SE438042B - Foljestyrsystem for ett magnethuvud - Google Patents

Description

7910393-3 keln mellan varje registreringsspår och bandets längdriktning beroende av rotationshastigheten av det roterande huvudet och även av den hastighet med vilken bandet framföres i sin längd- riktning. Om således rotationshastigheten för det roterande hu- vudet och/eller framföringshastigheten av bandet inte är lika stora vid reproducering som vid registrering kommer avsöknings- banan för magnethuvudet att under reproducering inte noggrant följa eller sammanfalla med ett registreringsspår på bandet un- der varje rörelse av huvudet över bandet och således kommer de registrerade video- eller andra informationssignalnrna inte att korrekt eller noggrant kunna reproduceras. Om exempelvis magnetbandet befinner sig i vila under reproducering, vilket är fallet vid stillbildsvisning, kan vinkeln av avsökningsba- nan för det roterande magnethuvudet i förhållande till bandets längdriktning vara i så hög grad skild från den vinkel med vilken registreringsspåren lutar att magnethuvudet avsöker de- lar av två intilliggande registreringsspår i början eller slu- tet av huvudets avsökningsrörelser över spåret. Även om ban- dets framflyttningshastighet är densamma under avspelning och registrering behöver magnethuvudet inte exakt avsöka varje suc- cessivt registreringsspår t.ex. till följd av att bandet efter registreringen utsätts för sträckning eller någon annan defor- mation.

Olika arrangemang har föreslagits för att det roterande huvu- det skall noggrant följa eller avsöka de registrerade spåren.

I ett av de bästa kända arrangemangen finns organ anordnade vilka böjer huvudet i en riktning vinkelrätt mot huvudets ro- tationsplan, dvs. i en riktning som går på tvären med avseende på de registrerade spårens längdriktning. Den grad i vilken huvudet böjs styrs elektriskt under huvudets rörelse utmed varje spår så att därigenom noggrann avsökning erhålles av varje spår. I den publicerade japanska patentansökningen 9919/1974 (i vilken Matsuchita Electric Industrial Company Limited står antecknad som sökande) styrs graden av huvudets böjning i riktningen vinkelrätt mot huvudets rotationsplan i beroende av skillnaden mellan bandets framföringshastigheter vid registrering och reproducering. Därigenom är det teore- 3 791o393_3 tiskt möjligt att åstadkomma korrekt reproducering av de re- gistrerade videosignalerna vid stillbildsvisning, varvid ban- det är i vila, vid slow-motion-visning, varvid bandets framfö- rlngshastighet t.ex. är en fjärdedel eller hälften av band- framföringshastigheten under registrering, och vid snabbvis- ning, varvid bandets framföringshastighet är avsevärt mycket större, t.ex. dubbelt så stor, än hastigheten under registre- ringen. I den publicerade japanska patentansökningen 117 106/1977 (i vilken Ampex Corporation står antecknad som sökande) detekteraa den grad av böjning av huvudet vilken nr- fordras för att huvudet noggrant skall avsöka ett registre- ringsspår. När den detekterade böjningen närmar sig den fysi- kaliska gränsen för den möjliga böjningen av ett bimorft blad eller av någon annan anordning, som böjer omvandlaron och upp- bär huvudet, styrs den elektriska drivsignalen för det bimor- fa bladet så att huvudet bringas att avsöka det närmast in- tilliggande registreringsspåret. Detta kallas att åstadkomma s.k. "spårhopp“. På grund av detta "spårhopp" är det teoretiskt möjligt att åstadkomma korrekt slow-motion-reproducering och även baklängesreproducering varvid t.ex. bandet framföres i sin längdriktning med samma hastighet som under registrering- en men i den motsatta riktningen.

Under de icke-normala reproduktionssätten, t.ex. stillbilds- visning, slow-motion-visning och baklängesvisning kan emeller- tid problem uppstå på grund av tidsbasvariationer i de repro- ducerade signalerna. Dessa tidsbasvariationer orsakas huvud- sakligen av det avstånd, mätt i registreringsspârens längd- riktning, som anordnas mellan begynnelseändarna av de intill- liggande registreringsspåren för att åstadkomma s.k. H-inrikt- ning, samt av den ändring som inträffar i den inbördes hastig- heten mellan bandet och magnethuvudet vid växling av framfö- ringshastigheten för bandet. Tidsbasvariationer orsakas vidare av oundvikliga variationer i rotationshastigheten för magnet- huvudet och i framföringshastigheten för bandet under repro- ducering. Eventuella fluktuationer i rotationshastigheten för magnethuvudet och i framföringshastigheten för bandet under re- 791os9s-z 4 gistrering kommer givetvis att ingå i de registrerade signa- lerna och överförs till de reproducerade signalerna varvid de gor upphov till motsvarande tidsbasvariationer i dessa.

De ovan beskrivna tidsbasvariationerna kan till största de- len korrigeras med hjälp av redan kända tidsbaskorrektorer.

De kända tidsbaskorrektorerna är emellertid i allmänhet inte lämpade för korrigering av tidsbasfel av den storleksordning, som uppträder när magnethuvudet gör spårhopp. En otillåtet stor tidsbasvariation, som inte kan korrigeras med hjälp av de kända tidsbaskorrektorerna, uppstår t.ex. i det fall när i en videobandspelare med möjlighet till spårhopp framförings- hastigheten av bandet ändras under avspelningen av ett enskilt registreringsspâr eller när registreringsspåret kraftigt de- formeras.

Det har föreslagits, t.ex. i den publicerade japanska patent- ansökningen 84 617/1964 (i vilken Nippon Hoso Kyokai står an- tecknad som sökande), att undvika felaktig följning till följd av deformation av registreringsspåret eller dylikt genom att övervaka huvudets position i förhållande till registrerings- spårets medan registreringsspåret avsöks genom att de registre- rade video- eller andra informationssignalerna reproduceras medan en liten svängningsrörelse eller darrning av konstant amplitud och period tilldelas huvudet via dess bärelement el- ler -arm. Huvudets svängningsrörelse introducerar avvikelser i enveloppen för de reproducerade informationssignaler som er- hålles när registreringsspårek i mer eller mindre grad avsö- kes. Sådana avvikelser har formen av en amplitudmodulering av awehmgen av de reproducerade signalerna, varvid ändringen i enveloppens storlek är representativ för den grad med vil- ken huvudet i den tvärgående riktningen avviker från det opti- mala läget med avseende på spåret, och varvid riktningen av huvudets tvärgående avvikelse från det optimala omvandlingslä- get representeras av fasen av enveloppens amplitudmodulering vid grundfrekvensen för svängningsrörelsen eller darrningen.

För att erhålla information avseende huvudets läge matas den modulerade radiofrekventa och av huvudet reproducerade enve- 5 7910393-3 loppsignalen till en amplitudmoduleringsenveloppdetektor, vil- ken återställer darrsignalens grundfrekvens och dess sidband, varefter enveloppdetektorns utsignal matas till en synkrnn m0_ duleringsdetektor, vilken detekterar amplituden och polarite- ten av enveloppdetektorns utsignal med avseende på den ursprung- 'liga eller konstanta darr- eller svängningssignalen med vilken huvudet bringas att svänga i den tvärgående riktningen. Syn- kronamplitudmoduleringsdetektorn bildar en följefelsignal, som adderas till darrsvängningssignalen i och för bildande av den drivsignal, som matas till det organ, t.ex. ett bimorft blad, som böjer omvandlaren och på vilket huvudet är anordnat så att huvudet kan röras eller böjas i en riktning på tvären mot registreringsspårens längdriktning. Amplituden av följefel- signalen är i huvudsak proportionell mot det tvärgàende av- ståndet från nolläget för det oscillerande huvudet till spå- rets centrum, medan polariteten av följefelsignalen anger rikt- ningen av nollägets förskjutning från spârets centrum. Följe- felsignalen tenderar således, när den adderas till darr- eller svängningssignalen, att inrikta huvudets nolläge mot centrum av spåret. Emellertid är vibrationsfrekvensen för det bimorfa blad, som bär magnethuvudet, mekaniskt begränsad till ett visst område vilket innebär att huvudets känslighet för ett följefel är i motsvarande grad begränsad. Om videobandspelaren kan kö- ras i s.k. "jogg"-reproduceringsmod respektive om videoband- spelaren ställs om från normal reproducering till slow-motion- ~reproducering, så kommer bandets framföringshastighet att tvärt ändras och korrekt följestyrning av magnethuvudet kan in- te upprätthållas med de ovan beskrivna, tidigare kända syste- mên .

Ett föremål för föreliggande uppfinning är att åstadkomma en apparat för reproducering av informationssignaler, vilka finns registrerade i successiva parallella spår på en registrerings- bärare medelst ett förbättrat följestyrsystem, som undviker de ovan nämnda problemen med de tidigare kända systemen.

Närmare bestämt avser föreliggande uppfinning att åstadkomma 7910393-3 s ett följestyrsystem av ovan beskrivet slag, med hjälp av vilket informationssignaler, som finns registrerade i successiva pa- rallella spår på en registreringsbärare, korrekt kan reprodu- ceras medan eventuellt förekommande tidbasvariationer i de reproducerade signalerna reduceras till minsta möjliga grad.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett föl- jestyrsystem av ovan beskrivet slag, vilket medger reducering av eventuellt förekommande tidsbasvariationer i de reproduce- ' rade signalerna till minsta möjliga grad även när reproduee- ringen innebär stillvisning, slow-motion-visning eller bak- längesvisning.

I enlighet med en aspekt av föreliggande uppfinning innefat- tar varje successivt parallellt spår vilket finns på en re- gistreringsbärare och i vilket informationssignaler är re- gistrerade dessutom en positionssignal, t.ex. en vertikal- synksignal, i ett på förhand bestämt läge utmed spåret. Ap- paraten för reproducering av informationssignalerna innefat- tar en omvandlare, som är rörlig utmed varje spâr för att re-- producera de i spåret registrerade informations- och positions- signalerna, samt en böjanordning för omvandlaren på vilken omvandlaren är anbragt. Böjanordningen är känslig för motta- gande av en drivsignal från en styrkrets i och för böjning av omvandlaren i en riktning på tvären mot spârens längdriktning.

Det utmärkande för apparaten är en detektor för detektering av ett tidbasfel i den från varje spår reproducerade positions- .signalen, varvid styrkretsen för bildande av drivsignalen upp- visar element för variering av drivsignalen i enlighet med det detekterade tidbasfelet för att därigenom styra höjningen av omvandlaren i nämnda tvärgående riktning åtminstone i enlig- het med det detekterade tidbasfelet. Ett annat särdrag med upp- finningen är att den ovan nämnda apparaten förses med organ för detektering av en tidbasvariation i de reproducerade sig- nalerna, exempelvis med avseende på horisontalsynksignalerna i de reproducerade signalerna, och för variering av den elek- triska drivsignalen i enlighet med en sådan detekterad tidbas- f, 7910393-3 variation.

Uppfinningen avser även en apparat av det beskrivna slaget i vilken en darrsvängningssignal ingår i den elektriska driv- signalen för omvandlarböjanordningen för âstadkommande av att omvandlaren svänger i den tvärgâende riktningen runt ett nolläge och för detektering av enveloppen av utsignalen från omvandlaren när denna rör sig utmed ett spår och svänger i den tvärgâende riktningen, varvid den detekterade enveloppen synkrondemoduleras med hjälp av en böjningssignal, som motsva- rar omvandlarens böjning i den tvärgående riktningen räknat från ett viloläge i och för erhållande av en följefelsignal, som även ingår i den elektriska drivsignalen för omvandlarböj- anordningen.

Olika utföringsformer av uppfinningen kommer att beskrivas när- mare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. l är ett blockschema av ett följestyrsystem för en video- bandspelare i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning, fig. 2 är ett kopplingsschema, partiellt en bild, av olika detaljer i följestyrsystemet enligt fig. l varvid des- sa detaljer ingår i ett parti som är roterbart tillsammans med ett roterande parti av en bandstyrtrumma, fig. 3A-E visar oli- ka vågformer av signaler erhållna på olika ställen i det i fig. l och 2 visade systemet, fig. 4 är en schematisk vy av ett fragment av ett magnetband och denna figur utnyttjas till att förklara det sätt på vilket tidbasvariationer kan uppstå i sig- naler som reproduceras från magnetbandet, fig. 5 är en fragma- tisk, schematisk planvy av ett magnetbandflmed ett antal paral- lella registreringsspâr som sträcker sig snett över bandet och figuren visar att det i varje sådant spår finns en vertikalsynk- signal, som i enlighet med uppfinningen utnyttjas för detekte- ring av tidbasfel, fig. 6 är ett blockschema visande en i syste- met i fig. l ingående detekteringskrets för detektering av en tidbasvariation, fig. 7A-H visar olika vågformer erhållna på olika ställen i den i fig. 6 visade kretsen, fig. 8 visar en vågform för en elektrisk drivspänning, som matas till ett bi- morft blad, vilket bär ett magnethuvud i den i fig. l visade 7910393-3 videobandspelaren, vilken drivspänning anläggs när videoband- spelaren reproducerar i halv-slow-motion-mod, fig. 9A-D är olika vâgformer vilka utnyttjas till att förklara funktionen av dot i fig. 1 visade följestyrsystemet när videobandspelaren reproducerar och när den växlar från kvarts-slow-motion-mod till halv-slow-motion-mod, fig. 10 är en kurva som visar drifts- parametrarna för en i systemet i fig. l ingående fasskiftare när de positionssignaler som utnyttjas för detektering av tid- basfel utgöres av vertikalsynksignalerna, exempelvis enligt fig. 5, fig. ll, 12 och 13 är vågformer som visar drivspänning- ar, vilka matas till det bimorfa bladet, som bär magnethuvudet i fig. l, när under reproducering videobandspelaren backar med normal hastighet, backar i halv-slow-motion-mod respektive snabbframspelar eller snabbvisar, fig. 14 visar vågformen av 7 en modifierad eller distorderad horisontalsynksignal, som kan registreras i ett på förhand bestämt läge i vart och ett av registreringsspâren på magnetbandet, t.ex. centralt eller mitt i spåren, vilken signal kan reproduceras såsom en positions- signal för detektering av tidbasfel i de reproducerade signa- lerna, och fig. l5 är en med fig. 10 likartad vy som visar driftsparametrarna för fasskiftaren när modifierade horisontal- synksignaler, t.ex. av det slag som visas i fig. 14, finns re- gistrerade mitt i ett respektive registreringsspår i och för användning för detektering av tidbasfel.

I fig. l visas föreliggande uppfinning vara tillämpad vid en videobandspelare 10 av spiralavsökningstyp. Videobandspelaren innefattar ett en styrtrumma ll med ett roterbart övre trumpar- ti 12 och ett stationärt undre trumparti 13 anordnade på av- stånd frán varandra för att bilda ett periferiellt spår 14 mellan sig. Ett bimorft blad 15 av piezokeramiskt material är fastsatt, vid sin bas eller radiellt sett innersta ände, did underytan av det roterbara övre trumpartiet 12. Ett mag- nethuvud 16, t.ex. i form av en bricka eller flisa, är mon-, terat vid den fria eller yttre änden av det bimorfa bladet 15 så att det sträcker sig genom och är rörligt i det perife- riella spåret 14. Det bimorfa bladet 15 är anordnat att böja 9 7910395-3 eller vika sig i den vertikala riktningen, dvs. parallellt med rotationsaxeln för det roterbara övre trumpartiet 12 såsom gensvar på anläggning av en elektrisk drivsignal Sf över det hlmwnfa bladet 15. UetLn kommer att beskrivas närmare nud~u.

Pâ grund av denna vertikala böjning eller vikning av det bi- morfa bladet 15 kommer magnethuvudet 16 att röra sig uppåt och nedåt i slitsen 14, dvs. i riktning på tvären mot huvudets 16 rörelseriktning i slitsen 14. Ett magnetband T (fig. 5),¿ som inte är visat i fig. 1, styrs i en spiralbana runt ett av- sevärt parti, t.ex. ca. 360°, av perifarierna av de övre och undre trumpartierna 12 och 13. När det övre trumpartiet 12 roterar kommer således magnethuvudet 16 att röra sig över mag- netbandet i en avsökande eller svept bana, som sträcker sig snett med avseende på bandets längdriktning. Vidare kommer hu- vudet 16 att i beroende av böjningen av det bimorfa bladet 15 röra sig i en riktning som är vinkelrät eller går på tvären mot avsökningsriktningen.

I syfte att detektera graden av böjningen av det himorfa bla- det 15 är en töjningsgivare 17 fastsatt vid ytan av det bimor- fa bladet. Ett kretsblock 20 visas schematiskt i fig. 1 och är roterbart med det övre trumpartiet 12. Kretsblocket innefattar i huvudsak en detekteringskrets 18, som är ansluten till töj- ningsgivaren 17, för att bilda en böjningen detekterande sig- nal, vilken motsvarar höjningen av det bimorfa bladet 15. Vi- dare innefattar kretsblocket 20 en avspelningsförstärkare 19 som är kopplad till magnethuvudet 16 för att förstärka från bandet reproducerade signaler.

Som framgår av fig. 2 överförs de av huvudet 16 reproducerade signalerna, efter förstärkning i avspelningsförstärkaren 19, från det roterande trumpartiet 12 i form av en reproducerad signal Sa med hjälp av en roterande transformator 21. I fig. 2 visas töjningsgivaren 17 dels i sitt fysikaliska läge på det bimorfa bladet 15 och dels i sin elektriska koppling, näm- ligen vid 17', i den tillhörande detekteringskretsen 18. Töj- ningsgivaren 17 kan vara av motståndstrådtyp'och matas med en 7910393-3 m konstant ström från en fälteffekttransistor 22, som med hjälp av en släpring 23 är ansluten till en lämplig, icke visad, spänningskälla. Det är tydligt att höjning av dot bímnrfn bla- det 15 framkallar en motsvarande ändring i resistansen av töj- ningsgivaren 17 och därmed även i spänningen över töjningsgi- varen. Sistnämnda spänning representerar således den böjning- en detekterande signalen. Denna böjningsdetekterande signal eller spänning förstärks av en förstärkare 24, vilken innefat- tar en operationsförstärkare 25, motstånd 26 och 27 samt en kondensator 28. Utsignalen från operationsförstärkaren 25 ma- tas i form av en böjningsdetekterande signal Sg, till en släp- ring 29 från vilken signalen matas till den övriga delen av följesystemet i fig. l. En annan släpring 30 kan finnas anord- nad, sâsom framgår av fig. 2, för anslutning till jord, medan ännu en annan släpring 31 finns anordnad för att mottaga en elektrisk drivsignal Sf för det bimorfa bladet l5.

Såsom framgår av fig. 2 är det bimorfa bladet 15 företrädes- vis bildat av övre och undre piezokeramiska element l5a respek- tive l5b, vilka har yttre elektroder, samt en central elektrod l5c placerad mellan elementen l5a och l5b. Den elektriska driv- signalen Sf som erhålles från släpringen 31 matas direkt till den yttre elektroden av det undre piezokeramiska elementet l5a och, via en spänningsdelare som består av dioder 32 och 33 samt zenerdioder 34 och 35, till den centrala elektroden l5c av det bimorfa bladet l5. Den yttre elektroden av det övre piezokeramiska elementet l5b är kopplade till jord, exempelvis genom ett bärelement 36 med vars hjälp den radiellt sett in"- nersta änden av det bimorfa_bladet 15 är fastsatt vid det öv- re trumpartiet 12. Av figuren framgår även att magnethuvudet 16 och töjningsgivaren 17 är fastsatta vid den övre ytan av det bimorfa bladet 15, dvs. den yta som är ansluten till jord.

Således kommer den böjningsdetekterande signalen Sg, som mot- svarar böjningen av huvudet l6 från huvudets viloläge, inte att överlagras på drivsignalen Sf för det bimorfa bladet 15.

I den visade kretsen för matning av drivsignalen Sf till det bimorfa bladet 15 kan de piezokeramiska elementen l5a och l5b 1-1 7910393-3 vara polariserade i motsatta riktningar, varvid dioderna 32 och 33 och zenerdioderna 34 och 35 säkerställer att drivsig- nalen Sf inte kommer att medföra depolarisering av de piozo- keramiska elementen.

Den reproducerade radiofrekventa signalen Sa som genom den roterande transformatorn 21 erhållits från avspelningsför- stärkaren 19, och som är frekvensmodulerad, matas till en en- veloppdetektorkrets 37 (fig. l). Såsom kommer att beskrivas närmare nedan är signalen Sa amplitudmodulerad med an darr- eller svängningssignal SC med en fast frekvens FC som kan vara ca 450 Hz. Amplitudvariationerna i utsignalen eller en- veloppsignalen Sb (fig. 3A) från enveloppdetektorkretsen 37 representerar bland annat följefel som kan förefinnas mellan rörelsebanan för huvudet 16 och det av huvudet avsökta rn~ gistreringsspåret. Emellertid innehåller enveloppsignalen Sh även icke önskvärda frekvenskomponenter förutom följefnlin- formationen som ligger på darr- eller svängningssignalfrekven- sen fc, t.ex. frekvenskomponenter på de första och andra re- sonansfrekvenserna och på antiresonansfrekvensen för det bi~ morfa bladet l5 samt även olika andra frekvenskomponcnter som härrör från transientsvar. Dylika icke önskvärda frekvenskum- ponenter påverkar i negativ riktning detekteringen och korrek- tionen för följefel mellan avsökningsbanan för huvudet 16 och registreringsspâret på magnetbandet.

Enveloppsignalen Sb från enveloppdetektorn 37 går till ett bandpassfilter 38, som är anordnat att genomsläppa ett frek- vensband, vilket är centrerat på darr- eller svängningsfrekven- sen fc och vilket innehåller följefelinformationen. Närmare bestämt väljes den övre gränsfrekvensen för bandpassfiltret 38 vara något lägre än frekvensen Zfc, medan frekvens fc är flera gånger större än den valda undre gränsfrekvensen för filtret 38. Utsignalen Sš från bandpassfiltret 38 går till ena ingången av en multiplikator 39, som kan utgöras av en balanserad modulator. Den böjningsdetekterande signalen Sg 1., .-.__....__._..._.... ._ . .........._._.._..._..._ e V. _ . . ... ..,.,.__._._.,_... . -_._....._. 7910393-3 12 (fig. 3B), som erhållits genom släpringen 29 från detekte- ringskretsen 18 (fig. 2), matas till ett annat bandpass- filter 40 (fig. l) som har i huvudsak samma egenskaper som beskrivits ovan i samband med bandpassfiltret 38, varigenom filtret 40 är anordnat att genomsläppa ett frekvensband, som är centrerat på darr- eller svängningsfrekvensen fc. Den böj- ningsdetekterande signalen Sg, som svarar mot huvudets 16 mo- mentana avböjning från sitt viloläge, kan ha frekvenskompo- nenten fc, som motsvarar darrningen av det bimorfa bladet 15, överlagrad på en signal av.triangulär vågform. Såsom kommnr att beskrivas närmare nedan kan en dylik signal av triangulär vågform dessutom påföras de bimorfa bladet l5 om, vid frånva- ro av dylik signal av triangulär vàgform, vilket t.ex. in- träffar under stillvisning eller slow-motion-visning av re- gistrerade videosignaler, rörelse- eller avsökningsbanan för huvudet 16 skulle ske med vinkel i förhållande till längdrikt- ningen av varje av huvudet avsökt registreringsspâr.

I vilket fall som helst fungerar filtret 40 effektivt för att ur den böjningsindikerande signalen S'g (fig. 3C), vilken er- hålles vid filtrets utgång, avlägsna lågfrekvenskomponenten av en eventuellt förekommande dylik triangulär vågform. Emeller- tid innehåller signalen S“g fortfarande de icke önskvärda frekvenskomponenterna, såsom t.ex. komponenter på de första och andra resonans- och antiresonansfrekvenserna för det bi- morfa bladet 15 och olika andra frekvenskomponenter härröran- de från transienta gensvar förutom det att signalen innehåller komponenten på darr- eller svängningsfrekvensen fc. Eftersom den böjningsdetekterande eller böjningsindikerande signalen Sg eller S'g representerar huvudets 16 avböjning från sitt vilo- läge snarare än huvudets läge i förhållande till centrum av det avsökta spåret är det tydligt att signalen S'g, när den matas till en annan ingång av multiplikatorn eller den balan- serade modulatorn 39, inte innehåller någon information avse- ende följefelet. Det är vidare tydligt att frekvensen, fasen och amplituden av de icke önskvärda frekvenskomponenterna som ingår i den böjningsindikerande signalen S“g i huvudsak mot- svarar frekvens, fasen respektive amplituden av de motsvaran- de içke önskvärda frekvenskomponenter som ingår i envelopp- 15 9910393-3 signalen S'b, vilken erhålles från filtret 38. Av det ovan- stående är det tydligt att multiplikatorn eller den balanse- rade modulatorn 39 således avger en utsignal Sj (fig. 3D) som representerar skillnaden eller summan av frekvenserna av de signaler som inmatas på multiplikatorns 39 två ingångar. Så- ledes kommer multiplikatorn 39 att ur sin utsignal Sj elimine- ra komponenterna med darr- eller svängningsfrekvensen fc och med de icke önskvärda frekvenserna, såsom t.ex. den första och andra gradens resonans- och antiresonansfrekvenser för det bimorfa bladet 15. Den resulterande utsignalen Sj innehål- ler således informationen avseende följefelen och även en frekvenskomponent som har frekvensen Zfc som alstras av multi- 4 plikatorn 39 och som elimineras i ett bandspärrfilter 41.

Filtret 41 kan vara anordnat att blockera passage av frekvens- komponenter inom ett band, som är centrerat på frekvensen Zfc och som sträcker sig över och under denna frekvens endast med en bråkdel av frekvensen fc. Till följd av detta kommer utsig- nalen frân bandspärrfiltret 41 att efter förstärkning i en förstärkare 42 att utgöra en följefelsignal Sk (fig. 3E) som representerar huvudets 16 avvikelse från centrumlinjen av ett av huvudet avsökt registreringsspår. Det inses att bandspärr- filtret 41 kan utbytas mot ett lågpassfilter som har lämpliga egenskaper för blockering av frekvenskomponenten med frekven- sen Zfc.

Följefelsignalen Sk från förstärkaren 42 går till en additions- krets 43 i vilken den adderas till darr- eller svängninqssig- nalen SC, som erhålles från en oscillator 44. Utsignalen eller den sammansatta signalen Se från additionskretsen 43 går till en drivkrets 45 vilken tillhandahåller den motsvarande elektriska drivsignalen Sf som genom släpringen 31 (fig. 2) pâföros det bimorfa bladet 15. Sålunda drivs det bimorfa bladet 15 så att nolläget för huvudet 16, när detta svänger i riktning på tvä- ren mot spårets längdriktning, kommer att motsvara centrum för spåret sett i den tvärgående riktningen. 7919393-3 14 Det är tydligt att i följesystemet enligt den i fig. l visade utföringsformen av uppfinningen jämför eller synkronmodulera multiplikatorn eller den balanserade modulatorn 39 envelopp- signalen S'b från enveloppdetektorn 37 med hjälp av den böj- ningsdetekterande eller böjningsindikerande signalen S'g, som representerar det momentana läget för huvudet 16 och som såle- des innehâller samtliga icke önskvärda frekvenskomponenter som även ingår i enveloppsignalen. Detta skiljer sig från de tidi- gare kända systemen, exempelvis det enligt den ovan nämnda publicerade japanska patentansökningen 84 617/1974, i vilken multiplikatorn eller den balanserade mcdulatorn jämför en en- veloppsignal med den fasta darr- eller svängningssignalen, som inte innehåller de icke önskvärda frekvenskomponenterna vilka t.ex. uppstår till följd av det bimorfa bladets mekaniska vi- bration. Tack vare denna skillnad kommer multiplikatorn eller den balanserade modulatorn 39 att automatiskt eliminera de icke önskvärda frekvenskomponenterna ur utsignalen Sj, vilket får till följd att signalen Sk noggrant representerar följefelet och därmed även medger betydligt noggrannare korrektioner för ett sådant fel.

Det bör obsenmmas att fnänmasen fc för darr- eller svängninga- ningssignalen SC som tillhandahâlles från oscillatorn 44 och som åstadkommer darrningen eller svängningen av huvudet l6,är begränsad av resonansegenskaperna för det bimorfa bladet 15, t.ex. till en frekvens i området mellan 400 Hz och kHz. Såle- des kan dettcvan hitintills beskrivna följestyrsystemet inte bringa huvudet 16 att följa hastiga eller snabba ändringar i riktningen för det avsökta uppteckningsspàret eller snabba eller tvära ändringar i bandhastigheten.

När ett band som framföres med bandhastigheten U0 får signaler registrerade i ett snedställt eller snedgâende spår på ban- det med hjälp av ett roterande inspelningshuvud som rör sig med periferihastigheten Vh kan hoppningen eller fladdringen J (tidbasens fluktuation) av de sedermera från magnetbandet avspelade signalerna uttryckas med hjälp av följande ekvation: 15 7910-393-3 :'J' --¿2í_LJ¥¥LÅl____ -V (sekunder) ......(l) Vh ' Wo ' cos 9 där x representerar avvikelsen av centrum för registrerings- huvudet från centrum- eller mittlinjen av registreringsanñrot mätt i spárets längdriktning medan 9 representerar vinkeln mellan rörelsebanan för reproduceringshuvudet och längdrikt- ningen för magnetbandet när detta befinner sig i vila. Om hoppningens eller fladdrets variation med tiden dt betecknas med ÅÄJ kan ändringshastigheten för variationen av hoppningen eller fladdringen representeras av följande ekvation: Ar 1 ä.. ' zr" - n; - °°S 9 een/sek.) dc Vh ' cos 9 fš I ekvationerna (1) och (2) ovan räknas UO, V2 och x positiva i de av pilarna i fig. 4 markerade riktningarna.

Av ekvationerna (l) och (2) ovan framgår att tidbasen för den reproducerade signalen varieras genom höjningen eller rörelsen för huvudet i riktning på tvären mot uppteckningsspårets längd- riktning. I apparaten enligt föreliggande uppfinning bringas drivsignalen Sf för böjning av det bimorfa bladet 15 även att innefatta en styrsignal för korrigering av en detekterad va- riation i tidbasen för den reproducerade signalen. Med hjälp av det ovanstående kan magnethuvudet bringas att korrekt spå- ra eller avsöka registreringsspâren i vilken avspelningsmod för videobandspelaren som helst, såsom t.ex. stillbildsvis- ning, slow-motion-visning, snabbvisning och baklängesvisning, vid vilka samtliga visningssätt hastigheten eller framförings~ riktningen för bandet skiljer sig från bandets hastighet respek- tive framföringsriktning under inspelningen av signalerna på bandet. 7910393-3 16 Vid slow-motion-visning framföres bandet i samma riktning som under inspelningen men med en hastighet som är l/N gånger den normala bandhastigheten för inspelning och avspelning (varvid N är ett heltal) och varje registreringsspår avsöks N gånger.

Under den upprepade avsökningen av ett registreringsspår me- dan bandet långsamt framföres åstadkommer följestyrsystemet en progressiv ökning av böjningen av det bimorfa bladet l5.

Emellertid finns en gräns för den möjliga böjningen av det bi- morfa bladet 15 och därför kommer med vissa intervaller den till det bimorfa bladet matade drivsignalen att åstadkomma att magnethuvudet slutar avsöka det registreringsspår från vil- ket signaler upprepat avspelats och att starta avsökning av ett efterföljande registreringsspâr, dvs. signalen kommer att åstadkomma ett s.k. "spårhopp".

Om i det ögonblick när magnethuvudet 16 står i begrepp att börja avsökningen av spåret TB i fig. 5 spänningen över eller drivsignalen till det bimorfa bladet 15 ändrar sig för att flytta över huvudet 16 till det närmast intilliggande spåret TA är det tydligt att huvudet l6 kommer att påbörja avsökning- en av spåret TA på avståndet _-j? (fig. 5) från begynnelseän~ den av registreringsspåret TA. Avståndet §?bestämmes av den s.k. “H-inriktningen" och är lika med 2,5 H (där H är ett horisontalintervall eller en period). Den tid som huvudet l6 behöver för att röra sig från ett initialt avsökningsläge i spåret TA, TB eller TC till ett på förhand bestämt läge utmed det respektive spåret, t.ex. till läget VA, VB eller VC (fig. 5) i vilket vardera en vertikalsynksignal finns registrerad beror således på böjningen av det bimorfa bladet l5. I det ti- digare nämnda exemplet i vilket det bimorfa bladet l5 böjs för att skifta huvudet 16 från spåret TB till spåret TA kommer så- ledes vertikalsynksignalen att reproduceras från läget VA i ett ögonblick som är 2,5 H tidigare än ögonblicket för den kor- rekta reproduceringen som skulle inträffa om spåret TA avsök- tes från sin begynnelseände. Huruvida ett "spårhopp“ erfordras eller ej kan således bestämmas av fasen av vertikalsynksignalen 'V 7910393-3 eller av någon annan positionssignal, som finns registrerad i ett pâ förhand bestämt läge utmed det avsökta registrerings- spâret. Det inses att spårhopp erfordras i videobandspelarens samtliga visningssätt utom vid stillbildsvisning och den norma- la visningen (normal avspelning). Genom att kombinera styrning- en av spârhoppet med hjälp av fasen av vertikalsynksignalen el- ler fasen av någon annan positionssignal med den tidigare be- skrivna böjningen av det bimorfa bladet 15 såsom gensvar på tidbasvariationer bringas huvudet 16 att noggrant avsöka ett regiatreringsspår oberoende av någon eventuellt förekommande ändring i riktningen eller framföringshastigheten för bandet och oberoende av någon eventuellt förekommande deformation av registreringsspåret.

I syfte att åstadkomma dylik kombinerad styrning i enlighet med föreliggande uppfinning visas apparaten i fig. l vidare in- nefatta en FM-demodulator 46 som mottager den reproducerade radiofrekventa signalen Sa från avspelningsförstärkaren 19 och som bildar en demodulerad, reproducerad videosignal, vilken föreligger vid en utgångsklämma 47. Den demodulerade videosig- nalen matas även till en synksignalseparator 48 i vilken hori- sontalsynksignalen separeras från videosignalen och matas till en tidbasvariationdetektor 49. Tidbasvariationdetektorn 49 mot- tager även klockpulser från en klockpulsgenerator 50 och fun- gerar sâ att den till en fram-bankräknare 51 matar en pulsad utsignal bestående av ett antal klockpulser svarande mot den grad i vilken den faktiska varaktigheten av ett på förhand be- stämt intervall av de reproducerade videosignalerna, t.ex. mätt med hjälp av de reproducerade videosignalernas horisontalsynk- signaler, varierar med avseende pâ standardvaraktigheten där- av. Intervallet mätt med avseende på horisontalsynksignalerna kan vara horisontalperioder mellan successiva horisontalsynk~ signaler eller N-H ( där N är ett heltal). Det fall där N är 2 kommer att beskrivas i samband med den i fig. 6 visade tid- basvariationdetektorn 49. 7910393-3 18 Ehuru tidbasvariationsdetektorn kan vara en enkel räknare för räkning av antalet pulser från generatorn 50 under interval- let 2H kan ett utvidgat antal steg behöva anordnas i fram- -backräknaren 51, vilken drivs av utgångspulserna från tid- basvariationdetektorn 39. Således föredrages att tidbasvaria- tiondetektorn 49 utgöres av det i fig. 6 visade kretsarrange- manget i vilket även en ingângsklämma 52 mottager horisontal- synksignalerna som separerats ur de reproducerade videosigna- lerna med hjälp av separatorn 48. De separerade horisontal- synksignalerna (fig. 7A eller 7B) matas till en grindstyrsiq- nalbildande krets 53 som tillhandahåller en motsvarande grind- styrningssignal (fig. 7C) till en första grindkrets 54 vilken även mottager klockpulser (fig. 7D) från klockgeneratorn 50 vid en ingângsklämma 55. Klockpulser som går genom den första grindkretsen 54, när denna är öppnad, matas till en räknare 56 som räknar klockpulserna upp till ett på förhand bestämt tal, som motsvarar det normala eller standardiserade interval- let eller perioden mellan successiva horisontalsynksignaler (fig. 7A) och som därefter alstrar en motsvarande signal (fig. 7F). Utsignalerna från den grindstyrsignalbildande kretsen 53' och från räknaren 56 matas till var sin ingång av en EXKLU- SIV-ELLER-krets 57, vilken avger en utsignal med hög nivå (fig. 7g) när den ena eller andra, men inte båda, av insig- nalerna har hög nivå. Utsignalen från EXKLUSIV-ELLER~kretsen 57 bildar en signal för räkning under en period, nedan benämnd räkneperiodsignal, vars pulsbredd motsvarar tidbasvariationen.

Räkneperiodsignalen matas såsom en grindstyrningssignal till en andra grindkrets 58, vilken även mottager klockpulser från ingångsklämman 55. När räkneperiodsignalen (fig. 7G) från EX- KLUSIV-ELLER-kretsen 57 har hög nivå går klockpulserna genom den andra grindkretsen 58 (fig. 7H) till en transmissionskrets. 59 som selektivt matar dessa klockpulser till den ena eller den andra av utgângsklämmor 60 respektive 61 för att räkna ned respektive upp den fram-backräknare 51, som är ansluten till ifrågavarande utgångsklämma. 7910393-3 19 Av den följande funktionsbeskrivningen av tidbasvariationde- tektorn 49 inses att antalet klockpulser som släpps genom den andra grindkretsen 58 till transmissionskretsen 59 motsvarar storleken eller graden av en detekterad tidbasvariation. För att bestämma riktningen av en sådan detekterad tidbasvariation har en vippa 62 av D-typ sin D-ingång kopplad för mottagning av grindstyrsignalen från den grindstyrsignalbildande kretsen 53 och sin klockingâng CK kopplad till utgången av räknaren 56. Utsignalen från vippan 62 utnyttjas för att styra trans- missionskratsen 59, vilken enligt figuren innefattar första och andra OCH-kretsar 63 respektive 64 vilka vardera har en ingång kopplad för mottagning av utsignalen från den andra grindkretsen 58 medan den andra ingången till OCH-kretsen di- rekt mottager utsignalen från vippan 62 och den andra ingången av OCH-kretsen 64 är kopplad till utgången av vippan 62 via en inverterande krets 65. Transmissionskretsen 59 innefattar även första och andra ELLER-kretsar 66 och 67 genom vilka ut- signalerna från OCH-kretsarna 63 respektive 64 förbinds med utgångsklämmorna 60 och 61. Kretsen 49 i fig. 6 innefattar vi- dare ingângsklämmor 68 och 69 som är kopplade till utgångskläm- morna 60 och 6l genom ELLER-kretsarna 66 respektive 67 för att genomsläppa “huvudhopp"-signaler på sätt som kommer att beskrivas närmare nedan.

Räkneställningen eller utsignalen från fram-backräknaren 51 omvandlas till ett analogt värde eller en analog spänning med hjälp av en digital-till-analogomvandlare 70 vars utsignal ma- tas till additionskretsen 43 för att ingå i den sammansatta signalen Se med den följden att drivsignalen Sf från drivkret- sen 45 även åstadkommer böjning av det bimorfa bladet 15 i en riktning som korrigerar för eventuellt förekommande tidbasva- riationer.

Funktionen av tidbasvariationdetektorn 49 i fig. 6 kommer nu att beskrivas för den situation i vilken en tidbasvariation i 7910393-3 m de reproducerade videosignalerna medför att intervallerna mel- lan de successiva horisontalsynksignalerna, som separerats ur de reproducerade videosignalerna (fig. 7B), är större än standardhorisontalintervallet eller -perioden mellan successi- va horisontalsynksignaler (fig. 7A). Den grindstyrsignalbildan- de kretsen 53 avger en rektangulär grindstyrsignal (fig. 7C) som är omväxlande negativ och positiv i successiva horisontal~ intervaller eller -perioder av de reproducerade videosignaler- na. Så länge grindstyrsignalen från kretsen 53 är negativ öpp- nar den den första grindkretsen 54 varvid klockpulserna (fig. 7D) från klämman 55 matas till räknaren 56. Räknaren 56 räknar de genom grindkretsen 54 tillförda signalerna upp till ett på förhand bestämt antal klockpulser (fig. 20), vilket antal sva- rar mot den normala horisontalperioden markerad i fig. 7A.

Räknaren 56 avger en negativ eller lågnivåig utsignal (7F) un- der räkningen av klockpulserna och alstrar därefter en högni- våig utsignal. I det i fig. 7B visade exemplet, dvs. när in- tervallet eller perioden mellan successiva reproducerade hori- sontalsynksignaler är större än standardintervallet, intar ut- signalen från EXKLUSIV-ELLER-kretsen 57 (fig. 7G) hög nivå un- der den period som sträcker sig från det ögonblick när utgång- en på räknaren 56 går till hög nivå (fig. 7F) till det ögon- blick när grindstyrsignalen från kretsen 53 från den låga ni- vån går till hög nivå (fig. 7C).

Det är tydligt att om intervallet mellan successiva reprodu- cerade horisontalsynksignaler är lika med det horisontella standardintervallet eller den horisontella standardperioden, dvs. det finns inte något tidbasfel, så kommer både grindstyr- signalen från kretsen 53 (fig. 7C) och utgången från räknaren 56 (figl 7F) att ändra sig samtidigt från låg nivå till hög nivå och det kommer inte att finnas någon högnivåig utsignal eller räkneperiodsignal från kretsen 57. Om å andra sidan tid- basvariationen är den motsatta i förhållande till den i fig. 7B visade, dvs. intervallet mellan successiva reproducerade horisontalsynksignaler är mindre än det horisontella standard- intervallet, så kommer EXKLUSIV-ELLER-kretsen 57 att avge en 21 7910393-3 högnivåig utsignal eller en räkneperiodsignal vars bredd motsvarar tidbasvariationen och som inträffar fràn det ögon- blick när grindstyrsignalen från kretsen 53 stiger till sin höga nivå fram till det ögonblick när räknaren 56 avslutar sin räkning av det pâ förhand bestämda antalet klockpulser (fig. 7E) och ändrar sin utsignal från låg nivå till hög nivå (fig. 7F).

I varje enskilt fall när det förekommer en tidbasvariation matas den resulterande räkneperiodsignalen (fig. 7G) från EXKLUSIV-ELLER-kretsen 57 till grindkretsen 58 för att öppna denna under en motsvarande tidsperiod och därmed medge genom- släppning genom denna av ett antal klockpulser (fig. 7H) sva- rande mot graden eller längden av den detekterade tidbasvaria- tionen. Om tidbasvariationen ökar horisontalintervallerna el- ler -perioderna mellan successiva reproducerade horisontalsynk- signaler, såsom är fallet i fig. 7B, i vilket fall räknarens 56 utgång (fig. 7F) intar hög nivå före grindstyrsignalen från kretsen 73 (fig. 7C), medför detta att vippan 62 konditioneras under räkneperiodsignalen (fig. 7G) från EXKLUSIV-ELLER-kret- 6 sen 57 som därvid bringar OCH-kretsen 63 att genomsläppa de resulterande klockpulserna (fig. 7H) från grindkretsen 58, me- dan OCH-kretsen 64 förblir blockerad eller stängd. Omvänt, när tidbasvariationen medför att horisontalperioden eller -inter- vallet mellan successiva reproducerade horisontalsynksignaler är mindre än det horisontella standardintervallet, kommer vip- pan 62 att konditioneras så att klockpulserna som passerar ge- nom grindkretsen 58 (fig. 7H) sänds vidare genom OCH-grinden 64 medan OCH-kretsen 63 förblir stängd eller icke-ledande. De klockpulser som passerar genom OCH-kretsen 63 går vidare ge- nom ELLER-kretsen 66 till utgângsklämman 60 och räknas ner av räknaren 51 för att på motsvarande sätt variera den spän- ning digital-till-analogomvandlaren 70 matar till additions- kretsen 43. Å andra sidan går klockpulser, som passerar genom OCH-kretsen 64, genom ELLER-kretsen 67 till utgàngsklämman 61 för att räknas upp av räknaren 51 och därmed i motsvarande grad variera den spänning omvandlaren 70 matar till additions- kretsen 43. Det är således tydligt att oberoende av den rikt- 7910393-3 22 ning i vilken bandet drivs kommer fram-backräknarens 51 räkne- funktion att styras endast i enlighet med storleken och rikt- ningen av en detekterad tidbasvariation.

Före den detaljerade beskrivningen av de komponenter som in- går i det i fig. l visade följestyrsystemet enligt uppfin- ningen är det lämpligt att hänvisa till fig. 8, som visar den drivsignal eller drivspänning som matas till det bimorfa bla- det 15 under halv-slow-motion-visning, dvs. avspelning eller reproducering medan bandet drivs i samma riktning som vid in- spelning men med halva inspelningsbandhastigheten. Trots att drivspänningen visas variera på stegliknande sätt i fig. 8 med hänsyn till den stegliknande ändringen i utsignalen från räknaren 51 kommer en i huvudsak linjärt varierande spänning att i själva verket matas till det bimorfa bladet 15 tack vare bladets kapacitiva karaktär. För att kompensera för det faktum att_bandhastigheten under avspelning är mindre än bandhastig- heten under inspelning matas en progressivt minskande spänning till det bimorfa bladet 15 under varje period i vilken huvudet 16 avsöker bandet och vilken period normalt motsvarar ett ver- tikal- eller delbildsintervall av videosignalerna. Mellan suc- cessiva avsökningar av ett enskilt uppteckningsspår, t.ex. mel- lan 1 och avsökning 2 av spåret TA i fig. 8 ändras den till det bimorfa bladet 15 matade drivspänningen hastight eller tvärt, vilket markeras vid Hj, för att åstadkomma ett s.k. "huuudhopp“. Den spänning Hj som erfordras för att åstadkomma "huvudhoppet" är i huvudsak lika med den spänning som, när den matas till det bimorfa bladet 15 för att böja detta, åstadkom- mer förflyttning av huvudet l6 från ett uppteckningsspår till det närmast intilliggande uppteckningsspâret.

Hänvisning sker nu till fig. 1 av vilken framgår att i syfte att erhålla spänningen Hj för åstadkommande av ett “huvudhopp" följestyrsystemet enligt uppfinningen innefattar en tredje grindkrets 71 som även är kopplad till klockpulsgeneratorn 50 för mottagande av klockpulser från denna. Följestyrsystemet innefattar vidare en valkrets 72 som mottager de klockpulser som går genom grindkretsen 71 när den senare är öppen. Såsom a: 7910393-3 kommer att beskrivas närmare nedan sänder valkretsen 72 se- lektivt klockpulser från grindkretsen 71 antingen till in- gângsklämman 68 eller till ingàngsklämman 69 i tidbasvaria- tiondetektorn 49 så att dessa klockpulser sänds antingen ge- nom ELLER-kretsen 66 eller ELLER-kretsen 67 till utgångskläm- man 60 respektive 61. Således kommer klockpulser som gär ge- nom grindkretsen 71 även att räknas ner eller räknas upp av räknaren 5l beroende på huruvida dessa klockpulser genom val- kretsen 72 difigeras antingen till ingângsklämman 68 eller 69 på tidbasvariationdetektorn 49. När grindkretsen 7l är öppen för att åstadkomma ett “huvudhopp" kommer i vilket fall som helst antalet klockpulser som går genom grindkretsen 7l att svara mot en sådan ändring i spänningen från omvandlaren 70 som krävs för att bringa det bimorfa bladet 15 att böja huvu- det 16 från det ena registreringsspáret till det närmast in- tilliggande och av detta följer att spänningsändringen Hj för att åstadkomma "huvudhopp" lika med en ändring i fasen avgß eller 2,5 H.

Eftersom böjningen av det bimorfa bladet 15 är begränsad till ett visst största värde krävs, sedan huvudet l6 avsökt ett en- skilt registreringsspâr N gånger, när det gäller l/N-slow-mo- tion-visning, ett spårhopp för att bringa huvudet l6 att av- söka nästföljande registreringsspâr. Enligt en konventionell metod, exempelvis den som beskrives i den ovan nämnda publi- cerade japanska patentansökningen ll7 106/1977, inhiberas, vid slow-motio-visning, huvudhoppet, dvs. spänningsändringen vid slutet av avsökningen av ett spâr göres lika med noll för att åstadkomma det automatiska spârhoppet när man har detekterat att det bimorfa bladet har intagit sitt icke-böjda "rätta lä- ge" (home position). Med denna konventionella metod utföres emellertid spârhoppet alltid i ett ögonblick när ett mycket avsevärt tidbasfel uppstår i de reproducerade videosignalerna, varigenom noggrann följestyrning inte är möjlig.

I den visade utföringsformen av föreliggande uppfinning utfö- res spårhoppet under betingelser som är sådana att tidbasfe- let i den reproducerade videosignalen är reducerad till minsta möjliga värde. För åstadkommande av detta är följestyrsystemet 7910393-3 24 i fig. l vidare försett med en synksignalseparator 73 med vars hjälp vertikalsynksignaler separeras ur de reproducerade vi- deosignalerna och matas till ena ingången av en faskomparator 74, som vid sin andra ingång mottager yttre referens-verti- kalsynksignaler från en källa 75 sedan dessa signaler passerat genom en fasskiftare 76. De externa eller yttre referens-ver-" tikalsynksignalerna, vilkas fas skiftas i fasskiftaren 76, och de reproducerade vertikalsynksignalerna jämföres med avseende på fasen i faskomparatorn 74 och på basis av denna jämförelse verkställs antingen ett huvudhopp eller ett spârhopp.

Utgângsklämmorna 60 och 61 i tidbasvariationdetektorn 49 är kopplade till en digital-till-analogomvandlare 77 i vilken det antal pulser, som avges från utgângsklämman 60 eller 61 att markera en detekterad tidbasvariation, omvandlas till en mot- svarande analog utsignal för styrning av fasskiftaren 76. Så- ledes kommer de yttre referens-vertikalsynksignalerna från källan 75 att i fasskiftaren 76 fasskiftas med ett belopp sva- rande mot den analoga utsignalen från omvandlaren 77, dvs. med ett belopp som svarar mot den detekterade tidbasvariatio- nen innan dessa signaler påföres faskomparatorn 74. Utsigna- len från faskomparatorn 74 går via en fördröjningskrets 78 till den tredje grindkretsen 71. Eftersom antingen ett spär- hopp eller huvudhopp skall verkställas under en period, under vilken ingen reproducering sker, nedan benämnd icke-visnings- period, dvs. när huvudet 16 inte ligger i kontakt med bandet måste tidpunkten för spârhoppet eller huvudhoppet inträffa senare än den tidpunkt vid vilken komparatorn 74 verkställer fasjämförelsen mellan de reproducerade och yttre vertikalsynk- signalerna. Denna eftersläpning eller försening av spârhoppet eller huvudhoppet i jämförelse med fasjämförelsen av vertikal- synksignalerna åstadkommas med hjälp av fördröjningskretsen 78.

Funktionen av de ovan beskrivna komponenterna för âstadkomman- de av ett spårhopp eller ett huvudhopp kommer att beskrivas närmare nedan i samband med fig. 9A-D, som visar det fall där videobandspelaren ställs om från l/4-slow-motion-visning till l/2-slow-motion-visning medan signaler håller pâ att reprodu- ceras från registreringsspåret TA (fig. 5) och, omedelbart där- a 7910393-sd efter, när huvudet gör ett spârhopp till registreringsspâ- ret TB utgången från fram-backräknaren 5l under upprepad avsökning . Närmare bestämt visar fig. 9A ändringarna i räkne- av bandet, varvid tidpunkterna omedelbart före slutet av var- je successiv avsökning av registreringsspåren betecknas med a, b, c och d.

Eftersom bandhastigheten tid~tidpunkterna a och b är konstant och och l/4 av den normala bandhastigheten kommer det antal pulser som påföres digital~til1-analogomvandlaren 77 från tid- basvariationdetektorn 49 under varje horisontalperiod att svara mot lutningen 61 av variationen av räknarens 51 räkne- utgång under avsökningen av registreringsspâret TA och dessa lutningar vid tidpunkterna a respektive b är i huvudsak lika stora. Således kommer fasskiftaren 76 att fasskifta den yttre referens-vertikalsynksignalen (fig. 9C) med en konstant vinkel 61 vid tidpunkterna a och b för att bilda de fasskiftade yttre referens-vertikalsynksignalerna (fig. 9D) vilka skall jämföras med de reproducerade vertikalsynksignalerna (fig. 9B).

Varje gäng en reproducerad vertikalsynksignal (fig. 9B) släpar efter en motsvarande skiftad yttre referens-vertikalsynksignal (fig. 9D), såsom t.ex. vid tidpunkterna a och b, kommer utsigna- len från faskomparatorn 74 att såsom en “huvudhopp"-signal via fördröjningskretsen 78 pàföras grindkretsen 71. Såsom gensvar på en sådan huvudhopp-signal vid var och en av tidpunkterna a och b matar grindkretsen 71 ett på förhand bestämt antal klock- pulser från generatorn 50 genom valkretsen 72 till ingångs- klämman 69 av tidbasvariationdetektorn 49 och från denna ge- nom ELLER-kretsen 67 till utgângsklämman 61 för att räknas i framâtriktningen av räknaren 51. Det antal klockpulser som så- ledes räknas i framâtriktningen av räknaren 51 vid var och en av tidpunkterna a och b är ekvivalent med det antal som erford- ras för huvudhopp-spänningsändringen Hj i den drivsignal som påföres det bimorfa bladet 15.

Eftersom videobandspelaren kopplas om från l/4-s1ow-motion- -visning till l/2-slow-motion-visning mellan tidpunkterna b 79150593-3 26 och c kommer räkneutgången från räknaren 51 att till följd av tidbasvariationdetektorn 49 variera med en lutning eller vin- kel 62 vid tidpunkten c. Den yttre referensvertikalsynksigna- len (fig. 9C) skiftas i motsvarande grad med fasen $2 genom att klockpulser från tidbasvariationdetektorn 49 matas genom omvandlaren 77 till fasskiftaren 76 så att den skiftade, ytt- re referens-vertikalsynksignalen (fig. 9D) släpar efter den reproducerade vertikalsynksignalen (fig. 9B). Till följd av det ovanstående är i tidpunkten c faskomparatorns 74 utsignal på låg nivå och när den matas till grindkretsen 71 genom för- töjningskretsen 78 kommer den att verka såsom en spårhoppsig- nal i grindkretsen 7l, varför sistnämnda krets inte öppnas.

Eftersom grindkretsen 71 inte är öppen vid tidpunkten c kommer den inte att till räknaren 51 genomsläppa några klockpulser.

Räknaren kommer således att fortsätta att räkna bakåt de klock- pulser som kommer från tidbasvariationdetektorn 49. Således kommer ett spårhopp Tj från spåret TA till spåret Tb att verk- ställas vid tidpunkten c och huvudet 16 kommer därefter att av- söka registreringsspåret TB.

Vid tidpunkten d, dvs. vid slutet av den första avsökningen av registreringsspåret TB kommer den reproducerade vertikalsynk- signalen (fig. 9B) att ånyo släpa efter den skiftade, yttre vertikalsynksignalen (fig. 9Df och således kommer utsignalen från faskomparatorn 74 att ånyo intaga en hög nivå och matas genom fördröjningskretsen 78 såsom en huvudhoppsignal till grindkretsen 71. Vid tidpunkten D kommer således grindkretsen 71 att öppnas och genomsläppa det på förhand bestämda antalet klockpulser genom valkretsen 72 till ingångsklämman 69 där de räknas framåt av räknaren 51 för att med Hj öka spänningen av den drivsignal som påföres det bimorfa bladet l5.

Allmänt sett kan faskomparatorn 74 sägas ha en utsignal på hög nivå för öppning av grindkretsen 71, och därvid för åstad- kommande av ett huvudhopp, när den reproducerade vertikalsynk- signalen släpar efter den fasskiftade yttre vertikalsynksigna- len medan däremot faskomparatorns 74 utsignal har låg nivå för att stänga grindkretsen 771 och inhibera ett huvudhopp och 27 7910393-3 därigenom åstadkomma ett spârhopp när den skiftade yttre verti- kalsynksignalen släpar efter den reproducerade vertikalsynksig- nalen. Vidare styrs fasskiftaren 76 så att den grad av fas- skiftning som den tillför den yttre referens-vertikalsynksig- nalen under olika reproduceringsmoder för videobandspelaren och för olika fasskillnader mellan de reproducerade vertikal- synksignalerna och de yttre referens-vertikalsynksignalerna, kommer att åstadkomma antingen huvudhopp eller spårhopp i en- lighet med de relationer som framgår av fig. 10. I fig. 10 re- presenterar abskissan fluktuationen av horisontalperioden av de reproducerade videosignalerna uttryckta 1 enheten /9/262,5, vilken fluktuation härrör från räknarens 51 räkning av klock- pulser från tidbasvariationdetektorn 49, medan ordinatan re- presenterar fasskillnaden mellan den reproducerade vertikal- synksignalen och den yttre referens-vertikalsynksignalen. Gi- vetvis innefattar i det i fig. 10 visade fallet en delbild av videosignalerna 262,5 horisontalsynksignaler och g?, avsett för H-inriktning, är 2,5H. Det inses att värdena noll, fß/zsms, +2 ß/2e2,5 och -ß/zems på abskissan i fig. lo sva- rar mot stillbildsvisning, normalbildsvisning (där bandet drivs i framâtriktningen med samma hastighet som under inspelning), 2/l-snabbvisning respektive baklängesvisning (varvid bandet drivs med samma hastighet som under inspelning men gär i den motsatta riktningen). För de avspelningsfunktioner hos video- bandspelaren vilka sträcker sig från stillbildsvisning till normalbildsvisning, dvs för värden utmed abskissan i fig. 10 från noll till +f§/262,5 varieras den av fasskiftaren 76 alstra- de fasskiftningen under styrning från digital-till-analogom- vandlaren 77 i enlighet med utsignalen från tidbasvariation- detektorn 49 varigenom komparatorn 74 bringas att avge sin lâgnivâiga utsignal såsom en spârhoppsignal till grindkretsen 71 för de värden på fasskillnaden mellan de reproducerade ver- tikalsynksignalerna och de yttre referens-vertikalsynksigna~ lerna vilka faller inom det skuggade området Yl. Tack vare det resulterande spårhoppet återförs fasskillnaden till det icke- -skuggade området X i vilket faskomparatorn 74 avger en hög- nivâig utsignal, som representerar en huvudhoppsignal till _.. ._-__._..._..-v_...-.._-..-... 791-0393-5 za grindkretsen 71. I fig. l0 är den streckade linje som avgrän- sar det skuggade omrâdet Yl baserad på det rimliga antagandet att det finns endast ett förhållandevis smalt eller litet om- råde med fasskillnader för var och en av bandhastigheterna 'och att fasskillnaderna i detta område gär lika mycket i de positiva och negativa riktningarna från fasskillnaden noll.

Eftersom tidbasfel som beror på ändring av bandhastigheten och på huvudets rotationshastighet under en reproduceringsopera- tion och pâ arrangemanget av registrerade signaler i intill- liggande spår för H-inriktning, och som beror på tidbasfel som introduceras under registreringen samtliga bidrager till att bestämma huruvida ett spârhopp erfordras eller ej kan al- la dessa tidbasfel enkelt korrigeras med hjälp av apparaten enligt föreliggande uppfinning.

I den ovan beskrivna utföringsformen av uppfinningen är den grad av fasskiftning som fasskiftaren 76 åstadkommer bestämd av den analoga utsignalen från omvandlaren 77 i enlighet med utsignalen från tidbasvariationdetektorn 49. Det bör emeller- tid noteras att denna grad av fasskiftning är proportionell mot lutningen av den förspänning (såsom vid 61 och O-2 i fig. 9A) som pâtryckes det bimorfa bladet 15 i enlighet med avvi- kelsen av huvudets 16 avsökningsbana från riktningen för de av huvudet avsökta registreringsspåren TA och TB. Det är så- ledes tydligt att graden av fasförskjutning som âstadkommes medelst fasskiftaren 76 kan styras med en signal som direkt eller indirekt härleds från hastigheten och rörelseriktning- en av bandet.

För videobandspelarens reproduceringsfunktioner mellan den normala bildvisningen och 2/1-snabbvisningsmoden styrs fas- skiftaren, eller ännu korrektare digital-till-analogomvandla- ren 77 för styrning av fasskiftaren, så att de fasskiftnings- belopp som fasskiftaren 76 bibringar den yttre referens-ver- tikalsynksignalen kommer att bringa komparatorn 74 att avge den làgnivåiga eller spârhoppsignalen till grindkretsen 7l för värden på fasskillnaden mellan de reproducerade och de 29 7910393-3 yttre referens-vertikalsynksignalerna, som ligger inom det skuggade området Y2 i fig. 10. Med andra ord kommer den grad av fasskiftning som fasskiftaren 76 tillhandahåller att åstad- komma att den yttre referens-vertikalsynksignalen släpar efter den reproducerade vertikalsynksignalen för fasskillnader in- om detta omráde Y2.

Bortom 2/l-snabbvisningsmoden, dvs. för avspelningsoperatio- ner som genomförs med bandet framfört i framåtriktningen och med hastigheter utöver dubbla bandhastigheten vid inspelning styrs den av fasskiftaren 76 tillhandahâllna fasskiftningen genom omvandlaren 77 så att spårhopp sker för fasskillnader mellan de reproducerade och de yttre referens-vertikalsynk- signalerna vilka ligger inom det skuggade området Y3 i fig. 10.

När videobandspelaren spelar av med bandet drivet i en rikt- ning, som är omkastad den som användes vid registrering och bandet drivs med hastigheter från noll upp till den för inspel- ning normala bandhastigheten, dvs. från stillbildsvisning till baklängesvisning kommer den av fasskiftaren 76 tillhandahàllna fasskiftningen att styras genom omvandlaren 77 så att man er- håller den làgniváiga utgångssignalen från komparatorn 74, vilken verkställer spârhopp såsom gensvar på fasskillnader mellan de reproducerade och de yttre referens-vertikalsynksig- nalerna fallande inom det skuggade omrâdet Y4 i fig. 10.

Lämpliga styrsignaler för att åstadkomma de ovan i samband med fig. 10 beskrivna driftsparametrarna för fasskiftaren 76 kan tillföras digital-till-analogomvandlaren 77 från en styrsig- nalkälla 79. Styrsignalkällan 79 kan exempelvis helt enkelt innefatta en icke visad rulle som ligger i ingrepp med magnet- bandet för att roteras i en riktning och med en hastighet som överensstämmer med hastigheten respektive riktningen av bandet samt en icke visad generator eller motsvarande som är känslig för denna rulles rotation i och för bildning av de erfordrade styrsignalerna som representerar hastigheten och rörelserikt- 3° 7910393-3 ningen för bandet under de olika avspelningsmoderna.

Av fig. ll framgår att vid baklängesvisning, varvid bandet drivs med samma hastighet som vid inspelning men i den mot- satta riktningen, erfordras inte något huvudhopp och i inter- vallerna mellan avsökningen av spåren T , etc. i nämnda , T ordningsföljd, är det nödvändigt att âsšadkâmma ett spårhopp T'J, som är lika med 2H, dvs. en böjning av det bimorfa bladet 15 som är dubbelt så stor som böjningen vid huvudhoppet. När det gäller baklängesvisning i 1/2-slow-motion-takt, dvs. en avspelningsoperation där bandet drivs med halva den vid in- spelning använda hastigheten och i den motsatta riktningen i förhâllande till den vid inspelningen erfordras ett huvudhopp Hj omväxlande med ett spårhopp T'j, varvid böjningen vid spår- hoppet T”j även här är lika med 2Hj.

För att åstadkomma ett spårhopp T'j innefattar den i fig. l visade utföringsformen av uppfinningen vidare en andra faskom~ parator 80 som mottager de reproducerade vertikalsynksignaler- na från separatorn 73 och de yttre referens-vertikalsynksigna- lerna från källan 75. Komparatorn 80 tjänar således till att detektera fasskillnaden mellan varje reproducerad vertikalsynk- signal och en yttre referens-vertikalsynksignal innan den sist- nämnda signalen fasskiftas och när det absoluta värdet av fas- skillnaden mellan dessa signaler är större än /3(2,5H) intar utsignalen från komparatorn 80 hög nivå. En sådan högnivåig utsignal från faskomparatorn 80 matas till grindkretsen 71 med hjälp av en fördröjningskrets 81, som har samma fördröjnings- tid som fördröjningskretsen 78. När således fasskillnaden mel- lan den reproducerade vertikalsynksignalen och den yttre re- ferens-vertikalsynksignalen är större än.fil dvs. fasskillnaden befinner sig i det skuggade området Z i fig. 10, går den resul- terande utsignalen frân faskomparatorn 80 genom fördröjnings- kretsen 81 till grindkretsen 71 såsom en spârhoppsignal för åstadkommande av spårhoppet T'j i fig. ll eller 12.

Som framgår av fig. 'l matar styrsignalkällan 79 även styrsig- 7910393-3 3' naler till grindkretsen 71 och valkretsen 72 för att till dessa ange hastigheten och riktningen av bandrörelsen och för att på motsvarande sätt anpassa funktionen av kretsarna 71 och 72 till varje godtyckligt vald reproduceringsmod av videobandspelaren. När således styrsignalerna som matas från källan 79 till kretsarna 71 och 72 anger att man har valt antingen normal baklängesvisning (fig. ll) eller baklänges- visning i l/2-slow-motion-takt (fig. 12) kommer grindkret- sen 71, när den mottager den högnivåiga utsignalen från kom- paratorn 80 att till ingångsklämman 69 på tidbasvariationde~ tektorn 49 genomsläppa dubbelt så många klockpulser som tillhandahålles för att åstadkomma ett huvudhopp Hj, och fram-backräknaren 51 räknar detta förhållandevis stora antal klockpulser på kort tid, eller i åtminstone i intervallet mel- lan successiva avsökningar av bandet medelst huvudet 16, vari- genom drivsignalen Sf för böjning av det bimorfa bladet 15 ändras till den grad som erfordras för att åstadkomma spår- hoppet T'j.

Normalt kommer en fasskillnad i omrâdet Z i fig. 10 inte att inträffa under någon av de visningsmoder, som sträcker sig från stillbildsvisning till 2/l-snabbvisning. I vissa speci- alfall, t.ex. vid hastig ändring från framdrivning av bandet i den omkastade riktningen till framdrivning av bandet i den normala riktningen, framåtriktningen, kan det emellertid in- träffa en fasskillnad i Z-området. Således är det fördelak- tigt om följestyrsystemet förblir aktivt och kan detektera en eventuellt förekommande fasskillnad i Z-området, t.ex. med hjälp av komparatorn 80. Vid påbörjan av bakåtlängesvisning kan det inträffa att fasskillnaden mellan den reproducerade vertikalsynksignalen och den externa referens-vertikalsynksig- nalen når in i det skuggade området Y4 i fig. 10. I detta fall inhiberas huvudhoppet, dvs. utsignalen från komparatorn 74 in- hiberas eller förblir kvar på låg nivå och således kommer ett spårhopp att utföras istället på samma sätt som beskrivits ovan i samband med fig. 8 där det gällde l/2-slow-motion-vis- ning. :2 A791us9z-3 Under normal snabbvisning, t.ex. 2/1-snabbreproduceringsmod, är lutningen av den förspänning som matas till det bimorfa bladet 15 under varje avsökning omkastad såsom framgår av fig. 13. Tack vare de styrsignaler som påföres grindkretsen 7l och valkretsen 72 i enlighet med 2/1-snabbvisningsmoden kommer en högnivåig utsignal.från komparatorn 74 såsom gen- svar på en fasskillnad i X-området i fig. l0 att medföra ett huvudhopp Hj medan, såsom gensvar på en fasskillnad i.Y3-om- rådet den lågnivåiga utsignalen från komparatorn 74 kommer att medföra inhiberinq av huvudhoppat, dvs. huvudhoppats ator- lek göres lika med noll, vilket får till följd att ett spår- hopp verkställs. Slutligen kommer, för en fasskillnad i Z-om- rådet, vilken detekteras av komparatorn 80, ett spårhopp på 2Hj att verkställas. Eftersom emellertid riktningen för korrek- tionen skall vara omkastad vid snabbvisningssätten matas de klockpulser som åstadkommer antingen ett huvudhopp Hj eller ett spårhopp uppgående till 2Hj genom valkretsen 72 till in- gàngsklämman 68 av tidbasvariationdetektorn 49 snarare än till ingångsklämman 69, Klockpulserna kommer således att gå genom ELLER-kretsen 66 och räknas i backriktningen av räknaren 51.

Av den ovan beskrivna apparaten enligt uppfinningen framgår att fasskillnaden mellan den reproducerade vertikalsynksigna- len och den yttre referens-vertikalsynksignalen detekteras och att på basis av om den detekterade fasskillnaden ligger i X-, Y- eller Z-områdena i fig. 10 det bestämmas huruvida ett huvud- hopp eller ett spårhopp erfordras vid slutet av en avsökning samt att bestämning även sker av storleken av den förspänning, som måste påföras det bimorfa bladet 15 för att detta skall verkställa det nödvändiga huvudhoppet eller spårhoppet. De registrerade videosignalerna kan således reproduceras eller visas på stabilt sätt i vilken som helst av de olika reprodu- ceringsmoderna.

I den ovan i samband med fig. l-l3 beskrivna utföringsformen av uppfinningen har bestämning huruvida ett huvudhopp eller ett spårhopp skall genomföras skett genom att detektera fas- skillnaderna mellan de reproducerade vertikalsynksignalerna, vilka ingår i de reproducerade videosignalerna, och motsva- 7910393-3 33 rande yttre referens-vertikalsynksignaler. Emellertid är föreliggande uppfinning inte begränsad till användning av vertikalsynksignalerna för detta ändamål. Med andra ord kan vilken annan positionssignal som helst registreras i ett på förhand bestämt läge utmed varje registreringsspâr så att, under reproducering, denna positionssignal även kan reprodu- ceras och få sitt tidbasfel detekterat, t.ex. med avseende på en yttre referenssignal, som är jämförbar med positionssigna- len, för att pâ likartat sätt utgöra en bas för bestämning om ett huvudhopp eller ett spårhopp skall verkställas. Exempel- vis kan vàgformen av den N:te horisontalsynksignalen, som skall registreras i ett centralt läge i varje registreringsspàr, de- formeras på det sätt som visas i fig. 14. Tack vare denna de- formation av den N:te horisontalsynksignalen som registreras i varje registreringsspår kan denna signal detekteras vid av- spelning av de registrerade videosignalerna för att därmed med- ge bestämning av fasskillnaden mellan den N:te horisontalsynk- signalen och en motsvarande yttre referenssynksignal. Den ytt- re horisontalsynksignalen kan helt enkelt erhållas genom att räkna horisontalsynksignaler från en yttre källa, referens- källa, och genom att fasjämföra den N:te horisontalsynksignalen från den yttre källan med den reproducerade horisontalsynksig- nalen med den deformerade vâgformen.

Visserligen kan den reproducerade, deformerade horisontalsynk- signalen fasjämföras med den N:te yttre referens-horisontal- synksignalen för att pâ i huvudsak samma sätt som ovan bestäm- ma huruvida ett huvudhopp eller ett spàrhopp skall verkställas, men betingelserna härför är något annorlunda, vilket visas i fig. 15. Närmare bestämt visar fig. 15 de X- och Y-områden i vilka huvudhopp respektive spârhopp åstadkommes i de reprodu- ceringsmoder som sträcker sig från stillbildsvisning till 2/1- -snabbvisning. Funktionerna för fasskillnader inom X- och Y-om- ràdena i fig. l5 är i huvudsak desamma som de, vilka beskrivits i samband med fig. 10. Eftersom emellertid ett huvudhopp eller ett spårhopp skall verkställas vid en tidpunkt när huvudet 16 inte ligger i kontakt med bandet måste fördröjningstiderna för fördröjningskretsarna 78 och 81 ökas när man utnyttjar de de- 34 7910593-3 formerade horisontalsynksignalerna, som är registrerade i registreringsspårens partier såsom positionssignaler istäl- let för vertikalsynksignalerna vid V , VB och VC i fig. 5.

A Den modifiering som beskrivits ovan i samband med fig. 14 och 15 kan lämpligen utnyttjas i en videobandspelare av den typ i vilken två huvuden är anordnade förhållandevis nära varandra så att det är möjligt att utföra en samtidig avsökning av sam- ma registreringsspâr under en förhållandevis lång period. I detta fall kan det ena av de tvâ magnethuvudena utnyttjas för att detektera den deformerade horisontalsynksignalen medan det andra av de tvâ huvudena utsätts antingen för ett huvudhopp eller ett spårhopp såsom gensvar på den detekterade fasen av den deformerade horisontalsynksignalen.

I ovanstående beskrivning av utföringsformerna av uppfinning- en har uttrycken "spårhoppf och "huvudhopp“ utnyttjats för att beskriva huvudets förhållande till registreringsspåren på mag- netbandet men det bör noteras att vid verkställandet av ett "spârhopp" kan huvudet antingen förflyttas en på förhand be- stämd sträcka eller hindras från att utföra denna förflytt- ning i beroende av den valda reproduceringsmoden.

I apparaten enligt föreliggande uppfinning kan källan 75 med yttre referenssynksignaler antingen vara en pulsgenerator, som alstrar en pulssignal varje gång det roterande huvudet 16 in- tar ett pâ förhand bestämt rotationsläge, eller så kan den vara.en lämplig frekvensgenerator, som styrs i enlighet med rotationshastigheten för det roterande huvudet 16.

Ehuru den i fig. l visade utföringsformen av uppfinningen tillämpas vid en videobandspelare med ett enda magnethuvud 16 inses att uppfinningen på likartat sätt kan tillämpas i video- bandspelare av den typ där två eller flera roterande magnethu- vuden utnyttjas.

Det inses att i en videobandspelare i vilken föreliggande upp- 7910393-3 ss finning utnyttjas kan varje magnethuvud ha sitt luftgap anord- nat så att det sträcker sig i en riktning som är vinkelrät mot registreringsspârets längdriktning eller också kan varje mag- nethuvud vara av azimut-gap-typ där luftgapets riktning lutar med avseende på registreringsspârets längdriktning.

Ehuru ett bimorft blad 15 ingår i den visade utföringsformen av uppfinningen för att böja det ifrågavarande magnethuvudet 16 kan vilket annat elektromekaniskt eller piezoelektriskt or- gan eller element som helst utnyttjas istället för det bimor- fa bladet såsom ett organ som böjer magnethuvudet. Det inses att böjningsriktningen för det bimorfa bladet eller motsvaran- de inte behöver ske exakt vinkelrätt mot registreringsspå- rets längdriktning så länge som böjningen av det bimorfa bla- det eller motsvarande organ effektivt förskjuter eller för- flyttar det ifrâgavarande huvudet på tvären med avseende på registreringsspâret. I samtliga utföringsformer av uppfinning- en mäste givetvis böjningsriktningen för det bimorfa bladet eller motsvarande organ väljas i förhållande till riktningen av luftgapet av ifrågavarande huvud så att avkänning ordnas av tidbasvariationen på sätt som beskrivits ovan i samband med fig. 4.

Visserligen har de ovan beskrivna utföringsformerna av uppfin- ningen detekterat fasen av den reproducerade vertikalsynksig- nalen, som finns registrerad i varje spår, såsom visas i fig. 5, eller fasen av den distorderade eller deformerade horison- talsynksignalen, vilken visas i fig. 14, och vilken finns re- gistrerad i mittpartiet av varje spår, i syfte att bestämma när ett spârhopp skall verkställas men ackumulering av tidbas- fel detekterade av fram-backräknaren 5l kan utnyttjas istäl- let för den detekterade fasen för bestämning av när ett spår- hopp erfordras. ' I vilket fall som helst inses att i en apparat enligt förelig- gande uppfinning kan huvudet bringas att korrekt avsöka ett registreringsspâr i huvudsak utan hänsyn till hastigheten el- ss i 7910393-3 ler framföringsriktningen för bandet och vidare kan denna styrning av huvudets avsökning åstadkommas samtidigt som tid- basvariationen reduceras till ett minsta möjliga värde.

De ovan beskrivna utföringsformerna av uppfinningen kan på många sätt modifieras och varieras inom ramen för uppfinning- ens grundtanke.

Claims (1)

1. 7910393-3 37 Patentkrav Apparat för reproducering av informationssignaler som finns registrerade i successiva parallella spår, vilka går snett över en registreringsbärare (T), vilken apparat inne- fattar åtminstone en omvandlare (l6) för avsökning av spåren, en rotationsanordning (12) som verksamt uppbär nämnda om- vandlare och som innefattar en omvandlaravböjningsanordning (15), som uppbär nämnda omvandlare och som är anordnad att förflytta nämnda omvandlare relativt ett nominellt läge i inbördes motsatta riktningar utmed en bana som går huvudsak- ligen på tvären mot spårens längdriktning, en matningskrets (45) för matning av en drivsignal (SF) till omvandlaravböj- ningsanordningen (15) för styrning av rörelsen av nämnda omvandlare till att noggrant följa önskade spår, en drivan- ordning för förflyttning av registreringsbäraren förbi nämnda omvandlare, en hoppsignalgenerator (50, 7l, 72) för matning av hoppsignaler till omvandlaravböjningsanordningen (15) efter slutet av en avsökning av ett spår för att föra nämnda omvandlare i läge för påbörjande av avsökning av nästföljande önskade spår, varvid var och en av hoppsigna- lerna föranleder förflyttning av nämnda omvandlare åtminstone ett förutbestämt stycke i endera av de två inbördes motsatta riktningarna, samt en styrkrets (25, 73, 74, 76-78, 81), som innefattar ett flertal komparatorer (74, 80) för bestämning av huruvida hoppsignalerna skall matas till omvandlaravböj- ningsanordningen (15) medelst hoppsignalgeneratorn, k ä n - n e t e c k n a d av att styrkretsen (25, 73, 74, 76-78, 81) vidare innefattar en krets (73) för alstring av en fel- signal, som dels är proportionell mot följefelet, räknat i den riktning registreringsbäraren (T) av nämnda drivanordning framförs mellan nämnda omvandlare (16) och nämnda spår (TA, TB, TC) som skall avsökas, och som dels matas till var och en 58 7910393-3 av komparatorerna (74, 80), att en referenssignalalstrande krets (25, 76, 77) finns anordnad för alstring av ett fler- tal referenssigmaler, vilka matas till komparatorerna (74, 80), att en av referenssignalerna styrs i enlighet med registreringsbärarens (T) rörelse, att komparatorerna (74, 80) jämför felsignalen med nämnda flertal referenssig- naler, och att hoppsignalgeneratorn (50, 71, 72) är känslig för styrkretsen (25, 73, 74, 76-78, 81) för påförande av hoppsignalerna till omvandlaravböjningsanordningen (15) i enliqhet med jämförelsen av felsignalen med nämnda flertal referenssignaler. '