SE439717B - Tonavkodare - Google Patents

Description

r..- »a 1-:1-1 m: a .I S Û h [_ .. å: -2 l perioden förutbes en has signalærna sam ma G ar møzsvarighët :il i«rav de ioderna st ißud 'gaalper *i '°'ïes . .\r..-'. , , :L QUB æan var ?ïe?fPekvæfiss1 varan, g sad: nreglerar @ il é n i raflsz nivå san arna;_ ^ ~ \ tP1ma¿n eller fö “ ewsfim å me han fixevas A n a 3 K n» 0 Û av R .d g F.

O G S l e m... "Û m L W iv :a ~ R m» n...

.L E W.

E: :P således inte nödvän-i i samband ablemen och kosänaderna , - f? 'i xffï.z*.7ëz_'..“. a mm 9 J Q varlg .nam atë minskas avsevärt, för avkæfiæin *kretsen reduceras och A U *1 enïigš agpíinningen angivna tonavkodaræn u ) f terorgan med ett L ri y- A 2 W . ßë; ing lnuegïe 1 frekvensban zfi grupp flerfrekvenssig la nämnda âlla de ' * .i i 4:. 'd _.. tt saæfila øeh fasth S 9 .Û nu Ü E ørgan för att omvand a f? 1 {J fatf LÉHQ Gen 0. I. âuu rvid bilda ytt man år a“t då flïewna e m d hi? süt bestämt sam' HT' kr _, Å '\ p, "_ :på I; ...u 2 argan för aät V1 fi 'n _ i Q 3 v--wy- 12....

QSÜS å ¿er, var ech en sem v nämna _ígna nšärelseørganen mellan en a ífi, ßßestëmda âa föra in utf" ffl*?L-h få gsfovm av uppfinníngcn w W G ät avskiíja men g ßerva 3 1 fä? E »~=f-, å» f. .nn T, J' 11:... amma sper __! w ll .~ dl tiâ n .

ES ua sen ett 1“gfrekvensin :aíær samß awgan för att " nportionella mot P D ? E Q S f _ _ ,,_ .z .ívlgqšvrl-.Jg tssígæaïa Pipa ænßcïa 4 En *ngssigna1erna, _ hügírekvef* m: E. ~l_._ Q P w lpar mad får :ät jämföra varje Sißflfi gaz _.. . . inkíaáßL_; Cíwnffiïnïš, s .U _ ._ , 7902637-*6 3 Aen kommer att beskrivas mera ¿ u@tal¿ 1 1:: _"isnin§ till bifogade ritningar. 3? *im ölcflkzchema som åskàd_ig -Z fwl. finaratordelen enl-,L ntß kopplíngsschema över >n, Sig. 6 är ett du ¿suttag 1 kan pàlaggas. Filtrcï 2 är @fi;f"fif , r* ÖÛJ, _ Lngstcnen ocn åtskiljer I üonflerfrekvenssignalerna_ De @nuÅ;m;a ¿la period-till-:vínninps f f: _ :rm »JA 1* \. ~ . .NN ...Ch zcnuaratsr ä* T: fsuttagen från komparatarevwa i :; 5 L låskretsar 8 och 5. tçi* si' '1- , 15,2, H5 och Iífïl- rf-lïp. LL., *__=¿É_. \.. <1; är ,_ _ , _ ~ =u 5 >fi1 en Jrekvensgrpgp och ke ~z» L :_ 'ggs period~t1.¿ ~ J v 1 lar ingångssignalens «w f H T , " s ett direkt samband med aan 'M * * M' Z _ rekvensflarfrakvanss :nal * "I ;. 2 >:,Kvzndlafen 4, där de amvan m ”f';:>;;;”¿ “ii st;T i ett direkt samband med r 'Min fiçïnningarna som omvandlas på d~,ta _ _'q_w på de respektive komparatcrerna 2 och t. aa; L är ansàutna till an s;, 7 ,nj 'far fbrutbestämda spänningsintervall .år kowU@~@Läw@~p@.

Jf1¶ 31*_ffWra uflderß' huruvida Koncidens eller ëv“runb~ ““re%:;ter rellan soänningsnivierna fvàn ømvund"arwm nningsintervall bland spänningsif* anés av snänn . _ ingsdelaren 7, 7&T": vallen som äßtadkcr 1 ...za bes kofincidenß mßå på 3Üy@y, g%=øm gensvar f; på ena ignaler utgåzgss phov till all, ger Q? 'Ö E: F”. in av pàläggnin beïsenåa T ~ 9. _ par enskild _ gen av ett J- n'- - F, IT10 b nå." for 2 a Tv ...J .i att den ö äs ¿erat blockscnf sedda att ansl ' GI' Lä.. m9.. lïlïê gl. 62 2"?- ignal ål ser etal v ”ngss v-'I ” _.L ra d är a vä _Önalen har uüf awn¿n¿ston. .ï N _ _ .L. _ vl@g@¿la, krlblsut av att me vilka "eï, < -' rv". fx .f- SSLfllc. 1 iv e g-..

J .

..,, -Il _slagna flerfrex Ü ?f~r 1 E; ä? anslflvjš_~,gn íjiíil. 'i ; 'LgSÉFE . 'llffL ”n vi; 713331' S J l. få V. .K G S :Im .FJ .,ionfi@@ I" f: 'f' _ .

V 11 :TJ U E; -ï S. n M F.. m' _ ering. ering " passíil lter 17, och schmiätv t"r av '\ g; ~sregl ch låg ¿psKrets vä :ni å or som bes rsuärl ”rm ü fi ntegra .L pass flög .'.,-. '- *Já/ LJ.. n =e .TJ S t O E .Û .vu TW .E l konäensgåor 22 och e 'l-.li 41 1.? f: å? of* ä .C ß W .m O 2 2 D r O .E à .m à til .kopplad 1 ...n-Å 1- sf t _ W m M É: en med r f"rbund som øcksa .n .E S a ä meà va? si? of? fw,- , ngs- och f særie j_sï¿ngskondensato“ , .s 7:4 v .ff _. . _ T. __ 7982M37 ! *SÅ n enfärloppskretsen 20 är ;1ngs- och ö, ll 9: ovan beskrivna xr_ ~e“ - Y färbunåæn med la" är anslrten til- I _ngsKällorna till fl-rvifl Mr T “hun i; 'E * Å _ 1 t ir _' G t 49 t'llhand 1'_@% h V 0 1211, och komparatur, "'*~ øáutgángarna 1* L retsarna ëj ..:._ , Yurdera ratarn 30 och av en högtonsignal verterare #5, 2- * ' * * “ I 'pïtggšu1gerl från i: 2 1: Lcgrator ïö, varfl f T ansluten ¿ 47, vart C ',n fr? integratorn Å .J 1 för inst¿;l¿ifl t vars utgång är av övar, ,._ n iggerkretsen M7 är ïv~n ar:¿.z.v också ansluten V J., f .J- _ lv? ~ ,v¿l¿zAr=wsafna ~; vc: å» ckingàngarna till datalåskr 1 , ' fm figen är i drift är in ' "suttaqen LE 1; tele anledning. Flerírekvenstensi f -er omvandlas därvid av skaïp späïrning vid 95Q~§9O z, 32 àïerstàende flerfrekvenstonsignalerna be? U ler; f 16 S3? automatisl ffvsäärkningsrez :av i >~'f---(-n-,-§_.--,~. - üv- i.».2*).1..~...._~~.. ..¿ J* 4 l :naler med hä@"e frekvens signalerna tillförs till schmittri al ufigörs av en fyrkanïvàg med ai 1 ngssignalens period. . . ß _ f'- .' _? 6.3.? 4 - ~MTCJ~lH lv, vkanbvåg çåläggs därpå enf d.. o = avge? pulser med en varaktig få och 25 mikrosekunder. Utgângspuls *'sretsen 20 matas till ingången till enförlu ;¿hefi av mellan 4 øcn 6 mikrosekun' fe , ' .f W l¥>ll vara så anordnaë att den àzal flellan 2 och 3 mikrosekunder mellan pul nalen från eníörloppskretsen 21 inta' glinge- =c1 E och matas till både se "1<\.

. Samplingh- och fasthllly beskrivas mera konstant nivå som är direkt baruenqe _alen efter en s-abb uppbyggnad. Q: _¶__ '“ “QR Qäfëïuïf? 7902607-6 7 __|^- *M , n n /_, '* _. .f- b1š.-ü¿ .. 1 .,.._ f. d. .L 431,2 med en komparatørn ,onsi3naLen, nedan arato_ t siïnalen.

J avger u nciiens mel“an 1-Y-t~..'*,,l(.,_Q-' ...y-Vlhvrwnf- 'v- 5cL-. oo-v.. J..V_ -.1. 4 J" *Illför motsvaraLd@ wc; fp Du ledaren 5- upptr :edan tonæfi har börjat, 4 _ 7 _ vy. r,- ._»~ « -- -- _; -- w r_»_,___,.. ."n _ , f, . _ ;.¿, J: *_ Aberscalsnlngslngangarna nos laskretsarna ~, oss ~~ ;¿ löst kopplade matas till ledarna H1-HE och Ll-Lä då ledaren ST. Jetta arbetssätt kan upphävas genom ao ~n srställninvsingångarna med en Lag impedans. 1 li O reisan Ä? är också ans uten till le .f övavvaknïngstiöen). :ten m llan moïstênàen 50A och 503, f." e nverueringsingâng är ansluten till zorbinf f;näen BOB och 500, komparatorns oil färbunáen med förbindningspunktsn ?QC och 5G3, :omparatorns 513 invorïerinjo till förbínáningspunkten meïlan motstàni från buffertkreïsen 29 F atoreïna ._ " 'I-._. gafna nos å mpa .l de ioke-inverteraLde in,o 51? och 515. .än komparatorerna 51A och 512 ?? tfiï* OCH-gïinden 52A, utgàngnfina ; och 519 är anslutna till var sin ' '__ '« ~~ n» ~-," - ' n ~ 11 323, ubgângafna från kompafatarsrßo m,d var sin ingêLg fiill 063-grindsa l p från konparatorerna 5 G oc? 512 är fär: till CCï=grinäen 523. f! '_ "t~“ngarna från GSE-grå öarna 52A-5 ll ELLER-grinden 53, o inäopplad i en krets 1 :oi beskrivas mera i detalj under fl -edarna från OCZ-gri=áarna q QÛï-Äïêfl s- V h, v. . ...1.~»-f-§_~.. 7902607-6 q lzar bæslcrivits unzí lflqzaråfaf, :aïtu hos køzx;parat-.sx~=ç~fnfl icke -inv ert »;-1ra:1:? »i I' 2.11 slutflaa 4-3,- :kr ~ 1 * »W ._ _ ~ »hfl ,_~.3I']_ 1 , \ ° \; _ .. -~ '\ in¿ älgarna tifm i: rprrfc~xf incïeïïrna 5 i 4; -:;~:1'í.r1flen 56 samt till < än l krets en ïconhnarsf; [g A4- ' . -: := ¶ .V n .íWfllrz lfazlíflffartktretsf-n ï . _' >lA " .B fmkogxplarl åkrar." .It m, :w -nincgsclelr1:ï.zxr:ç. i) vrf; .n alen matas *r 1c^:ïar;:~:-1r » 1n:,1n,§,s a g; .L 1.:* 1. mUk/Û u clfïflïï.. -1 erh* as frïn ku .ÅTISIÛ ëß 51A ash 513 att ha utgångssignaler mia utgângssignaler *H avgår en utg"ngssignal när båda ingïflëësi -'_ï“ ïbmparatcïerna 5lC och 5lD üoïe_na 51A ash 515, vilket också gäller for _ âqp 51n 5àA Och 545, 5ÄC uti 54), f __, -M geæ ggn 543. r.

D. inom interva let som EG? UPPÄOV til «n 52A kommer en fr?n n~«¿ _ ingàngssignalen befinna? 1 -1 :_ -, 1 1 @¿_m G03-Q- oreligsa. På lika? "d av olika ingàngs ~no J'- och 525, vargamte analogb » av att inrångssignaler har nytta' D _ . _ :uß :Jff fråL Gflfl-Srlnáasna 55k, JJ2» /»~ ,ïup» av wtg~ngssignaler u¿' n medan dan försünëmnàa F. 9 flâ hëgfrekvensüunær matas ln- »___ . -. _ . 1-4; ' r*?-'..r- - '- f. gsslgpaierna från de owannàmnua O U Qrlqu 1;§yw@t5ayna Ä5 och Ä4 samt ia jj och 56. Då en signal ïörel . _ _ ~r\,r~ Fr* '-6 -~. -- _ E? m; Qg§-{..¿>;1^1'n<1afna [m-.n-gzà zwnïnïey) J. gssignal. Jà på Lkartat sitt en \ ~w'- - - w mvindarna 55A-553 @Tf@Ll5 eï ~~ en ¿LL:R=g n 56« Få detëa sätt bringar en relativ konstant -t ingsnivá som har alsürats i motsva~1%nef r _ 3 n 7 _ '_ _.«,- .~ ?¿? ash -ß av flög- och ldgï exvensuoncfflß v en av ledarna hos uüta3-n :- uanfiä z* - . _ , _ _.__ ,_. _ .~ 11.- - -7 Q- *ri- L:x__.f¿“_,1.[.ø Jgsg-lifigggy] uppbgfcfflšlf 311 .L1'1'}..Lz\.e1'...1"l¿ f .. och ELLER-grinden 56 så a en av en hög$onà¿eïfr@kvens _ a . ._ .,__ ,_ . _ 4 ___--, .:«fl" -2 f -- f*â» 4 ocL 3 vlßan en föredlaßfil @~~°T ~ - _ .Å -=_ fl *_ ; “arm av evß kvßpllns S@¿@ß@: @1#f * f? 1 ä. ____,,__ , i ._.,..._.,._-.-1_«-----§--»~--' V -ff-Hf' f 7902607-6 H ha konven"ionell diffèrefitialförstärkare 61 Lr lixzt och 63 som är ínkopplade L f* koníefi över ledarna motsvar;n*¿ Lgf h-.PCL-ü .L ul" 1: r;ng nos en telefonle'1ing. st.rzarkrets@n är betwcxwa Wifferentlalfärs' xa.kr@tsens Gl ut¿ fi;ll ett koppliñgsfionkassations fJret?ä” - ~v' .v . -L '33113 'villa Gu allmänt känt ælliptiskt högpassfiltcr av *&n, va?vid flltræt har en skavw gränsfre -cm nunmartafningstqnsignaler vanli v frekvens av »wav ien“ .er praktiskt taget enbart frekvens att gencmsläppas. en fràn nummertagningstonkassaticnsfilt1 till en krets 55 ”ör autømatisk f 41"- . ' fl n ,. , -~ 'LJ- ¿»nstrJ¿t Moä en lgllm ¿:L@s ngssi:nalniv5@ hos kretsen _Uick i en lyckad prctztyp t> fiopw, varvii man erhöll @, v'.till de efterföljande :te inte var så hög att den gav un1 \-n från kretsen 65 för automati J .qcïx till ingângarna till eøt _ .gew ett högpassfilter - .L '?. ïnsfrekvensen hos filtren och fär att man :kall Kunna avskilja :ëandarc fßê H2 och Qäl F? ~ xnzçrnfi 1209 , '. “eträdesv 11* ret 6%, varvid làgpasa - sstyp. Högtcnsignaler passerar s 66, ash làgtonsignaler pascevar ¿ - ¿pasSfiltret 66 är anslu+an zn till buffertkretsen 63, øch utgår W “ ”n “ - :Huan mæfl ingången till buï”ertkr;t:an 11. 2.- ¿m -crtkrgtzarna ir an5;xï“e till - 79íflâíš>lfšï~á artade kretsar för period samplíng och fssthàllning, såsom komme Eftersom kretsarna är likartade kommer båda inte . beskrivas i detalj. Högtonomvandlingskretsen komwer eäí ;e~ skrivas med hjälp av hänvisningsbeteckninger som ; -L [_ inom parentes, medan hänvisningsbeteekningar som .e_r peventes avser den R rïesponderande likflrtade uïspt lägtcnomvandlingskretsen.

Utgângen från buffertkretsen 68 .(69) är enslut"= ingången till en schmittriggerkrets 70 (71), vars finuer sig vid läget A och vars utgång befinner sig -i-.P B. Utgåzgen f J. i.

U en nämnda schmittriggerkrets sr vie kv TE (?5} ansluten till en enförloppskrets innefe ï?I-trensistor ïë (75), vars bas är ansluten til dt till spänninv S 111 , motståndet SO (81). Tïansi.~ J A ät f"rbunden med spänningskällan V3.

Transist rns kollektor är via buffertkretsen J; .r__ o aflsluten till en andra enförloppskrets genom kondenss, "rsta enförloppskretsen avger pulser f _ av mellan Ä och 6 mikrosekunder. 17 gen andra enförloppskretsen består av H;s ;3 åßTï_ va'e bas är kopplad till kondensatorn 8% {@5} via l 83 (89) samt ti l spänningställan VH via metstandet 3 o e ansisterns ko.le1t ~ är också ansluten vill , vars ingå - I * f -sen hos en REN-transistor >6 (97 V' fipfiš Trensistoïns 96 (97) bas är även förbunden via motståndet 100 (101). Transistorns gp (gl) er íërbunden med spänningskällan Follektorn hos transistorn 96 (97) 11*gskällsn VA genom en ~seriekrets 7902607-6 IS »ndet 102 í*Oj} och potentio etern 10% (105). Køllextïrn \.'. y ~ m ill spännings¿äl¿an kon¿@.aafi få anslute nt hos operationsíårstärkaren 108 r vfi I) är t àven förbunden med ^ r 1:' v »lv-_ färstärkfl -« Ål) inverteringsingàng. cm'opplare *w .¿l9) , och de är f -bundna ~invarterande ingång. c _ _ , P Ä , _, H L _ ;wafi¿mmh.mgmgaram1u Å % ,.', _ J- "*\ ,,nuÄ non :nsauorn #1- S CUT. qvseïvaras att visëa .cirklade motsvarande äeteckning -;tpunkt;rna. >aticnsf5rstär¿aren oøevationsfb Karen: ement raïsars utgånpar 79@26Ü7-6 M paratorn 57, som är visad linje markerat block i fig. lingssohemat som är visat i De fyra högtonutgân arna S 1 ELLER-grináen 53 och till àskretse är de i fig. 3 visade fyra lägtonutgängarna para * ll ELLJR-griläen läO och till llsxretsen lël. 139 och lël svara: mot var sin av làskretsarna ëj sei ~ i fig. 3.

Utgångarna från lâskretsin l39 är anslutna till ut- El, H2, H3 och Hë, medan de analqga utgângarna lar kretsen lël är anslutna till uttagen Ll, LE, LE cc; Le, “rr ; låskrets ink1.derar en kloekingïng (C), en återstïl" gang (R) och en aktiveringsingång (3).

Utgången från ELLER-grinden 53 är via ett fi;tet,nä Lßê inqskretsen ansluten till ingången till inverter gången från ELLER-grinden 140 är förbunden med dia katcd. Diodernas 129 och lëfl anoder är sammaikepglaíe oc; ïr anslutna till gen till inverteraren lÄ~ :än inr rteraren lä Hootlad till ledaren ES Denna utgång är också ansluten e 3 T samt till emittern arens lå? inverteringsingàng via motetaiàe 51:-: suGJ. är förbundet med spännings lan TB. Trani -=11 genom àioden lÄ9 operatio: fiëfl ^tor är ansluten °Earens lä? inverterande ingå vilken ïr ansluten till ledaren GTÅ via motståndet C-nerat o' sf"- stäflzaz-fens 1117 utgåncï är ger 131 ¿onplad till inverteraren 152, inverteraren 1. lrteraren 5. 'lndet lšß ansluten till basen i -eistorn 145, vidare via motståndet 155 till if .verteraren 152, samt via seriemotstånden 156 :ch li ningskällan VC. Fbrb dningspunkten mellan aotet**f-l f-Nr -m z.. in operationsförstï arena een 157 är ansluten till \ .J- indningepunaten mellan inverterarna x .il-H, ,.. f-Vå :- ffiš. n. p"..,b Jzlunïaflaa lflàaflü. _01 S 152 och 153 är via mot.tâidet 158 ansluten till __ ,...........--{-=f-- ~ 20912, i 7902607-6 35' Utgången från inverteraren ljš är förbunden 1;¿ klock- .ngarna fß) till làskretsarna lZ§ och ingen till inver“ _» kwmammwn1lï¿ïflmmmmfædin T ringen till inverteraren 150 är ansluten ill en ... b- källa VÄ genom den parallellkrets som omfattar oc: fiisfiæn l62.

L .àngfn från inverteraren 160 är ansluten ,1ll -vtfiraren 165, vars utgång är ansluten till len _' '° a. .ÅÛ åflfillwfåfl 4- o W -- V.- ~ ~ . nïjåRSTffiïnï, _) v12' 11:.- _ ledaren ß askretsarnas 139 ocfi L ätnWstïllnin¿t- 6 F; (R) via motståndet 1 6. Båda aktiveringzingñncarnc (31 låsxretsarna 139 och lll m: r anslutna till ledaren Gen ovan beskrivna kretsen arbetar på in ïäxe stïïmsifnale* s^m öveffö s av telßfon e n”n: __) _... »J .. r ...v _. .L , svarande telæfonistproppens spets och ring knpplnß älffæïa tialförstärxarkretsen Gl, där de översif Samt vidarebefardras til" nummertagningstonka:sn.”~” - ÉÄ. Alla signaler sam har lägre ïrekvans '1*1uderur nu:;ertagningstonsignalcr, ringsignal zefian signaler med högre frekvens genonsl' tlll för automatisk förstärkningsrcglering. Z 1:11; ia sàlagia s';nalerna alla samma nnplitzü, till flltrën 5% och ÉT. Flerfr0Lvena_' t? n en 1100 M: passerar i¿enon 2 ash översätts ler omvandlas tia buffertkr .enasignaler mellan 550 Hz och 1100 Iz får pa<~ och ïversëïts eller omvandlas v. lågtonsinusvàgsignalefnz xataw 70 och 71. Efte f'_ Zfljær sohmittrífgerkretsen och som arbetar: 3; l finsignalen utför sin funktion på lixart :cm arbetar med avseende på högtonslënz ku:m;r ~^mare bcsfirivning av den sistnämnda krctßen att ges.

I L -r vågdlngr Tör signaler vid lägena in tlclml- lama bckstïvnrna på kopplingsschemat vi: ächmittriggerkretsen 70 omvandlar den la w *~ 1 till en Sgrxantvág, varvid ingêngsain: _ ; ~ Et vanalas till fyrzafltšašèn B ( 6). 2nför1@ppsk_»- fíg. inkluderat tïansistorn 74 mottar fyrkantvâasifinalen vid bakkanten på varje fyrkantvåg en pulseignal , aktighet av mellan l5 och 25 mikrosekunder. Denna flf till enförloppskïetsen som inkluderat trans etern te ec¿ »oz 1 avger en utgângssiglal D svarande mot tidpunlee på vågen enligt C. Utgângssignalen D har formen a omfattanäe ë~6 mixrosekunder. Motståndet ' ohm) ger upphov till ett gap på mellan bakkanten på vågen C och De resulterande pulserna bildar en urladdningsbana för laddning som är innehillen kondensatorn lG6. Kondensatorstïömmen laddar tama; gener motstånden 102 och potentiometern 10%. Potentiemetern 14% inreglerar den genomsnittsnivà till vilken kondeneatorn 'pp- .. ¿__ .. laddas. Resultatet som erhålles vid operationsfsretasf 108 utgång utgöïs av sâgtandvâgen E. Yondeneatorn 1 varje gång en puls från den sistnämnda eníórlopgzkreteen petentialen TÅ, till vilken konåeneatozn uïsprun» ugpladdats innan urladdningspulserna har uaLtra^ Utgångssignal n fran buffertkreteen 158 e eperationsförstärkaren llß, vilken lederlström 1 tiensförstäïkaren lOS, évs. en lfng puls upptïäêer punkten F när buffertkretsen lO3 blir strämledenle 'ionsförstärkarens llO inverteringelngång en tential som ligger unåer en foru,oeeta:l lvärdesspänningsnivâ om -r inställd av källa s strömlednin a ge erioêen for ogeratier~ t! g llü lr visad såsom od slutar då potentialen över kondensatorn l;5 b_;r etórre än den ovannämnda förutbestämda trïw-= ïzii' än . ß ~. VL. M 9,.

Den av en läng puls bestâenee ttba operetionsfärstärkaren llO matas till den ena _* « 5-2-grinden lïü samt i ett invertere. 4 rationsfärstärkaren l32 till den ena ingången till C,;«¿fil»,fi 7902607-6 I? 123. Den andra ingåàgen till OCH-grinden lâä mottar ;u;:evin¿r~ ïaler av formen enligt vågen C från buffertkretsunf saledes operaticnsffrstarkaren 110 s, arbe från OCH-grinden 12% Kan iaktta: if G, Wfiæratíonsförstärkaren 132 är normalt str öflfiivåingångssignal till den ena z; ~ n pà vågen I motïas g., _. < -fiq .e 4_ .,. _' _ .f P .'_ 1» .,.- i ztf/'Åffßns .l/k.. *riv 3.1. 'ar¿n¿s *nä , r _. I" ~ ' w. .r uafgffzrxg u':'_ m »T v- - gm. .Mm _ ._ '_ l 1.

Sfflzfifvflv H . '_- 1 ; _ 1._ ur stromlela1,1 med vegan J. ena leder utgå: och denna ström buffertkretsels steg till en spänningsnivå vnn J, vvvviö pulserna hos V med c. pu ïtofipfövscdd Eat är den °¿stnämnda :Avalon QUÄIÅTÉ 79Ü26Ü7-6 3% en genomsnitïsnivâdšöfi mataš Éill och jämförs i ROEH torn 57, vars arbetssäët har beskrivits ovan under' till fig, 3.

Om fig. 5 nu betraktas i korthet s“all 1 uffer'kretsen 120 (års. buffertkretsen 1 ligger inom petentialintervallet vid uttagen 509. Båäa komparatorerna 510 och 513 kommer således att l ström (medan ingen av de andra komparatorerna Bli 1 gär detïa), vilket medför att OCL-grinden 523 bringas '“ att en resulterande ingàngssignal mafias till ELL 53. Signalen vid utgången från OCH-grináen 523 mata: också till låskretsen #3 (dvs. 139 i fig. 5). "' _ .J För atü nu återgå till fig. 3 skall nämnas aä' kretsen, när den väl har aktiverats, pälägger konstant nivå på en av ledarna H1-H4. Högton. nalen har således avkodats ïill en 1/4-utgàngsslgnel.

P r *TW l lšwwficr-'ï o' 'T 7 bmx.-. ED. L cciñoâåflfåïïlai.

Närvaron av en inflângssignal till ELLER-grinden 5, f' limartat sätt avkodas en lâgtonflerf ekvenasignal W° medför atä en utgângssignal passerar genom inve:teraren l~2 W och vidarebefordras till ledaren E-_. Denna logiksigral anfier art en giltig ton har detekterats.

Utgêngssignalen från inverteraren 145 inüegreras self i ionáensatorn lä8 samt matas till en schmittrigzerkrecs ac: 7 . n'erteraren o b' :luderar operafiicnsförsïärkaren lf c ras i inverteraren ;3 _ .c sill äen sistnämnda schmittriggerir emiüt lir b er-kollelfo mršzzflets b varvid de kortslu er motetåid iëš uüom v* et och transistorns tröskelväråesdrif' under s sens äriftsperiod. Resu tatet blir att kenå nsato1= laêdas långsamt och urladdas snabbü.

Utgångssignalen från inverteraren 155 matas ngàngen nes låekretsarna 159 och läl. Till följd a PV. flgen sam beror på kondensatorns lä8 uppladdnin¿s+ 7902607-6 :<1 typiskt fall 52 millisekunder; uppträder klockpulsen till lås- kretsarna 139 och 141 32 millisekunder efter det att tonen har börjat. Således kommer en utgångssignal på den ena av ledarna Hl-H4 samt pà den ena av ledarna Ll-L4 att uppträda vid denna tidpunkt, varvid slutgiltiga avkodarutgångssignaler matas till desamma.

Den på ledaren ST pàlagda bakkantsignalen (stigande sig- nalen) uppträder 26 millisekunder sedan tonen har upphört.

Denna signal matas till en enförloppskrets genom kondensatorn 159 som innefattar inverteraren 160 som alstrar en puls på ledaren BU. Härigenom anges att tonen är slut, och denna s nal matas till återställningsingångarna hos låskretsarna 139 och 141. På detta sätt rensas data ut ur láskretsarna, varjämte signalerna avlägsnas från ledarna Hl-H4 och Ll-Lä. Återställ- ningstiden kan inställas utvändigt genom påläggning av en in- gângssignal på ledaren ÅTERSTÄLL IN.

Man ser att signalen vid operationsförstärkarcns 120 utgång stiger snabbt till en bestämd genomsnittlig nivå, var- vid denna nivâ står i ett direkt samband med perioden hos den lfï- v sinusformiga ingàngssignalen, eftersom denna period består avståndet hos enförloppspulserna i vågen D.

Det bör observeras att ett syfte med att fälteffckt- transistorns llë styre tillför uppladdningspulser till konden- satorn l22 under den tidiga samplingsperioden är att förorsaka att spänningen stiger mycket snabbt till samplingsintervallet.

Utgångssignalen från buffcrtkretsen l2O fäljer därefter den filtrerade signalen från knutpunkten E, varigenom effekten av perioddarr elimineras.

Således kan funktionerna hos var och en av grindarna ll2 och llü jämte kondensatorn l 2 karakteriseras såsom parallellkoppladc samplings- och fasthâllningskretsar, varvid grinden 112 utför sampling under hela signaleringsperioden medan; grinden llë utför sampling under endast de första få “LST cyklerna. Genomsnittsspänningen upprätthålls över kondensa- torn 122.

Det bör observeras att om en period skulle bli mindre än l,2 millisekunder i flerfrekvenssignalcrnas nögfrokvens- grupp (2 millisekunder i flerfrekvenssignalernas lagfrekvens- §eaßWÄ 79U26W~á áW grupp) behanñlas signalen såsom om ett avbrott har intrël w varvid fyrfientvàgen som svarar mot ingàngssignelen se n under mer en två millisekunder. Signalen V inställs å till làgspänningsnivå, vilket hinérar en sampel Detta är önskvärt, eftersøm om en sampel skulle spänningen på kondensaåorn 106 bli ändrad under __e:z ;L_li- 1 sekunder L ärefter.

Genom att man pålágger en hö EEDATA kan man bringa signalerna på ledarna ' att bli tretillstànássïgnaler.

Det bör observeras att likspänningen e 3 p ratorerna 5lA=5W“ och 54A-5&H representerar ¿enomsnit den för var ash en av äe bàfia flerfrekvensingàngss S." .m '- .1--. :q - -'-.~ - . 'g 'vum d; yx-m f- f.- m. f' seem ne; nemßes owan gem cis cnna s,ilAin¿ sei 1 snä;“iigsinterva_l s m alsäras av spänningsdelar bildal av motstènden 'OA-EDI. Dessa intervall rea Ö .1 _ oüïagnißgsluekorna för le fyra flerfrekvenstonerne i var n J _.,._._ ash en a" hög~ och lågfrekve sgrupperna. Godkënnandelz »r företräiesvis uppdelade lingërt. Lixspänningen moeuew 1 som är propsrtionell mot lcgeritmen ffr e llterecfi flerfrekvenstenerna är stenéerdiserefie i for: av exnonenïiellt fördelade tcner tes detta förhàllanše us af -.:,_f_ta._~š.i;z:af-:~.lrio;~z- f, ne hos samplings- *ning _;>;3.?.1:iz1,g en ï~proeentig ffek 'ng. Eftersom exempe" s å írekvenserna som är rep:esenterade av ÉE och ;; e från varsnure svarar det met en potentieläldr' 5-3 m”llivolï, dvs. + 250 milli'olt på ömse idor om Ti. _ y Den till komparatorerna förde samplings- och fasthíll~ ningsutgångsspänningen kan instfillas genom att ren varie 7902607-6 i! potentiometern 104 (105), varigenom genomsnittsspänningen på kondensatorn lO6 (107) inställs. Hela intervallet över eller under mittspänningen VC kan således inregleras.

Spänningen VC kan inställas igenom att man anordnar spänningsdelarkretsen enligt rig. 3 i överensstämmelse med kretsen enligt fig. 7. I detta fall är motståndet 50k uppdelat i två delar med lika resistansvärde, varvid förbindninïspunkten nalen från buffertkretsen tillhandahåller potentialen V, för den övriga delen av kretsen såsom har nämnts ovan.

Motståndet 50A förbinds med spänningskällan VA via ett motstånd 505 med liten resistans, och motståndet 501 förbinds med spänningskällan VB genom ett motstånd BOK med liten resis- tans, varvid resistansen hos motstånden 5OJ och 501 är lika.

Förbindningspunkten mellan motstànden 501 och 5OX ansluts via dioden 171 till en ledare Fo ADJ, vilken ledare också via dioden 172 är ansluten till förbindningspunkten mellan mot- stânden 5OJ och 50A. Ett yttre reglerorgan kan eventuellt anslutas till ledaren FO ADJ för ytterligare intrimning och inreglering av intervallet mellan sgänningskällorna vv och'ïl. 1.

..~ Den exakta potentialen som inställs mellan spänningskallornan VA och VB, dvs. vid förbindningspunkten mellan de båda delar- na av motståndet EOE, är potentialen TC, över resp. under vilken de genomsnittliga signalpotentialerna för :övr else således blir noggrant inreglerade.

Det har nämnts ovan att utgängssignalerne från ELLER- -grindarna l4O och 53 matas till ingången till en inverteraro eller inverteringskrets lëš. Dessa utgångssignaler tillförs till tvâ av ingångarna hos en med fyra ingångar försedd Oïï- -grind, varvid dessa båda ingångar är bildade av motståndet lll-E och dioden lik/l. De båda återstående ingångarna ansluts till tröskelvärâeskretsar genom dioderna 128 och l29. Syftet med inkoppling till tröskelvärdeskretsarna är att F-signalen skall tillföras från både hög- och lågfrekvensgruppbehend- lingskretsarna till inverteraren lüj. Om detta inte görs kommer samplings- och fasthållningsspänningen ständigt att päläggas från den sista samplingen. Tillförsel av F-signalen medför att signalen genom inverteraren läj upphör. Den resul- fïf ifltl milf-lg Qfißä "LJ 7902607-6 9A terande utgàngssignalen från OCH-grinden, som är bildad av de ovannämnda dioderna 128, l29, l4Ä samt av motståndet 142, inverteras och bildar därvid signalen på ledaren EST.

Enligt föreliggande uppfinning har man således lyckats åstadkomma avkodning av en 2/8-flerfrekvenssignal utan att det har behövts några dyrbara individuella tonfilter som måste inregleras noggrant under tillverkningen. Trimning utförs enkelt medelst ett enda manöverdon för högfrekvensgruppen och ett enda manöverdon för lågfrekvensgruppen. Dessutom erhålls på en ledare EST en logiksignal som anger att en giltig ton har detekterats. En andra logiksignal alstras på ledaren ST, och data låses en gång under varje period sedan förekomsten av en ton har överskridits. En tredje signal på ledaren BU anger slutet av tonens närvaro och utnyttjas för att rensa ut data ur datalâskretsarna. Övervakningstiden och mittfrekven- serna hos filtren kan inställas utvändigt, och det finns också ett utvändigt beläget återställningsmanöverdon jämte en ledare för att åstadkomma att utgångsdata får tre tillstånd.

En person som förstår denna uppfinning kan nu eventuellt ange modifikationer eller andra utföringsformer, vilka emeller- tid alla anses ligga inom uppfinningens ram, sådan den är an- given av bifogade patentkrav.

Claims (3)

7902607-6 3.3 PATENTKRAV

1. Tonavkodare, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar (a) filterorgan (15, 17, 18) med ett frekvensband för att genomsläppa en förutbestämd grupp flerfrekvenssignale- ringsingångssignaler, (b) organ (19, 20, 21) för att omvandla nämnda íngångssignaler till fyrkantvâgsignaler med samma frek- vens som nämnda filtrerade ingångssignaler, (c) organ (22, 23) för att integrera fyrkantvâgsignalerna, (d) organ (2U, 25) för att sampla och fasthålla de integrerade fyrkantvågsignalerna för att därvid bilda ytterligare signaler med spänningsnivåer som har ett bestämt samband med tidsperioderna för nämnda ingångs- signaler, (e) Organ (30, H2) för att jämföra amplituderna hos nämnda ytterligare signaler med förutbestämda spänningsinter- vall och (f) organ för att vid bestämda uttag ge upphov till enskilda utgângssignaler, var och en som gensvar på koincidens i jämförelseorganen (30, 42) mellan en av nämnda ytterligare signaler och ett av nämnda förutbestämda amplitudintervall.

2. Tonavkodare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den inkluderar en låskrets (H3, RM) som är ansluten till vart och ett av nämnda uttag hos jämförelseorganen, var- vid nämnda låskrets är anordnad att åstadkomma en kontinuerlig likspänningssignal på en bland ett flertal utgångsuttag då en utgångssignal erhålls från jämförelseorganen.

3. Tonavkodare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda ytterligare signal har en enda polaritet och att jämförelseorganen (30, H2) inkluderar en likspännings- delare med organ för att upprätta intervall av likspänningar för jämförelse av nämnda ytterligare signal med dessa. U. Tonavkodare enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda filterorgan (15, 17, 18) inkluderar organ för att avskilja och genomsläppa ett lågfrekvensintervall och ett högfrekvensintervall av flerfrekvenssignaleringssignaler samt innefattar organ för att åstadkomma ett par enpolaritets- signaler som är proportionella mot tidsperíoderna hos fler- frekvenssignaleringssignalerna, en 1 högfrekvensintervallet och en 1 lågfrekvensintervallet, varvid jämförelseorganen in- kluderar organ för att jämföra varje signalpar med nämnda likspänningsintervall.