SE440576B - Rumsbaserat diversitetssystem for ett tidmultiplexkommunikationssystem - Google Patents

Description

7903715-6 10 15 20 25 30 35 2 Vid den första av de ovan nämnda skrifterna ut- sändes sändningspulsknippen individuellt var n:te utsändes sändningspulsknippen individuellt var n:te (n = l, 2, 3....) ram eller ramar omväxlande från två antennplatser i huvudsak som om pulsknippena sändes ut från en station,för att därigenom upprätta pulsknipps- synkronisering. Om överföringskvaliteten längs sändnings- vägen från en av antennplatserna försämras genom regn, kan en diversitetsoperation åstadkommas för att förbätt- ra den försämrade överföringskvaliteten genom att omedel- bart sända ut alla pulsknippena från den andra antennplat- sen endast när regndämpningen vid den andra sändningsvä- gen är låg och signalkvaliteten god.

Eftersom sändningsbanlängden och mottagningsbanläng- den från resp antennplats till kommunikationssatelliten har huvudsakligen samma fluktuation (vilken härrör från satellitförflyttningar), detekteras en skillnad mellan de båda mottagningsbanlängderna genom användning av mot- tagna signaler från de båda antennplatserna. Detta sker med tekniken enligt den andra av de ovan nämnda patentskrifterna. På basis av den detekterade banlängds- differensen förutsäges en differens mellan de båda sänd- ningsbanlängderna. Vid banomkopplingen för diversitets- operationen bestäms utsändningstaktregleringen av sänd- ningspulsknippet genom användning av detta förutsagda värde.

För att båda mottagningsbanlängderna skall vara lika vid tidpunkten för signalomkoppling för diversitet detek- teras en skillnad mellan de båda mottagningsbanlängderna från de båda mottagna signalerna vid en anordning enligt den tredje av de ovan nämnda patentskrifterna och en eller flera digitala, variabla kretsar, som är place- rade i de båda sändningsbanorna och de båda mottagninge- banorna eller i en sändningsbana och en mottagningsbana, styrs genom användning av den detekterade banlängdsskill- naden för att inställa banlängderna så, att de överens- stämmer med varandra, varefter diversitetsoperationen ut- föres. _ Vid den första skriften är det nödvändigt att alstra pulsknippssynkroniseringstaktreglering medelst något lO 15 20 25 30 35 7903715-6 3 organ, när systemet omkopplas från diversitetsfunktion till en icke-diversitetsfunktion. Detta kräver dessutom en pulsknippskrets för varje antennplats, vilket gör det svårt att uppnå ett effektivt diversitetssystem.

De andra och tredje patentskrifterna är utmärkta till sina principer men före starten av systemet är det nödvändigt att noggrant uppmäta banlängdsskillnaden mel- lan sändningsbanan och mottagningsbanan, vilka passerar genom var sin antennplats. I praktiken kan denna banlängds- skillnad emellertid fluktuera med tiden på grund av tem- peraturändringar och liknande, varför i ett sådant fall den noggranna pulsknippssynkroniseringen inte åstadkom- mes. För att säkerställa pulsknippssynkroniseringen vid diversitetsfunktionen är det nödvändiqt att åStfidkOmm& elektrisk likställning av de banlängder, som passerar ge- nom de båda antennplatserna.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett rumsbaserat diversitetssystem för ett TDMA-kom- munikationsarrangemang, som underlättar likställningen av sändningsbanornas banlängder, vilka passerar genom resp antennplats, medelst ett andra, efterföljande pulsknippe, och vilket möjliggör noggrann och lätt korrigering av en ändring i banlängdsskillnaden mellan de båda sändningsba- norna under systemets arbete, ändamål innefattar systemet likställning av de båda sänd- För att uppnå ovanstående enligt uppfinningen organ för ningsbanornas elektriska banlängder under den inledande ackvisitionsoperationen samt organ för kvarhållande av likställningen mellan de elektriska banlängderna under hela operationen, varigenom sändningspulsknippssynkronise- ringen lätt kan åstadkommas även vid banomkoppling, som är förknippad med diversitetsoperationen.

Kännetecknen hos diversitetssystemet enligt förelig- gande uppfinning framgår av efterföljande patentkrav.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hjälp av utföringsexempel under hänvisning till medföljan- de ritningar. Fig l visar ett systemschema, som åskådlig- gör ett rumsbaserat diversitetssystem av ett satellitkom- i 7903715-6 10 15 20 25 30 35 4 munikationsarrangemang, till vilket denna uppfinning hän- för sig. Fig 2 visar ett blockschema av en utföringsform av uppfinningen. Fig 3 åskådliggör ett exempel på en TDMA- pulsknippssignal för användning vid föreliggande uppfin- ning. Fig 4 visar ett tiddiagram för beskrivning av upp- finningens funktion. Fig 5 visar ett blockschema av ett exempel av en styrkrets för användning vid föreliggande uppfinning. _ Fig l visar ett rumsbaserat TDMA-diversitetssystem för ett satellitkommunikationsarrangemang, varvid hänvis- ningssiffran 20 betecknar en satellit, 2l en antennplats B, 22 en andra antennplats A, 23 en diversitetsstyrkrets, 24 en länkledning, 25 en TDMA-terminal och 26 en signal- ledning. En bana B indikerar en bana från diversitets- styrkretsen 23 till satelliten 20 via länkledningen 24 och antennplatsen B och en bana A indikerar en bana från diversitetsstyrkretsen 23 till satelliten 20 via antenn- platsen A.

Fig 2 åskådliggör en utföringsform av kretskonstruk- tionen enligt uppfinningen. En antenn l är placerad på antennplatsen A. Av figuren framgår vidare en sändare 2, en mottagare 3, fasta, digitala fördröjningskretsar 4 och 5, en styrkrets 6 för styrning av banlängden, en banom- kopplingskrets 7 för åstadkommande av diversitetsfunktio- nen, en TDMA-terminal 8, variabla fördröjningskretsar 9 och 10 för styrning av banans B banlängd, diversitets- styrkretsen 23 enligt fig l, en huvudsignalledning 26-l, en sändningsledning'26-2 för det andra pulsknippet, en informationssändningsledning 26-3 för en pulsknippsposi- tion, en sändningsbussledning 27a och en mottagarbussled~ ning 27b, vilka är anslutna till antennen l på antennplat- sen A, och hänvisningssiffrorna 24a, 24b och 24c hänför sig till en sändningsbussledning och en mottagningsbussled- ning i länkledningen 24 samt en omkopplingssignalledning.

Styrketsen 6 matar en banomkopplingssignal via signalled- ningen 28 till banomkopplingskretsen 7, En sändningspuls- knippssignal från TDMA-terminalen sänds ut från antennen 1 till satelliten 20 via en bana (A i det åskådliggjorda 10 15 20 25 30 35 7903715-6 . 5 exemplet), vilken väljs medelst ban- eller diversitetsom- kopplingskretsen 7, den fasta fördröjningskretsen 4 och sändaren 2 på antennplatsen A. En pulsknippssignal, som nmfir tages medelst antennen l demoduleras medelst mottagaren 3 till en PCM-basbandssignal och matas därefter till TDMA- terminalen 8 via den fasta fördröjningskretsen 5 och diver- sitetsomkopplingskretsen 7. De fasta fördröjningskretsarna 4 och 5 är anordnade att kompensera för en fast banlängds- skillnad mellan banorna A och B och har var och en fönhfij- ningstider, som genom förhandsberäkning uppnås under upp- kopplingen av systemet. I föreliggande utföringsform är ba- nan A, som ej innefattar länkledningen 24, kortare än banan B. De variabla fördröjningskretsarna 9 och 10 är anordnade att kompensera för fluktuationer i banlängdsskillnaden mellan de båda banorna A och B, vilka förorsakas av satel- litrörelser och banlängdsfluktuationer i länkledningen 24.

Fig 3 visar ett exempel på en TDMA-pulsknippssignal enligt uppfinningen. Hänvisningssiffran 51 betecknar en referenspulsknippssignal och hänvisningssiffrorna 52, 53 och 54 betecknar pulsknippssignaler från olika marksta- tioner. Sändningstaktregleringarna av dessa pulsknippen styrs från markstationerna, så att sändningspulsknippena kan ligga vid förutbestämda positioner relativt referens- pulsknippssignalen 51. Fig 3 visar ett tillstånd, i vilket sändningspulsknippssynkroniseringen redan upprättats och under TDMA-systemets funktion måste pulsknippena sändas ut i tidsluckorna, som motsvarar respektive pulsknippssänd- ningsstation. Hänvisningssiffran 55 visar generellt inne- hållet i referenspulsknippssignalen 51, 56 indikerar en försignal för bärvågsåtervinning och för bittaktregene- rering, som är nödvändig för demoduleringen av en PCM- signal, 57 betecknar en referenssignal (dvs ett unikt ord) för pulsknippssynkronisering, 58 identifierar ett signalparti, som är förknippat med utsändningen av styr- signalerna, som är nödvändiga för TDMA-systemets funktion.

Organ för likställning av banornas A och B mottagninge- banlängder detekterar en specificerad signal i samma puls- knippe från de båda antennplatsernas mottagningsbanor, '7903715-6 10 15 20 25 30 35 6 t ex referenssignalen för pulsknippssynkronisering i fig 3, och fördröjningen av den variabla fördröjningskretsen 10 styrs så, att detekteringstaktregleringarna är desam- ma vid de variabla fördröjningskretsarnas 5 och 10 ut- gångar. Fördröjningskretsarna 5 och 10, som används vid denna utföringsform, är digitala fördröjningskretsar, varför det är nödvändigt att lägga en klocksignal till slutetznrpulsknippssignalen under en tidsperiod, som mot- svarar fördröjningskretsen fördröjningsvärde för fördröj- ning av en sådan diskontinuerlig signal som en pulsknipps- signal. I praktiken används emellertid en signalomvandla- re, som ingår i mottagaren 3 i fig 2 för fördröjning av signalen, eftersom pulsknippssignalen är tilldelad en klocksignal. Genom användning av signalomvandlaren ersät- tes klocksignalerna i den mottagna pulsknippssignalen med ett klockpulståg från stationen. En speciell kretskonstruk- tion för detta förfarande visas redan i detalj i US-PS 4 052 670.

Nedan kommer att ges en beskrivning av ett specifikt 'funktionsexempel på sändningspulsknippssynkroniseringen enligt uppfinningen. Bestämningen av pulsknippssändnings- taktregleringen för sändningspulsknippssynkroniseringen åstadkommes medelst en pulsknippssynkroniseringskrets, som ingår i TDMA-terminalen 8. Pulsknippssynkroniserings- kretsen är en krets, som vanligen används inom PCM-TDMA- tekniken, och åstadkommer sändningspulsknippssynkronise- ringen genom att utnyttja ordet 57, som ingår i den mot- tagna signalen och vid mottagning sänder ut detekterings- taktreglering för det unika ordet till TDMA-terminalen 8 för att åstadkomma taktregleringen för avkodningen av den mottagna PCM-signalen. Vid användning av en bred lob ("global beam“) jämföres taktregleringssignalerna för puls- knippssignalen 53, som sänts ut från den aktuella statio- nen, och för referenspulsknippssignalen 5l med varandra på mottagarsidan och pulsknippssändningstaktregleringen korrige- ras, så att pulsknippssignalen, som sänts ut från den ak- tuella stationen, ligger i den till signalen hörande tids- luckan. Vid användning av en smal lob (“spot beam“) be- 10 15 20 25 30 35 ?903715~5 7 stäms pulsknippesändningstaktregleringen genom mätning av läget för sändningspulsknippssignalen från den aktuel- la stationen medelst en på avstånd liggande station, var-- ifrån de mätta resultaten återsändes.

Det ovan nämnda arrangemanget är sändningïmläuürpssyflr roniseringsorganet i TDMA-systemet. Vid startande av syste- met måste en ungefärlig pulsknippesändningstaktreglering in- ställas så att pulsknippet inte interfererar med pulsknip- pen från andra stationer i systemet. Denna taktreglering inställes vanligtvis medelst en första ackvisitionsanord- ning, som är ansluten till TDMA-terminalen 8. Genom använd- ning av denna anordning kan således den approximativa sändningstaktregleringen bestämmas före startandet av sys- temet. I praktiken finns det åtskilliga och ett typiskt sätt är att sända ut en sätt av denna typ låghastighetssig- nal vid en sådan låg nivå, att signalen inte interfererar med pulsknippen från andra stationer och därigenom bestäm- ma den ungefärliga sändningstaktregleringen utifrån den mottagna taktregleringen av låghastighetssignalen. Vid den- na tidpunkt har den noggranna sändningstaktreglering, som krävs för TDMA-pulsknippesynkroniseringen, ännu inte upp- nåtts. På basis av denna ungefärliga mätningstaktregle- ring sänds därefter endast ett inledande pulsknippe 62 (det streckade partiet i fig 4), som är betydligt kortare än sändningspulsknippslängden, ut från TDMA-terminalen 8 i den till den aktuella stationen hörande tidsluckan. I detta fall sänds det inledande pulsknippet i den tillhö- rande tidsluckan vid en position, som är klart âtskild från tidluckans början på grund av mätningsnoggrannheten i ackvisitionsenheten. Vid användning av den smala loben sänds det inledande pulsknippets positionsinformation till- baka, när det inledande pulsknippet mottagits av den på av- stånd liggande markstatzlonen och vid användning av en sfä- risk lob bekräftas positionen för det utsända, inledande pulsknippet genom mottagning av detta inledande pulsknippe medelst den aktuella stationen. Dessutom skiftas posi-_ tionen för det utsända, inledande pulsknippet från den ak- tuella stationen sekventiellt till sin normala position, 7903715-6 10 15 20 25 30 35 8 imedan positionen bekräftas medelst ett bekräftelseorgan, varefter en datadel adderas till slutet av det inledande pulsknippet efter fullbordan av denna operation, varvid kommunikationen startas.

Det ovan nämnda utgör det första inställningsorganet för sändningspulsknippssynkronisering vid normal TDMA- kommunicering. Vid TDMA-diversitet existerar två sändnings- banor och vid banväxling måste sändningspulsknippssynkro- niseringen bibehållas och därför är det nödvändigt att _ de båda sändningsbanlängderna är elektriskt ekvivalenta vid tidpunkten för banväxling.

Nedan kommer funktionen hos systemet enligt uppfin- ningen att beskrivas. Vid exemplet i fig 2 är den bana A, som passerar genom antennplatsen A, en huvudbana under operationen, medan banan B, som passerar genom antennplat- sen B, är en hjälpbana. Det antages att den ungefärliga sändningstaktregleringen bestäms medelst den första ack- visitionsenheten i banan A, För att upprätta sändningspuls- knippssynkroniseringen sänds det inledande pulsknippet 62 ut från TDMA-terminalen 8 (fig 2) i tidsluckan 61 för det aktuella stationspulsknippet i fig 4 via diversitetsom- kopplingskretsen 7, den fasta fördröjningskretsen 4, sän- daren 2 och antennen 1. Därefter skiftas det inledande pulsknippet 62 till en förutbestämd position 62a i den till- hörande tidsluckan enligt den tidigare nämnda sändnings- pulsknippssynkroniseringsmetoden. Denna operation visas i fig 4a och b. Vid tillståndet i fig 4b är sändningspuls- knippssynkroniseringen via banan A redan fullbordad och ett pulsknippe med en datadel kan adderas till det inledan- de pulsknippet. Ett andra pulsknippe 63, som är fördröjt med en tidsperiod I relativt det inledande pulsknippet 62 vid TDMA-terminalen, vilket framgår av fig 4d, sänds ut till banan B. Det andra pulsknippet, som alstras i TDMA- terminalen 8 sänds ut via diversitetsomkopplingskretsen 7 och den variabla fördröjningskretsen 9 till satelliten 20 från antennplatsen B med samma frekvens som vid antennplatsen A. I detta fall kommer tidsskillnaden I mellan de båda pulsknippena även att bibehållas vid satelliten 20, om de 10 15 20 25 30 35 79U3715~6 9 båda banlängderna från TDMA-terminalen 8 är ekvivalenta med varandra. Om de båda banlängderna inte är lika med varandra, vilket visas i fig 4c, bildas en tidsskillnad T' mellan de båda pulsknippen, som mottages medelst sa- telliten 20, och en differens I' - I = AI motsvarar ban- längdsskillnaden mellan de båda banorna. I praktiken kan en tidsskillnad Ar vid användning av bred lob detekteras genom mottagning av de pulsknippen, som återsändes frân sa- telliten, medan skillnaden vid användning av smal lob kan detekteras genom information om detekterade mottagningstaktw regleringssignaler från det inledande pulsknippet 62 och det andra pulsknippet 63, vilken information sänds till- baka från en på avstånd liggande markstation. Som ett re- sultat av detta styrs den variabla fördröjningskretsen 9 medelst en styrsignal från styrkretsen 6, om skillnaden At detekteras, tills skillnaden Ar reduceras till noll, vilket visas i fig 4d. Om t ex skillnaden At är en +1- teckenlängd av signalen förkortas fördröjningstiden i den variabla fördröjningskretsen 9 med en teckenlängd.

Detta medför att banlängderna inställes så, att de blir lika med varandra, varvid det andra pulsknippet 63 sänds ut till banan B från en förutbestämd position i tidsluckan för det andra pulsknippet, vilket indikeras vid 64 i fig 4e, och en datadel adderas till det första, inledande pulsknippet, som sänts ut till banan A för att därvid starta kommuniceringen. Detta tillstånd visas i fig 4e.

De ovan nämnda organen är anordnade att likställa ban- längderna för de båda sändningsbanorna vid starten av kom- munikationen. Beskrivningen nedan avser organ för likställ- ning av banlängderna under systemets arbete. Eftersom de två antennerna är hopkopplade via en länkledning kommer banlängderna att fluktuera med tiden beroende på fluktua- tioner i länkledningens elektriska längd och satellitens förflyttningar. För att uppnå diversitet är det även nöd- vändigt att likställa de båda banlängderna under systemets funktion.

Sändningspulsknippet (ett kommunikationspulsknippe in- nefattande en datadel) från den aktuella stationen sänds 10 l5 20 25 30 35 vsdävis-6 10 ut till huvudbanan och det andra pulsknippet sänts ut till hjälpbanan under den förinställda tidsluckan 64 för det A andra pulsknippet enligt fig . Lägesförhållandet mellan sändningspulsknippet och det andra pulsknippet är känt på sändningssidan, vilket indikeras med to i fig 4e. Om posi- tionsförhållandet mellan sändningspulsknippet och det andra pulsknippet, som sänts ut från den aktuella stationen, de- tekteras medelst organ, som motsvarar det tidigare nämnda organet, efter mottagning av de relativa positionerna för de båda pulsknippena vid bred lob eller på basis av den information, som sänds tillbaka från en på avstånd liggan- de markstation, vid smal lob, och avviker från 10, styrs den variabla fördröjningskretsen 9 så, att avvikelsen re- duceras till noll.

Vanligen fluktuerar banlängdsskillnaden mellan de bå- da sändningsbanorna mycket sakta på grund av satellitens 20 förflyttningar eller en ändring i länkledningens längd, varför det inte är nödvändigt att alltid sända ut det and- ra pulsknippet. Detta betyder att om antalet diversitets- stationer, som är tillgängliga för satelliten 20, är N. stycken, kan den tidslucka, som hör till ett andra puls- knippe, tidsdelas av de N stycken stationerna. Ett exempel på detta kommer att beskrivas nedan. Det antages, att en referensstation, som sänder ett referenspulsknippe, över- för pulsknippet, vars referenssynkroniseringssignalmöns- ter, vilket är sammansatt av "l" och "0", inverteras vid bestämda tidsintervaller. Därefter detekterar varje diver- sitetsmarkstation den utsända signalen och sänder varje markstation ut det andra pulsknippet för att likställa de båda banlängderna i beroende av ett tidsschema, som be- stäms på basis av polaritetsomkastningstaktstyrningen. Ge- nom att i detta fall låta tidintervallen för mönsteromkast- ningen av referenspulsknippets synkroniseringssignal repre- senteras av T (sekunder) kommer den tidlängd, som kan upptas av varje markstation för likställning av de båda banlängder- na, att vara T/N (sekunder).

En typisk första ackvisitionskrets kommer att beksri- vas i samband med den inledande ackvisitionen vid låg nivå. l0 l5 20 25 30 35 7903715-'6 ll Den första ackvisitionskretsen arbetar med en hastighet, som är betydligt lägre än en signalhastighet. Denna krets är sammansatt av en PN-signalgenerator, som alstrar en sig- nal vid konstanta intervaller, en PSK-modem och en korre- lationsdetektor. En signal, som sändes från denna krets, bringas att avvika något i frekvens från en huvudsignal; Mottagningstaktstyrningen av denna signal, som mottages via en satellit, mäts medelst korrelatorn. Detta medför att utbredningstiden mellan en markstation och satelliten bestäms på basis av sändningstaktstyrningssignalen och mottagningstaktstyrningssignalen.

Styrkretsen 6 alstrar en styrsignal för diversitetsom- kopplingen av banomkopplingskretsen 7, som styr fördröjnnmr en i de variabla fördröjningskretsarna 9 och l0. En fördröj- ningsstyrsignal alstras genom detektering av banlängdsskii - naden mellan de båda mottagningsbanorna genom användning av referenspulsknippen från de båda mottagningsbanorna omedelbart före diversitetsonkopplingen. En styrsignal för den variabla fördröjningskretsen 9 för likställning av de båda sändningsbanlängderna alstras medelst puls- knippspositionsinformation från TDMA-terminalen, dvs in- formationen om positionsförhållandet mellan pulsknippet för den aktuella stationen och det andra pulsknippet. En diversitetsomkopplingssignal alstras på basis av omkopp- lingsinformationen, t ex resultatet av jämförelsen mellan kvaliteten på de mottagna signalerna från de båda mottag- ningsbanorna, vilket kan åstadkommas genom användning av åflßförhållande (förhållandet mellan den mottagna signal- effekten och bruseffekten) vid varje bana eller den bit- felrat, som uppmäts i varje bana.

Fördröjningen i den variabla fördröjningskretsen 10 på mottagarsidan bestäms således genom detektering av en tidsskillnad mellan unika ord av referenspulsknippena från de båda mottagningsbanorna medelst detektorer 6-la, 6-lb för unika ord och en fasskillnadsdetektor 6-2, som är an- ordnad omedelbart fiüe banomkopplingskretsen 7. Væfie deuàmor för unika ord innefattar en korrelator. Banlängderna lik- ställes genom styrning av fördröjningskretsen l0 i banan B, 7903715-6 10 15 20 25 30 35 12 så att positionen ta fiñïden detekterade pulsen i banan B sammanfaller i tiden med positionen tb för den detekterade pulsen av banan A.

Den variabla fördröjningen på sändarsidan alstras i form av (Ani - Ans) medelst en variabel fördröjningsstyr- signalgenerator 6-3, som innefattar en räknare, som räknar klockpulser pâ basis av en avvikelse (Aöß) av den detekte- rade positionen av pulsknippssynkroniseringssignalen fördeni aktuella stationen från TDMA-terminalen relativt en förut- bestämd position hos pulsknippet för den aktuella statio- nen och en avvikelse (Aøs) hos den detekterade positionen för den andra pulsknippssynkroniseringssignalen relativt en förutbestämd position hos hjälppulsknippet. Kretsens 6-3 räknare återställes medelst den första av avvikelser- na Ada, Ads och räknar klockpulser tills den andra av av- vikelserna Adß, Ads mottages för alstring av resultatet [Ani-Agsl. Polariteten p bestämmes genom detektering t ex medelst en vippa,av vilken av (Agß-Ads) som först motta- ges. Banlängderna likställes genom reglering av den variab- la fördröjningskretsen 9 i banan B, så att Adß blir lika med Ads. I händelse av att pulsknippet från den aktueUa.sta- tionen eller det andra pulsknippet inte mottages tillräck- ligt bra på grund av regn eller liknande följs den variab- la fördröjningsregleringen på sändarsidan av fördröjnings- regleringen på mottagarsidan. I En signalkvalitetskomparator 6-4 och aibammdamplimfimig- nalgenerator 6-5 motsvarar de anordningar, som används vida vanlig omkopplingsdiversitet. Jämförelse av den mottagna signalkvaliteten hos två insignaler från mottagarna 3 och länken 24c åstadkommas i signalkvalitetskomparatorn 6-4 genom utnyttjande av S/N-förhållandena eller bitfelrat hos de båda mottagningsbanorna och på basis av jämförelsere- sultatet "l" eller "O" alstras en banväljarsignalxmrælstten- omkopplingssignalgeneratorn 6-5 för val av antenn A eller B.

Beskrivningen ovan har avsett en speciell fungerande utföringsform men den fasta fördröjningskretsen och de va- riabla fördröjningskretsarna i-fig 2 behöver inte alltid vara anordnade separat från varandra. Även om den fasta för- 10 15 20 25 7903715-6 13 dröjningskretsen och de variabla fördröjningskretsarna är seriekopplade och enbart de variabla fördröjningskretsarna styrs för banlängdslikställning, fungerar anordningen på exakt samma sätt som tidigare beskrivits. När banan B är en huvudbana sänds det andra pulsknippet naturligtvis till banan A men likställningen av de båda sändningsbanorna åstadkommas genom styrning av den variabla fördröjnings- kretsen 9, som är inplacerad i banan B.

Föreliggande uppfinning möjliggör en noggrann lik- ställning av de båda sändningsbanlängderna vid tidpunk- ten för banlängdsinställningen av en diversitetsmarksta- tion genom användning av det andra pulsknippet. Vid arbe- tande system kan dessutom banlängdslikställningen av ett flertal diversitetsmarkstationer, som har tillgång till samma satellit, och sändningspulsknippssynkroniseringen under diversitetsoperationen, lätt och noggrant åstadkom- mas enbart genom inställning av tidsluckan för det andra pulsknippet i en ram av TDMA~systemet. Följaktligen har föreliggande uppfinning stor användbarhet vid handhavan- det av diversitetssystemet.

Det må påpekas att föreliggande uppfinning även är applicerbar på ett rumsbaserat diversitetssystem, som ut- nyttjar tre eller flera antenner, genom tidsdelning av det andra pulsknippet i sändningsbanan, som bildar varje diversitet.

Claims (2)

1. 0 15 20 25 30 79Û37¶5~6 14 PATENTKRAV l. Rumsbaserat diversitetssystem för ett TDMA-kom- munikationssystem, som utnyttjar en kommunikationssa- tellit, k ä n n e t e c k n a t av att ett första pulsknippe (62) sändes via en av sändningsbanorna i en tidslucka (61) i en signalram, som hänför sig till en bestämd station, för att likställa de båda sändnings- banornas (A, B) banlängder 1 början av överföringen; att ett andra pulsknippe (63) sändes via den andra sänd- ningsbanan i nämnda tidslucka; att den relativa tids- skillnaden mellan det första och andra pulsknippet de- tekteras ur signaler, vilka sändes tillbaka till den aktuella stationen från satelliten eller mottages av en andra markstation via satelliten; och-att på basis av resultatet (Ar) från en jämförelse av den relativa tidsskillnaden (T) mellan det första och det andra puls- knippet vid tidpunkten för deras utsändning via den aktuella stationen med en relativ tidsskillnad (I') mellan det via satelliten mottagna första pulsknippet och det mottagna andra pulsknippet, ett variabelt för- dröjningsorgan (9, 10) i en av de båda banorna styrs så, att de båda relativa tidsskillnaderna (I, T') blir lika med varandra (fig l, 2, 4c, 4d).

2. Diversitetssystem enligt krav l, k ä n n e - t e c k n a t därav, att ett signalsändningspulsknippe (51) sänds ut till en operativ bana i den till stationen hörande tidsluckan efter banlängdslikställningen vid starten av kommunikationen, medan ett andra, efterföl- jande pulsknippe (54) sänds ut till en diversitetshjälp- bana i en för det andra pulsknippet avsedd tidslucka (64) i ramen för varje ram eller på tidsdelningsbasis; att en relativ tidsdifferens (To) mellan signalsänd- ningspulsknippet och det andra pulsknippvt detekteras från signaler, som sänds tillbaka till stationen via kommunikationssatelliten; och att den variabla fördröj- 7903715-'6 15 ningskretsen (9, 10), som är placerad i en av banorna, styrs så, att de tvâ relativa tidsdifferenserna blir lika, när den detekterade, relativa tidsdifferensen skiljer sig från en förutbestämd tidsskillnad mellan signalsändningspulsknippet och det andraupulsknippet vid tiden för deras utsändning.