SE439200B - Vermemengdsmetare - Google Patents

Description

'Jl 15 20 U! UI 7902185-8 [Q i grova drag i dc tidigare anordningarna genom placering av de ter- moelektriska sonderna i differential-arrangemang eller i brygg- -konfigurationer, under justering av deras termiska kopplingar med radiatorerna, och genom val av termoelektriska sondcr med mycket speciella karakteristíker. Dessa försiktighetsåtgärder komplicerar i hög grad anordningarna och deras installation.

Uppfinningen har till föremål en värmemängdsmätare som är enkel att installera och utnyttja och vars precision är tillräck- lig för astadkommande av en rättvis fördelning av uppvärmningskost- naderna mellan individuella uppvärmningsinstallationer som matas av en gemensam värmeenergíkälla.

Värmemäugdsmätaren enligt uppfinningen innefattar: - termoolektríska sonder placerade pa radíatorerna hos de indivi- duella uppvärmnings-installationerna och ingången hos den gemen- samma värmcenergikällan, - atminstonc en mätledning förbunden med de termoelektriska son- derna, - utfràgningskretsar för avkänning av de termoelektriska sonderna och som vardera innefattar ett skiftregistersteg, varvid skíftre- gisterstegen hos utfrâgningskretsarna för de termoelektriska son- derna anslutna till en och samma mätledning är arrangerade i serie- -konfiguration för bildande av ett skiftregister med serie-ingång och parallella utgångar, - en analog-digital-omvandlare, - och en mikroprocessor.

Mikroprocessorn kontrollerar mätledningen eller -ledningarna och skíítregistret eller -registren för att sekvensíellt tillföra signalerna från de tcrmoelektriska sonderna till ingången hos ana- log-digital-omvandlaren. Den kontrollerar operations-sekvensen hos analog-digital-omvandlaren. Den utnyttjar de digitala värden som resulterar från samplingen hos den termoelektriska sonden eller -sonderna placerade vid utgången hos den gemensamma värmeenergi~ källan för att medgiva eller avbryta räkningsprocessen. Den trans- kodar de digitala värden som resulterar fran samplingen av de ter- moelektriska sonderna placerade i de individuella uppvärmningsin- stallationerna med tillhjälp av en intern omvandlingstabell, för erhållande av korrekta representationer av de värmemängder som av- gives av radiatorerna, och den summerar de värden som erhålles i särskilda konton tilldelade till de individuella uppvärmningsin- stallatíonerna. u, lü 15 20 25 fJJ C) '_11 'JI 7902183-8 Enligt en föredragen utföringsform är varje termoelektrisk sond inkopplad i en mätbrygga som sattes under spänning genom för- medling av skiftregistersteget hos dess utfragningskrets, och är förbunden med en mätledning medelst en isoleringsdlod och eventu- ellt en imptdans-reducerande förstärkare. Ändra kännetecken och fördelar hos uppfinningen framgår av patentkraven och av följande beskrivning av en som exempel avsedd utföringsform. henna beskrivning hänför sig till bifogade ritning, i vilken fi§¿_l visar ett blockschema för en värmemängdsmätare en- ligt uppfinningen, fig. Å visar ett particllt elektriskt schema för en mätningsgrupp med termoelektriska sönder, som utnyttjas i den i fig. 1 visade värmemängdsmätaren.

Den exakta och noggranna bestämningen av värmemäugder som för- brukas i individuella uppvärmnings-installationer skulle nödvändig- göra mätningar av strömningsmängden av uppvärmningsfluidet och dess temperaturskillnad mellan ingangen och utgangen hos varje indivi- duell uppvärmnings-installation, vilka mätningar erfordrar en kom- plex apparatur. Lyckligtvis är det, för astadkommande av en rätt- vis fördelning av uppvärmníngskostnaderna, tillräckligt att kunna uppskatta de relativa förbrukningarna, och man kan utnyttja ett förenklat mätningsförfarande som icke är baserat på kostsamma mängd- mätningar.

Det förenklade mätningsförfarandet som skall utnyttjas är ba- serat pa det klassiska uttrycket för den effekt som avglves av en radiator i beroende av dess storlek, dess installationsförhallan- den, omgivningstemperaturen och medeltemperaturen hos uppvärmnings- fluidet, på vilken man tillämpar diverse förenklande hypoteser som underlättar mätningarna och inför i hestämningen av de förbrukade värmemängderna, till i absolut värde vilka icke eller pa försummat sätt aterverkar på förhållandet mellan de gjorda förbrukningsmät- ningarna under ett uppvärmníngs-år för de olika individuella in- stallationerna, vilka förhållanden tjänar som bas för fördelningen av kostnaderna.

Den av en radiator avgivna effekten kan uttryckas genom: .1+n P = Pa rr-ri Po är den effekt som utsändes av en radiator vid en tempera- turskillnad ¿gTo mellan radiatorns temperatur och omgivningstempe- raturen. För förenkling av beräkningarna och för att göra koeffi- cienten Po oberoende av temperaturen kan man fixera temperaturskill- lü 7902183-8 naden ~ÄTo till ett standardvürde: +30nC som motsvarar ett medel- värde under ett uppvärmnings-ar, när installationerna är i jämvikt och de utnyttjas pa praktiskt taget lika sätt.

T är medeltemperaturen av uppvärmningsfluidet. För förenkling av mätningarna ersattes densamma med temperaturen i en punkt pa radiatorns yta. t är omgivníngstempcraturen. Den fixeras till ett standard- värde av ZOOC. Denna approximering berättigas genom att mätningen av omgivningstemperaturen är mycket komplicerad och medför risker för fel utan proportion till den ökning av precisionen som den skulle medföra i förhållande till utnyttjandet av detta standard- värde. n är en exponent som är beroende av radíatorerna och deras installation. Den ligger mellan 0,2 och 0,4. Den har exempelvis värdet 0,33.

Efter att ha härlett den momentana effekten hos en radiator med utgang fran dess yttemperatur i en punkt enligt formeln: P = P0' (T-2o)1+“ där Po' är en koeffícient som endast är beroende ar beskaffenheten av radiatorn (Po' = Po för ¿XTo = 30] består räkningen í att i ti- den integrera denna momentana effekt: (tøíft s =; Po cr-20) /'to ”n dt och att summera de värden som erhålles för radiatorerna i varje individuell installation.

I det exempel på mätare som skall beskrivas i anslutning till figurerna skall endast mätningen av temperaturen decentraliseras, under det att alla de andra operationerna utförs i ett centralt system för behandling av informationen: en mikroprocessor. Vidare skall denna mätning reduceras till den information som lämnas av den termoelektriska givaren, varvid tolkningen av denna mätning skall överlatas till mikroprocessorn. K För erhållande av detta resultat utförs mätningarna den ena efter den andra pa sekvensiellt sätt under ledning av mikroproces- sorn, som likaledes utför alla operationer av matematisk beskaf- fenhet: tolkning av den information som lämnas av de termoelektris- ka givarna, tillämpning av lagen för effektförlusten under formen: in KJ Ln '_11 in 7902183-8 III 1 multiplikation med den faktor Po som galler för varje radiator, beräkning som funktion av den tid som lörllutit mellan tva mät- ningar, dessutom skall mikroprocessorn utföra en fullständig kon- troll av installationen; validering av de data som lämnas av givar- na och aterupptagning vid momentan helfunktion.

Schemat i lig. 1 visar en Förenklad representation av matar- anordningen, vilken innefattar: - grupper av mätningar som representeras av rektanglar uppritade med streeklinjer 1, 2, 3, med termoelektriska sonder 10 och deras ul l"1:igning¿sl~.relsar l l , - och centraliserade organ för behandling av informationen: en analog-digital-omvandlare 4 och en mikroprocessor 5 med sin pro- grammerings-tangentsats 6 och sin disp1ay~krets 7 som betjänar mätgrupperna 1, 2, 3 under förmedling av en multiplexerare 8 och en avmultiplexerare 9.

De sa kallade individuella mätgruppcrna 1 och 2 ra alla de termoelektríska sonderna 10 hos en individuell uppvärm- förenar varde- ningsinstallation. Den ena innefattar sex sonder och den andra fem sådana. Antalen är givna i rent illustrativt syfte och är uppenbar- ligen beroende av betydelsen av de individuella uppvärmnings-in- stallationerna. Det kan likaledes finnas andra mätgrupper analoga med grupperna 1 och 2, vilket är beroende av antalet individuella uppvärmningsinstallationer. Mätgruppen 3, som betecknas som gemen- sam, innefattar två termoelektríska sonder 10 placerade vid utgång- en hos den gemensamma energikällan och utnyttjade för att övervaka funktionstíderna hos den gemensamma termiska energikallan.

Utfrågningskretsen 11, med vilken varje termoelektrisk sond 10 är förbunden, innefattar ett skiftregistersteg, som med sin ut- gang auktoriserar avkünningen av associerade termoelektriska son- den, under förmedling av en mätledning 21, 22 eller ZS som tillhör dess mätgrupp. Skiltregisterstegen för utfragningskretsarna 11 som tillhör en och samma mätgrupp 1, 2 eller 3 är anordnade i kedje- -konfiguration och bildar ett skiftrcgister med serieingang och parallella utgangar. Dataingângen hos det första steget l kedjan är ansluten till en utgång 24 hos mikroprocessorn 5. Dataingangen hos ett annat steg är ansluten till utgången hos det steg som före- gar detsamma i kedjan. Klock-ingangarna hos skiktregisterstegen för utfragningskretsarna 11 tillhörande en och samma grupp är kopplade 7902183-8 parallellt till en särskild ledning som kallas klockledning 31, 32 eller 35 vilken slutar vid en utgang hos multiplexeraren 0.

Multiplexeraren S, som adresseras av mikroproeessorn, bringar en av sina utgangar i relation till en utgang 25 hos mikroprocessorn * 5 5 pa vilken en klocksignal är disponibcl. ll Såsom skall framgå av det följande med avseende pa fig. 2, är utgången hos ett skiftregister för en utfragningskrets 11 an- ordnad att, när den är i den logiska nivån 1, styra tíllförseln av spänning till den associerade termoelektriska sonden 10, vilken spänningstillförsel möjliggör avkänningen av sonden under förmed- ling av mütledningen 21, 22 eller 23 tillhörande mätgruppen 1, 2 eller 3 av vilken de utgör del. l vila, dvs utanför avkänningsperioderna för de termoeloktrís- ka sonderna i en mätgrupp, kommer skiftregisterstegen hos utfråg- 15 ningskretsarna 11 i denna mätgrupp icke att mottaga någon klock= signal, och har alla sina utgångar i den logiska nivån O.

Mätgruppcn har då ingen av sina termoelektriska sonder 10 un- der spänning, och mätledningen som är tilldelad densamma överför endast en information som motsvarar läckningar hos systemet. 20 Under perioden för avkänning av de termoelektriska sonderna 10 hos en mätgrupp 1, 2 eller 3 kommer endast en utgång hos ett skiftregistersteg hos utfrâgningskretsarna 11 för denna mätgrupp att vara i nivån 1 så att det aldrig samtidigt finns mer en enda termoelektrisk sond 10 under spänning. Dessutom kommer alla skift- 25 registerstegen hos utfrågningskretsarna för mätgruppen att mottaga en klocksignal under förmedling av klockledningen 31, 32 eller 33 som tillhör den ifrâgvarande mätgruppen 1, 2 eller 3. Klocksigna- len åstadkommer progressíon av den logiska nivån 1 längs kedjan av skiftregisterstegen hos utfrågningskretsarna i mätgruppen och 30 åstadkommer sålunda successiv spänníngstillförsel till de tenno- elektriska sonderna 10 hos den senare.

Styrningen av avkänningen av de termoelektriska sonderna 10 i en mätgrupp medelst mikroprocessorn 5 sker på följande sätt: Mikroprocessorn S adresserar avmultiplexeraren 9 för att an- , 35 sluta ingången hos den analog-digitala omvandlaren 4 till mätled- ningen Zl, 22 eller 23 som är tilldelad till den ifrågavarande mätgruppen 1, 2 eller 3. Den alstrar vid sin utgång 25 en klocksig- na] som den medelst multiplexeraren 8 riktar på klockledningen 51, 53 eller 33 för den ifrågavarande mätgruppen 1, 2 eller 3. Den ger 40 slutligen på sin utgång 24 en startsignal bestående av en puls '_11 1 Id '41 'vi (i 5 7 7902183-8 synkron med klocksignalen. Startsígnalen möjliggör att tillata skiftregistersteget hos utfragníngskretsen 11, placerad i början av kedje-konfigurationen i den ífragavarande mñtgruppen, att övergå till den logiska nivan 1. Den har ingen verkan pa utfragningskret- sarna 11 hos de andra mätgrupperna, vilka icke mottager kloeksig- nal. Därefter hríngar klocksignalen den logiska nivan 1 att fram- flyttas längs kedje-konfigurationen av skiftregistreu pa utfråg- ningskrelsarua 11 i ifragavarande mütgrupp. Mikroprocessorn S skif- tar mötgrupp efter ett antal kloekperioder bestämda som Funktion av antalet termoelektriska sonder 10 hos ifragavarande mätgrupp.

Detta verkningssätt tillater att dessutom utföra isolations- -tester. Mikroprocessorn 5 kan nämligen utvülja en mütgrupp och tillföra klocksignalen till densamma utan att avgíva startsígnalen.

Analog-digital-omvandlaren 4 tillför dä en motsvarande information om systemets läckor. Denna operation kan utföras vid igangsatt~ ningen eller i varje annat ögonblick för att till den logiska nivan 0 aterställa utgangarna hos skiftregisterstegen för utfragnings- kretsarna 11 hos en mätgrupp.

Mikroprocessorn S utför mätcykler pa sekvensiellt sätt pa alla grupperna. Den är programmerad för att vid varje avkünning av en termoelektrisk sond 10 hos en individuell mätgrupn 1 eller 2, utföra beräkning av den energimängd som förbrukas vid en radiator, pa vilken den samplade sonden är placerad, under tillämpning av följande relation: Qcc = Pocc. Fritt). gt Pocc är den nominella effekten hos radiatorn pà vilken den ifrågavarande termoelektriska sonden är placerad, för en tempera- turskillnad av +30OC.

¿§T är skillnaden mellan den temperatur som uppmätes av den ífragavarande termoelektriska sonden och temperaturen IOOC.

F[¿§T) är en funktion som relaterar den uppmätta temperaturen till den avgivna effekten. Som ovan angivits, såsom exempel, antages . ,1 T" densamma vara lika med ¿¿l '”°. ¿¿t är den period, som âtskíljer tva successiva avkünningar av samma termoelektriska sond.

Vid varje avkünning av en termoelektrisk send 10 hos en indi- viduell mätgrupp 1 eller Z, utför mikroprocessorn: - en analog-digital-omvandling av den signal som tillföres av den Termoelektriska sonden via analog-digital-omvandlings-kretsen 4, UN 10 7902183-8 - subtraktion fran ett digitalvürde som erhalls genom analog-digi- tal-omvandlaren 4, av ett värde som är representativt för omgiv- ningstemperaturen ZOOC, - transkodning av det värde som erhålles medelst en F(QiT) Qït- E- -omvandlingstabell inskriven i ett internt minne, - multiplikation av det erhållna värdet med effektfaktorn Po som gäller för radiatorn, på vilken är placerad den samplade termoelekt- riska sonden 10, vilken faktor även är inskriven i ett internt min- ne, och - summering av det värde som erhålls i en minnesposition, benämnd mätare-position, som är gemensam för de värden som erhülls fran avkänningarna av de termoelektriska sonderna tillhörande samma mät- I det beskrivna exemplet finns tva mätare-positio- grupp 1 eller 2.

V H81". 15 l-J UI 'JJ U'l -1 l) -Vid avkänningen av de termoelektriska sonderna 10 för den ge- mensamma mätgruppen 5 programmeras mikroprocessorn 5 för att utföra: - en analog-digital-omvandling av den signal som lämnas av den samplade termoelektriska sonden till följd av analog-digital-omvand- laren 4, och - en jämförelse av det erhållna värdet med ett tröskelvärde som mot- svarar exempelvis 3000, vilket, om det icke erhalles, åstadkommer stannande av räkningen. Man måste nämligen undvika funktionerande av räknaren, när de individuella uppvärmnings-installatíonerna icke matas, till exempel under sommaren.

Mätgruppen 3 innefattar tvâ termoelektríska sonder 10 för er- hållande av ankomsttemperaturen hos uppvärmningsfluidet; detta av säkerhetsskäl på grund av vikten eller betydelsen av denna mätning.

Programmet för mikroprocessorn 5 kan likaledes kompletteras med operationer baserade på jämförelse mellan de signaler, som läm- nas av de termoelektriska sonder som tillhör individuella mätgrup- per 1 eller 2 och de signaler som lämnas av de termoelektríska son- derna i den gemensamma mätgruppen 3. Dessa operationer kan bestå av validerings-tester eftersom daitemperatur som uppmäts pa radia- torerna hos individuella installationer, icke kan vara högre än temperaturen hos fluidet som matar installationerna. De kan lika- ledes vara säkerhets-operationer vid eventuella fel hos en eller flera mätgrupper, varvid ett antagande göres beträffande temperatu- ren hos radiatorerna, med utgång från temperaturen hos fluidet som matar installationerna, eller tester för rätt funktionerande som styr alarmanordningan Ia än 50 Lu Ut 40 7902183-8 Hikioprocessorn 5 utnyttjas likaledes för styrning av en tan- gentsats e och en display T. Tangentsatsen tjänar till att i det interna minnet hos mikroprocessorn 3 inskriva karakteristiker be- träffande mät-nätet: - antal mät-grupper, - antal termoelektriska sonder per mät-grupp, - värde av koefficienterna Pocc för varje radiator i individuella uppvärmnings-installationer, och likaledes för styrning av displayen för de mätare-positioner som hänför sig till de individuella uppvärmnings-installationerna.

Omvandlinvstabellen för F(.ÄT)-.St D- kan vara inskriven med program- met för mikroprocessorn i ett programminne, där inskrivningen sker en gang för alla vid konstruktionen av anordningen.

Den exakta konfigurationen av förbindelserna mellan míkropro- cessorn 5 och dess kring-utrustningar: tangentsats 6, display 7, analog-digital-omvandlare 4, multiplexerare 8, armultiplexerare 9 vilka utgör de centraliserade organen för behandling av informatio- nen, liksom även programmeringen av mikroprocessorn 5 för att den skall fullborda de ovannämnda funktionerna, skall icke angivas i detalj.

Man kan exempelvis som mikroprocessor använda en 8048 från Société Intel med en digital-analog-omvandlare MC ISOSL-8 fran Société Motorola. Denna grupp kompletteras av en differential-för- starkare som tjänar som komparator. Analog-digital-omvandlingen uppnas medelst ett program för dikotomi-sökning som utföres av mikroprocessorn. Andra lösningar är även möjliga, i synnerhet: - användning av en omvandlare med en dubbel ramp och ett program för räkning/nedräkning, avsedd för att i mikroprocessorns minne erhålla ett tal representativt för mätningen. Ûmvandlaren med dubbel ramp àstadkommes då med tillhjülp av en oporationsförstärkare, med vilken är associerad en motkopplings- krets som innefattar ett motstand och en kapacitans, samt en kom- parator, - användning av en analog-digital-omvandlare av konventionell typ. l detta fall reduceras rollen av mikroprocessorn till läsning av det tal som finns vid omvandlarens utgång i det ögonblick då mät- ningen utföres, Den valda lösningen, som är funktion av mikroprocessorns ka- rakteristiker: räknarbastighet och avbrottsmöjligheter, utgör icke del av uppfinningen och utgår från vanlig teknik för behandling av 10 20 7902183-8 10 mätningen. Detsamma gäller även beträffande de anslutna kretsarna för astadkommande av tangentbord-kodning, display, multiplexering och avmultiplexering av ingång/utgang med denna typ av mikroproces- S01”.

De centraliserade hehandlingsorganen för informationen är associerade med mätgrupperna som hostar av termoelektriska sonder 10 och deras utfrägningskretsar 11 placerade på bestämda ställen och förbundna genom polarisations-, jord-, klocka-, mütnings- och progressíons-ledningar. Fig. Z visar detaljerat kretsarna för mon- tage av tvâ termoelektriska sonder 10 med deras utfragningskretsar 11 och de ledningar som förbinder desamma.

Den första termoelektriska sonden är en termistor som repre- senteras av ett variabelt motstånd 40. Den andra sonden, vilken icke befinner sig pâ samma ställe men utgör del av samma mätgrupp, är likaledes en termístor som representeras av ett variabelt mot- stand 40'. Montagekretsarna för dessa tva termistorer 40, 40' är identiska, och deras motsvarande element är försedda med samma hän- visningsbeteckníngar, samt med ett primtecken för montaget av ter- mistorn 40'.

Termistorn 40 resp. 40' är monterad i brygga med en potentie- meter 41 resp. 41' som tillåter attannullera verkningarna av onog- grannheten av det nominella värdet av termistorn.

Den fria änden av potentiometern 41 resp. 41' är ansluten till en matningsledning S0, som exempelvis har potentialen +15 volt.

Den fria änden av termístorn 40 resp. 40' är ansluten till utgången Q hos en víppa av typen D 42 resp. 42' under förmedling av ett ínverterar- och effektförstärkarsteg 43 resp. 43'. Vippan av typen D 42 resp. 42' utgör skiftregistersteget för utfrågningskretsen.

Den är polaríserad med den spänning som utvecklas mellan matnings- ledningen 50 och en jordledníng 51. Dess klock-ingång är parallell- kopplad med klockledningen S2. Den är slutligen kopplad i serie i en progressions-ledning 53 under förmedling av dess ingång D och dess utgång Q.

Förbindelsepunkten mellan termistorn 40 resp. 40' och poten- tiometern 41 resp. 41' är ansluten till den icke inverterande in- gången hos en differentíalförstärkare 44 resp. 44' kopplad för im- PGdflHS"mïHSkHiHg, vilka förstñrkares utgångar via dioder 45 resp.45' är paru11e11köpp1ade'ti11 en mätledning 54. Denna differentíalför- stärkare 44 resp. 44' matas med den spänning som utvecklas mellan matningsledningen 50 och jordledningen 51. Alla dioderna 45, 45' 'a 1 IU IJ Ul 'vi 'J1 40 11 79Û2183-8 är genom sin Latod anslutna till mätledningen Si vilken därför hringas till den lägsta potentialen av de tva som utvecklas vid ut- gangarna hos differentialförstärkarna di, 44' som är anslutna till densamma.

I franvaro av avkänníng av termistorn 40 är utgangen Q hos vippan av typen D 43 i den logiska nivan O, dvs med en potential i närheten av jordpotential. Detta medför, vid utgangen hos den in- verterande förstärkaren 43, en spänning i närheten av spänningenlms matníngsledningen 50. Mätbryggan som innefattar termistorn JU har vid sina tva ändar och sålunda vid sin mittpunkt potentialen hos matningsledningcn 50. Därav följer, vid differentíalförstärkarens 44 utgang, en potential i närheten av potentialen hos matníngsled- ningen 50.

Vid avkänning av termistorn 40 är utgangen Q hos vippan av typen D 43 i den logiska nivån 1. Detta medför, vid utgången hos den inverterande förstärkaren 43, en spänning i närheten av spän- ningen hos jordledningen 51. Mätbryggan som innefattar termistorn 40 är under spänning. Polarisationen eller förspänningen í dess mittpunkt är beroende av resistansen hos termistorn 40 och alltså av den temperatur som densamma erhallit. Spänningen hos differen- tialförstärkaren 44 som kopierar spänningen i mittpunkten av mät- hryggan är lägre än spänningen hos matningsledningen 50. Eftersom endast en termistor samtidigt avkännes, är det endast differential- förstärkaren, som är ansluten till mätningsledningen 51, vars ut- gangsspänning är mindre än den hos förspänningsledningen 50. Mät- ningsledningen bringas därför till sin utgängspotential.

Ifraga om en mätgrupp tilldelad till en individuell uppvärm- ningsinstallation, sträcker sig de fem ledningarna 50, 51, 52, 53 och 54 längs installationen från en radlator till den nästa; varje termistor är fäst på en radiator och dess utfrägningskrets är fäst vid basen av radiatorn utefter ledningarna.

Det är möjligt, utan överskridande av uppfinnlngens ram, att modifiera vissa anordningar eller ersätta vissa organ med ekviva- lenta organ. Speciellt kan skiftregistersteget hos utfrägningskret- sen för de termoelektriska sonderna utformas på annat sätt, under användning av exempelvis logiska grindar av typen "NOCH" och "NELLER". Vidare kan anordnas en mätgrupp gemensam för flera indi- viduella uppvärmningsinstallationer varjämte en enda termoelektrisk sond kan anordnas i den gemensamma mâtgruppen 3. Säkerhetsâtgärder kan även vidtagas vid strejkande av den elektriska matningen av mätarsystemet.

Claims (5)

7902183-8 19. , Patentkrav

1. Värmemängdsmätare för individuella installationer för upp- värmning av radiatorer som matas av en gemensam värmeenergikälla, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar: - termoelcktriska sonder (10) placerade pa radíatorerna hos de in- dividuella uppvärmningsinstallationerna och vid ingången hos den gemensamma värmeenergikällan, - åtminstone en mätledning (21, 32 eller ZS) ansluten till de ter- moelektriska sonderna (10), - utfrâgningskretsar (11) som möjliggör avkünning av de termoclekt- riska sondcrna (10) och vardera innefattar ett skiftregistersteg (42, 43'), vilka skiftregístersteg för utfrâgningskretsarna (11) vid de termoelektríska sonderna (10) är anslutna till en och samma mätledning (21, 22 eller 23) och är arrangerade i kedje-konfigura- tion för att bilda ett skiftregister med serieingäng och parallella utgångar, - en analog-digital-omvandlare (4), - och en mikroprocessor (5) anordnad att styra mätledningen eller -ledningarna (21, 22 eller 23) och skiftregistersteget eller -ste- gen för att sekvensiellt tillföra signalerna fran de termoelcktris- ka sonderna (10) till ingången hos analog-digital-omvandlaren (4), att styra nämnda analog-digital-omvandlare (4), utnyttjande de di- gitala värden som resulterar från samplingen av sonden eller son- derna som är placerade vid utgången hos den gemensamma värmeenergi- källan för att auktorisera eller avbryta mät-processen, att trans- koda de digitala värden som resulterar från samplingen av de termo- elektriska sonderna placerade i de individuella uppvärmningsinstal- lationerna medelst en intern omvandlingstahell för att korrekt re- presentera de värmemängder som avges av radiatorerna där sonderna är placerade, och att utnyttja de erhållna värdena för att inkre- mentera de särskilda konton som är tilldelade till de individuella uppvärmningsínstallationerna. _

2. Z. Mätare enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar: , - mätledningar (21, ZZ), benämnda individuella sådana, av samma an- tal som antalet individuella uppvärmníngsinstallationer, varvid vardera av desamma är ansluten till alla de termoelektriska sonder- na (10) hos en individuell uppvärmningsinstallation, - en mätledning (23), benämnd gemensam mätledning, ansluten till en termoelektrisk send (20) placerad vid utgången hos den gemensamma m) 7902183-8 värmeküllan, - skiftregister med en seriekopplad ingang och parallelllepplade utgangar av samma antal som de individuella mütledningarna (31, 22 , varvid vardera av desamma är associerad med en individuell mütled- ning och har ett antal steg lika med antalet termoelektriska sunder som är anslutna till ledningen.

3. Mätare enligt kravet I eller 2, k ä n n e t e e k n a d därav, att den vidare innefattar: en avmultiplexerare (9) som är anordnad att välja mütledningar för att styra access av mätledning- arna till analog-digítal-omvandlaren, och en multiplexerare (S) an- ordnad att välja kloekpuls, vilken multiplexeraro styr access av takt-ingangarna hos skiftregístren till en klocksignal som bestäm- mer samplings-takten, vilka väljare (S, 9) är styrda av míkropro- cessorn (5).

4. Mätare enligt kravet 1, k ä n n c t e c k n a d därav, att varje termoelektrisk sond (10) är placerad í en mätbrygga an- ordnad att sättas under spänning under förmedling av utgången hos ett skiftregistersteg och är förbunden, medelst en ísolations-diod (45, 45'], med en mätledníng (21, 22 eller 231.

5. Mätare enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en impedansmínskande förstärkare (44, 44') är insatt mellan varje termoelektrísk sond (10) och den diod (45, 45') som förbin- der densamma med en mätledning (21, 22 eller 23).