SE438472B - Bleckstraleskrivare - Google Patents

Description

7899506-9 10 15 20 25 30 35 '2 den elektriska isolationen av bläckstrâleskrivarens kom- ponenter. Om skrivning sker på en snabbt rörlig pappers- bana, vilket är vanligt, medför papprets rörelse en luft- turbulens i närheten av avböjningsbandet och uppfång- ningsanordningarna och denna luft kan ha ett högt par- tikelinnehåll. Partiklar från både pappersförrådet och andra föroreningskällor kan därför inkomma i skrivaren. har en avböj- för bågbild- ning eller kortslutas till andra komponenter hos skri- Då detta sker kan avböjningsbandet, vilket ningspotential av ungefär -1100 V utsättas varen, vilka arbetar med andra elektriska potentialer.

Vanligen har bläckstråleskrivare av detta slag skri- vit med oladdade droppar och avböjt laddade droppar till uppfångningsanordningarna. Om avböjningsbandet är jor- dat och avböjningsfältet försvinner kommer emellertid också de droppar, som är avsedda att avböjas till upp- fångningsanordningarna, att passera mellan avböjnings- bandet och uppfångningsanordningarna och avsättas på skrivmediet. Det framgår därför, att kortslutningen av avböjningsbandet kan resultera i att en avsevärd mängd bläck avsättes på skrivmediet. Då en skrivbana av pap- per användes kan denna avsättning flöda över banan och fukta denna i sådan grad, att den sönderslites. Om detta sker erfordras lång tid för rengöring och återigângsätt- ning. Det har därför varit vanligt att vid skrivare au- tomatiskt nedkoppla då man först upptäcker en kortslut- ning hos skrivaren och därmed förhindra dylika situatio- ner. I en förhållandevis smutsig operationsmiljö kan skenkortslutningar ofta uppträda, som förorsakar ned- koppling av bläckstråleskrivaren alltför många gånger och en därmed åtföljande reducering av operationseffek- tiviteten.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en bläckstràleskrivare, vilken har en för- bättrad avböjningselektrodspänningstíllförsel- och över- vakningskrets och detta ändamål uppnås medelst den i den kännetecknande delen av efterföljande patentkrav 10 15 20 25 30 35 78Ü9306-9 3 definierade konstruktionen.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar, som visar ut~ föringsexempel. Fig l visar i perspektiv med något isär- förda delar ett bläckstråleskrivhuvud enligt uppfinningen.

Fig 2 visar ett blockschema, som åskådliggör krafttill- försel~ och övervakningskretsen enligt uppfinningen.

Fig 3A och 3B illustrerar efter hopföring schematiskt ett parti av kretsen enligt uppfinningen och fig 4 vi- sar ytterligare ett parti av kretsen enligt uppfin~ ningen. ' Fig l visar i perspektiv men något isärförda delar en bläckstråleskrivare enligt uppfinningen. De olika elementen i huvudaggregatet 10 uppbäres av en bärskena 12. Monteringen på denna sker genom fastgöring av ele~ menten medelst icke visade maskinskruvar vid en kläm~ stång 14, som i sin tur förbindes med bärskenan l2 me- delst klämstänger 16.

Skrivhuvudet har en med öppningar försedd platta 18, som är lödd, svetsad eller på annat sätt förbunden med en fluidumtillförselanordning eller fördelare 20 medelst ett par kilformiga, akustiska dämpare 22 där emellan.

Plattan 18 är företrädesvis tillverkad av ett relativt stelt material, såsom rostfritt stål eller nickelpläte* rad berylliumkoppar men är relativt tunn för att ha den erforderliga flexibiliteten för direkt kontaktstimule~ ring. Företrädesvis är dämparna 22 gjutna på plats genom att polyuretangummi eller annat lämpligt dämpningsmate- rial hällts genom öppningar 24 under snedställning av fördelaren 20 med den därvid fästa, med öppningar för- sedda plattan l8 en lämplig vinkel från vertikalplanet.

Detta är en tvåstegsoperation, eftersom dämparna 22 mås- te snedställas i motsatta riktningar.

Den med öppningar försedda plattan 18 har två rader öppningar 26 och stimuleras företrädesvis medelst en stimulator 28, vilken är inskruvad i klämstången 14 för att uppbära en stimuleringskropp 30 genom fördelaren 20 7809506-9 10 '15 20 25 30 35 4 och i direkt beröring med plattan 18. Plattan 18, förde- laren 20, klämstången l4 jämte en filterplatta 32 samt lämpliga O-ringar bildar en ren förpackning, som kan förmonteras och hållas försluten för att förhindra att smuts eller främmande material når och sätter igen öpp- ningarna 26. En ledning 40 kan vara anordnad för spolning av den rena packen. Serviceanslutningar för skrivhuvudet innefattar ett överdragsfluidumtillförselrör 42, luftut- blåsnings- och inblåsningsrör 44 och 46 samt ett rör 48 för anslutning till en icke visad tryckomvandlare.

Andra huvudelement i skrivhuvudet utgöres av en ladd- ningsringplatta 50, en elektriskt ledande avböjnings- elektrod, såsom ett band 52, och ett par uppfångnings- anordningar 54. Uppfångningsanordningarna 54 uppbäres av hållaren 56, som är direkt fäst 'vid fördelaren 20.

Distansorgan 58 och 60 sträcker sig genom öppningar 62 och 64 i laddningsringplattan 50 för att uppbära hållar- na 56 utan att utöva påkänningar på laddningsringplattan 50. Avböjningsbandet 52 uppbäres också av hållaren 56 och är lätt sträckt däremellan medelst ett spännblock 66.

Bandet 52 sträcker sig mellan uppfångningsanordningarna 54.

Uppfångningsanordningarna 54 är lateralt justerbara relativt bandet 52. Denna justerbarhet uppnås genom mon- tering av huvudet med uppfångningsanordningarna 54 vilan- de i slitsar 68 i hållarna 56 och inbördes anpressning av desamma inåt medelst ett par elektriska band 70. Hål- larna S6 är tillverkade av isolerande material, som kan utgöras av någon tillgänglig armerad plastskiva.

Under operation strömmar bläck i fördelaren 20 nedåt genom öppningarna 26 och bildar två rader strömmar, som brytes upp i två droppridåer. Dessa droppar passerar ge- nom de två raderna laddningsringar 86 i laddningsring- plattan 50 och därpå in i en av uppfångningsanordningar- na 54 eller mot skrivmediet, vilket kan utgöras av en rörlig pappersbana. Omkoppling av dropparna mellan “upp- fångnings“ och “avsättnings“ banor sker genom elektro- 10 15 20 25 30 35 78ll9306-*9 5 statisk laddning och avböjning på ett sätt, som i det följande närmare skall beskrivas. Koordinerad trycknings» förmåga uppnås genom förskjutning av de båda raderna av strömmar i enlighet med US-patentet 3 560 641.

Framställningen av dropparna regleras noga genom applicering av en stimuleringsstörning med konstant frek- vens och reglerad amplitud på var och en av de från den med öppningar försedda plattan 18 utkommande strömmar.

Störningar för detta ändamål kan åstadkommas genom att omvandlaren 28 bringas att vibrera sonden 30 med konstant amplitud och frekvens mot plattan 18. Detta medför att en kontinuerlig serie böjningsvågor rör sig utöver plat- tans 18 längd, varvid varje våg åstadkommer en droppsti- muleringsstörning varje gång den passerar en av öppningar- na 26. Dämparna 22 förhindrar reflektion och âterutbred- ning av dessa vågor. Sålunda består varje ström av ett obrutet fluidumfilament och en serie likformigt dimensio- nerade och reglebundet åtskilda droppar, allt i enlighet med det välkända stråluppbrytningsfenomenet enligt Rayleigh.

Då varje dropp bildas utsättes den för laddningsver- kan av en av laddningsringarna 86. Om en droppe skall avböjas och uppfångas påtryckes tillhörande laddnings- ring 86 en elektrisk laddning under det ögonblick, drop- pen bildas. Härigenom åstadkommes en elektrisk laddning med motsatt polaritet i fluidumfilamentets spets, vilken laddning bortledes medelst droppen. Då droppen korsar ett avböjningsfält, som etablerats mellan bandet 52 och ytan på intilliggande uppfångningsanordning avböjes den för att anslå och rinna ned längs ytan på uppfångnings- anordningen, där den upptages och bortledes. För detta ändamål kan en elektrisk potential av ungefär -1100 V vara påtryckt bandet 52. Droppupptagningen kan underlät- tas genom att uppfångningsanordningarnas 54 ändar 90 utsättes för ett lämpligt undertryck. Då droppar skall avsättas på banan påtryckes tillhörande laddningsringar ingen elektrisk laddning. 7809506-9 10 IS 20 25 30 35 6 Lämpliga laddningar för åstadkommande av ovannämnda droppladdning erhålles genom etablering av en elektrisk potentialskillnad mellan den med öppningar försedda plattan 18 (eller någon annan ledande konstruktion i elektrisk beröring med överdragsfluidumfördelaren) och varje lämplig laddningsring 86. Dessa potentialskillna- der åstadkommas genom jordning av plattan 18 och applice- ring av lämpligt taktreglerade spänningspulser på trådar- na 92 i förbindningsorganen 94 (av vilka blott ett visas).

Förbindníngsorganen 94 inpluggas i upptagningsorgan 96 vid kanten på laddningsringplattan 50 och avger nämnda spänningspulser över tryckta kretsledningar 98 till ladd- ningsringarna 86. En datareglerkrets, som schematiskt visas vid 100, tillför trådarna 92 lämpliga laddningspo- tentialer och tillför därjämte avböjningselektroden 52 en avböjningspotential.

Laddningsringplattan 50 är tillverkad av isolerande material och laddningsringarna 86 är blott överdragna med ledande material, som utgör en beläggning på ytor- na hos öppningarna i laddningsringplattan. Spänninge- pulser för ovannämnda ändamål kan alstras medelst kret- sar av det slag, som beskrives i US-patenskriften 3 560 641 och ledningarna 92, som mottar dessa pulser kan anpassas till laddningsringarna 86 på ett-till-ett- -bas. Alternativt kan spänningspulserna multiplexeras för att minska antalet ledningar och anslutningar. För ett dylikt alternativt utförande kan avmultiplexerings- kretsar av FT-typen användas för att avmultiplexera sig- naler och leda pulserna till rätta laddningsringar. Dy- lika kretsar av FT-typ kan tillverkas genom kända meto- der såsom en permanent del av laddningsringplattan 50.

Avböjning av de droppar, som skall uppfångas, sker genom etablering av lämpliga elektriska fält mellan av- böjningsbandet 52 och var och en av uppfångningsanord- ningarna 54. Vid det föredragna utförandet är uppfång- ningsanordningarna 54 jordade och en avböjningspotential påtryckes bandet 53, varigenom ett par lika starka, mot- 10 15 20 25 30 35 78Ü9306"9 7 satt riktade elektriska avböjningsfält etableras. Det är nödvändigt att dropparna laddas negativt för att kun* na uppfångas om bandet 52 bibehâlles vid en negativ po- tential. Det är emellertid också möjligt att åstadkomma en inbördes utåtriktad avböjning av de båda droppridåer~ na genom att ladda dropparna positivt och påtrycka ban- det 52 en positiv potential.

Det har befunnits, att många av de kortslutningar, som inträffar mellan avböjningselektroden 52 och den om- givande skrivkonstruktionen är av extremt kort varaktig- het. Dylika kortslutningar rättar i allmänhet till sig själva inom en 20 ps period. En avslutning av skrivopem rationen vid uppträdande av varje kortvarig sänkning av avböjningspotentialen skulle därför i onödan reducera bläckstråleskrivarens effektivitet. För att avkänna re- lativt långa kortslutningar och arrangera snabb återhämt- ning av avböjningsfältet efter det att den kortare kort- slutningen av avböjningselektroden upphört innefattar uppfinningen en unik krafttillförsel~ och reglerkrets.

Fig 2 visar skrivreglerarrangemanget enligt uppfin- ningen schematiskt. En datorgränssnittkrets 102 mottar in- signaler i en ledning 104 för att reglera matarkretsen för avböjningspotentialen. Kretsen 102 åstadkommer en utsignal i ledningen 106 till en anordning för att på- trycka avböjningselektrodanordningen en operationspoten- tial, innefattande ett avböjningsspänningsreglerorgan 108 och ett kraftförsörjningsorgan llO för avböjnings- spänningen. Utsignalen från kraftförsörjningsorganet 110 påtryckes avböjningselektroden via en kabel 112.

En anordning för att övervaka avböjningselektrodens potential under skrivarens operation och för att åstad- koma en alarmsignal, då avböjningselektrodens potential faller under en förutbestämd nivå under en förutbestämd tidsperiod innefattar en utlösningsdetektor 114, vil- ken lämpligen kan vara placerad intill avböjnings~ elektroden, en fixerad taktreglerkrets 116, som reagerar för utsignalen från detektorn 114, en variabel takt- 7809306-9 10 15 20 25 30 35 8 reglerkrets 118 och en alarmspärrutsignalkrets 120 för avböjningsspänningen. Den fixerade taktreglerkretsen 116 7 och den variabla taktreglerkretsen 118 reagerar för ut- lösnings av detektorn 114 och åstadkommer en signal till kretsen 120, vilken signal indikerar en sänkning av avböjningselektrodpotentialen under en förutbestämd potential efter mottagning av en utsignal från ut1ös~ ningsdetektorn 114 under en förutbestämd tidsperiod.

Då den variabla taktreglerkretsen 118, som utgör ett me- del för justering av den förutbestämda tidsperioden, åstadkommer en utsignal i ledningen 122 till kretsen 120 påtryckes den till reglerdatorn kopplade ledningen 124 en utsignal. En utsignal i ledningen 124 beordrar datorn att avsluta skrivoperationerna. ' En laddningsspänningsreglerkrets 126 mottar en 100 V likströmspotential och tillför laddningselektrodregler- kretsen kraft via ledningen 128 om frånkoppling icke skett medelst datorn via ledningen 130 eller medelst en utsignal från den fixerade taktreglerkretsen 116 i led- ningen 132. Det skall noteras, att laddningselektrodkret- sen overksamgöres så snart som den fixerade taktregler- kretsen 116 avkänt en kortslutning, som har en varaktig- het, vilken överstiger dess taktreglercykel, vanligen 20 ps. Avböjningsspänningen upphäves icke i avböjnings- elektroden förrän både den fixerade taktreglerkretsen 116 och den variabla taktreglerkretsen 118 taktreglerat sina fördröjningscykler. Den variabla taktreglerkretsen 118 kan justeras för åstadkommande av en taktreglerför- dröjning av mellan 5 us och 5 ms. Laddningselektrodkret- sen nedkopplas snabbare av två anläggningar. För det första har krafttillförseln till denna krets potentialen av att tillföra en större och därför skadligare ström och för det andra kan laddningselektrodkretsen återföras till sin operationspotential nästan omedelbart till skillnad från den långsamt reagerande avböjningselektrod- kretsen. 1 Ett starttaktreglerorgan 134, som reagerar för dator- 10 15 20 25 30 35 "f8Ü9306~9 9 gränssnittkretsen 102 fördröjer operationen av alarmspärr~ utorganet 120 och utlösningsalarmpulsgeneratorn 136 tills avböjningselektroden uppnått sin normala operationspotenfl tial och förhindrar därmed en förtidig alarmutsignal un~ der den ursprungliga starten av skrivaren. Utlösnings~ alarmpulsgeneratorn 136 åstadkommer en alarmutsignal i ledningen 138, indikerande närvaron av en avböjnings~ elektrodkortslutning, som har en varaktighet överstiganfl de 20 ps. Utsignalen från generatorn 136 kan övervakas för bestämmande av den aktuella frekvensen av avböjnings- elektrodens kortslutningar.

Fig 3A och 3B visar efter hopsättning kretsen mera i detalj tillsammans med fig 4. Datorgränssnittkretsen 102 innefattar generellt en optisk isolator UlA och motstånd Rl och R2. Då ledningen 104 mottar en LÅG signal från datorn passerar ström genom R2 och bringar den optiska isolatorn UlA att jorda ledningen 106, âstadkommande en indikering på att avböjningselektroden kan motta den lämpliga avböjningspotentialen. Motståndet R2 begränsar inströmmen till isolatorn UlA. Motståndet Rl bidrar till att skydda UlA från att erhålla motsatt förspänning och åstadkommer en bättre anpassad ledningsanslutning till datorn. Då ledningen 104 mottar en HÖG signal strömmar ingen ström genom motståndet R2 och spänningsnivån i ledningen 106 höjes över motståndet R3.

Avböjningsspänningsreglerorganet 108 mottar LÅG~sig- nalen i ledningen 106, indikerande att en avböjningspo~ tential skall påtryckas avböjningselektroden. Utsignalen från U2a, som är en öppen kollektorinverterare, blir HÖG, då dess insignal blir LÅG, tillåtande motståndet R4 att driva Q4 till mättnad. Q4 kopplar då krafttillförselor~ ganets PS1 negativa ingång till jord, som erfordras för krafttillförselorganets operation. Spänningsregulatorns VRl ingång är direkt kopplad till en 15 V likströmskälla.

En referensspänning påtryckes över motstånden RIB, Rl3 och Rl9 för att reglera regulatorhs VR1 utspänning. Kon- densatorer C7 och CB medför förbättrad transientkänslig~ 7809306-9 10 215 20 25 30 35 .,-_.~_~__.:__.____.__ -1_._._ - ___>..' 10 het. Den reglerade utspänningen påtryckes kraítaggrega~ tets PS1 positiva ingång och är ungefär 7-12 V.

Krafttillförselkretsen 110 åstadkommer en negativ av- böjningspotential i kabeln 112, som i sin tur är kopplad till avböjningselektroden över utlösningsdetektorkretsen 114. Utgången 112 är jordad och kopplad till kabelskäre men. Kraftaggregatet PS1 har ett par utanslutningar 140 _ och 142, vilka är kopplade till en kondensatoranordning, som innefattar kondensatorer C9 och C10. Kraftaggregatet kan alstra upptill -1500 V likström från 12 V likströms- ínspänning. Utsignalen från kraftaggregatet PS1 är ström~ begränsad medelst ett motstånd R30. Kondensatorerna C9 och C10, som är kopplade till kraftaggregatets utanslut- ningar 140 och 142, laddar till kraftaggregatets utpoten~ tial över en kondensatorladdningskrets, som innefattar motståndet R29, då skrivaren arbetar normalt. Kondensa= torerna C9 och C10 tillför kabeln 112 denna lagrade po~ tential vid kortslutning till jord från avböjningselekt- roden. Sålunda hjälper dessa kondensatorer krafttillför~ selaggregatet PS1 att verka som ett relativt stelt kraft- tillförselaggregat, vilket snabbt återför avböjningsban- det till dess normala operationspotential. Det inses, att dioden CRl erhåller omkastad förspänning under ladd~ ningen av kondensatorerna C9 och C10 och bibehålles om= vänt förspänd så länge som potentialen över kondensato- rerna understiger avböjningselektrodens potential.

Om en kortslutning till jord av avböjningselektroden inträffar förspännes dioden CRl i framriktningen och parallellkopplar kondensatorerna C9 och C10 med matar- kabeln 112 och åstadkommer en ytterligare källa för av- böjningspotential därtill. Motståndet R29 har relativt stort motståndsvärde för att begränsa laddningsströmmen till kondensatorerna och förhindrar att krafttillförsel- aggregatet PS1 urladdas under en återladdningsoperation.

C9, C10 och R46 (fig 4) väljes med sådana värden, att en tidskonstant åstadkommes, vilken garanterar tillgäng- lighet av tillfredsställande avböjningsspänning under 10 15 20 25 30 35 78Û9306~9 11 åtminstone l ms efter det att en kortslutning förekommit.

Vidare väljes värdet av R46 tillräckligt stort för att förhindra förlängd bågbildning och begränsa strömmen, då en kortslutning uppträder. Om kortslutningstiden un~ der 1 ms blir återgångstiden för avböjningspotentialen mindre än 5 us. Motstânden R27 och R28 åstadkommer en urladdningsbana för kondensatorerna C9 och C10 efter kretsens frånkoppling. _ Utlösningsdetektorn 114, som övervakar avböjnings~ elektrodens potential under skrivarens operation visas i detalj i fig 4. Såsom förut omtalats kan kretsen enligt J fig 4 företrädesvis vara belägen intill avböjningselekt- roden för att övervaka elektrodens spänningsfall. Kretsen 114 mottar avböjningsspänningen i ledningarna ll2 och 112' (kopplad till kabelskärmen) och åstadkommer stång- avböjningspotential i ledningarna 142 och l42'. En ut- lösningssignal âtersändes till kretsen enligt fig 3A och 3B i ledningen 144, indikerande detektering av ett poten- tialfall hos avböjningselektroden under den förutbestämda potentialnivån, vilken potentialnivâ kan justeras.

Motståndet R46 är ett strömbegränsningsmotstând, som förhindrar att den maximala transientströnmæn överstiger 24 mA i avböjningselektroden, då kortslutning sker, En spänningsdelare, bestående av motstånd R4l, R47 och 12.48 och kompensationskondensatorer C45 och C48 reducerar avs böjningsspänningen till en lågnivåsignal, som påtryckes ledningen 146. Denna spänning jämföras med referensspän- ningen i komparatorn UlB. Kondensatorer C45 och C48 kon-- denserar spänningsdelaren vid höga frekvenser. Dioden CR2 förhindar att insignalen i ledningen 146 faller un~ der ~0,E V. Den förutbestämda potentialnivån, vid vilken den utgående utlösningssignalen åstadkommes inställes medelst motstånd R45. Kondensatorn C47 filtrerar referens~ potentialen, som är kopplad till UBl över R43.

Då avböjningspotentialen är större (mera negativ) än den förutbestämda potentialnivåntkommer insignalen i led- ningen l47 till UlB att vara mera positiv än insignalen 7309306-9 10 15 20 25 30 35 12 i ledningen 146 varigenom utsignalen från Ußl blir HÖG, indikerande normal skrivaroperation, Då stângkortslut- ning sker och avböjningspotentialen närmar sig jordpoten- tialnivån blir insignalen i ledningen 146 mera positiv än den i ledningen 147, varigenom utsignalen från ÜBl blir LAG. En avböjningselektrodkortslutning indikeras därför.

Såsom förut diskuterats åstadkommer komparatorn U1B då avböjningselektrodpotentialen faller under den förut- bestämda potentialen, som inställts medelst motståndet R45, en utgående utlösningssignal i ledningen 144, vilken signal påtryckes den fasta fördröjningskretsen-llö (fig 3B). Varaktigheten av avböjningselektrodkortslut- ningen, som taktregleras medelst kretsen 116, bestämmer verkan av kretsen för att reducera effekten av kortslut- ningen. En kortslutning med en varaktighet av 20 us (kretsens 116 taktreglerperiod) eller mindre ignoreras.

Den mängd bläck, som skulle kunna spillas på skrivbanan under denna tidsperiod skulle vara extremt liten, nor- malt mindre än en rad droppar. Då utlösningssignalen i ledningen 144 är låg tillåter inverteraren U2b med öppen kollektor laddning av kondensatorn C12 över motstånden R20 och R2l. Kondensatorn C12 är kopplad till ingången till U5a, som är en Schmitt-triggningsinverterare1 Inver- teraren U5a återformar den störda vågformen och tillför ledningen 158 densamma efter det att spänningen över kondensatorn C12 uppnått en bestämd potentialnivå, van- ligen 1,7 V. Detta inträffar blott då utlösningssignalen i ledningen 144 blir LÅG och bibehâlles LAG under den tid, som bestämmes av RC-tidskonstanten för motstånden R20 och R21 och kondensatorn C12. Om utlösningssignalen är LÅG under en tidsperiod, som överstiger 20 us blir signalen i ledningen 148 LÅG under samma tidsperiod, understigande 20 us.

Utsignalen i ledningen 148 tíllföres den variabla taktreglerkretsen 118. Denna krets fungerar på samma sätt som kretsen 116 med undantag av att den Variable 10 15 20 25 30 35 7809306-9 13 fördröjningskretsens ll8 taktreglercykel kan justeras.

Under normala operationsförhållanden är signalen i led- ningen l48 HÖG, varigenom utsignalerna från U5b och U2c blir LÅGA. U6 är en monostabil multivibrator, vilken triggas medelst en LAG signal i ledningen 149. Eftersom signalen i ledningen 149 normalt är LÅG triggas multi- vibratorn U6 och en HÖG signal påtryckes ledningen 150.

Varaktigheten av utsignalen i ledningen 150 bestämmes av tidskonstanten av motstånden Rl4, Rl6 och kondensa- torn C3. Då kondensatorn C3 laddats till en förutbestämd potentialnivå avslutar U6 den HÖGA utsignalen i ledningen 150. Under skrivarens normala operation håller emeller- tid inverteraren U2c ledningen 152 på jordpotential och förhindrar därmed laddning av kondensatorn C3. Eftersom multivibratorn U6 icke kan utregleras bibehålles utsig- nalen 150 HÖG obestämd tid och inget alarm åstadkommas.

Approximativt 20 us efter uppträdandet av en avböj- ningsbandkortslutning blir signalen i ledningen 148 LAG, varigenom U2c släpper taktreglerkondensatorn C3. Om sig~ nalen i ledningen 148 kvarstår LÅG under en tidsperiod, som är tillräcklig för att tillåta utreglering av U6 blir utsignalen i ledningen 150 LÅG och triggar alarm- utsignalkretsen 120 på nedan beskrivet sätt. Om signalen i ledningen 148 blir HÖG innan kretsens 118 taktregler- cykel fullständigats kommer inverterarens U2c utsignal på nytt att bli LÅG och C3 urladdas genom R23. Multivibra- torns U6 taktreglerperiod inställes genom justering av Rl4.

Utsignalen från multivibratorn U6 i ledningen 150 spärrar NAND-grindspärren 152, bestående av grindkret- sar U4a och U4b. En signal påtryckes därför ledningen 124, då spänningen bibehållits under den förutbestämda potential- spärren inkopplats, indikerande att avböjnings- nivån under den förutbestämda tidsperioden, som inställts medelst den fixerade och variabla taktreglerkretsanord- ningen. Signalen i ledningen 124 tillföras datorn, så att skrivningsoperationen kan upphöra. 7809306-9 10 15 20 25 30 gas 14 Då skrivningsoperationen igångsättes är det givet att en tidsperiod erfordras för att bringa avböjningspoten- tialen upp till den önskade operationspotentialen. Alarm- utkretsen frånkopplas därför under en tidsperiod, som inställes medelst startreglerkretsen 134. Då insignalen till U2b blir LAG tillåtes kondensatorn C2 att laddas långsamt till en 5 V potential över motståndet R7. Spän- ningen över kondensatorn C2 jämföres med en referensspän- ning, som åstadkommas medelst en spänningsdelare, beståen de av R8 och Rl0. Utsignalen från komparatorn U3 i led- ningen l54 blir HÖG en tidsperiod efter det att datorn initierat skrivningsoperationen. Alarmkretsen är från- kopplad tills signalen i ledningen 154 är HÖG. Den för- dröjning, som åstadkommes medelst startreglerkretsen 134, är ungefär 35 ms. En trippalarmpulsgeneratorkrets 136 in- nefattar en NAND-grind U4c, som reagerar för utsignalen från inverteraren U5b och också 154 från starttaktreglerkretsen till U4c blir HÖGA, indikerande för utsignalen i ledningen l34. Då båda ingångarna detektering av en avböj- ningselektrodkortslutning, som pågår mer än 20 us, vil- ken kortslutning inträffar efter den ursprungliga 35 ms långa startperioden triggas den monostabila multivibra- torn U6' att tillföra ledningen 138 en negativ pulsutsig- nal. Dessa pulser kan övervakas för att bestämma uppträ- dandefrekvensen av avböjningselektrodkortslutningar.

Såsom förut förklarats är reglerkretsen 126 för ladd- ningsspänningen anordnad att frånkoppla laddningselektro- den omedelbart efter detektering av en avböjningselektrod- kortslutning, som pågår under en tidsperiod, överstigan- de 20 us. Utsignalen från den fixerade taktreglerkretsen ll6 tillföres en NÄND-grind U4d över ledningen 156, vil- ken grind också mottar en insignal från inverteraren U5d. Då skrivaren arbetar normalt är signalen i ledningen 156 och utsignalen från inverteraren U5d båda HÖGA. Ut- signalen från grinden U4d kommer därför att vara LÅG, varigenom inverteraren U2e bringas att tillåta tillslag- ning av transistorn Q2. Darlingtonförstärkarkretsen, som 7809306-9 15 innefattar transistorer Ql och Q3, tillslås därför och ansluter 100 V likspänningen till ledningen 128. Om nå- gon av ingângarna till NAND-grinden U4d blir LAG, indi- kerande att antingen datorn frånkopplat avböjningselektro- dens krafttillförsel eller att avböjningselektroden ut- satts för en kortslutning med en varaktighet överstigan- de 20 us frånkopplas transistorn Q2 omedelbart och krafttillförseln till ledningen 128 upphör.

Kretskomponenterna kan ha följande värden.

Rl 470 ohm R2 470 ohm R3 470 ohm R4 220 ohm RS lK ohm R6 150 ohm R7 47K ohm R8,Rl0 l0K ohm R9 l0K ohm Rll lM ohm Rl2 lK ohm Rl3 lK ohm RI4 500K ohm Rl5 470 ohm Rl6 470 ohm Rl7 l00K ohm Rl8 220 ohm Rl9 lK ohm R20 560 ohm R2l 150 ohm R22 l5K ohm R27,R28 22M ohm R29 lOM ohm R24 47K ohm R25 100 ohm R26 33K ohm R30 820K ohm R3l .47 ohm R23 150 ohm C3-C6 .Ol uf cv _01 pf c2 1.0 Uf i 20% C8 1.0 pf C9,Cl0 .05 Uf c12 0.1 uf 1” 20% C121 Diod, lN4257 CR2 Diod, lN400l R4l 200K ohm R42 l0K ohm R43 l0K ohm R44 lM ohm R45 5K ohm R46 56K ohm R47,R48 lOM ohm C47,C46 .0l uf C45 470 pf C48 4.7 pf Uppfinningen får icke anses begränsad till det i det föregående beskrivna och på ritningarna åskådliggjor- da utförandet utan kan modifieras'inom ramen för efter- följande patentkrav.

Claims (4)

7809306-9 10 15 20 25 30 PATENTKRAV

1. Bläckstråleskrivare för avsättning av bläck- droppar på ett skrivmedium, innefattande medel (10) för att bilda en ström bläckdroppar, som är riktade mot skrivmediet, en anordning (50) för att ladda drop- parna i strömmen, ett avböjningselektrodorgan (52) in- till strömmen för att åstadkomma ett elektriskt fält för droppavböjning, då en operationspotential som icke är noll påtryckes densamma, varvid dropparna passerar genom fältet innan de anslår skrivmediet, och en anord- ning (100) för att påtrycka avböjningselektrodorganet (52) en operationspotential som icke är noll, k ä n n e - t e c k n a d därav, att anordningen (100) för att pâtrycka avböjningselektrodorganet (52) en operations- potential, som icke är noll, innefattar ett kraftaggre- gat (110), som har ett par utanslutningar (140, 142), en till avböjningselektrodorganet (52) kopplad matar- kabelanordning (112) och en kondensatoranordning (C9, C10), som förbinder kraftaggregatets utanslutningar (140, 142) med avböjningselektrodorganets matarkabel- anordning (112) för att ladda till potentialen i kraft- aggregatets (110) utgång, då skrivaren arbetar normalt, och för att tillföra matarkabelanordningen (112) den lagrade potentialen i det fall kortslutning till jord av avböjningselektrodorganet (52) sker, varvid den tids- period, som erfordras för avböjningselektrodorganet (52) för att återgå till en operationspotential, som icke är noll, avsevärt reduceras.

2. -2. Bläckstråleskrivare enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kondensatoranordningen (C9,' C10) består av en kondensator, en kondensatorladdnings- krets (R 29), som förbinder kondensatorn (C9, C10) över kraftaggregatets (110) utanslutningar (140, 142) och en kondunsatorurladdningskrcts (R27, R28), som parallell- kopplar kondensatorn med matarkabelanordningen (112), 7809306-9 17 då avböjningselektrodorganet (52) är kortslutet till jord.

3. Bläckstråleskrivare enligt krav 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kondensatorladdningskretsen 5 (R29) består av ett motstånd i serie med kondensatorn (C9, C10) för att koppla kraftaggregatets utanslutningar (140, 142) till kondensatorn (C9, C10) och medel för förbindning av kondensatorn med kraftaggregatets andra par utanslutningar . 10

4. Bläckstrâleskrivare enligt krav 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kondensatorurladdningskretsen innefattar en diod (CR1), som parallellkopplar kondensa- torn (C9, C10) med matarkabelanordningen (112), då di- oden (CR1) är förspänd i framriktningen vid kortslutning 15 till jord av avböjningselektrodorganet (52).