SE437682B - Sett och anleggning for att applicera en notningsbestendig beleggning pa ett tunnt metalliskt, bandformigt berarmaterial - Google Patents

Description

82058096 en avgöranaa betydelse för den på banan kvarblivande bestrykningsmängden. Det råder alltså ett bestämt samband mellan faslängd och bladets elastiska egenskaper. För att förhindra förändringar av fasytans storlek på grund av förslitning under bestrykningsförloppet är därför numera som regel bestrykningsbladen förslipade, så att de har en faslängd och fasvinkel, vilka så nära som möjligt motsvarar de faktiska förhållanden, som råder under själva bestryk- ningsförloppet. Det är också viktigt, att bladen har en flexibilitet, som anpassats till den verkande fjäderkraften, detta bl a för att möjliggöra att schabern följsamt anpassar sig till eventuella ojämnheter i banan och även släpper igenom defekter såsom klumpar och andra förtjockningar i pappersbanan.

Konventionella blad ger i sig ett gott bestrykningsresultat, men har den nackdelen, att de utsättes för en snabb och ojämn förslitning och därför måste bytas ut redan efter det att bara en ringa del av schabermaterialet förslitits.

Orsaken är, att bestrykningsbladet, som i regel samverkar med den belagda pappersbanans ena sida och en pappersbanans motsatta sida uppbärande, gummibelagd motvals, av praktiska skäl är bredare än pappersbanan. Vidare användes vid pappers~ bestrykning i regel pigmentdispersioner av leror i vatten, vilket betyder att såväl själva bestrykningsmedlet som även pappersbanan ger en starkt nötande effekt på schaberkanten.

De delar av schabern, som är belägna utanför pappers- banan och således-under bestrykningsförloppet anligqer mot den gummibelagda motvalsen, utsättes däremot för en obetydlig nötning. Detta innebär, att schaberns från början raka kant på grund av nötningen visar en inbuktning på de ställen, där pappersbanan löper och således erhålles efter en tids bestrykning en ojämn beläggning tvärs över banan.

I praktiken måste därför konventionella blad redan efter ett fåtal körtimmar bytas ut, vilket inte endast är kost- 8205806-6 samt ur materialsynpunkt utan också medför dyrbara drifts- avbrott med åtföljande nya inkörningsperioder.

Mycket arbete har nedlagts på att försöka förlänga livs- längden hos konventionella bestrykningsblad och man har genom lämpligt val av stålmaterialets sammansättning och övriga egenskaper, bl a härdning, idag optimerat det tra- ditionella bladets egenskaper.

Man skulle också kunna tänka sig att uppnå en ytterligare ökning av livslängden hos ifrågavarande bestrykningsschab- rar genom att använda ett schabermaterial, som i sig är nötningsbeständigare än det konventionella fjäderstålet.

Härtill lämpliga material, exempelvis hårdmetaller och keramer, är emellertid inte tillräckligt flexibla och dessutom mycket sköra och skulle därför lätt brista på grund av de påkänningar, som normalt uppstår på en bestryk- ningsschaber.

Man har tidigare för att lösa slitageproblem inom andra tekniska områden än det bestrykningstekniska försökt fästa bitar eller remsor av mera nötningsbeständigt material vid aktuella bärarmaterial och härutöver också föreslagit hård- förkromningar eller andra pläteringar för att bibringa i sig mjuka bärarmaterial en bättre slityta. Försök att på liknande sätt lösa det föreliggande slitageproblemet vid enligt uppfinningen föreslagna tunna metalliska bandmate- rial misslyckades. De kända lösningarna visade sig nämligen vara tekniskt svârgenomförbara; bl a visade det sig att det tunna schabermaterialets ursprungliga och för ett gott be- strykningsresultat nödvändiga egenskaper, exempelvis mate- rialets flexibilitet, avsevärt försämrades. Väsentligt är i detta sammanhang att bestrykningsschabrar enligt uppfin- ningen icke enbart kan ges en avsevärt längre livslängd utan alltjämt också ger ett fullvärdigt bestrykningsresultat. 820'5806-6 Ett sådant resultat uppnås ej om schaberns flexibilitet och planhet minskas.

Det har nu enligt uppfinningen visat sig möjligt att åstadkomma en beläggningsmetod av inledningsvis beskrivet slag för tunna bandformiga material, som-eliminerar ovan- nämnda nackdelar. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att möjliggöra en rationell massproduktion till låg kostnad av tunna bestrykningsschabrar med i förhållande till konventionel- la bestrykningsschabrar avsevärt förbättrad livslängd och med bibehållet fullgott bestrykningsresultat.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att på ett betryg- gande sätt förankra en nötningsbeständig beläggning på ett tunt bandformigt material, utan att härigenom påverka bärarmaterialets ursprungliga egenskaper, såsom planhet, flexibilitet etc.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att utföra beläggningen så, att förluster av det påsprutade belägg- ningsmaterialet reduceras till ett minimum medan en sam- tidig ökning av produktionskapaciteten uppnås.

Ovannämnda ändamål och även ytterligare i den följande beskrivningen närmare redovisade ändamål uppnås enligt uppfinningen vid det inledningsvis beskrivna sättet huvudsakligen därigenom azosaos-6 att den nötningsbeständiga ytbeläggningen stegvis upp- bygges genom att ett flertal delskikt av keramiskt ma- terial vardera med en tjocklek av mellan 0,002 - 0,040 mm appliceras på varandra, varjämte den värmemängd som tillföres bärarmaterialet vid påförandet av varje del- skikt avpassas så i förhållande till bärarmaterialets värmeupptagningsförmåga, att temperaturstegringen i bä- rarmaterialet ej leder till förändringar av bärarmateria- lets fysikaliska egenskaper och att den sålunda stegvis tillförda värmemängden till bärarmaterialet i huvudsak avledes ur bärarmaterialet innan ett nytt delskikt pàföres.

Enligt en lämplig utföringsform av uppfinningen bringas det bandformiga materialet i och för ytbeläggningens stegvisa uppbyggnad att passera åtminstone en belägg- ningsstation i en fram- och âtergående rörelse. Lämp- ligen matas härvid det bandformiga materialet reversi- belt från vardera sidan om beläggningsstationen anord- nade förrådsspolar.

Enligt en lämplig utföringsform av det enligt uppfin- ningen föreslagna sättet underkastas det för belägg- ning avsedda bandformiga materialet före applicerandet av ytbeläggningen en förberedande ytbehandling medelst stålborstning eller blästring med karborundumpulver eller dylikt med en kornstorlek understigande 0,2 mm.

Schabrar eller raklar framställda av på detta sätt belagda bandformiga material uppvisar, även med den applicerade nötningsbeständiga beläggningen, i huvudsak samma elastici- tet som det icke belagda bärarmaterialet, varigenom ett fullgott bestrykningsresultat garanteras. Genom den före- P 0012 QUALIU 'i _ > 8205806-6 slagna stegvisa uppbyggnaden av den mycket tunna ytbe- läggningen uppnås en god flexibilitet och ringa skör- het i själva beläggningen. Med metallsprutning menas här så kallad termisk sprutning innebärande, att smält beläggningsmaterial sprutas mot den för beläggning av- sedda ytan. Lämpligen användes i det föreliggande sam- manhanget plasma- eller flamsprutning. Vid exempelvis plasmasprutning, som i många fall är att föredraga, upphettas en gas så kraftigt av en ljusbåge att gasen når plasmatillstånd. I detta plasmatillstånd sprutas gasen i form av en stråle ur ett munstycke och det för beläggning avsedda materialet tillföres plasmastrâlen i pulverform medelst en bärgas, så att pulvret omedel- bart smältes och av strålen i smält tillstånd slungas mot den för beläggning avsedda ytan. För att då inte värmemässigt skada det för beläggning avsedda, synner- ligen tunna stålbladet uppbygges den i sig mycket tunna beläggningen lämpligen stegvis.

Om behov föreligger för att beläggningsbredden skall överstiga aggregatens sammanlagda beläggningszon kan enligt uppfinningen en sidoförflyttning av belägg- ningsaggregaten relativt det bandformiga materialet genomföras i samband med att det bandformiga materialets matningsriktning omkastas.

Uppfínningen avser också en anläggning för att medelst termisk sprutning framställa en nötningsbeständig yt- beläggning på ett relativt tunt metalliskt bandfor- migt bärarmaterial och denna anläggning kännetecknas huvudsakligen av en drivanordning anordnad att konti- nuerligt frammata det för beläggning avsedda bandfor- miga bärarmaterialet till en beläggningsstation inne- _.- _..._...__.-._:_T_ *_ 8205806-'6 fattande åtminstone ett metallsprutningsaggregat anord- nat att avge en förutbestämbar mängd smält beläggnings- material inom en reglerbar beläggningszon till det för- bi aggregatet matade bärarmaterialet.

Enligt en lämplig utföringsform kan härvid en förråds- spole anordnas på vardera sflàniom beläggnümßstatàmuaxförkbn- tinuerlig uppspelning av det besprutningsaggregatet passeran- de bandformiga bärarmaterialet genom med bandet sam- verkande reversibelt anordnade drivorgan för åstadkom- mande av en i huvudsak momentan omkastning av bandets rörelseriktning. Övriga särdrag hos uppfinningen framgår av de-i bifoga- de krav angivna kännuteckncn.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare med hänvisning till några på bifogade ritningar visade ut- föringsexempel, där fig. 1 visar en principskiss av en enligt uppfinningen utbildad anläggning för beläggning av ett band- formigt material, fig. 2 är en vy uppifrån av den i fig. l visade an- läggningen, fig. 3 visar en principskiss av en anläggning liknan- den i fig. 1, fig. 4 visar ett förstorat snitt enligt linjen A - A i fig. 3, 8205806-6 fig 5 visar en principskiss av en enligt uppfinningen föreslagen anläggning för samtidig beläggning av två band.

I fig 1 visas en lämplig anläggning för beläggning av ett bandformigt bärarmaterial. Om anläggningen användes för tillverkning av elastiska stålschabrar för pappersbestryk- ning användes lämpligen bandformiga bärarmaterial med en tjocklek av mellan 0,10 - 0,70 mm och med en hårdhet av åtminstone 22 Rockwell C. Bärarmaterialet utgöres härvid oftast av ett ythärdat kolstål av fjäderstålstyp med exem- pelvis följande sammansättning: C 1,02 % Si 0,20 % Mn 0,40 % Pmax 0,03 % Smax 0,025 a Det bandformiga bärarmaterialet betecknas med 1 och för- flyttas initialt från en förrådsspole 2 i pilens 3 rikt- ning via en ledvals 4 till en roterande lagrad vals 5 och därifrån via en ytterligare ledvals 6 till en uppspolnings- anordning 7. Det bandformiga bärarmaterialets 1 omslut- ningsvinkel över valsens 5 mantelyta har betecknats med X.

Valsen 5 kan om så önskas vara vattenkyld. Anläggningen innefattar vidare två drivrullar 8 resp 9 anordnade något ovanför ledvalsarna 4 resp 6 och nämnda drivrullar 8, 9 drives av lämpliga anordningar, exempelvis luftmotorer, vilka är inställbara med avseende på hastighet och rota- tionsriktning. Pâ inställbart avstånd ovanför valsen är ett metallsprutningsaggregat 10 anordnat och ett från detta aggregat avgivet strålknippe av smält metall be- tecknas med 11. Innan det bandformiga bärarmaterialet bringas i ....._ï____._.._fl , ._ .A _ .,-- (åšà/flíí 820-5806-6 att passera strålknippet 11 kan bandet bringas att sam- verka med en ytbehandlingsanordning 12, exempelvis i form av en roterande sliptrissa eller stålborste, som är anordnad att pressas mot bandet med lämpligt tryck. Nämn- da ytbehandlingsanordning visas i.sitt arbetsläge, d v s i sitt mot bandet verksamma läge - med streckpunkterade linjer 12'.

Det har också visat sig synnerligen lämpligt att för den förberedande ytbehandlingen i stället för en försiktig slipning och/eller borstning använda en speciell bläst- ring medelst karborundumpulver eller liknande, lämpli- gen med en kornstorlek av högst 0,2 mm, varvid blästringen lämpligen bör genomföras i en vinkel av högst 450 mot ban- dets yta.

I fig 2 visas anläggningen enligt fig 1 sedd uppifrån och för tydlighetens skull har beläggníngsaggregatet 10 här- vid utelämnats. Det med 13 betecknade cirkulära området i fig 2 motsvarar den cirkulära zon av beläggningsmate- rial, som bildas, när strålknippet 11 från metallsprut- ningsaggregatet 10 träffar bandytan. Härvid har metall- sprutningsaggregatet 10 inställts så, att zonen 13 är be- lägen vid bandets 1 kant 14. Vid bandets 1 kontinuerliga frammatning i pilens 3 riktning erhålles således önskad beläggningstjocklek i det streckade området 15 utefter bandets 1 ena kant.

Den i fig 1 och 2 visade anläggningen kan också köras i motsatt riktning, d v s i pilens 16 riktning. Det har näm- ligen visat sig lämpligt, att den aktuella beläggningen uppbygges av ett flertal beläggningsskikt av nedan närmare förklarad anledning och för att uppnå detta påföres således ett första beläggningsskikt på det bandformiga materialet ; "Pßwflciiaza 32" 8205806-6 w vid en första passage av materialet under metallsprutnings- aggregatet 10 i pilens 3 riktning, varpå anläggningens rö- relseriktning omkastas och ett ytterligare skikt påföres på det redan på bandet befintliga första beläggningsskiktet genom att bandet köres tillbaka till förrådsspolen 2 i pilens 16 riktning. På detta sätt köres det bandformiga materialet fram och tillbaka mellan förrådsspolarna 2 och 7 tills den önskade skikttjockleken har uppnåtts.

Den i fig 3 schematiskt visade anläggningen enligt upp- finningen innefattar ocksâ den roterbart lagrade valsen 5, förrådsspolarna 2 och 7, drivrullarna 8 och 9 samt metall- sprutningsaggregatet 10. För att undvika problem vid upp- rullningen av den efter hand belagda banan 1 föreslås här vissa tillsatsanordningar. Eftersom skiktbeläggningen en- dast utförvs utefter bandets 1 onn kant uppkommer problem vid upprullningen. För att utfylla mellanrummet mellan tvâ lindningsvarv på den icke belagda delen av bandet införes sålunda ett bandformigt mellanlägg 17 av t ex kartong mellan varje lindningsvarv av det på förrådsspolen uppspolade band- formiga bärarmaterialet 1. Detta bandmaterial 17 avrullas och pårullas därvid kontinuerligt från en förrådsrulle 18 via en ledvals 19 och införes då kontinuerligt mellan lindnings- varven på förrådsspolarna 2 resp 7.

Den i fig 1 - 3 visade motvalsen 5 kan 1 vissa fall ute- lämnas; viktigt är emellertid att bandet kontrollerat kan matas förbi beläggningsstationen. Beläggningsaggregaten kan också vara sidoförflyttbara för att uppnå speciella belägg- ningseffekter.

I fig 4 visas ett snitt genom på detta sätt med mellan- lägg upprullade lindningsvarv av det bandformiga materia- let 1. Det på bandets 1 ena kant pâförda beläggningsskik- tet betecknas härvid med 20.

P Å GQE Qïåfilfšïïjšai 8205806-6 11 Om mellanlägget 17 väljes något tjockare och betydligt bredare än det pålagda skiktet 20 kommer bandet 1 att bil- da en stabil rulle trots att den delen av bandet 1, som uppvisar beläggningen 20, är frisvävande. Lämpligen bör mellanlägget 17 vara beläget på något avstånd från be- läggningens 20 innerkant.

I fig 5 visas i detalj en del av en anläggning enligt en annan utföringsform av uppfinningen. Härvid matas två band- formiga bärarmaterial 1 resp 1' med sina respektive längs- kanter 21 resp 21' vända mot varandra fram genom en be- läggningsstation, som i princip kan vara uppbyggd på samma sätt som anläggningarna enligt fig 1 och 2. Den cirkulära beläggningszonen, som erhålles från beläggningsaggregatets 10 strålknippe 11 betecknas här med 22 och de på grund av bandens 1, 1' förflyttning belagda områdena betecknas med 23 resp 24. Som synes utnyttjas i detta fall i det närmas- te hela beläggningszonen 22 för bildning av respektive beläggning på bandens 1 resp 1' kanter 21 resp 21'. Här- igenom kan avsevärda besparingar av beläggningsmaterial uppnås. Likaså uppnås en avsevärd produktionsökning vid den i fig 5 visade tvåbandsbeläggningen.

Vid exempelvis enbandsbeläggning med plasmaaggregat väljes oftast ett munstycke, som ger en beläggningsbredd av cirka 5 mm. Detta innebär, att den cirkulära beläggningszonen bör ha en diameter av cirka 8 mm, om man önskar belägga ända ut mot bandkanten. Vid enbandsbeläggning utnyttjas således endast cirka 2/3 av den föreliggande beläggnings- zonen. Om man enligt fig 5 önskar belägga två band sam- tidigt utbytes lämpligen beläggningsaggregatets munstycke till ett som ger en cirkulär beläggningszon av totalt 10 - 12 mm och härigenom erhålles en beläggningsbredd på vardera bandbredden av cirka 5 mm, vilket innebär en vä- sentlig materialbesparing. Om man vid denna beläggning YIT 8205306-6 12 ~tillför samma värmemängder i båda fallen blir frammatnings- hastigheten för banden densamma, men eftersom man har två band blir produktionen fördubblad.

Såsom beläggningsmaterial användes lämpligen metaller, keramer, metalloxider och/eller metallkarbider.

Som tidigare nämnts kan det för beläggning avsedda band- formiga materialet deformeras genom den under uppbyggna- den av beläggningen via metallsprutningsprocessen till- förda värmemängden om inga särskilda åtgärder vidtages.

Detta beror på att de enligt uppfinningen använda tunna bandformiga bärarmaterialen på grund av sin låga värmeka- pacitet mycket snabbt upptager så mycket värme, att man överskrider den temperaturgräns, som kan tillåtas innan materialets egenskaper förändras.

De vid den enligt uppfinningen använda metallsprutningen påförda värmemängderna per tidsenhet är relativt konstan- ta för en viss given kapacitet och inställning av sprut- aggregatet. Den enligt uppfinningen föreslagna stegvisa uppbyggnaden av beläggningen sker genom att ett flertal ytterst tunna skikt i skikttjocklekar av mellan 0,002 - 0,04 mm anbringas på varandra till bildning av den totala beläggningen, vars totala skikttjocklek bör ligga mellan 0,05 - 0,35 mm. Praktiska försök har visat, att varje en- skilt pålagt skikt lämpligen icke bör överstiga 10 % av bärarmaterialets tjocklek.

Enligt uppfinningen framföres det bandformiga bärarmate- lrialet i beläggningsstationen med en hastighet, som är så anpassad till beläggningsaggregatets kapacitet, att den värmemängd, som tillföres bärarmaterialet från varje påfört beläggningsskikt, är så ringa i förhållande till bärarmaterialets värmekapacitet, att temperaturstegringen i bärarmaterialet ej leder till förändringar av bärarmate- 8205806-6 13 rialets fysikaliska egenskaper samt att den sålunda steg- visa tillförda värmemängden kontinuerligt kan avledas ur bärarmaterialet. Om så önskas kan en ytterligare kylnings- effekt åstadkommas genom att det bandformiga bärarmateria- let under sin passage över den roterande valsen bringas i mekanisk kontakt med en kyld valsmantelyta. Härvid kan kylning exempelvis ske genom tillförsel av kylmedium till valsens inre. Givetvis kan bärarmaterialet också underkas- tas en kylning genom tillförsel av kylmedium direkt mot bärarmaterialet, exempelvis med flytande kolsyra eller också genom en extra luftkylning, om den naturligt erhåll- na avkylningen av bärarmaterialet icke skulle vara till- räckligt.

Den i fig 1 visade anläggningen har enligt uppfinningen körts på följande sätt: Som bärarmaterial användes ett stålband av ett härdat kol- stål med en tjocklek av 0,305 mm och en bandbredd av 76 mm.

Stålbandet förelåg i rullar om 400 m vardera. Som belägg- ningsaggregat användes ett plasmaaggregat. I ett fall kördes endast ett bandformigt bärarmaterial genom anlägg- ningen. Förbehandlingen genomfördes med en roterande mjuk, eftergivlig sliptrissa bestående av radiellt utstående remsor av smärgelduk. Denna förbehandling genomfördes vid materialets första passage genom anläggningen. Plasmaagg- regatet uppvisade ett avstånd från munstycket till band- ytan av cirka 80 mm och den cirkulära beläggningszonen upp- visade en diameter av cirka 12 mm.Detta resulterade i en beläggning på det bandformiga bärarmaterialet i en bredd av 8 mm. Skikttjockleken i det första beläggningssteget uppskattades till 0,01 mm och bandhastigheten uppgick till 40 m/minut. Ingen som helst färgförändring av det belagda bandet eller en försämrad planliggning på grund av ter- misk påverkan kunde fastställas och uppenbarligen hade PÛQ Nl“"-ï;_ ~-~~~~-~» ass~--i-¿ pj;ps i 8205806-6 14 någon lokal överhettning av bandet icke förekommit. Den toala tiden för bandets första passage genom beläggnings- anordningen uppgick till cirka 10 minuter. Genom en om- kastning av drivrullarnas rotationsriktníng och en in- ställning av dessa så, att man medelst den drivande rullen - sett i bandets framföringsriktning - matade bandet och den roterade valsen med den bakre drivrullen bromsande kunde efter metallpulverbyte i sprutaggregatet ett andra belägg- ningsskikt appliceras. En i vissa fall förbättrad förändring av beläggningen i det förbehandlade ytskiktet kunde uppnås om ett bindeskikt applicerades som första skikt. Bandhas- tigheten uppgick till cirka 40 m/minut och de senare påför- da skiktens tjocklek uppgick till cirka 0,01 mm. Bandtempe- raturen var i det närmaste oförändrad i förhållande till 'bandmaterialets första passage genom beläggningsstationen.

Efter ytterligare femton passager av bandet genom belägg- ningsstationen uppmättes en total beläggningstjocklek av 0,150 mm.

Beläggningen på det så belagda bandet slipades sedan till en ytfinhet av ca 0,5 u Ra, varefter bandet kapades i lagom längder.

Den enligt uppfinningen föreslagna efterslipningen av be- läggningens yta till en ytfinhet av mindre än 3,0 u Ra upp- nås lämpligen genom användning av en diamantslipskiva, vars slipyta uppvisar i lämpligt bindemedel inbäddade partiklar med en kornstorlek ej överstigande 0,1 mm och lämpligen inom intervallet 0,01 - 0,05.

Som ovan nämnts kan det enligt uppfinningen använda nöt- ningsbeständiga materialet i beläggningen lämpligen utgöras av keramer, metalloxider eller metallkarbider. När det gäller bestrykningsschabrar kan dock det för varje ända- mål lämpligaste beläggningsmaterialet behöva väljas bl a i a .Lilífèna -n-cz-vn-fl--a V 8205806 -6 15 med hänsyn till den eftersträvade bestrykningskvaliteten. Även om nämligen vissa beläggningsmaterial, såsom exempel- vis kromoxid, ger en god nötningsbeständighet har kunnat konstateras, att en sådan beläggning efter viss tids kör- ning kan ge en mindre kvalitetsförsämring hos bestrykningen.

Beläggningar huvudsakligen bestående av aluminiumoxid har överraskande visat sig vara synnerligen lämpliga för framställning av schabrar, som ger för vissa ändamål nöd- vändiga, högkvalitativa bestrykningar. Särskilt goda be- strykningsresultat har kunnat uppnås med beläggningar upp- visande alnminiumoxid (Al2O3) med en mindre halt av en annan metalloxid, exempelvis titanoxid (Ti02).

Nedanstående försök med enligt uppfinningen framställda schabrar bestyrker den enligt uppfinningen uppnådda efter- strävade förbättringen av konventionella schabrar.

Försök 1 En enligt uppfinningen framställd schaber med en nötnings- beständig ytbeläggning av aluminiumoxid och titanoxid an- vändes vid bestrykning av ett träfritt tryckpapper. Ban- hastigheten uppgick till 500 m/minut och det använda be- strykningsmedlet utgjordes av en vattendispersion av 20 a kaolin och 80 % kalciumkarbonat.

Schabern kunde med bibehållet gott bestrykningsresultat användas i 30 timmar.

Ett under motsvarande driftsförhållande använt konventio- nellt bestrykningsblad utan den enligt uppfinningen före- slagna beläggningen måste bytas ut efter 4 timmars körning. 8205806-6 16 Försök 2 För bestrykning av ett träfritt papper med ett bestryk- ningsmedel baserat på en vattendispersion av pigment an- vändes en enligt uppfinningen framställd schaber med en nötningsbeständig beläggning av aluminiumoxid. Banhastig- heten uppgick till 400 m/minut. Schabern gav ett fullgott bestrykningsresultat under en tid av 60 timmar.

Ett kontrollförsök med en konventionell schaber utan nöt- ningsbeständig beläggning visade, att denna konventionella schaber måste bytas ut efter en körtid av 8 timmar.

Uppfinningen är dock icke begränsad till de ovan angivna utföringsexemplen utan kan varieras på många sätt inom ramen för efterföljande krav.

Försök 3 Vid framställning av kräppad tissue på en s.k. yankee- maskin användes en enligt uppfinningen framställd schaber med en nötningsbeständig beläggning av alumi- niumoxid. Schabern av fjäderstål var 1,2 mm tjock hade en 10 mm bred beläggning med en beläggningstjocklek av 0,200 mm. Banbredden var 3 m och banhastigheten uppgick till 900 m/min. Schabern som insattes i pappersmaskinens schaberhål- lare gav ett fullgott kräppningsresultat under en tid av 10 timmar.

Claims (14)

8205806-6 17 P a t e n t k r a v

1. Sätt för att medelst termisk sprutning applicera en nötningsbeständig ytbeläggning på ett tunt, bandformigt, metalliskt bärarmaterial, företrädesvis avsett för fram- ställning av schabrar, raklar och liknande, k ä n n e - t e c k n a t av att den nötningsbeständiga ytbeläggningen stegvis uppbygges genom att ett flertal delskikt av kera- miskt material vardera med en tjocklek av mellan 0,002 - 0,040 mm appliceras på varandra, varjämte den värmemängd som tillföres bärarmaterialet vid påförandet av varje del- skikt avpassas så i förhållande till bärarmaterialets värme- upptagningsförmåga, att temperaturstegringen i bärarmate- rialet ej leder till förändringar av bärarmaterialets fysi- kaliska egenskaper och att den sâlunda stegvis tillförda värmemängden till bärarmaterialet i huvudsak avledes ur bärarmaterialet innan ett nytt delskikt påföres.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det bandformiga materialet i och för ytbeläggningens steg- visa uppbyggnad bringas att passera åtminstone en belägg- ningsstation i en fram- och återgâende rörelse.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det bandformiga materialet reversibelt matas från på var- dera sidan om beläggningsstationen anordnade förrâdsspolar.

4. Sätt enligt krav 1 - 3, k ä n n e t e c k n a t av att det för beläggning avsedda bandformiga materialet före applicerandet av ytbeläggningen underkastas en förberedande ytbehandling medelst stålborstning eller blästring med karborundumpulver eller dylikt med en kornstorlek under- stigande 0,2 mm.

5. Sätt enligt krav 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att bärarmaterialet under och/eller mellan de på varandra följande delskiktpåläggningarna kyles, exempelvis genom ïw-Poofz ovan-f 8205806-6 18 att bringas i direkt kontakt med ett kylmedium.

6. Sätt enligt krav 1 - 5, k ä n n e t e c k n a t av att bärarmaterialet bringas att passera beläggningsstationen i god termisk och mekanisk kontakt med en bärarmaterialets motsatta sida stödjande vals.

7. Sätt enligt krav 1 - 6, k ä n n e t e c k n a t av att ytbeläggningens olika delskikt anbringas medelst plasma- sprutning.

8. Sätt enligt ett eller flera av kraven 1 - 7, k ä n n e- t e c k n a t av att åtminstone två bandformiga bärarmate- rial bringas att samtidigt passera beläggningsstationen med sina respektive längskanter vända mot varandra.

9. Sätt enligt krav 1 - 8, k ä n n e t e c k n a t av att ytbeläggningen uppbygges av delskikt innehållande en blandning av aluminiumoxid (Al2O3) med en mindre halt av en annan metalloxid, exempelvis titanoxid (TiO2), företrä- desvis i proportionerna 97% respektive 3%.

10. Sätt enligt ett eller flera av kraven 1 - 9, k ä n n e- t e c k n a t av att man vid upprullningen av det efter hand belagda bandmaterialet kontinuerligt anbringar ett mellanlägg mellan lindningsvarven på mot varandra anliggan- de banddelars icke belagda ytor för uppnående av en jämn upp- och avrullning.

11. Sätt enligt krav 1 - 10, k ä n n e t e c k n a t av att ytbeläggningens arbetsyta genom slipning bibringas en ytfinhet av mindre än 3,0 p.Ra.

12. Anläggning för att medelst termisk sprutning framställa en nötningsbeständig ytbeläggning på ett relativt tunt 8205806-6 19 metalliskt bandformigt bärarmaterial för genomförande av sättet enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av en drivanordning (2, 5, 7, 8, 9) anordnad att kontinuerligt frammata det för beläggning avsedda bandformiga bärarma- terialet (1) till en beläggningsstation innefattande åt- minstone ett metallsprutningsaggregat (10) anordnat att avge en förutbestämbar mängd smält beläggningsmedel inom en reglerbar beläggningszon (13, 22) till det förbi aggre- gatet matade bärarmaterialet (1).

13. Anläggning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av en på vardera sidan om beläggningsstationen anordnad förrådsspole (2, 7) för kontinuerlig uppspelning av det besprutningsaggregatet (10) passerande bandformiga bärar- materialet (1) genom med bandet (1) samverkande reversibelt anordnade drivorgan för åstadkommande av en i huvudsak momentan omkastning av bandets rörelseriktning.

14. Anläggning enligt kraven 12 och 13, k ä n n e t e c k- n a d av anordningar (18) för kontinuerlig tillförsel av ett remsformigt mellanlägg (17) mellan lindningsvarven på respektive förrådsrullar (2, 7).