SE439127B - Sett att setta samman formar for gjutning av foremal med stor mattnoggrannhet - Google Patents

Description

7900238-2 dimensioner motsvarar de önskade eller konstruktionsdimensio- nerna. Under antagande av att en avvikelse från de önskade di- mensionerna föreligger justeras fixturen för kompensering för skillnaden mellan de faktiska dimensionerna hos den i den förs- ta formen gjutna produkten och de önskade dimensionerna. En and- ra form bygges därefter upp i fixturen. Eftersom fixturen jus- terats för kompensering för avvikelserna i den första produkten från de önskade dimensionerna, kommer den i den andra formen gjutna produktens dimensioner att ligga närmare de önskade di- mensionerna.

Den justerbara Eormfixturen innefattar ett flertal upp- rättstâende stift, som är anordnade i en cirkulär uppsättning på ett underlag. Stiften är vridbara omkring axlar, som är för- skjutna från stiftens centrala axlar. Genom vridning av stiften kring de förskjutna axlarna kan stiftens positioner justeras.

Stiftens övre eller fria änddelar utnyttjas för understödjande av formens väggdelar. Även om användningen av upprättstående stift för understödjande av formens väggdel torde vara fördel- aktig, eftersom härigenom tillträde erhålles till formväggarnas nedre del, kan även formväggarna tänkas monteras på andra juster- bara element än upprättstående stift.

Föreliggande uppfinning syftar sålunda till att erbjuda ett sätt att tillverka formaggregat, varvid formväggdelar sät- tes samman på en fixtur, som är justerbar för kompensering för avvikelser hos en gjuten produkts dimensioner från en önskad uppsättning dimensioner. Uppfinningen skall även erbjuda en formfixtur med ett flertal element, som stödjer formväggdelarna och är rörliga i förhållande till ett underlag för justering av läget för formväggdelarna i förhållande till varandra för erhållande av ett formhålrum av önskad storlek härigenom. Upp- finningen syftar även till att erbjuda ett sätt att sätta sam- man en form, enligt vilket formväggdelar understödjes på upp- rättstående stift, som är vridbara omkring axlar, vilka är för- skjutna från stiftens centrala axlar, för justering av form- väggdelarnas lägen i förhållande till ett underlag.

Uppfinningen förklaras närmare i det följande med hän- visning till bifogade ritningar. 7900238-2 Fig. 1 är en vy, som belyser *det sätt, på vilket ett flertal formväggdelar hålles i en justerbar formfixtur, fig. 2 visar i större skala förhållandet mellan ett flertal formväggdelar och de övre änddelarna av upprättstående stödstift, som utnyttjas för understödjande av formväggdelarna, fig. 3 är en något schematiserad delsnittvy av en del av den i fig. 1 visade formfixturen och formdelarna, fíg. 4 belyser schematiskt det sätt, på vilket ett fler- tal justerbara stift utnyttjas för understödjande av en form- väggdel, fig. 5 är en schematisk delvy, som visar förhållandet mellan ett av formfixturens stödstift och en central del av en formväggdel, fig. 6 är en vy liknande fig. 5, som belyser förhållan- det mellan ett av de justerbara stödstiften och en slits i en änddel av en formväggdel, _fíg. 7 visar schematiskt stödstiftet i fig. 5, sedan detta vridits omkring en axel, som är förskjuten från stiftets centrala axel,för justering av läget av stödstiftet och form- väggdelen, och fig. 8 visar schematiskt stödstiftet i fig. 6, sedan stödstiftet vridits omkring en axel, som är förskjuten från stödstiftets centrala axel,för justering av stödstiftets läge.

En formfixtur 10 för placering av ett flertal radiellt inre formväggdelar 12 i förhållande till varandra i en cirkulär uppsättning visas i fig. 1. Sedan de radiellt inre formvägg- delarna 12 placerats i en cirkulär uppsättning i formfixturen 10, monteras de radiellt yttre formväggdelarna 16 i en cirkulär ' uppsättning på de inre formväggdelarna (fig. 2 och 3). De inre och yttre formväggdelarna 12 och 16 bildar tillsammans ett ring- formigt formhàlrum 20, i vilket en turbinmotorkomponent, exem- pelvís ett diffusörhölje, en munstycksring, ett lagerstöd eller en fläktram gjutes.

Sedan de inre och yttre formväggdelarna 12 och 16 för- bundits med varandra på formfixturen 10, så att ett fullständigt formaggregat bildats, inpackas formaggregatet i ett lämpligt inklädnadsmaterial för minskning av värmeförlusterna och för 7900238-2 att hålla formaggregatets olika delar orörliga i förhållande till varandra. Sedan formaggregatet förvärmts hälles smält me- tall i formhålrummet för gjutning av ett föremål på känt sätt.

Sedan det gjutna föremålet avlägsnats från formaggregatet, mä- tes detsamma för bestämning av i vilken mån det gjutna föremå- lets dimensioner avviker från de avsedda eller konstruktions- dimensionerna för föremålet. I Sedan det gjutna föremålets dimensionsavvikelser från de önskade dimensionerna bestämts, justeras formfixturen 10 för kompensering för denna avvikelse. Sedan formfixturen 10 justerats sättes åter de inre och yttre formväggdelarna 12 och 16 samman i formfixturen 10. Det erhållna formaggregatet be- gagnas därefter för formning av en andra gjuten produkt på sam- ma sätt som tidigare förklarats i samband med det ursprungliga formaggregatet.

Det föremål, som skall gjutas i den andra omgången får dimensioner, vilka ligger närmare konstruktionsdimensionerna eller de önskade dimensionerna. Detta beror på att formfixtu- ren 10 justerats som kompensation för den först gjutna produktens dimensionsavvikelser från konstruktionsdimensíonerna. Det torde observeras, att formfixturen 10 lämnats i det skick, i vilket den begagnades för arrangerande av formväggdelarna för det för- sta formaggregatet, till dess storleken av felen hos den först gjutna produkten bestämts. Formfixturen justeras därefter från en konfiguration, som motsvarar denna kända produkt till en konfiguration, som kompenserar för den kända produktens fel.

Formdelarna 12 och 16 framställes genom att vaxmodeller doppas i ett slam av flytande keramiskt formmaterial. Lämpliga metallverktyg anordnas för tillverkning av vaxmodellerna. Verk- tygen har en sidoyta med en konfiguration, som motsvarar form- hålrummets 20 inre sidoyta, samt en motsatt sidoyta, som mot- svarar formhålrummets 20 radiellt yttre yta. Dessa verktygsytor begagnas för formning av större sidoytor hos vaxmodellen. De båda sidoytareorna på vaxmodellen skiljes av en avstryknings- yta, som icke har en konfiguration motsvarande någon del av formdelarna 12 och 16. Givetvis kan modellerna framställas av annat material än naturligt vax. Exempelvis kan om så önskas 7900238-2 ett lämpligt syntetiskt vax av ett plastmodellmaterial, exempel- vis polystyren, begagnas.

Vaxmodellen doppas upprepade gånger i ett flytande slam av keramiskt formmaterial. Även om många olika typer av slam kan utnyttjas, innehåller ett exemplifíerande slam smält kvarts, silikon och andra svårsmälta material i kombination med binde- medel. Sådana bindemedel som etylsilikat, natriumsilikat och kolloidal kiselsyra kan utnyttjas. Vidare kan slammet innehålla lämpliga filmbildare såsom alginat_för reglering av viskositeten samt vätmedel för reglering av strömningsegenskaperna och model- lens vätbarhet. Ä I enlighet med kända tillvägagångsstätt doppas och torkas upprepade gånger och tillräckligt många gånger för att en beläggning av formmaterial av önskad tjocklek skall byggas upp. Efter varje doppning av modellen i det flytande keramiska formmaterialet, avstrykes den ytarea av modellen, som icke mot- svarar någon del av formdelarna 12 och 16 för avlägsnande av flytande keramiskt formmaterial från denna area. Detta medför bildande av en diskontinuitet i beläggningen av kermiskt form- material, som ligger över modellen, varvid en del av beläggning- en motsvarar den radiellt inre formväggdelen 12 och en annan del av beläggningen motsvarar den radiellt yttre formväggdelen 16. När modellen och de torkade formväggdelarna brännes vid en relativt hög temperatur, smältes vaxmodellen och de två form- väggdelarna skiljes lätt från varandra på grund av den i modell- materialet vid avstrykningsytareorna bildade diskontinuiteten.

Det sätt, påvilket modellernaformas,doppas och avstrykes är detsamma som det sätt, som visas i den amerikanska patent- ansökan 653 383, 1976, och betitlad "Mold Assembly and Method of Making the Same". Det sätt, på vilket de keramiska formväg- garna 12 och 16 formas beskrives därför icke ytterligare här för undvikande av en alltför lång beskrivning. Även andra kända tillvägagångssätt kan dock utnyttjas för åstadkommande av de ke- ramiska formväggdelarna 12 och 16. _ Formfixturen 10 innefattar ett cirkulärt underlag 24. Ett flertal upprättstàende formväggstödstift 28 sträcker sig uppåt från underlaget 24 (fig. 1 och 3). Vid den visade utförings- formen bildar de krökta inre och yttre formväggdelarna 12 och 7900238-2 16 tillsammans ett cirkulärt formhålrum 20. Formväggstödstiften 28 är sålunda anordnade i en cirkulär uppsättning runt under- laget 24.

Vilket som helst önskat antal stift 28 kan begagnas för understödjande av en viss formväggdel, men vid den visade ut- föringsformen utnyttjas tre stift 28 för understödjande av var och en av de inre formväggdelarna 12. Sålunda är stiften anord- nade på underlaget 24 i grupper om tre stift 28a, 28b och 28c.

Varje grupp om tre stift innefattar ett centralt stift 28a i ett hål 32 i den centrala delen av en nedre formväggsfläns 34 (fig. 3).Ek1slits38 (fig. 1) i formväggflänsen 34 är i ingrepp med ett sidostödstift 28b. En andra slits 40 i formväggdelens 12 nedre fläns 34 är i ingrepp med ett tredje stödstift 28c.

Vid den i fig. 1 i delvis sammansatt tillstånd visade formen 44 är sju radiellt inre formväggdelar 12 inbördes för- bundna i en cirkulär uppsättning. Sàlunda finns sju grupper om tre stödstift 28a, 28b och 28c, anordnade i en cirkulär uppsätt- ning på underlaget 24. Det torde observeras, att en ihällnings- skål 46 är förbunden med passager, som leder till var och en av de inre formväggdelarna 12 för att ge en jämn fördelning av metall omkring det ringformiga formhålrummet 20 (se fig. 3).

De inre formväggdelarna 12 är inbördes förbundna vid flänsar vid ändarna av formväggdelarna. I ett fall begagnades fjäderbelastade klämkäftar i beröring med flänsarna på intill varandra varande formväggdelars änddelar för att hålla dem sam- man. Vidare begagnas ett lämpligt bindmedel vid flänsskarvarna för att inbördes förbinda de inre formväggdelarna 12 och täta skarvarna.' Sedan de inre formväggdelarna 12 förbundits med varandra, monteras de krökta yttre formväggdelarna 16 på de inre formvägg- delarna 12. Var och en av de yttre formväggdelarna 16 är förbun- den med de inre formväggdelarna 12 genom ett lämpligt keramiskt bindemedel (fig. 2 och 3). Vid den visade formen 44 har de yttre formväggdelarna 16 en utsträckning i krökningsriktningen, som är densamma som de inre formväggdelarnas 12 utsträckning i krök- ningsriktningen.

De yttre formväggdelarna 16 är försedda med flänsar vid änddelarna, så att de yttre formväggdelarna 16 kan förbindas med 7900238-2 varandra på samma sätt som tidigare förklarats i samband med de inre formväggdelarna 12. Detta leder till bildandet av ett ringformigt formhàlrum 20 mellan de inre och yttre formväggarna 12 och 16. Det sätt, på vilket formväggdelarna 12 och 16 för- bindes inbördes är detsamma som det sätt, som visas i ovannämnda amerikanska patentansökan.

Sedan formväggdelarna 12 och 16 förbundits inbördes, av- lägsnas den fullbordade formen 44 från formfixturen 10. Det tor- de observeras, att lägena för formväggstödstiften 28 icke för- ändras, då den fullbordade formen 44 avlägsnas från fixturen 10.

Formen 44 inpackas därefter i ettlämpligt inklädnadsmaterial.

Ett första föremål gjutes därefter i formhålrummet 20 genom att smält metall hälles i ihällningsskålarna 46.

Sedan den smälta metallen stelnat, avlägsnas det erhåll- na gjutna föremålet från formen 44. Det gjutna föremålet mätes därefter för bestämning av huruvida dess dimensioner står i överensstämmelse med föremålets konstruktionsdimensioner. Det torde observeras, att formhålrummet 20 och det gjutna föremålet båda har relativt stora diametrar. På grund av de inneboende svårigheterna att noggrant gjuta föremål av större dimensioner kommer med största sannolikhet föremålets faktiska diameter att något skilja sig från konstruktionsdiametern. Denna skillnad är en följd av modellkrympning, dimensionsförändringar i form- väggdelarna under torkning, bränning och hållning samt metallens krympning i det ringformiga formhålrummet 20, under det att den smälta metallen svalnar.

Sedan diameteravvikelsen för det gjutna föremålet från den önskade diametern bestämts, justeras lägena för formvägg- stödstiften 28 på underlaget 24 för eliminering av detta dimen- sionsfel. Det torde observeras, att formväggstödstiften icke förflyttas frän de lägen, i vilka de understödjer de inre form- väggdelarna 12, förrän efter det att den först gjutna produkten uppmätts. Härigenom kan stödstiften förflyttas från de lägen, i vilka formväggdelarna förbundits med varandra för åstadkomman- de av en gjuten produkt av kända dimensioner.

Sedan den mån, vid vilken den först gjutna produkten skiljer sig från de önskade dimensionerna, bestämts, kan den 7900238-2 mån, i vilken lägena för de inre formväggdelarna 12 måste ändras för åstadkommande av en form för gjutning av en produkt med de önskade dimensionerna, bestämmas. För att lägena för de inre formväggdelarna 12 skall kunna ändras under sammansättningen av en efterföljande form 44, måste lägena för formväggstödstiften 28 ändras.

För möjliggörande av justering av läget för stiften 28 är vart och ett av stiften fast förbundet med ett cylindriskt, excentriskt element 52 (fig. 3). Stiften 28 har centrala axlar 54, som är förskjutna åt ena sidan från de excentriska elemen- tens 52 centrala axlar 56. De excentriska elementens 52 centrala axlar 56 sammanfaller med de centrala axlarna för cylindriska urtag 60, i vilka de excentriska elementen är monterade. Då så~ lunda de excentriska elementen 52 vrides omkringsinacentrala axlar 56, vrides stiften 28 omkring axlarna 56, vilket ger en positionsändring för stiften i förhållande till det cirkulära underlagets 24 centrala axel 64. Under antagande av att den produkt, som först gjutits med utnyttjande av formen 44 hade en diameter, som var något för liten, exempelvis 1,52 mm för liten, skall de excentriska elementen 52 vridas medurs (sett såsom i fig. 4, 5 och 6). Härigenom förskjutes stiften 28 utåt från de i fig. 5 och 6 visade utgångslägena till de justerade lägena i fig. 7 och 8. Givetvis medför stiftens 28 förflyttning utåt en ökning av diametern för den cylindriska uppsättningen av stödstift.

Justeringen av de excentriska elementen 52 utföres med fördel innan de inre formväggdelarna 12 för nästföljande form placerats på stödstiften. Sålunda vrides vart och ett av de excentriska elementen 52 medurs (sett såsom i fig. 4), så att stiftets 28 centrala axel förflyttas radiellt utåt från stöd- plattans centrala axel 64 en sträcka, som är lika med hälften av det totala diameterfelet för den gjutna produkten. För det angivna exemplet, där det totala felet i den gjutna produktens diameter uppgick till 1,52 mm, skall vart och ett av de excent- riska elementen 52 vridas så, att ifrågavarande stifts 28 cent: rala axel 54 vrides utåt 0,76 mm. Eftersom detta utföres för alla stiften 28, skall diametern för den cirkulära uppsättningen stödstift ökas med 1,52 mm för att kompensation skall erhållas 7900238-2 för felet i den först gjutna produktens storlek.

De excentriska elementen 52 för vart och ett av stöd- stiften 28 är av samma konstruktion och hålles i ett urtag 60 medelst en lämplig skruv eller annan typ av fästdon 66. När det excentriska elementet 52 skall vridas, lossas skruven 66 samt vrides det excentriska elementet i önskad mån. Skruven 66 drages åt, så att det excentriska elementet läses på plats. vid kompensering för fel i den först gjutna produkten, vrides de excentriska elementen 52 för vart och ett av stödstiften 28 i samma mån från det läge, i vilket de befann sig, när den första formen sattes samman. Sålunda modifieras formhålrummets totala diameter i samma mån över formhålrummets periferiella utsträck- ning. Stödstiften 28a för de inre formväggdelarnas i2 centrum mottages i cirkulära hål 32 i formväggdelarnas nedre fläns 34 (se fig. 3 och 5). När det excentriska elementet 52 för ett centrumstödstift 28 vrides medurs (sett såsom i fig. 5), för- flyttas stiftets 28a centrum från det i fig. 5 visade läget till det i fig. 7 visade läget. Härigenom förskjutes hålet 32 i formväggdelens 12 centrum utåt i en mån, som motsvarar stor- leken av det excentriska elementets 52 vridning.

Den mån, i vilken det excentriska elementet 52 vrides, kan mätas på olika sätt, men lämpligen anordnas en visare 70 på det excentriska elementets 52 övre yta, vilken visar sam- verkar med en skala 72 i underlagets 24 övre yta. Genom att an- ordna identiskt lika skalor 72 i förbindelse med visare 70 på vart och ett av de excentriska elementen 52 underlättas vrid- níngen av vart och ett av de excentriska elementen i samma mån för justering för fel i den först gjutna produktens storlek.

Förutom att läget för det excentriska elementet 52, på vilket det centrala stödstiftet 28a är anordnat, justeras, justeras även det excentriska element, om vilket ändstödstiftet 28b är anordnat (fig. 4 och 6). Det excentriska elementet 52, på vilket ändstödstiftet 28b är anordnat, vrides i samma mån som det ex- centriska elementet 52, på vilket stödstiftet 28a är placerat.

Härigenom förskjutes stödstiftet 28b från det i fig. 6 visade läget till det i fig. 8 visade läget. Det torde observeras, att även om det centrala stödstiftet 28a mottages i ett cirkulärt häl i formdelens 12 fläns 34, mottages ändstödstiftet 28b i en 7900238-2 m slits 38 i flänsen 34. Även om endast förhållandet mellan formväggdelen 12 och ändstödstiftet 28b visas i fig. 6 och 8, samverkar det motsatta ändstödstiftet 28c med en slits 40 i formväggdelen på samma sätt som ändstödstiftet 28b. Läget för ändstödstiftet 28c justeras på samma sätt som tidigare beskrivits för stödstiften 28a och 28b. Formdelflänsen 34 visas i fig. 4-8 med ett cylindrískt hål 32 för det centrala stödstiftet 28a och ett par slitsar 38 och 40 för ändstödstiftet 28b och 28c, men formväggdelarna kan för- ses med andra typer av urtag för stödstiften. Exempelvis torde ett halvcirkulärt urtag vara särskilt fördelaktigt.

Oavsett formen av det urtag, i vilket stödstiftet mot- tages, stöder vart och ett av stödstiften 28a, 28b och 28c mot en noggrant lägesbestämd, nedåtvänd stödyta på den inre form- delen 12. Sålunda stöder stödstiftets 28a cirkulära övre yta 74 mot en halvcirkulär stödyta 76 (fig. 3) på den inre form- väggdelen 12. Vidare stöder en cylindrisk sidoyta 75 på stöd- Kstiftet 28a mot en krökt sidoyta 77 hos urtaget i den inre form- väggdelen. Den inre formväggdelen 12 har lägesbestämmande ytor liknande de lägesbestämmande ytorna 76 och 77 för beröring med stödstiftens 28b och 28c övre ytor och sidoytor.

Sedan de excentriska elementen 52 vridits och lästs på plats medelst lâsskruvarna 66, så att därigenom stödstiftens I 28 positioner justerats, placeras de inre formväggdelarna 12 för nästa form på stödstiften. På grund av att stödstiften 28 förflyttats utåt för ökande av diametern för den gjutna pro- dukten med 1,52 mm, ökas i obetydlig mån gapet mellan formvägg- delarnas ändflänsar. Detta gap fylles med ett lämpligt bind- medel, och flänsarna hålles orörliga i förhållande till varandra av fjäderklämmor på det tidigare beskrivna sättet. Innervägg- delarnas 12 krökning ändras icke, även om diametern för den cirkulära uppsättningen av stödstift 28 förändras. Detta ger upphov till en viss uddighet. Eftersom förändringen i den cir- kulära stödstiftuppsättningens diameter är relativt liten blir emellertid denna uddighet mycket obetydlig och ligger inom de flesta gjutna produkters toleranser.

Vidare tenderar uddigheten att minskas, då formen för- 7900238-2 11 värmes omedelbart före gjutningen. Även om formväggdelarna fram- ställes av ett keramiskt material relaxeras spänningarna i form- väggdelarna, när formen upphettas till en relativt hög tempera- tur omedelbart före ihällingen av den smälta metallen iformen.

Denna relaxering av spänningen i formväggdelarna minskar den uddighet, som uppkommer genom justeringen av läget för stöd- stiften 28. " Sedan de inre formväggdelarna 12 monterats på stödstif~ ten 28, monteras de yttre formväggdelarna 16 på de inre form- väggdelarna 12. De inre formväggdelarna kan förses med en stöd- fläns eller klack för ingrepp med en motsvarande stödfläns eller klack på de yttre formväggdelarna 16. Emellertid föredrages, attden yttre formväggdelen 16 förbindes med den inre formvägg- delen 12 genom att man helt enkelt begagnar bindemedel längs de övre och nedre skarvarna 80 och 82 (fig. 3) mellan de inre och yttre formväggdelarna. Det torde observeras, att tillträde till formväggdelarnas nedre del underlättas av att formväggde- larna understödjes ovanför underlaget 24 på stödstiften 28.

Sedan den andra formen 44 byggts upp i fixturen 10, av- lägsnas den andra formen från fixturen inpackad i ett lämpligt inklädnadsmaterial. Sedan formen förvärmts till den önskade temperaturen, hälles smält metall i formen för gjutning av en andra produkt. Sedan gjutstycket svalnat, kontrolleras dess dimensioner för bestämning av huruvida de motsvarar konstruktions- dimensionerna. Om ett mindre dimensionsfel för den gjutna produk- ten alltjämt skulle kvarstå, kan givetvis stödstiftens 28 lägen åter justeras på det tidigare beskrivna sättet.

I det ovan angivna exemplet var diametern för den gjutna produkten något för liten, så att stödstiften 28 måste förflyttas utåt för ökande av diametern för den cirkulära uppsättningen stödstift och formhålrummet. Diametern för den gjutna produkten kan även tänkas vara för stor. I detta fall vrides de excentris- ka elementen 52 i den motsatta riktningen, dvs. moturs sett såsom i fig. 5-8, så att diametern för den cirkulära uppsätt- ningen stödstift 28 minskas.

Då diametern för uppsättningen stödstift 28 minskas, föres de intill varandra varande formdelarnas änddelar mot va- i 7900238-2 12 randra. Om var och en av formdelarna utformats så, att flänsar- na vid änden av formdelarna exakt stöter emot varandra, när stöd- stiften 28 först anbringas, skulle det vara nödvändigt att av- lägsna material från formdelarnas flänsar, innan de kan placeras i en cirkulär uppsättning av mindre diameter. Minskningen av diametern för den cirkulära uppsättningen formväggdelar 12 kan underlättas genom att formväggdelarna utformas så, att det finns ett litet gap mellan formväggdelarnas flänsar, när stiften 28 placeras i sina initiallägen. Givetvis fylles detta gap med ett lämpligt bindemedel.

Det förmodas vara fördelaktigt att understödja formdelar- na 12 och 16 ovanför underlaget 24 på stödstiften 28 för erbju- dande av tillträde till formdelarnas botten, men formdelarna skulle kunna placeras direkt på underlagsplattan 24 och stöd- stiften 28 i första hand begagnas såsom lägesbestämmande stift för placering av formdelarna i förhållande till underlaget 24.

I stället för att använda ett flertal separata stödstift, kan man understödja varje formdel på ett enda slidelement, som är rörligt i förhållande till underlaget 24. För den visade formen 44 med sju inre väggdelar 12 skulle sju separata slider erford- ras. Var och en av dessa slider skulle vara individuellt rörlig mot och från underlagets 24 centrala axel för förändring av diametern för den cirkulära uppsättningen formdelar, som under- stödjes på sliderna.

Användandet av en enda stödslid för var och en av form- delarna torde underlätta justeringen av formfixturen 10, sedan formväggdelarna 12 placerats i fixturen. Detta beror på att endast ett enda element eller en enda slid skulle behöva juste- ras för var och en av formväggdelarna i stället för att tre stödstift 28a, 28b och 28c måste justeras. Givetvis skulle sli- derna kunna justeras innan de inre väggformdelarna 12 placeras i formfixturen 10 på samma sätt som stödstiften 28 justeras.

Det torde även observeras, att även om stödstiften 28 begagnatsg för direkt understödjande och lägesbestämmande av de inre form- väggdelarna 12, skulle formen kunna konstrueras på sådant sätt, att stödstiften 28 skulle komma till beröring meddenyttre form- väggdelen 16 eller båda formväggdelarna 12 och 16. 7900239-2 13 Av ovanstående beskrivning torde framgå, att uppfinning- en erbjuder ett sätt att sätta samman formar 44 med utnyttjande av en fixtur 10 för lägesbestämning av formens delar 12 i för- hållande till varandra. Fixturen 10 utnyttjas för placering av en första forms 44 delar i förhållande till varandra. Sedan en produkt gjutíts i denna första form, mätes produkten för be- stämning av huruvida dess dimensioner motsvarar konstruktione- dimensionerna eller de önskade dimensionerna. Under antagande av att det föreligger en avvikelse från de önskade dimensioner- na, justeras fixturen 10 för kompensering för skillnaden mellan den i den första formen gjutna produktens faktiska dimensioner och de önskade dimensionerna. En andra form àstadkommes där- efter i fixturen 10. Eftersom fixturen justerats för kompensa- tion för avvikelserna hos den första produkten från de önskade dimensionerna, kommer den produkt, som gjutes i den andra for- men, att ha dimensioner, vilka ligger närmare de önskade dimen- sionerna.

Den justerbara formfixturen 10 innefattar ett flertal upprättstående stift 28, som är anordnade i en cirkulär upp- sättning på ett underlag 24. Stiften 28 är vridbara omkring axlar 56, vilka är förskjutna från stiftens centrala axlar 54.

Genom vridning av stiften 28 kring de förskjutna axlarna 56, justeras lägena för stiften 28. Stiftens övre eller fria änd- delar utnyttjas för understödjande av formens väggdelar 12 och 16. Även om användningen av de upprättstående stiften 28 för understödjande av formens 44 väggdelar torde vara fördelaktig, eftersom härigenom tillträde erhålles till formväggarnas nedre del, skulle formväggarna även kunna monteras på andra justerbara element än upprättstående stift.

Claims (9)

7900238-2 14 PATENTKRAV

1. Sätt att sätta samman formar för gjutning av föremål med stor måttnoggrannhet, k ä n n e t e c k n a t av att en första uppsättning exempelvis krökta formväggsdelar (12, 16) placeras inbördes i en exempelvis krökt uppställning i en justerbar formfixtur (10), att nämnda formväggsdelar för- bindes med varandra, medan de befinner sig i formfixturen,- samt därefter avlägsnas från denna, att med begagnande av den första uppsättningen formväggsdelar gjutes ett första föremål, vilket mätes för bestämning av i vilken mån dess dimensioner avviker från på förhand bestämda dimensioner, att en andra uppsättning formväggsdelar (12, 16), vilka är av samma stor- lek och form som den första uppsättningens formväggsdelar placeras inbördes i en exempelvis krökt uppställning i form- fixturen, vilken justeras för kompensering för det första föremålets avvikelser från de på förhand bestämda dimensioner- na, att därefter den andra uppsättningens formväggsdelar för- bindes inbördes, medan de befinner sig i formfixturen, samt därefter avlägsnas från denna, samt att ett andra föremål av andra dimensioner än det första föremålet gjutes med begagnan- de av den andra uppsättningen formväggsdelar.

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att formfixturen (10) justeras, innan den andra uppsättning- en formväggsdelar (12, 16) placeras i formfixturen.

3. Sätt enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t av att då formväggsdelarna (12, 16) i de båda uppsätt- ningarna av sådana placeras i formfixturen (10) och denna justeras, placeras de i cirkulära uppställningar av inbördes olika diametrar.

4. Sätt enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a t av att en justerbar formfixtur (10) begagnas, som har ett flertal formväggslägesbestämmande ytor (75), som är anordnade i en cirkulär uppställning, varvid formfixturen justeras genom att diametern för den cirkulära uppställningen formväggsläges- bestämmande ytor ändras.

5. Sätt enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a t av att ändringen av diametern för den cirkulära uppställningen formväggslägesbestämmande ytor (75) innefattar, att lägesbe- 7900238-2 15 stämmande ytor roteras kring axlar, som är förskjutna från de lägesbestämmande ytornas centrala axlar.

6. Sätt enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t av att formväggsdelarna (12, 16) i den andra uppsättningen sådana placeras på en uppsättning lägesbestämmande ytor (74, 75) på formfixturen (10), som är anordnade ovanför och skilda från ett formfixturunderlag (24), varvid formväggsdelarna i den andra uppsättningen sådana an- ordnas ovanför och skilda från underlaget för erbjudande av I tillträde till nedre delar hos formvägqsdelarna.

7. Sätt enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a t av att då formfixturen (10) justeras, ändras i förhållande till formfixturens underlag (24) lägena för stift (28), som är anordnade i en exempelvis cirkulär uppställning och som sträcker sig uppåt från formfixturens underlag samt på vars övre änddelar de lägesbestämmande ytorna (74, 75) anordnats.

8. Sätt enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a t av att stiftens (28) lägen ändras genom att stiften vrides i förhållande till underlaget (24) kring axlar, som är för- skjutna frân stiftens centrala axlar.

9. Sätt enligt något av de föregående patentkraven, k ä n- n e t e c k n a t av att formväggsdelarna (12, 16) i såväl den första som den andra uppsättningen sådana förbindes inbör- des genom att krafter anbringas på intill varandra varande formdelars änddelar, så att dessa tvingas mot varandra.