SE438938B - Anordning for astadkommande av dynamisk konvergenskorrektion vid ett katodstraleror med skuggmask for fergbilder och med flera elektronkanoner - Google Patents

Description

7909428-0 gensjusteringskretsen enligt förevarande uppfinning.

Fig. 3 förklarar i diagram hur denna fungerar.

Fig. 4 visar i ett schema ett möjligt utförande av en pola- ritetsdiskriminerande krets med dess "koefficientdelar".

Fig. 5 visar ett blockschema med ett alternativt utförande av uppfinningen.

Fig. 6 visar ett exempel.på.den därtill hörande koefficent- kretsdelen.

Fig. 7 visar ett tredje utföringsexempel.

Vi skall nu ge en beskrivning av uppfinningen som skall lända till förståelse av densamma- Idên.är att skapa en signal som är aexz + beyz ur en X- och Y-avlänkande signal ex och ey till CRT:et, låta en ström proportionell mot signalspänningen flyta genom kon- vergensspolen, under det att bildrutan till CRT:et delas i en mitt- del och periferidel just där aexz = ecx i X-led och där beY2 = ecy i Y-led, samt att möjliggöra separatjustering av konvengensen i de olika bilddelarna. Dvs CRT:ets bildruta.delas i en över- och en underdel, en höger- och en vänsterdel, varvid åtminstone konvergen- sen i periferidelen skall kunna justeras för övre- och nedre-, hö- ger- och vänsterdelarna för sig. Tillverkning och handhavandet av uppfinningen skall nu beskrivas i detalj.

Fig. 1 är ett strukturschema över en allmän CRT. I figuren är (1) själva röret, (2) en avlänkningsspole,.(3) ett konvergens- korrigerande element, (4) en krets som alstrar avlänkningsström och (5) är en konvergenskorrigerande krets. (6) och (7) är ingång- jar till de X- och Y-avlänkande signalerna respektive. Om avlänk- ningssignalerna.i volt är ex och ey, ger konvergenskorrigerings- kretsen (5) i konventionell.apparatur korrigeringsströmar på basis av signalvågformer som.justerats på lämpligt sätt för var och en av färgerna R, G och B), som är proportionella mot respektive tids- integralvärden av ex och e Om nu avsökningssystemet i CRT:et är Y. en rasteravsökare med konstant period, så beskrives avlänkningsspän- ningarna ex och ey av en sâgtandskurva med konstant tidskonstant, så att ex och eY:s tidsintegralvärden upprepas med konstanta pe- ~~rioder. Då alstras en konvergenskorrektionsström proportionell mot exz och eyz och alltså mot kvadraten av avlänkningsavståndet så att kraven uppfylls för en första ordningens approximation av kon- vergenskorrektionen. I konventionella system begränsas dock avlänk- ningssystemet till-rasteravsökning med konstant period, varför_§et 7909428-0 är svårt att få exakt konvergenskorrektion över hela rörets bild- yta.

Fig. 2 är ett blockschema som illustrerar en version av den konvergenskorrigerande kretsen (5).enligt uppfinningen. I figuren visar (8) en "kvadratisk" krets som omvandlar avlänkningssignalen ex på ingången.till aexz, dvs.i huvudsak proportionellt mot exz på utgången. Analogt.omvandlar kretsen (9) ey till beY2. (10) är en krets, som alstrar en referensspänning ecx och delar in rutan i en mittdel och en ytterdel i X-riktningen, (ll) en analog krets för Y-riktningen, som ger ecy. (12) är en subtraktionskrets vilken ger signalspänningen enx = aexz - ecx från utspänningen aexz från "kvadratkretsen" (8) och referensspänningskretsen (10). (13) är en liknande krets, sanger eDf¿¥Q2'@CY ur (9) och (ll). (14) är en pola- ritetsavkännande krets som känner av polariteten hos signalspännin- gen enx och ger utgångsspänningen eDX', enbart när eDX å 0. (15) ger analogt eDY' då eßx ; 0. (16) är en koefficientkrets som ger signalspänningen Kx.eDX', dvs signalspänningen enx' multiplicerad med en lämplig konstant Kx. (17) är den analoga kretsen i Y-led och ger K (18) är en additionskrets, som ger signalen esx = aex + âxenx' ur utgångsspänningen Kxeßx' från koefficentkretsen (16) och aex från kvadratkretsen (8). (19) är en med (18) analog krets som ger esy = beyz + KYeDY'.ur kretsarna (17) och (9). (20) är en I Yænr ^' adderande krets, som ger signalen es = esx + esy ur esx från (18) och esy från (19). (21) är en utgångskrets, som överför es till en proportionell spänning. (22) visar en konvergenskorrigerande spole, som ingår i det konvergenskorrigerande elementet (3).

Antag nu att bildrutan beskrivs av en X- och en Y-koordinat och att motsvarande avlänkningar ex och ey av elektronstrålen är pro- portionella mot dessa koordinater. Då blir utgångsspänning aexz i den “kvadratiska kretsen" (8) aexz. Se fig. 3(a) och 3(b). Nu jämfö- res denna spänning med det konstanta värdet ecx och på så vis kan man skilja på mittdelen och periferidelen (höger och vänster kant) av bildrutan, såsom.framgâr av 3(c). Man får alltså korrektionen eDX', som endast verkar i ytterändarna (höger och vänster kant) se- ,_dan man tagit hänsyn till polariteten hos signalen enx. _ 2 _ enx - aex ecx (1) med hjälp av subtraktionskretsen (12) dit aexz och ecx matas in och som adderar konvergenskorrektionen emx' endast när enx 3 0. Dvs om den polaritetsövervakande kretsen (14) är så inställd att den släp- f79ó942s-0 per igenom ingångsspänningen oförändrad endast när eDX 2 0 och an- nars gefspänningen noll onleux < 0, så blir eDX' från kretsen (l4) en signal som blott verkar på X-axelns ytterdelar. Koefficientkret- sen (16) multiplicerar sedan utspänningen från polaritetsövervaka- ren (14) med en lämplig koefficient KX. Eftersom denna spänning ' adderas till a.e 2 från den “kvadratiska kretsen" (8) i Krenx x nästa additionskrets.(l8)f blir utgångsspänningen esx från (18) _ 2 ' 2 (a) 1 esx - aex + Kx.eDX' om aex à ecx (2) eller (b) e = ae 2 om ae 2 < e (3) SX X X CX Resonemanget för avböjningssignalen ey är helt analogt. beY2 komer från (9), referenskretsen (ll) ger ecyj polaritetsövervak- ningskretsen (l5).undersöker tecknet på eDY, e = be 2 - e (4) Dy Y cY och släpper igenom signalen om eDY å 0. Koefficentkretsen (17) mul- tiplicerar med KY och additïonskretsen (19) ger som utgångssignal eSY (a) esy =_beY2 + KY.eDY' omlfiïz à ecy (5) eller _ 2 2 (b) eSY - bey om hey < ecy (6) Additionskretsen (20) ger utgångsspänningen es ur esx från (18) och esy från (19) enligt följande uppställning:_ = _ 2 2 (a) es :SX + eåy _ aex + KX.QDX' + hey + KY-QDY' = aex + hey + Kx.eDX' + KY.eDY' (7) om aexz > ecš och beyz 1 ecy (b) es = esx + esy ='~aex2 J' Kævenx' + beyz _ 2 2 (8) - aex + bey + KX.eDX' ~-om _ aexz å ecx och beyz < ecy k” es = esx + esy (9) = aexz + beY2 + KY.eDY' om aexz < ecx och beY2 3 ecy J 7909428-0 Ii! S SX SY - 2 + b 2 (m) - aex ey om ae 2 < e och be 2 < e X CX Y CY. m en mot spänningen es proportionell ström får flyta genom konvergensspolen (22) via utmatningskretsen (21), så erhålles en konvergenskorrektion enligt alternativen (7), (8) och (9) i peri- feridelarna och enligt (10) på centraldelen. Man kan nu dela in bildrutan efter behag genom att ändra på ecx och ecy och polarite- ten hos koefficienterna KX och KY, men endast ändra de yttre delar- na för sig. Ingen korrektion sker i gränsen mellan ytter~ och inom- Qmrådena, eftersom denna helt beror av ecx och ecy.

Fig. 4 visar ett konkret utförande av polaritetskretsen (14) och koefficientkretsen (18) i fig. 2, vari (23) är en diod, (24) ett motstånd, (25) en inverteringskrets och (26) ett variabelt mot- stånd. I figuren halvvågslikriktas signalen eDx¿ av dioden (23) 0Ch blott den positiva delen eD sen (16). Signalspänningen eDX' matas in i ena änden av variabla X?_slipper vidare till koefficientkret- motståndet (26), medan spänningen -eDX' matas in i andra änden av (26) med hjälp av inverterande kretsen (25). Utspänningen från mot- ståndet 26 kan alltså variera mellan eDx rar att koefficienten KK kan ändras fritt i området -1- Pâ samma vis kan kretsarna (15) och (17), som rör Y-signaler- ' och -eDx', vilket motsva- na utföras.

Fig. 5 är ett konstruktionsschema på en mer avancerad vari- ant av uppfinningen än den som beskrivs i fig. 2 och som ger ytterli- gare en frihetsgrad åt konvergenskorrigeringen. I figuren betecknar (27) en halvplansdiskriminator som övervakar signalspänningen eX:s tecken för att urskilja vilkendera av höger eller vänster planhal- va som är aktuell i X-led, (28) är halvplansdiskriminator i höjd- led, (29) en utgångskontakt som ger ström, endast då ex < 0, dvs då e1ektronstrâlen.ligger i vänstra halvplanet, (30) en utgângskon- takt som ger ström då ex _>_ 0, dvsdå strâlen ligger i höger halvplan,(31) __ger strö endastdå ey < 0 (övre halvplanet), (32) endast då ey à 0 (lägre halvplanet) och (33) är en koefficentkrets som multiplicerar signalen.eDx', som komer från po1aritetsövervakningskretsen (14) och låter periferidelens vänster- och högerdelar motsvaras av koef- ficent Kxl och KX2 respektive allteftersom utgångsspänning kommer från kontakterna (31) eller (32) enligt halvplansdiskriminatorn (28).

Koefficientkretsen (34) multiplicerar utsmnmlaxfràipnlanüßtáïmnwak- g79o942s-o ningskretsen (40) med Kyl eller KY2 motsvarande över- eller under- delen av bildskärmen, allteftersom signalen kommer över ledningen (31) eller (32), vilket bestämts av halvplansdiskriminatorn (28).

Enligt skissen i fig. (5) sker justeringen av periferidelen obero- ende på övre --nedrelf delen respektive höger-vänsterdelen. Allt- eftersom villkoren aexz å ecx och bexz 3 ecy uppfyllts och alltef- ter polariteten hes ex och ey i periferidelen, blir additionskret- sen (20):5 utgångsspänning (a) _ es = aexz + beY2 + Kxl.eDX' + KYl.eDY' (ll) om c . eX'< 0 och ey < 0 (b) .es = aexz É beyz + KXl.eDX' + KY2.eDYf (12) om ex < 0 och ey 3 0 (c) es = aexz + beY2 + KX2.eDX' + KYl.eDY' (13) om fr _ ex ¿ 0 ochv ey < 0 eller _ (dl es = aexz + beyz + kX2.eDX' + KY2.eDY' (14) om ex 2 0 och ey 3 0.

Genom att variera koefficienterna Kxl, signalspänningen es flyter genom konvergensspolen (22) via utgångs- spolen (21), kan konvergensen för övre/nedre resp. höger/vänsterde- larnas konvergens inställas var för sig. Av skäl som ovan blir kon- vergensskillnaden noll vidëvergången mellan mittfältet och periferi- KX2, KYl Och KY2 då delarna.

Fig. 6 visar hur koefficientkretsen (33) konkret kan gestal- ta sig i detta fall.

Här har vi potentiometrarna (26a) och (26b) och analoggrin- darna (35a) och (35b). Kretsen har koefficienterna Kxl och KX2, som bestäms av potentiometrarna (26a) och (26b), och vilken som helst av grindarna (35a), (35b) får signal från halvplansdiskrimrneringskret- ' sen (27) och kopplas till additionskretsen (18). På samma sätt kan koefficientkretsen (34) byggas.

I fig. 7 visas ytterligare en utveckling av uppfinningen som gör det möjligt att justera övre-undre, höger-vänsterdelen inte ba- ra i ytterdelen som i fig. 5 utan även i katodrörets.mittfält.JI 7 7909428-0 figuren antyder (36) och (37) polaritetsövervakande kretsar, (8a), (Bb) och (9a), (9b) är "kvadratiska kretsar" som är inställbara.

Ingångssignalernas ex och ey polaritet bestäms alltså av (36), (37) och kopplas till "kvadratiska kretsarna" (8a) och (9a) om ex, ey < 0 eller (8a) och (9b) om ex, ey É 0. Utgângssignalerga från (8a), (8b), (9a) och (9b) kallas alex (-), azex (+), bley (-) respek- tive b2eY2(+). al, az, bl, b2 är alltså parametrarna i de kvadratis- ka kretsarna (8a), (8b), (9a) respektive (9b).

Systemet innefattande kvadratiska kretsen (8), referenssignal- kretsen (10), subtraktionskretsen (12), polaritetsdiskrimineraren (14), koefficientkretsen (16) och additionskretsen (18) fyller samma funk- tion som i fig. 2, varvid esxl går in på.utgângen till additionskret- sen (18a), medan esxz går in på utgången till additionskretsen (l8b).

Systemet innefattande kvadratiska “kretsen (9), referenssignalkret- sen (ll), subtraktionskretsen (13), polaritetsdiskrimineraren (15), koefficientkretsen (17) och additionskretsen (19) fyller likaledes " samma funktion som.motsvarande element i fig. 2, varvid esyl går in på utgången till additionskretsen (19a), medan esyz går in på utgån- gen till additionskretsen (l9b). Dessa utsignaler esxl, esxz, esyl och esyz blir konvergenskorrigeringssignaler gällande för vänster- höger, övrefnedre halvplanet i bildrutan respektive. (38) är en ad- ditionskrets som.lägger ihop dessa signaler. I bildskärmens mitt- fält, dvs där a e 2 < e och a e 2 < e (15) 1 X CXl 2 X CX2 och 2 2 bley < ecyl och b2eY < eCY2 blir utgången es från additionskretsen 38 enligt polariteten hos ex och ey sålunda: _ _ 2 2 Ka) es - esxl + esyl - alex + bley (16) om ex < 0 'och ey < 0 _ _'2 2 (b) es - esxl + esyz - alex + bzey (17) om ex < 0 och ey 3 0 (c) e = e, + e e g 2 2 S SX2 SYl - azex + bley (18) om ex 3 0 och ey < 0 Slutligen _ _ 2 2 (a) es - esxz + esyz - azex + bzey (isf 7909428-0 om ex ¿a0 och e 3 0.

Y Dvs även i katodrörets mittfält (def. av (15)) kan man änd- ra konvergensen för vänster-höger och övre-nedre områdena för sig genom att_ändra.parametrarna.i de kvadratiska kretsarna (Ba), (8b), (9a), (9b). I de perifera delarna av bilden, dvs där alexz i ecxl och azexz och 2 blev 3 e (20) CX2 2 ¿ e och bzey 3 e CYl, CY2 kan givetvis konvergenskorrektionerna inställas var för sig pâ vänster-höger resp. övre-undre kanten genom att ändra tecken och storlek på koefficienterna Kxll Kxzf KY1 och KY2 i koefficientkret- sarna (l6a), (l6b), (l7a) och (l7b) såsom i fig. 5. På sätt som be- skrivits ovan påverkas inte korrektionen i övergången mellan mitt- och periferidel. Denna.gräns kan förresten ändras genom att varie- ra utgångsspänningarna ecxl, ecx och.e hos referenskret- serna (1oa1, (1ob1 och (11a), (lïßä.

Med "kvadratisk-krets" i texten ovan menas en krets som un- cyl' ecvz gefärligt, men ej strikt, följer kvadratlagen.

Claims (3)

7909428-0 Patentkrav

1. Anordning för åstadkommande av dynamisk konvergenskorrektion vid ett katodstrålerör med skuggmask för färgbilder och med flera elektronkanoner och med avlänkningsanordningar för elektronstrålen i X-led och Y-led, så konstruerat att information är betraktnings- bar i färg på dess bildyta, k ä n n e t e c k n a d av att i en konvergenskorrigerande krets ingår en första kvadratlagskrets (8) för alstring ur en avlänkningssignal ex i X-led av en kvadrat- signal a exz, en andra kvadratlagskrets (9) för alsgring ur en mdänkníngssignal ey i Y-led av en kvadratsignal bey , där a resp. b är förutbestämda konstanter, kretsar för alstring av referenssignaler ecx resp. ecy, subtraktionskretsar (l2,l3) för beräkning av skillnaderna eDX, eDY mellan resp. referenssignal och kvadratsignal för X och Y, polaritetsdiskriminerande anord- ningar (lH,l5) för avkänning av skillnadssignalernas polariteter och framsläppande av dessa endast när de är större än eller lika med noll, koefficientkretsar (l6,l7) för de framsläppta signalernas multiplicering med förutbestämda konstanter, första adderings- luetsar(l8,l9) anordnade att addera de nämnda kvadratsignalerna med resp. utsignaler från koeffícientkretsarna (l6,l7), en andra adderingskrets (20) anordnad att addera utsignalerna från de första adderingskretsarna (l8,l9) samt en utgångskrets (21) matad med utgångssignalen (es) från den andra adderingskretsen (20), och vars utgång är kopplad till katodstrålerörets avlänk- ningsanordningar (22).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av halv- plansdiskriminatorkretsar (27,28) som avkänner polariteten hos avlänkningssignalerna (ei, ey) för alstring av signaler angivande vilkendera av övre eller undre resp. högra eller vänstra delen av bildytan som elektronstrålen överfar (fia. 5).

3. Anordning enligt krav l, k ä n n“e t e c k n a d av att för vardera avböjningssignalen (ex, ey) finns en halvplans- diskrimínator (36,37) med var sin utgång för resp. positiva och negativa signaler, vilka är kopplade till var sin kvadratlags- krets (8a,8b,9a,9b), varvid för resp. positiva och negativa signaler är anordnade separata signalvägar med referenssígnal- 7909428-0 10 givare (10a,10b,1la,l1b), subtraktíonskretsar etc. dubblerade (fig. 7).