmare bestämt till 1-nivå för att spärra ingångarna ll och I2 på enheten 456. Vid alstring av en 0-puls med varaktigheten 110 nano- sekunder på ledningen 433 lagras streckänderäknetillståndet i det ena av de i enheten 454 ingående båda minnena. Dessa båda minnen benämnas i fortsättningen maximum- och minimumminne, varvid vartoch ett av des- sa minnen är ett register för 4 bitar.

Vid förekomst av bakkanten på O-pulsen på ledningen 433 över- går styrledningen 439 från 1- till 0-nivå i och för aktivering av en- heten 455. Efter en fördröjningstid av 110 nanosekunder avger enheten 455 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ingången I3 på enheten 454 för lagring av streckändetillståndet i ett minne i enhe- ten 454. Dessutom matas O-pulsen även via ledningen 453 till aktive- ringsingången på enheten 423. I beroende härav inmatas rad- och spalt- koordinaterna, som lagras i enheten 457 och adresseras medelst streck- änderäknaren, via ledningar 446 och 447 till dataledningen 423a. Dess- utom avger enheten 423 O-pulser med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningarna 423b och 423c för inmatning av informationerna på ledningen 423a till spalt- och radräknare i enheten 28. Synkront med bakkanten på 0-pulsen till ledningen 453 avger enheten 455 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ingången I5 på enheten 456.

I beroende härav aktiverar enheten 456 enheten 454 för framstegning av streckänderäknaren. Under nästföljande 110 nanosekunder övergår styrledningen 433 till O-nivå. Därefter lagrar enheten 454 streck- änderäknetillståndet plus ett i maximumminnet. Därefter ordnas de i enheten 457 lagrade streckändarna vertikalt. Härvid jämíöres det maximala räknetillstândet i minnet i enheten 454 med det aktuella streckänderäknetillståndet. Om detta räknetillstånd är mindre än det maximala räknetillståndet i minnet jämföres motsvarande i enheten 457 lagrade streckändekoordinater med rad- och spalträknetillstânden på ledningarna 48 och 50. Så länge streckänderäknetillståndet är mindre 'YY - '7713955-8 54 än det maximala räknetillståndet i minnet framstegas streckänderäkna- ren för adressering av nästa minnesställe i enheten 457. Varje adres- serat minnesställe jämföres då med radräknetillståndet på ledningen48.

Om radkoordinaten för det adresserade minnesstället är mindre än rad- räknetillståndet på ledningen 48 lagras det aktuella räknetillståndet i minimumminnet. Dessutom inmatas rad- och spaltkoordinaterna för det adresserade streckändestället i enheten 457 via ledningarna 446 och 447 för lagring i var sin av rad- och spalträknarna. När radkoordina- ten för det adresserade streckändestället i enheten 457 är mindre än radräknetillståndet på ledningen 48, övergår utgången D2 på enheten 457 till 1-nivå. I beroende härav avger enheten 455 en O-puls till ledningen 453 för lagring av rad- och spaltkoordinaterna för det ad- resserade streckändestället i enheten 457 i rad- och spalträknarna.

Därefter avger enheten 455 en 1-puls till ingången I5 på enheten 456, som i beroende härav avger en 1-puls för framstegning av räknaren i enheten 454. Härigenom adresseras nästa uppträdande minnesställe i enheten 457. Så länge streckänderäknetillståndet hos enheten 454 är mindre än räknetillståndet i maximumminnet fortsätter ovan beskrivna förlopp.

När streckänderäknetillståndet är lika med eller överstiger det maximalt lagrade räknetillståndet avger enheten 454 en 1-puls till ingången Ii på enheten 455. I beroende härav avger denna enhet en 1- puls till ingången I5 på enheten 456. Samtidigt härmed avger enheten 456 en O-puls till ingången RESC på enheten 454 för återställning av streckänderäknaren. Värdet i minimumminnet jämföres därefter med streckänderäknetillståndet. Om minimumminnets räknetillstånd och det aktuella streckänderäknetillståndet ej är lika bibehåller utgången D2 på enheten 454 0-nivå. I beroende härav avger enheten 455 en 1-puls till ingången I4 på enheten 456 för att åter framstega streckänderäk- naren i enheten 454. Denna räknare framstegas kontinuerligt tills räknetillståndet i minimumminnet och streckänderäknetillståndet är lika. När likhet föreligger övergår utgången D2 på enheten 454 till 1-nivå. Enheten 455 avger då en 1-puls till ingången I4 på enheten 456, som i sin tur avger en 0-puls till aktiveringsingången på enheten 457. Om en 0-puls uppträder på ledningen 439, när enheten 457 är akti- verad, lagras en 1-signal på stället för den 5:te biten på det adres- serade lagringsstället i enheten 457. Härigenom markeras begynnelse- punkten för en streckändeföljning och signaleras enheten 455 medelst en 0-signal, som uppträder vid utgången D1 på enheten 457. Samtidigt med markeringen av begynnelsepunkten övergår utgången D2 på enheten 7713955-8 55 Ã55 till 1-nivå för att för enheten 420 ange att den adresserade streckänden i enheten 427 blivit vertikalt ordnad och att rad- och spaltkoordinaterna för denna streckände tillförts rad- och spalträk- narna i enheten 28. Den adresserade streckänden kan därför följas med början vid begynnelsepunkten, som anges genom rad- och spalträknarna.

Varje i enheten 457 lagrad streckände ordnas vertikalt och följes på likartat sätt. När varje streckändeställe adresseras, avkännes ut- gången D1 på enheten 457 medelst enheten 455 för detektering av en som anger att den adresserade streckänden blivit vertikalt den vertikala ordning- 0-nivå, ordnad och följd på beskrivet sätt. Under hela en och följningen av streckändarna avkodas streckänderäknetillstânde1 i och för detektering av ett räknetillstånd som är lika med noll, så- som anges genom en 1-nivå på ledningen 429. Härigenom meddelas enhe- terna 29 och 420 att några ytterligare streckändar ej påträffats un- der gränslinjeföljningen av teckenbilden i minnesplanenheterna 33-35.

Vid förekomst av en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder på ledningen 465 i fig 20c från enheten 27 avger denna enhet 27 vek- torinformation till ledarna i ledningen 54. Vid utlösning av ett gränslinjeföljningsförlopp avger enheten 420 en O-puls till ledningen 432 i och för nollställning av det i enheten 460 ingående registret för 6 bitar. Skiftregistret 463, räknarna i enheten 464 och minnet 46 återställes även. Vidare inställes en i enheten 462 ingående bistabil vippkrets för att ange förekomsten av en vektorstorhet på ledningen E som överstiger det via ledningen 443 överförda skillnadsvektorvärdet.

När varje gränslinjepunkt påträffas under ett följningsförlopp avger enheten 27 via ledningen 465 en vektorutlösningspuls till ingången IE på enheten 462. Denna utlösningspuls lagras under 110 nanosekunder i enheten 462. Under lagringsperioden jämföres vektorvärdet, som upptrê der på de binära ledarna i ledningen 54, med ett vektorvärde som lag- ras i registret i enheten 460. Om de båda värdena är olika övergår utgången D2 på enheten 460 till O-nivå och utmatas den lagrade vektos utlösningspulsen på ledningen 465 till inmatningsingången på enheten 460. Vektorvärdet på ledningen 54 inmatas sedan till registret i en- heten 460. Någon detektering av lutningssärdrag sker givetvis ej, så vida ej något annat vektortillstånd uppkommer. Vid förekomst av varj vektorutlösningspuls på ledningen 465, sedan anläggningen förin- ställts på ovan beskrivet sätt, jämföres informationen som lagras i registret i enheten 460 med det via ledningen 54 överförda vektorvär det. Så länge de båda värdena är lika kvarstår utgången D2 på enhete 460 vid 0-nivå och sker ej någon ytterligare verksamhet. Om vektor- 'nu-nar POOR QUALITY 7713955-8 56 Wärdet på ledningen 54 är större än vektorvärdet som lagras i enheten 460 övergår utgången D3 på enheten till 1-nivå. När vektorvärdet på ledningen 54 är mindre än det i registret i enheten 460 lagrade vek- torvärdet övergår utgången D4 på enheten 460 till 1-nivå. I beroende härav avger enheten 462 en 0-puls till inmatningsingången på enheten 460 för inmatning av vektorvärdet på ledningen 54 till registret i enheten 460. Synkront härmed övergår utgången D2 på enheten 462 till 0-tillstånd för fyllning av minnet 461 för 3 bitar med signalerna till dess ingångar I1-I3. Vid förekomst av bakkanten på 0-pulsen med var- aktigheten 110 nanosekunder, som avges till inmatningsingången på en- heten 460, återställes ytterligare en bistabil vippkrets i enheten 462 för att ange ett tillstånd av avtagande gränslinjelutning. Dess- utom inställes en i enheten 462 ingående bistabil vippkrets för in- flektionspunkter.

Det hittills beskrivna förloppet upprepas när skillnader mel- lan vektorvärdet på ledningen 54 och vektorvärdet som tillföres led- ningen 443 detekteras. När en vektorskillnad efterföljes av vektorlik- het eller av en vektorskillnad som ökar eller minskar i samma riktning som den tidigare detekterade vektorskillnaden, anges dessutom en in- flektionspunkt. Om inflektionspunktsekvensen efterföljes av en vektor- skillnad som anger en lutningsändring i motsatt riktning lagras vek- torvärdet på ledningen 54 i minnet 461. Om inflektionspunktsekvenser- na ej uppträder efter varandra lagras det i minnet 461 lagrade skill- nadsvektorvärdet i skiftregistret 463. Enheten 462 avger en klockpuls till skiftregistret 463 och en 1-puls till ingången EN3 på enheten 464 i och för framstegning av inflektionsräknaren i densamma.

Vid uppträdande av varje skillnadsvektorutlösningspuls vid ut- gången D1 på enheten 462 avkännes ingångarna I4 och I5 på enheten. Om ingången I4 har 1-nivå och ingången I5 0-nivå avger enheten 462 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 468 i och för inmatning av särdragsinformation, som överföres via ledningen 36 till särdragsminnet 31. Den avgivna O-pulsen lagras under 110 nanosekunder och avges till ledningen 452, som väljer enheten 423 för den via led- ningen 443 överförda informationen om skillnadsvektor. Härigenom överföres denna information till ledningen 36 för inmatning till sär- dragsminnet 31. Dessutom övergår utgången D3 på enheten 462 till 1- nivå för framstegning av den i enheten 464 ingående räknaren. Här kan framhållas att en enkel räknare för 4 bitar kan användas både såsom streckänderäknare och såsom skillnadsvektorräknare i enheten 464, ef- tersom den här lagrade informationen ej samtidigt användes såsom streckände- och vektorinformation. '7713955-8 57 V Vid förekomst av en 1-vektorutlösningspuls på ledningen 465 jämföres den via ledningen 443 överförda informationen med informa- tionen på ledningen 54. Om utgången D2 på enheten 460 övergår till 1-nivå sker ej någon ytterligare verksamhet. Om någon skillnad detek- teras mellan vektorvärdena på ledningarna 443 och 54, övergår anting- en utgången D4 eller utgången D3 på enheten 460 till 1-nivå. Om in- formationen på ledningen 54 är större än informationen på ledningen 443 inställes motsvarande bistabila vippkrets i enheten 462. Om in- formationen på ledningen 54 är mindre än informationen på ledningen 443 återställes emellertid denna vippkrets. I beroende av detektering av någon vektorskillnad övergår utgången D1 på enheten 462 till O-nivå för inmatning av informationen på ledningen 54 till ett i enheten 460 ingående register för 6 bitar. Varje gång någon vektorutlösningspuls uppträder på ledningen 465 jämföres därefter vektorinformatíonen på ledningen 54 med motsvarande information på ledningen 443. Varje gång någon vektorskillnad uppträder lagras vektorvärdet på ledningen 54 i enheten 460. Om två efter varandra följande vektorskillnader uppträ- der, kan en inflektionspunkt vara angiven. Om närmare bestämt en vek- torskillnad uppträder, i vilken vektorvärdet på ledningen 54 är större än vektorvärdet på ledningen 443 och en vektorskillnad sedan detekte- ras vid vilken vektorvärdet på ledningen 54 är mindre än vektorvärdet på ledningen 443, är en inflektionspunkt angiven. I detta fall lagras vektorvärdet på ledningen 54 i minnet 461. Om vektorvärdet på led- ningen 54 vid nästföljande vektoravsökning är mindre än vektorvärdet på ledningen 443 överföres innehållet i minnet 461 till skiftregist- ret 463. En inflektionspunkt kan även anges när en mindre vektorskill nad uppträder som omedelbart efterföljes av en större vektorskillnad.

I detta fall lagras värdet på ledningen 54 i minnet 461. Onxen större vektorskillnad detekteras omedelbart därefter, lagras åter innehållet i inflektionsminnet i skiftregistret 463. Någon information lagras därför ej i minnet 461, såvida ej två efter varandra följande vektor- skillnader uppträder. En större skillnad måste med andra ord efter- följas av en mindre skillnad eller måste en mindre skillnad efterföl- jas av en större skillnad. Dessutom måste tre efter varandra följande vektorskillnader uppträda utan några mellankommande likheter för lag- ring av en inflektionspunkt i skiftregistret 463, d-vs en större skillnad kan efterföljas av en mindre skillnad, som i sin tur efter- följes av ytterligare en mindre skillnad. Dessutom kan en mindre skillnad efterföljas av en större skillnad, som i sin tur efterföljes av en andra större skillnad.

POOR QUÅLI; c771395š-ä 58 F Skiftregistret 463 är enligt ovan avsett att lagra 15 bitar.

De i skiftregistret lagrade inflektionspunkterna representeras av var sina 3 bitar, så att skiftregistret kan lagra maximalt 5 inflektions- punkter. Vid slutet av gränslinjeföljningen lagras därför i skift- registret de sista 5 inflektionspunkterna som påträffats under följ- ningsförloppet. Under ett tredje följningsförlopp, under vilket var och en av de tidigare detekterade streckändarna följes, har ledningen 436 1-nivå. Efter slutet av en streckändeföljning uppträder en 1-sig- nal vid ingången I7 på enheten 462. Synkront härmed anger förekomsten av en 1-signal på ledningen 467 att den följda streckänden är giltig.

I beroende härav avges en 1-puls till ingången EN2 på enheten 464 för framstegning av streckändeskillnadsräknaren. Eftersom ledningen 434 har 1-nivå under det första och det tredje följningsförloppet aktive- ras räknarna för streckändeskillnad och inflektionspunkter endast un- der dessa följningsförlopp.

Fig 21 visar det funktionella blockschemat för den i fig 10 visade logiska enheten 27 för vektorstyrning.

Ingången I1 på den logiska enheten 540 för vektoraktivering är via styrledningen 437 förbunden med utgången D6 på enheten 420 i fig 20a. Ingången I2 på enheten 540 är via styrledningen 434 förbunden med utgången D3 på enheten 420 och ingången I3 på enheten 540 via styrledningen 435 med utgången D4 på enheten 420. Utgången D1 på en- heten 540 är förbunden med ingången I5 på en logisk enhet 541 för av- slutning av gränslinjeföljning, medan utgången D2 på enheten 540 är förbunden med en styrledning 542 och med ingången I6 på enheten 541.

Utgången D3 på enheten 540 är förbunden med styrledningen 543 och ut- gången D4 med en styrledning 544. Utgången D5 på enheten 540 är för- bunden med återställningsingången RES på en logisk enhet 545 för vek- torstyrning, med en styrledning 546 och med ingången RES på enheten 541. Utgângen D6 på enheten 540 är förbunden med ingången I3 på enhe- ten 541 och utgången D7 med ingången I2 på enheten 545, medan utgången D8 på enheten 540 är förbunden med aktiveringsingången EN på enheten 545. Ingången I2 på enheten 541 är förbunden med styrledningen 434 och ingången I1 med styrledningen 435. Ingången I7 på enheten 541 är via styrledningen 180 förbunden med utgången på OCH-grinden 176 i fig 14d. Ingången I8 på enheten 541 är förbunden med styrledningen 547, medan ingången I10 på enheten 541 är förbunden med en styrledning 549 och ingången I11 med en styrledning 550. Ingången I13 på enheten 541 är förbunden med en styrledning 552 och ingången I15 med utgången D6 på enheten 545 och med en styrledning 554. Ingången I16 på enheten 7713955-8 59 É41 är förbunden med utgången D11 på enheten 545 och med en styrled- ning 555 och ingången I17 med utgången D12 på enheten 545 och med en styrledning 556, medan ingången I18 på enheten 541 är förbunden med utgången D8 på enheten 545 och med ledningen 564.

Utgångarna D1 och D3 på enheten 541 är förbundna med ingångar- na I4 och I6 på enheten 545, medan utgången D4 på enheten 541 via styrledningen 467 är förbunden med ingången 18 på enheten 462 i fiç 20c. Utgången D5 på enheten 541 är via ledningen 424 förbunden med in- gången I3 på enheten 420 i fig 20a, medan utgången D6 på enheten 541 via ledningen 170 är förbunden med ingången I6 på den i fig 14b visade enheten 162. Ingången I7 på enheten 545 är förbunden med en styrled- ning 557 och ingången I9 med en styrledning 568. Utgången D1 på enhe- ten 545 är förbunden med en styrledning 558 och utgången D2 med en styrledning 559, medan utgången D3 på enheten 545 är förbunden med en styrledning 560 och utgången D4 med en styrledning 561. Utgången D5 på enheten 545 är förbunden med en styrledníng 562 och utgången D7 me< en styrledning 563, medan utgången D9 på enheten 545 är förbunden med en styrledning 565 och utgången D10 med en styrledning 566. Utgången D13 på enheten 545 är förbunden med en styrledning 567 och utgången D14 med en styrledning 569.

En programmerbar logisk fält- eller gruppenhet 570 mottager informationer från minnesplanenheten 34 via ledningen 52 och från minnesplanenheterna 33 och 35 via ledningen 55. Dessutom är ingången 11 på enheten 570 förbunden med styrledningen 558 och ingången 12 med styrledningen 559. Ingången I3 på enheten 570 är förbunden med styr- ledningen 562 och ingången LD2 med styrledningen 556. Ingången I4 på enheten 570 är förbunden med ledningen 563 och med ingången Il på ett reversibelt skiftregister 571 för 4 bitar. ingången LD1 på enheten 57 är förbunden med återställningsingången på registret 571 och med styr ledningen 546. Ingângen I5 på enheten 570 är förbunden med utgången D på registret 571 och via ledningen 175 med ingången I11 på enheten 16 i fig 14b. Ingången I6 på enheten 570 är förbunden med utgången D? på registret 571 och via styrledningen 174 med ingången 110 på enheten 162.

Den av 8 bitar bestående utsignalen DOUT från enheten 570 tillföres ett programmerbart permanentminne 572, medan utgången D1 på enheten 570 är förbunden med ingången I3 på enheten 573 och utgångarr D2-D5 är förbundna med ingångarna I1-I4 på enheten 574. Utgångarna DI och D3 på enheten 570 är även förbundna med ingångarna I1 Qch I2 på enheten 573, medan utgångarna D6-D9 på enheten 570 är förbundna med POOR QUALITY ' 7713955-8 60 Engångarna I6- I9 på skiftregistret 571. Utgången D10 på enheten 570 är förbunden med styrledningen 568. Ingången I2 på registret 571 är förbunden med styrledningen 564 och ingången I3 med styrledningen 567: medan ingången I4 på registret 571 är förbunden med styrledningen 560 och utgången D3 med ingången I4 på enheten 573. Utgången D1 på perma- nentminnet 572 är förbunden med styrledningen 552 och utgången D2 med styrledningen 577, medan utgången D4 på minnet 572 är förbunden med styrledningen 550. Ingången I5 på enheten 574 är förbunden med styr- ledningen 563 och ingången I6 med styrledningen 569, medan ingången I7 på enheten 574 är förbunden med styrledningen 567 och med ingången I8 på enheten 573. Ingången I7 på enheten 573 är via en styrledning 577 förbunden med utgången D1 på enheten 541, medan ingången I9 på enheten 573 är förbunden med styrledningen 566. Ingången I11 på enhe- ten 573 är förbunden med styrledningen 556 och ingången I12 med styr- ledningen 560, medan ingången I13 på enheten 573 är förbunden med styrledningen 561 och ingången I14 med styrledningen 565. Ingängen 115 på enheten 573 är förbunden med styrledningen 547 och ingången I16 med styrledningen 554, medan ingången I17 på enheten 573 är förbunden med styrledningen 434. Utgången D1 på enheten 573 är via styrledningen 146 förbunden med utgången D3 på enheten 141 i fig 14a, medan utgången D2 på enheten 573 via ledningen 147 är förbunden med utgången D4 på en- heten 141. Utgången D3 på enheten 573 är via styrledningen 156a för- bunden med ingången SEL2 på väljaren 156 i fig 14b. Utgången D4 på enheten 573 är förbunden med styrledningen 549 och utgången D6 via styrledningen 459 med ingången I4 på den i fig 10 visade enheten 30.

Enligt fig 21c är ingångarna I1-I3 på en adderare 582 via styrledningar 583-585 förbundna med utgångarna D2-D4 på enheten 570.

Den av 5 bitar bestående utsignalen från adderaren 582 tillförs in- gången IN på ett register 586 för 5 bitar. Ingången IN på adderaren är via en dataledning 587 för 5 bitar förbunden med utgången på re- gistret 586, med ingången på ett ackumulatorregister 588 och med in- gången I1 på en adderare 589. Ãterställningsingången RES på registret 586 är förbunden med ingången RES på registret 588 och med styrled- ningen 544. Klockingången på registret 586 är förbunden med utgången D1 på en logisk enhet 590 för styrning av vektorutlösningspulser.

Klockingången på registret 588 är förbunden med utgången D2 på enhe- ten 590, medan den av 5 bitar bestående utsignalen från registret 588 tillföres ingången I1 på en logisk enhet 591 för vektorskillnad. In- gången I2 på enheten 591 är förbunden med utgången på adderaren 589 och utgången på enheten 591 med ingången på ett register 592 för 8 ri- 7713955-"0 61 Éar. Ingången RES på registret 592 är förbunden med styrledningen 544 och klockingången på registret med utgången D2 på enheten 590, medan den av 8 bitar bestående utsignalen DOUT från registret 592 tillföres ingången I2 på adderaren 589 och ingången IN på en logisk enhet 593 för heltalsstyrning, vars utsignal tillföres ledningen 54 i fig 10, som sträcker sig till ingången VEC på enheten 30. Aktiveringsingângen EN på enheten 590 är förbunden med styrledningen 542 och ingången 12 med styrledningen 556, medan ingången I3 på enheten 590 är förbunden med styrledningen 555 och ingången I4 med styrledningen 547. Utqången D3 på enheten 590 är via ledningen 465 förbunden med ingången I3 på enheten 462 i fig 20c.

Under drift övergår styrledningen 437 till 0-nivå i och för utlösning av ett följningsförlopp. Härvid avkänner enheten 540 styr- ledningen 434. Om ledningen 434 har 1-nivå avger enheten 540 0-pulser med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningarna 543, 544 och 545.

Härigenom återställes enheterna 541 och 545, skiftregistret 571, styr- enheten 570 och registren 586, 592 och 588. Efter en fördröjningstid av 110 nanosekunder avger enheten 540 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ingången I5 på enheten 541. I beroende härav av- ger enheten 541 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder via led- ningen 170 till ingången I6 på enheten 162 i fig 14b. I beroende av återställningssignalen på ledningen 546 lagrar enheten 570 en av 3x 3 bitar bestående minnesmatris, som tillföres från minnesplanenheterna 33-35 via ledningarna 52 och 55. Minnesmatrisen lagras i ett i enhe- ten 570 ingående radregister. Dessutom återställes skiftregistret 571 för att ange en sida 4.

Efter en fördröjningstid av 110 nanosekunder, som följer efte1 ledningens 437 övergång till 0~nivå, avger enheten 540 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till aktiveringsingången på enheten 545 I beroende av denna aktiveringssignal övergår utgångarna 01 och D2 på enheten 545 till 0-nivå för att möjliggöra tillträde för minnesmosai- ken i radregistret i enheten 570. Därefter tillämpar enheten 570 for- meln Q1 på minnesmosaiken. Om överensstämmelse föreligger med något av de i figurerna Sa-Sr visade mönstren avger enheten 570 en 0-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ingången I1 på enheten 574 och till ingången I1 på enheten 573. Om överensstämmelse föreligger med något av de i tig ßa-bd visade mönstren avger enheten 570 vidare en 0-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ingången I2 på en- heten 574 och till ingången I2 på enheten 573. Signalerna på ledning- arna 558 och 559 kodas medelst enheten 545 för att ange det logiska Poon QUALITY 7713955-8 62 Érifttillståndet. Om båda ledningarna t ex har O-nivå anges drift vid 0-tillstånd när utgången D6 på enheten 545 övergår till 0-nivå. Om ledningen 558 har 1-nivå när ledningen 559 har 0-nivå, övergår utgång- en D3 på enheten 545 till 1-nivå för att ange drift vid 1-tillstånd.

Om styrledningen 558 har 0-nivå när styrledningen 559 har 1-nivå, övergår emellertid utgången D4 på enheten 545 till O-nivå för att ange drift vid det logiska tillståndet 2. När båda ledningarna 558 och 559 har 1-nivå övergår vidare utgången D5 på enheten 545 till O-nivå för att ange drift vid det logiska tillståndet 3.

Under drift vid tillståndet 0 tillämpas tidigare beskrivna regler för uttunning av gränslinjepunkter och streckändar. Vid mottag- ning av en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder på ledningen 554 avkänner enheten 573 sina ingångar I1 och I2. Om villkoret för gräns- linjepunktuttunning blivit uppfyllt, men villkoret för streckändeut- tunning ej blivit uppfyllt, och om ingången I15 på enheten 573 har 1- nivå för att ange att ett teckensegment har en storlek som är större än eller lika med 4 minnesceller, övergår utgången D4 på enheten till 0-nivå. Om ingångarna I2 och I17 på enheten 573 båda har O-nivå, avger enheten 573 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledning- en 459 synkront med pulsen på ledningen 554. I beroende av pulsen på ledningen 459 lagrar enheten 30 streckändekoordinater och framgtegar räknaren för giltiga streckändar. Härigenom avslutas driften vid till- ståndet 0 av styrenheten 27.

Enheten 545 inträder därefter i ett logiskt 1-tillstånd genom lyftning av utgången Di på enheten till 1-nivå. Synkront härmed över- går utgången D3 på enheten 545 till 1-nivå. Under det logiska till- ståndet 1 utvärderas utsignalen vid utgången D4 på enheten 573. Om ledningen 549 har O-nivå avger enheten 573 en O-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ledningen 156a, vilket sker synkront meddenpå ledningen 560 uppträdande 1_pu1sen, Under de sista 1iO nanosekunderna av den 220 nanosekunder långa pulsen på ledningen 156a avger enheten 573 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 146.

I beroende av signalerna på ledningarna 146 och 156a uteslutes en min- nescell som uppfyllt ett uttunningsvillkor från minnesplanenheterna 33-35. Dessutom avkänner enheten 573 sina ingångar I3 och I4 under de sista 110 nanosekunderna av pulsen på ledningen 156a. Om utgången Di på enheten 570 och utgången D3 på registret 571 båda har 1-nivå anges förekomst av ett markeringstillstånd. I beroende härav avger enheten 573 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 147 för lagring av detta tillstånd i markeringsminnet 32. Om ledningen 542 7713955-8 63 har 1-nivå när enheten 27 inträder i det logiska tillståndet 1, avkän- ner enheten 573 sina ingångar I3 och I4 för detektering och lagring av ett markeringstillstånd. Någon ytterligare aktivitet förekommer ej under det logiska tillståndet 1. Sedan drift med tillståndet 1 avslu- tats inträder enheten 27 i ett logiskt tillstånd 2. Utgången D1 på en- heten 545 övergår till 0-nivå och utgången D2 till 1-nivå. Synkront härmed övergår utgången D4 på enheten 545 till O-nivå. Om ledningen 549 har O-nivå under det logiska tillståndet 2, avger enheten 573 en 0-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ledningen 156a. Under drift vid detta logiska tillstånd styr enheten 570 driften av rad- och spalträknarna i enheten 28 i fig 10 genom utlösning av gränslinjeför- flyttningar som satisfierar ekvationerna Q2-Q9.

Under den 110 nanosekunder långa tidsperiod som bildas av den sista hälften av pulsen på ledningen 561 avkänner enheten 574 utgången D2 på enheten 570. Om utgången D2 har 0-nivå avger enheten 574 en O- puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 159 för fram- stegning av den i fig 14b visade radräknaren 151. Om utgången D3 på enheten 570 har O-nivå avger enheten 574 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 161 för tillbakastegning av spalträk- naren 163 i fig 14b. Om utgången D4 på enheten 570 har 0-nivå avger enheten 574 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledning- en 153 för tillbakastegning av radräknaren 151. Om utgången D5 på en- heten 570 vidare har 0-nivå avger enheten 574 en 0-puls med varaktig- heten 110 nanosekunder till ledningen 160 för framstegning av spalt- räknaren 163. Styrenheten 57 styr även de stegvisa förflyttningarna under följning av begränsningslinjen för teckenbilden som lagras i minnesplanenheterna 33-35. Sedan förflyttning genomförts från den ena gränslinjepunkten till nästa gränslinjepunkt inträder enheten 27 i det logiska tillståndet 3.

Vid inträde i detta tillstånd övergår utgångarna D1 och D2 på enheten 545 till 1-nivå. Synkront härmed övergår styrledningen 562 till O-nivå. Under det logiska tillståndet 3 fullföljes de tre ovan beskrivna följningsförloppen. Under vart och ett av dessa förlopp pas- serar givetvis enheten 27 genom de logiska tillstånden O-2 när en för- flyttning från en cell till en annan utlöses. Vidare passerar enheten genom de logiska tillstânden 1 och 2 när en förflyttning från en sida till en annan utlöses. Förflyttning från en cell till en annan in- träffar när förflyttning sker från en sida på en minnescell till en sida på nästa minnescell under följningsförloppet. En förflyttning från en sida till en annan inträffar under ett följningsförlopp när e POOR QUALIT”. 7713955-8 64 förflyttning från den ena sidan på en minnescell till en annan sida på samma minnescell blivit utlöst. Varje följningsförlopp börjar i det logiska tillståndet O. Förloppet slutar antingen i det logiska till- ståndet O eller i det logiska tillståndet 1 i beroende av om ett förs- ta, ett andra eller ett tredje följningsförlopp uppträtt.

Under de sista 110 nanosekunderna av pulsen på ledningen 562 avger enheten 545 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ingången I17 på enheten 541 och till styrledningen 556. Under ett första.följningsförlopp och under den tidsperiod då pulsen avges från utgången D12 på enheten 545 avkänner enheten 545 sin ingång I9 för detektering av en förflyttning från en sida till en annan. Om ledning- en 568 har 1-nivå anges denna förflyttning. Om ledningen 568 har 0- nivå anges emellertid en förflyttning från en cell till en annan. Om styrledningen 568 har 0-nivå avger enheten 545 en 0-puls med varaktig- heten 110 nanosekunder till styrledningen 555, varvid denna puls är synkron med pulsen på ledningen 556. Härigenom ökas periferiräknetill- ståndet hos detektorn 49 i fig 10. Vid mottagning av pulsen med var- aktigheten 110 nanosekunder på ledningen 556 fyller enheten 570 åter radregistret i enheten med den av 3 x 3 bitar bestående minnesmosaiken, som tíllföres via ledningarna 52 och 55. Dessutom återställes ledning- arna 558 och 559 till 0-nivå medelst enheten 545 för att återtaga det logiska tillståndet 0. Om ledningen 568 har 1-nivå signaleras emeller- tid en förflyttning från en sida till en annan. Utgången D1 på enhe- ten 545 förblir inställd, medan dess utgång D2 återställes för åter- tagning av det logiska tillståndet 1. Därefter fortsätter det logiska beslutsförloppet på ovan beskrivet sätt under passage genom de logiska tillstånden 1-3. När ingången I7 på enheten 541 övergår till 1-nivå under det logiska tillståndet 3 vid ett första följningsförlopp, lyf- ter enheten 541 sin utgång D1 till 1-nivå. I beroende härav fortsätter enheten 545 att följa efterföljande fyra gränslinjeceller efter ett sluttillstånd. Ett sluttillstånd uppkommer när en gränslinjepunkt som påträffats under ett följningsförlopp har samma koordinater som ut- gångspunkten för en följning. När de fyra efterföljande cellerna föl- jes avkänner enheten 541 utgången D11 på enheten 545 för att avgöra när följningen av de fyra cellerna blivit avslutad. Därefter avger en- heten 541 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 424, varvid denna puls är synkron med pulsen på ledningen 556. Härige- nom anges slutet av ett följningsförlopp. Synkront med förekomsten av bakkanten av pulsen på ledningen 424 övergår styrledningen 434 till 1-nivå. Efter en fördröjningstid av 110 nanosekunder övergår utgången ?v1s9ss~a 65 08 på enheten 540 till 1-nivå för avaktivering av enheten 545. Enheten 27 bibehåller det logiska tillståndet O eller 1, som då förekommer.

Vid utlösning av ett andra följningsförlopp övergår styrled- ningen 437 till 0-nivå. Under följningsförloppet har ledningen 434 0-nivå. Inga signaler alstras därför vid utgångarna D3 - D5 på enheten 540. Efter en fördröjningstid av 110 nanosekunder, som följer efter ledningens 437 övergång till 0-nivå, övergår utgången D8 på enheten 540 till 0-nivå för aktivering av enheten 545. I beroende härav utlö- ser enheten 545 ett andra följningsförlopp från sitt aktuella logiska tillstånd. Enheten 27 passerar då genom de logiska tillstånden 0-3 på ovan beskrivet sätt, tills nästa sluttillstånd uppträder. Synkront med en puls, som tillföres ledningen 556 från enheten 545 enligt ovan, av- känner enheten 541 styrledningen 549. Om denna ledning har 0-nivå, övergår utgången D1 på enheten 541 till 1-nivå för att ange att den för tillfället påträffade gränslinjepunkten skall uteslutas. I beroen- de härav avkänner enheten 545 styrledningen 568 för att detektera en förflyttning från en sida till en annan. Om ledningen 568 har 1-nivå, signalerar enheten 545 förekomsten av ett 1-tillstånd på ledningarna 558 och 559. Om ledningen 568 har 0-nivå för att ange en förflyttning från en cell till en annan anges emellertid ett 0-tillstånd via led- ningarna 558 och 559. Det logiska beslutsförloppet fortsätter sedan på beskrivet sätt.

Om ledningen 549 har 1-nivå vid avkänning medelst enheten 541 skall den aktuella gränslinjepunkten ej uttunnas. I detta fall övergåx utgången D1 på enheten 541 till 0-nivå vid förekomst av bakkanten på pulsen på ledningen 556. Gränslinjeföljningen försiggår vid denna tid- punkt under de sista 110 nanosekunderna av tidsperioden, som anges ge nom pulsen på ledningen S62. Om den tidigare nildcell som påträffats under gränslinjeföljningen blivit utesluten från mínnesplanenheterna 33-35, avger enheten 541 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 170. Därefter fortsätter det logiska beslutsförloppet på beskrivet sätt. Om styrledningen 180 har 1-nivå vid tidpunkten då utgången D1 på enheten 541 âterställes avger enheten 541 en 0-puls me varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 424, varvid denna puls uppträder synkront med pulsen på ledningen 556. I beroende härav äter ställer enheten 30 i fig 10 via ledningen 437 ingången I1 på enheten 540. Efter en fördröjningstid av 110 nanosekunder avaktiverar enheten 540 enheten 545, så att denna kvarstår i det för tillfället aktuella logiska tillståndet.

Vid utlösning av ett tredje följningsförlopp förinställes äte POOR QUAL 7713955-8 66 škiftregistret 571 för att indikera ett sida-4-tillstånd. Dessutom fylles styrenheten 570 med en ny av 3 x 3 bitar bestående minnesmosaik från enheterna 33-35. Dessutom âterställes enheterna 541 och 545. Där~ efter avger enheten 570 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 170, varvid enheten 545 då utlöser följningsförloppet med början från det logiska tillståndet O enligt ovan. Varje gång en puls avges till ledningen 566 från enheten 545 avges en synkron puls till ledningen 147 från enheten 573 för att markera den aktuella gränslinjepunkten i minnesenheten 32. Under detta tredje följningsför- lopp markeras givetvis i minnesenheten 32 varje påträffad gränslinje- punkt.

Uppbyggnaden av den i fig 21a-21c visade enheten 27 för vek- torstyrning omhändertar vidare speciella tillstånd, som kan uppstå under ett följningsförlopp. Dylika tillstånd uppstår när en stapelände påträffas som är alltför kort för att vara giltig, eller när en mitt- cell i den i enheten 570 lagrade minnesmosaiken är helt omgiven av vita celler. Förekomsten av en svart mittcell som är helt omgiven av vita celler anges först under ett första följningsförlopp. Närmare be- stämt fortsätter enheten 27 det logiska beslutsförloppet på beskrivet sätt genom de logiska tillstånden 0-3. Efter utgången av de första 110 nanosekunderna i det logiska tillståndet O alstrar enheten 545 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder vid utgången D12. I beroende härav utvärderar enheten 541 sin ingång I13. Om ledningen 552har1- nivå avger enheten 541 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder från utgången D5, varvid denna puls avges synkront med pulsen på led- ningen 556. Styrningen övergår sedan till enheten 30 i fig 10, som fastställer mittcellen såsom ett teckensegment som är alltför litet för att vara giltigt. Därefter ignoreras mittcellen. Sedan aktiveras enheten 29 för detektering av en ny begynnelsepunkt.

När en stapelände påträffas, som är sammansatt av mindre än fyra minnesceller, övergår ledningen 547 till ingången I8 på enheten 541 till 1-nivå. I beroende härav övergår utgången D3 på enheten 541 till 1-nivå. Under den tidsperiod då utgången D3 på enheten 541 har 1-nivå avkänner enheten 545 utgången D1 på enheten 541 och utgången Di på minnet 572. Om både utgången D1 på enheten 541 och utgången D2 på minnet 572 har 0-nivå, föreligger ett tillstånd som hänför sig till sammanbindningspunkt A. Ett dylikt tillstånd utmärkes av en 1-nivå på ledningen 564. Om utgången D1 på enheten 541 har O-nivå och utgången D2 på minnet 572 har 1-nivå föreligger ett tillstånd som hänför sig till en sammanbindningspunkt B och som utmärkes av en 1-nivå på led- 771 CH av 95S~@ ningen 565. Tillstånden med hänsyn till sammanbindningspunkterna A och B detekteras under drift med det logiska tillståndet 1 under det tred- je följningsförloppet. Tillståndet med hänsyn till sammanbindnings- punkten A anger för enheten 545 att den tidigare pâträffade gränslinje- punkten bör uteslutas från enheterna 33-35. När summan av minnescel- lerna som omger en gränslinjepunkt är större än 2 under följningsför- loppet, anges en förbindningspunkt. När minneSCell5umman är större än 2 och en stapelände påträffas som är sammansatt av mindre än 4 celler, fattas vidare ett beslut om en sammanbindningspunkt skall uteslutas från den återstående teckenbilden. Detta innebär att sammanbindnings- punkten kan uteslutas från minnesplanenheterna 33-35. Om ett tillstånd föreligger som hänför sig till icke-uteslutning, när en indikering onle sammanbindningspunkt och en ogiltig streckände föreligger, uteslutes den förut påträffade gränslinjepunkten från minnesplanenheterna. Men o ett uteslutningstillstånd föreligger under den tid då ett tillstånd av sammanbindningspunkt och ogiltig streckände indikeras uteslutes den för tillfället aktuella gränslinjepunkten från minnesplanenheterna,och säges ett tillstånd föreligga som hänför sig till sammanbindningspunkt B.

Fig 22a-22n visar sammanbindningspunktmönster för bestämning av ett uteslutningstillstånd för dessa punkter.

De omgivande cellerna omkring en mittcell i en av 3 x 3 bitar bestående minnesmosaik i minnesplanenheterna 33-35 är angivna såsom celler PAO-PA7. Ett X anger en logisk 1~nivâ, medan ett snedstreck an- ger ett ignoreringstillstånd i vilket minnescellen kan återspegla an- tingen en logisk 0- eller en logisk 1-nivå. För att ett sammanbind- ningspunkttillstånd skall föreligga måste givetvis summan av de omgi- vande cellerna omkring en mittcell vara större än 2 enligt beskriv- ningen ovan. Om en mittcell är omgiven av två eller tre svarta celler och två av de svarta cellerna överensstämmer med ett av mönstren, av- lägsnas cellen som hänför sig till sammanbindningspunkten från åter- stoden av teckenbilden. Vidare markeras minnescellen omedelbart till höger om sammanbindningspunkten i markeringsminnet 32. Om en mittcell är omgiven av två eller tre svarta celler och inget av mönstren över- ensstämmer avlägsnas gränslinjepunkten som påträffas omedelbart före cellen som hänför sig till sammanbindningspunkten från återstoden av teckenbilden.

När ett punkt-A-tillstànd detekteras i det logiska tillstån- det 1 under ett tredje följningsförlopp, avger enheten 545 en 1-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ledningen 560. Samtidigt med Peer. gummi-f' 7713955-8 68 ßulsen på ledningen 560 avger enheten 545 en 1-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ledningen 564. I beroende härav tillbakastegar skiftregistret 571 under inverkan av utsignalerna från utgångarna D7 och D6 på enheten 570. Om båda utgångarna D6 och D7 på enheten 570 har 1-nivå tillbakastegar registret 571 närmare bestämt två gånger för att omplacera gränslinjesökningen till den motsatta sidan av den aktuella minnescellen. Därefter övergår enheten 545 från det logiska tillstån- det 1 till det logiska tillståndet 2. Vid inträde i det senare till- ståndet mottager enheten 570 information om den nya minnescellsidan från registret 571 och omkastar riktningen för gränslinjeföljningen, Den nya rörelseinformationen matas från enheten S70 till ingângarna I1 -I4 på enheten 574. Efter utgången av de första 110 nanosekunderna av det logiska tillståndet 2 avger enheten 545 en O-puls med varaktig- heten 110 nanosekunder via ledningen 563 till ingången IS på enheten 574. I beroende härav avger enheten 574 fram- och tillbakastegnings- order till räknarna 151 och 163 i fig 14b. Därefter övergår enheten S45 från det logiska tillståndet 2 till det logiska tillståndet 3. vid slutet av de första 110 nanosekunderna i det logiska tillståndet 3 av- känner enheten 541 ledningarna 550 och 547. Om båda ledningarna 550 och 547 har 1-nivå inställer enheten 541 utgången D1 till 1-nivå. Se- dan övergår enheten 545 från det logiska tillståndet 3 till det lo- giska tillståndet 1.

Vid inträde i det logiska tillståndet 1 avger enheten 545 en 1-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ledningen 560. Under varaktigheten av 1-pulsen på ledningen 560 avkänner enheten 545 ut- gångarna D1 och D3 på enheten 541 och styrledningen 557. Om dessa ut- -gångar har 1-nivå och ledningen 557 0-nivå, överför enheten 545 led- ningen 566 till 1-nivå. Därefter avkänner enheten 573 1-pulsen på led- ningen 560 och 1-nivån på ledningen 566. I beroende härav avger enhe- ten 573 en 0-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till styrledninç- en 156a för nollställning av dataledningen 36 i fig 10. Vid slutet av de första 110 nanosekunderna i det logiska tillståndet 1 avger enhe- ten 545 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen S67. Enheten 573 avkänner pulsen på ledningen 567 och nivån på led- ningen 566 och reagerar genom att avge en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 146. Den på ledningen 36 uppträdande 0-nivån inmatas härigenom till minnesplanenheterna 33-35 på det min- nesställe som anges genom räknarna 151 och 163. Efter inmatningen övergår enheten 545 från det logiska tillståndet 1 till det logiska tillståndet 3. Vid slutet av de första 110 nanosekunderna i det logiska 7713955--8 69 tillståndet 3 avkänner enheten 541 1-nivån vid sin utgång D1. I be- roende härav avger enheten 541 en 1-puls med varaktigheten 110 nano- sekunder till styrledningen 424 under de sista 110 nanosekunderna i det logiska tillståndet 3.

När enheten 545 inträder i det logiska tillståndet 1, avger denna enhet en 1-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till styr- ledningen 560. Därefter avkänner enheten utgången D3 på enheten 541 och styrledningen 557. Om både utgången D3 på enheten 541 och ledning- en 547 har 1-nivå övergår utgången D9 på enheten 545 till 1-nivå. I beroende av pulsen på ledningen 560 och ledningens 565 logiska nivå avger enheten 573 en O-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till ledningen 156a i och för nollställning av ledningen 36. Vid slutet av de första 110 nanosekunderna i det logiska tillståndet 1 avger enheten 545 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 567.

Enheten 573 avkänner ledningarna 560 och 567 och avger i beroende här- av en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 146.

Därefter inmatas 0-tillståndet på ledningen 36 till minnesplanenheter- na 33-35 på det minnesställe som anges av räknarna 151 och 163. Där- efter övergår enheten 545 från det logiska tillståndet 1 till det lo- giska tillståndet 3. Efter utgången av de första 11O nanosekunderna i det logiska tillståndet 3 avger enheten 545 en O-puls med varaktig- heten 110 nanosekunder till ledningen 556 och ingången I17 på enheten 541. I beroende härav avkänner enheten 541 sin utgång D3. Om en 1-nivå detekteras övergår utgången D1 på enheten 541 till 1-nivå. Därefter övergår enheten 545 från det logiska tillståndet 3 till det logiska tillståndet 1. Vid detektering av 1-nivåer vid utgångarna D1 och D3 på enheten 541 och på styrledningen 557 överför enheten 545 sin utgång D12 till 1-nivå. Vid inträde i det logiska tillståndet 1 avger enheter 545 den tidigare beskrivna O-pulsen med varaktigheten 220 nanosekundex till ledningen 560. Efter utgången av de första 110 nanosekunderna av pulsen avger enheten 540 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 567. I beroende av pulsen på ledningen 567 och 1- nivån på ledningen 569 avger enheten 574 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 160 för framstegning av spalträknaren 163 i fig 14b. Vid förekomst av bakkanten på pulsen på ledningen 560 övergår enheten 545 från det logiska tillståndet 1 till det logiska tillståndet 3. Vid inträde i detta logiska tillstånd avger enheten 54 en 0-puls med varaktigheten 220 nanosekunder till styrledningen 562.

Efter utgången av de första 110 nanosekunderna av pulsen på ledningen 562 avger enheten 545 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder 'soon QUAL: 7713955-a 70 till styrledningen 556 och ingången I17 på enheten 541. Eftersom ut- gången D1 på enheten 541 har 1-nivå avger denna enhet en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ledningen 424. Dessutom övergår utgången D4 på enheten 541 till 0-nivå för att ange en ogiltig streck- ände. Härigenom avslutas operationen med hänsyn till sammanbindnings- punkt B.

I fig 21c visas de aritmetiska enheterna i vektorstyrenheten 27. När enheten 545 antingen befinner sig i det logiska tillståndet 1 eller i det logiska tillståndet 3, såsom avkodas från ledningarna 434 och 435, överför enheten 540 sin utgång D8 till O-nivå vid tidpunkten då signalen på styrledningen 437 övergår till O-nivå. Synkront härmed avger enheten 540 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 544. I beroende härav inställes registret 586 till det binåra tillståndet 17. Dessutom återställes registren 588 och 592. När enheten 545 befinner sig i det logiska tillståndet 1 eller i det lo- giska tillståndet 3, har utgången D2 på enheten 540 O-nivå för aktive- ring av enheten 590. Enheten 545 avger dessutom en 0-puls med varak- tigheten 220 nanosekunder till ledningen 562. Vidare övergår utgångar- na D1 Qch D2 på enheten 545 till 1-nivå. Medan enheten 545 befinner sig i det logiska tillståndet 3 avger enheten 570 rörelseinformation via styrledningarna 583-585 till adderaren 582. Efter utgången av de förs- ta 110 nanosekunderna av pulsen på ledningen 562 avger enheten 545 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder via ledningen 556 till in- gången I2 på enheten 590. Samtidigt med pulsen på ledningen 556 klock- styr enheten 590 utsignalen från adderaren 582 till registret 586. Den från styrenheten 570 mottagna informationen kan uttryckas genom föl- jande ekvation: ny vektor = gammal vektor + ny förflyttning + + sista förflyttning (Q10) Detta innebär att styrenheten 570 matar termen (ny förflyttning + sis- ta förflyttning) till adderaren 582, som i sin tur kombinerar den ak- tuella utsignalen från registret 586 med denna term för att bilda ut- trycket som representeras av ekvationen Q10. Registret 586 har sålunda lagrat en indikering om vektorn, som är samordnad med en följnings- rörelse som just blivit avslutad. Det tidigare beskrivna förloppet upprepas varje gång styrledningen 556 övergår till O-nivå, d“vs vek- torekvationen Q1O satisfieras varje gång enheten 545 antar det logiska tillståndet 3.

Om ledningen 568 har O-nivå när ledningen 556 övergår till O- nivå, avger enheten 545 en Q-puls med varaktigheten 110 nanosekunder 71 till ledningen 555 och till ingången I16 på enheten 541. Ekvationen Q10 satisfieras då enligt ovan. Samtidigt med pulsen på ledningen 555 avger vidare enheten 590 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 565. Dessutom lagras 0-pulsen på ledningen 555 i enheten 590 under 110 nanosekunder och matas därefter till klockin- gångarna på registret 592 och ackumulatorregistret 588. Varje gång en 0-puls uppträder på ledningen 555 lagras sålunda den genom ekvationen Q10 definierade vektorn i registret 588 och tillföres adderaren 589.

Registret 588 är ett skiftregister, som är avsett att lagra 20 bitar och därmed fyra vektorer. Den första av de fyra lagrade vektorerna tillföres ingången I1 på enheten 591. När ledningen 555 övergår till O-nivå är vidare utsignalen från registret 592 lika med summan av fyra tidigare vektorer. Vektorsumman tillföres adderaren 589, vars utsignaï bildar den aktuella vektorn plus summan av fyra vektorer. Dessutom adderas de sex mest signifikanta bitarna vid utgången på registret 59? till den andra biten vid utgången på enheten S93. Utsignalen från en- heten 593 blir därefter ett medelvärde av fyra vektorer, som är av- rundat till ett helt tal. Vid denna avrundning avkännes bitarna 0 och 1 vid utgången på registret 592. Om ledningen för bit 1 har 1-nivå ökas den binära kvoten med 1 och tillföres ledningen 54.

I fig 23 visas ett funktionellt blockschema för den i rig 10 visade detektorn 49 för slingor och begränsningslinjer.

Utgången D3 på enheten 540 i fig 21a är via styrledningen 543 förbunden med återställningsingången på en periferivärderäknare 800 med en lagringsförmåga av 8 bitar. Aktiveringsingången EN1 på räknare: 800 är via ledningen 555 förbunden med utgången D11 på enheten 545, medan aktiveringsingången EN2 på räknaren 800 via ledningen 434 är förbunden med ingången I2 på enheten 540. Klockingången på räknaren 800 är förbunden med ledningen 45 och med klockingången på en detektoz 801. Den av 8 bitar bestående utsignalen från räknaren 800 tillföres ingången IN på ett utgångsdrivsteg 802 och med ingången IN på detek- torn 801. Aktiveringsingângen på enheten 802 är via en styrledning 802 förbunden med utgången D6 på den i fig 10 visade enheten 30, medan ut gången på enheten 802 via en dataledning 804 för 8 bitar är förbunden med dataledningen 36 i fig 10. Valingången SEL på detektorn 801 är vt en styrledning 805 förbunden med ledningen 54, medan återställninqs- ingången på detektorn 801 är förbunden med återställningsingången på räknaren 800. Utgången D1 på detektorn 801 är via ledningen 547 för~ bunden med ingången I8 på enheten 541 i fig 21a. Utgången D2 på detek torn 801 är via ledningen 428 förbunden med ingången I7 på enheten 42 “Poor Quinn 7713955-8 72 * 1 fig 20a. Ingången I1 på en logisk enhet 806 för minnesinhibering är via dataledningen 53 förbunden med utgången D1 på minnesplanenheten 35.

Ingången I2 på enheten 806 är via ledningen 51 förbunden med utgången D1 på minnesplanenheten 33, medan ingången I3 på enheten 806 via led- ningen 48 är förbunden med utgången ROW2 på enheten 28. Utgången på enheten 806 är via dataledningen 55 förbunden med ingången DIN2 på enheten 27.

Under drift återställes räknaren 800 och detektorn 801 vid förekomst av en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder på ledning- en 543. När ledningen 434 har 1-nivå och en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder uppträder på ledningen 555, aktiveras räknaren 800 för räkning med den via ledningen 45 matade klockfrekvensen av 9,0MHz.

När drivsteget 802 aktiveras medelst en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder på ledningen 803, matas utsignalen från räknaren 800 till ledningen 804. När periferivärdet, d\rs antalet celler som räknats längs periferin, är lika med 4 övergår utgången D1 på detektorn 801 till 1-nivå. När signalen VEC4 på ledningen 805 har 1-nivå jämför vi- dare detektorn 801 en manuellt inställd teckensegmenttröskel med det aktuella periferivärdet. Om detta värde är lika med eller större än denna tröskel övergår utgången D2 på detektorn 801 till 1-nivå. Om periferivärdet är mindre än denna tröskel kvarstår utgången D2 emel- lertid vid 0-nivå. När signalen VEC4 på ledningen 805 har 0-nivå jäm- för enheten 801 en manuellt inställd slingtröskel med periferivärdet.

Om detta värde är lika med eller överstiger slingtröskeln övergår ut- gången D2 på detektorn 801 till 1-nivå. Om periferivärdet är mindre än slingtröskeln kvarstår utgången D2 emellertid vid O-nivå. I förelig- gande fall inställes slingtröskeln till ett värde av 7 och teckenseg- menttröskeln till ett värde av 15. Enheten 806 mottager radräknetill- ståndet från enheten 28 i fig 10 via ledningen 48. Vid detektering av ett radräknetillstånd av 0 spärras de via ledningen 53 överförda in- formationerna, medan informationerna på ledningen 51 tillföres led- ningen 55. När ett radräknetillstånd av 31 detekteras spärras informa- tionerna på ledningen 51 och matas informationerna på ledningen 53 till ledningen 55. När något annat radräknetillstånd än 0 eller 31 de- tekteras matas informationerna på båda ledningarna 51 och 53 till led- ningen 55.

Fig 24 visar ett funktionellt blockschema för det i fig 10 vi- sade särdragsminnet 31.

Dataledningen 36 i fig 10 är förbunden med ingången på en lo- gisk enhet 810 för minnesval, vars inmatningsingång är förbunden med 7713955-8 73 en styrledning 811. Aktiveringsingångarna EN1 och LN2 på enheten 810 är förbundna med ledningarna 812 och 813. Den av 8 bitar bestående ut- signalen från enheten 810 tillföres ingången IN på en väljare 814, vars valingång via ledningen 133 är förbunden med utgången D1 på enhe- ten 130 i fig 14a. Utgången D1 på enheten 814 är förbunden med ingång- en I1 på en minnesenhet 816 för 256 x 8 bitar, vars adressingång via en dataledning 817 är förbunden med utgången D1 på en väljare 818. Ut- gången D2 på väljaren 814 är förbunden med ingången I1 på en minnes- enhet 820 för 256 x 8 bitar. Skrivaktiveringsingången på enheten 820 är förbunden med en styrledning 822, medan utgången på minnesenheten är förbunden med ingången I2 på enheten 815. Adressingången på minnes- enheten 820 är via en dataledning 821 för 8 bitar förbunden med ut- gången D2 på väljaren 818, medan skrivaktiveringsingången på minnet 816 är förbunden med en styrledning 819. Den av 8 bitar bestående ut- signalen från minnet 816 tillföres ingången I1 på enheten 815, vars aktiveringsingång via ledningen 61 är förbunden med mikrodatorn 14 i fig 1. Valingången på enheten 815 är förbunden med ledningen 133 och med valingången på väljaren 818. Utgången på enheten 815 är förbunden med en dataledning 824 för 8 bitar, som består av styrledningarna 38- 40, 57-60 och 67 i fig 10. Ingången I1 på väljaren 818 är förbunden med dataledningen 65a, som omfattar ledare i ledningen 65 i fig 10 för de åtta minst signifikanta bitarna. Ingången I2 på väljaren 818 är för bunden med utgången för 8 bitar på en adressräknare 825 och med in- gången I1 på ett drivsteg 826. Förinställningsingångarna PRE1 och PRE2 på räknaren 825 är förbundna med styrledningar 827 och 828, medan in- matningsingången på räknaren 825 är förbunden med en styrledning 829 och aktiveringsingången med en styrledning 830. Klockingången på räk- naren 825 tillföres en klocksignal med frekvensen 9,0 MHz via styrled- ningen 45. Aktiveringsingångarna EN1 och EN2 på drivsteget 826 är för- bundna med styrledningarna 41 och 42 från mikrodatorn 14. Utgången på drivsteget 826 är förbunden med dataledninqen 824.

Ingången I1 på enheten 831 är via ledningen 468 förbunden med utgången D7 på enheten 462 i fig 20c. Ingången I2 på enheten 831 är via ledningen 142 förbunden med utgången D1 på enheten 135 i fig 14a, medan ingången I3 på enheten 831 via ledningen 288 är förbunden med utgången D5 på enheten 275 i fig 17b för styrning av särdragslagring.

Klockingången på enheten 831 tillföres klockslgnalen med frekvensen 9,0 MHz via ledningen 45. Utgången D1 på enheten 831 är förbunden med styrledningen 811 och utgången D2 med styrledningen 812. Vidare är ut- gången D3 på enheten 831 förbunden med styrledningen 813 och utgången POOR QUÄLIT '1713955-8 74 Û4 med styrledningen 830 och utgången D5 med styrledningen 828. Ut- gången D6 på enheten 831 är förbunden med styrledningen 829 och ut- gången D7 med styrledningen 827, medan utgången D8 på enheten 831 är förbunden med ingången på enheten 832. Valingången på enheten 832 är förbunden med styrledningen 133 och utgången D1 med styrledningen 819, medan utgången D2 på enheten 832 är förbunden med styrledningen 822.

Under drift mottages en minnesvalsignal från enheten 28 för rad-spaltstyrning via ledningen 133. Om denna signal har 1-nivå inma- tas utsignalen från adressräknaren 825 via väljaren 818 till adress- ingången på minnet 820. Dessutom överföras adressinformationer från mikrodatorn 14 via väljaren 818 från ledningen 65a till ledningen 817.

Vidare matas utsignalen från enheten 810 via väljaren 814 till ingång- en I1 på minnet 820, medan insignalen till enheten 832 tillföras styr- ledningen 822. Därför inmatas informationerna vid ingången I1 på min- net 820 till minnesställena, som adresseras via utgången D2 på välja- ren 818. Under tidsperioden då minnet 820 håller på att fyllas adres- seras minnesställena i minnet 816 medelst mikrodatorn via ledningen 65a och matas innehållet till ingången I1 på drivsteget 815. När detta steg aktiveras inmatas utsignalen från minnet 816 till ledningen 824.

Under minnesinmatning mottages en 0-puls med varaktigheten 110 nano- sekunder av styrenheten 831 via styrledningen 142. Samtidigt härmed avger enheten 831 1-pulser med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningarna 827 och 828. Dessutom avger styrenheten en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 829. I beroende här- av fylles adressräknaren 825 med samtliga logiska nollor.

Varje gång styrenheten 831 mottager en O-puls med varaktighe- ten 110 nanosekunder via styrledningen 468 avger den en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 811. I beroende här- av lagras informationen på ledningen 36 i det ena av två buffertminnen för 8 bitar, som ingår i enheten 810. Synkront med pulsen med varaktig- heten 110 nanosekunder på ledningen 811 avger enheten 831 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 830. I beroende härav aktiveras adressräknaren 825 för räkning med klockfrekvensen som upp- träder på ledningen 45. Vid förekomst av bakkanten på pulsen på led- ningen 830 avger styrenheten 831 en O-puls med varaktigheten 110 nano- sekunder till styrledningen 812. Härvid aktiveras enheten 810 för att välja det första buffertminnet till ingången på väljaren 814. Synkront med pulsen på styrledningen 812 avger styrenheten 831 en 1-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till ingången på enheten 832. J beroen- de härav avger enheten 832 en O-puls med varaktigheten 110 nanosekunder '_77 ._Z^.

Dä xg.

UT UU 1 G3 73 till ledningen 822. Vid förekomst av bakkanten på pulsen på styrled- ningen 812 avger styrenheten 831 en 1-puls med varaktigheten 110 nano- sekunder till styrledningen 828 för framstegning av adressräknaren 825.

När bakkanten på pulsen på ledningen 830 uppträder avger styrenheten 831 en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 811 för att välja det andra av de båda buffertminnena i enheten 810. Syn- kront med pulsen på ledningen 813 avger enheten 831 en 1-puls med var- aktigheten 110 nanosekunder till ingången på enheten 832, som härvid avger en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 822.

Sammanfattningsvis kan följande nämnas. Ett av 16 bitar be- stående ord på dataledningen 36 lagras i två buffertminnen för 8 bitar i enheten 810. Adressräknaren 825 fylles med samtliga logiska ettor och framstegas sedan. Innehållet i det första av de båda buffertmin- nena i enheten 810 matas därefter till minnet 820. Därefter framstegas adressräknaren åter och inmatas innehållet i det andra buffertminnet i enheten 810 till minnet 820. Detta förlopp upprepas varje gång en 0-puls med varaktigheten 110 nanosekunder tillföres styrenheten 831 via styrledningen 468.

När avsökningsstyrenheten 29 i fig 10 avger en O-puls med var- aktigheten 110 nanosekunder till styrledningen 288 enligt beskriv- ningen ovan, avger styrenheten 831 en 1-puls med varaktigheten 110 na- nosekunder till styrledningen 827 och en O-puls med samma varaktighet till styrledningen 829. I beroende härav inställes adressräknaren 825 till det decimala talet 63. Därefter framstegas räknaren 825 enligt ovan och inmatas informationen som lagras i de båda buffertminnena i enheten 810 till minnet 820. Sedan särdragsavlednlngen avslutats över- för mikrodatorn 14 ledningarna 41 och 42a till 0-nivå. I beroende här- av överföres utsignalen från räknaren 825 medelst drivsteget 826 till ledningen 824. Mikrodatorn 14 har härigenom tillgång till det sista minnesstället i minnet 820. Mikrodatorn överför omväxlande styrled- ningen 133 till 1-nivå och till O-nivå. Härigenom väljes ett av min- nena 816 och 820 för ett skrivförlopp, medan det andra väljes för ett läsförlopp. Om styrledningen 133 har O-nivå inkopplas ingången L2 på väljaren 818 till adressingången på minnet 816. Dessutom inkopplas in- gången l1 på väljaren 818 till adressingången på minnet 820. Vidare inkopplas ingången på väljaren 814 till ingången I1 på minnet 816, me- dan ingången på enheten 832 inkopplas till styrledningen 819 för akti vering av enheten 816 för ett skrivförlopp. Därefter inmatas utsigna- len från enheten 810 till minnet 816 vid de minnesställen som adresse 7713955-8 i 7G ' ías av adressräknaren 825. Vidare inkopplas de minnesställen i minnet 820 som adresseras av mikrodatorn till ingången I2 på drívsteget 815.

När detta drivsteg aktiveras matas utsignalen från minnet 820 till ledningen 824.

Minnekartan för vart och ett av minnena 816 och 820 framgår av tabell 5 nedan.

Tabell 5 Minnekarta Minnesställe Särdragsinformation 0 Vektor nr 1 1 Periferivärde 2 Vektor nr 2 3 Periferivärde 4 Vektor nr 3 5 Periferivärde 6 Vektor nr 4 7 Periferivärde 8 Vektor nr 5 9 Periferivärde 10 Vektor nr 6 11 Periferivärde 12 Vektor nr 7 13 Periferivärde 14 Vektor nr 8 15 Periferivärde 16 Vektor nr 9 17 Periferivärde 18 Vektcr nr 10 19 Periferivärde 20 Vektor nr 11 21 Periferivärde 22 Vektor nr 12 23 Periferivärde 24 Vektor nr 13 25 " Periferivärde 26 Vektor nr 14 27 Periferivärde 28 Vektcr nr 15 29 Periferivärde 30 Vektor nr 16 31 Periferivärde 32 Vektor nr 17 33 Periferivärde 34 Vektor nr 18 35 Periferivärde 36 Vektor nr 19 37 Periferivärde 38 Vektor nr 20 39 Periferivärde 40 Vektor nr 21 41 Periferivärde 42 Vektor nr 22 43 Periferivärde 44 Vektor nr 23 45 Periferivärde 77 Tabell 5 (forts) 7 'i 3955~8 Minnesställe Särdragsinformation 46 Vektor nr 24 47 Períferivärde 48 Vektor nr 25 49 Periferivärde 50 Vektor nr 26 51 Periferivärde 52 Vektor nr 27 53 Periferivärde 54 Vektor nr 28 55 Periferivärde 56 Vektor nr 29 57 Periferivärde 58 Vektor nr 30 59 Periferívärde 60 Vektor nr 31 61 Periferivärde 62 Vektor nr 32 63 Periferivärde 64 Radminimum 65 Spaltminimum 66 Radmaximum 67 Spaltmaximum 68 Samtliga ettor 69 Periferivärde 70 Inflektionsvärde 71 Skillnadsvektorvärde 72 (Lutning vid sista 73 (fem inflektionspunkter 74 Samtliga ettor '75 II 76 n 77 I! 78 n 79 II 80 Radstreckändekoordinat nr 1 81 Spaltstreckändekoordinat nr 1 82 Radstreckändekoordinat nr 2 83 Spaltstreckändekoordinat nr 2 84 Radstreckändekoordinat nr 3 85 Spaltstreckändekoordinat nr 3 86 Radstreckändekoordinat nr 4 87 Spaltstreckändekoordinat nr 4 88 Radstreckändekoordinat nr 5 89 Spaltstreckändekoordinat nr 5 90 Samtliga ettor 91 II 92 " 93 Streckändevärde 94 (Lutning första 95 (fem streckändar 96-127 Tecken nr 2 128 - 159 Tecken nr 3 160-191 Tecken nr 4 192- 223 Tecken nr 5 224-253 Tecken nr 6 POOR QUALITY 7713955-8 78 Fig 25 och 26 visar schematiskt de binära bilderna av boksta- ven x och siffran 9.

Med hänsyn till fig 25 utlöses gränslinjesökning vid gräns- linjepunkten 850 och fortsätter medurs längs den yttre begränsninge- linjen för bokstaven x. Sedan de tre ovan beskrivna följningsförloppen genomförts detekteras de i nedanstående tabell 6 införda särdragen.

Tabell 6 Särdragsinformation Decimalt periferi- Gränslinjegräns värde/oktalt lut- Q Tecken- ningsmedelvärde ”palt Rad segment Slingor Par Max/Min Max/Min 1 O 5-22 17/7 24/8 7-21 9-20 Totalt geriferivärde 10-17 Streckändevärde 56 16-20 3 17-21 2 Totalt antal vektorskillnader 18-22 Streckändelutnino 27 19-23 2 24-22 3 Inflektioner 27-21 7 6 28-22 29-23 Streckändekoordinateç Lutning vid sista fem 31-24 Sgalt ggg inflektionsgunkter 32-25 8 9 0 35-24 16 9 2 36-23 8 23 2 38-22 4 39-23 3 42-24 43-25 44-26 45-27 49-26 56-27 56-30 56-31 56-32 Den i fig 25 visade teckenbilden består av ett enda tecken- stycke eller segment utan slingor. Begränsningslinjen för teckenbildea innehåller 56 gränslinjepunkter. Vid följning mellan dessa punkter de- tekteras 27 vektorskillnader mellan cellerna. Enligt ovan uppkommer e- vektorskillnad när skillnaden mellan efter varandra följande vektor- värden från en cell till en annan detekteras vid töljning mellan 5rän;~ linjepunkter. Vektorerna som beskriver förflyttningarna mellan gräns- linjepunkter visas i fig 7a. Sex inflektionspunkter detekteras även .- 79 ünder gränslinjeföljningen. Gränslinjelutningarna vid de sista fem de- tekterade inflektionspunkterna är 0, bilden sammansatt av tre streckändar. tecknat med hänvisningsbeteckningen 851, är alltför kort för att räk- Streckänderiktningarna eller lutning- 2, 2, 4 och 3. Dessutom är tecken- Segmentet, som i stort är be- nas såsom en giltig streckände. arna, som börjar med stapeländen vid punkten 850 och fortsätter med- urs, är angivna genom siffrorna 2, 3 och 7. Streckänderiktningarna kan bestämmas genom observation av fig 7a. Streckändekoordinaterna bestäm- mes genom räkning av spalterna från vänster till höger och av raderna uppifrån och ned. Gränslinjegränserna för teckenbilden förekommer mel- lan spalterna 7 och 17 och raderna 8 och 24. Medan gränslinjeföljning- en fortsätter medurs från begynnelsepunkten 850, erhålles lutningsme- delvärdena genom addering av vektorvärdet från en cell till en annan vid en aktuell gränslinjepunkt till de tre omedelbart föregående vek- torvärdena från en cell till en annan och genom att dividera summan med 4.

Den i fig 26 visade bilden av siffran 9 följes från en begyn- nelsepunkt 852 i riktning medurs. Dessutom följes den inre slingan i siffran 9 i riktning moturs från en begynnelsepunkt 853. Efter slutet av de tre ovan beskrivna följningsförloppen detekteras de i tabell 7 nedan angivna särdragen.

Tabell 7 Särdragsinformation Decimalt periferi- Gränslinjegräns värde/oktalt lut- -\ _ Tecken- ningsmedelvärde byalt R°d segment Slingor Par Max/Min Max/Min 1 1 5-20 17/6 24/9 9-21 Totalt geriferivärde 11-22 46 23-23 Streckändevärde 25-24 1 26-25 Totalt antal vektorskillnader 27-26 Streckändelutnino 13 34-25 36-24 Inflektioner 41-25 Streckändekoordinater 2 44-26 Sgalt ßag 45-27 16 3 Lutnlng vid sista lem 46-30 inflektionsgunkter 0 Slinggeriferívärde O 16 O Slingkoordinater 5 Spalt Rad 5 Max/Min Max/Min 15/8 14/10 POOR QUALITY nya 7713955-8 so' " Den binära bilden av den i fig 26 visade siffran 9 består av ett enda teckensegment som omsluter en enda slinga. Det totala peri- ferivärdet av den yttre gränslinjen för bilden är 46 och det totala antalet vektorskillnader som påträffas under följningen av den yttre gränslinjen uppgår till 13. Vidare detekteras två inflektionspunkter som var och en har en gränslinjelutning av 5. Dessutom detekteras en enda streckände som har en lutning av 6. Begynnelsepunkten för följ- ning av stapeländen är belägen vid spalt 16 och rad 23. Vid följning av den inre gränslinjen, som anger slingan, erhölls ett periferivärde av 16. Slingan är belägen mellan spalterna 8 och 15 och raderna 12 och 14. Siffran 9 är belägen mellan spalterna 6 och 17 och raderna 9 och 24.

Den beskrivna anordningen och dess verkningssätt möjliggör tillförlitlig detektering av särdrag både hos handtextade och maskin- skrivna alfanumeriska tecken med olika stiltyper. De textade tecknen behöver ej vidröras och vidare kan tecknen bestå av brutna segment och ha varierande storlek. Någon normalisering erfordras ej.

En binär bild av varje tecken bildas och bilden avsökes med hänsyn till gränslinjepunkter som uppfyller ett markeringsvillkor.

Konturföljning av både den yttre gränslinjen och de inre slingorna på bilden utlöses från dessa gränslinjepunkter för att undvika onödiga överskottsinformationer. Bilden uttunnas till encellsskikt när bildens gränslinjer följes, för att förhindra märkbar bildförvrängning. Varje gränslinjeföljning sker genom stegvisa förflyttningar mellan gräns- linjepunkter som bildar bildens gränslinjer, och varje förflyttning mellan bildceller representeras av en av åtta lika divergerande vekto~ rer. Medelvärdet bildas av vektorvärdena för bildande av en sekvens av lutningsvärden som är utmärkande för en bildbegränsningslinje. Lut- ningssärdrag inklusive periferivärden, maximala och minimala bild- gränslinjegränser, slingor och inflektíonspunkter detekteras med led- ning av lutningssekvensen. Teckenbilden uttunnas till en streckbredd av en cell, och teckenstreckändar och förbindningspunkter lokaliseras.

Varje streckände följes för detektering av giltiga streckändar, varvid ogiltiga streckändar uteslutes vid sammanbindningspunkten. Lutningen för varje giltig streckände bestämmas för att fullständiga särdrags- satsen för teckenidentifiering.

Claims (5)

81 .?1z955-8 Éâïêntkåâï

1. Anordning för detektering av särdrag hos ett tecken, som är lagrat i ett binärminne (20, 33, 34, 35) med ett antal celler, varav åtminstone några innehåller information, som representerar tecknet, som har minst en begränsningslinje, som bildar en yttre begränsningslinje, medan eventuella an- dra sådana linjer är inre slingor, k ä n n e t e c k n a d av dels en anordning (29) för avsökning av minnet och lokalisering av åtminstone en cell i minnet, som innehåller information om varje begränsningslinje, dels en anordning (27, 30) för alstring av vektorer, som representerar lut- ningen mellan angränsande celler, som innehåller informa- tion om tecknet och lokaliseras genom följning av varje begränsningslinje i beroende av avsökningsanordningen (29), dels en anordning (27) för att bilda medelvärdet av ett be- stämt antal efter varandra följande vekiorer, som motlagits från den vektoralstrande anordningen (30), och bilda en sats vektormedelvärden för varje begränsningslinje och dels en med den medelvärdebildande anordningen (27) förbunden anordning (30) för lokalisering av inflexionspunkter med ledning av skillnader mellan efter varandra följande vektormedelvärden i satsen genom signalering, när en skillnad med ett för- tecken efterföljes av en skillnad med motsatt förtecken.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av dels en uttunningsanordning (27) för reducering av tecknet genom att avlägsna delar av information om tecknet i cel- lerna för bildande av ett reducerat tecken med en bredd av en cell, dels en med minnet elektriskt förbunden anordning (27) för lokalisering av streckändar på det reducerade tecknet och bestämning av dessas längd, dels en tröskelan- ordning (27, 29) för att från cellen avlägsna delar av det reducerade tecknet, som representerar en streckände med en längd, som understiger en förutbestämd längd till en sam- manbindningspunkt, och dels en med tröskelanordningen för- bunden anordning (27) för lokalisering av celler, innehål- landeen del av det reducerade tecknet, med flera än två angränsande celler, innehållande information om detta reducerade tecken. POOR QUALITY massa-s m

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en lagringsanordning (31), som är förbunden med den medelvärde- bildande anordningen och lokaliseringsanordningen (27) och lagrar vektormedelvärden och ställen för varje streckände i en särskild ordning.

4. Anordning enligt krav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a d av en anordning (31) för lagring av värdet av antalet celler runt omkretsen av den yttre begränsningslinjen.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av en anordning (49) för att jämföra omkretsvärdet med ett förut- bestämt tal och eliminera varje tecken, vars omkretsvärde understiger detta tal.