SE437624B - Kernelement av metall for anvendning tillsammans med ett flertal likadana element for tillverkning av en kernkonstruktion av metall och av bikakstyp samt sett att tillverka dylikt element - Google Patents

Description

7908038-8 kapning av band eller remsor av metall fràn relativt breda materialark- Vid kapningen eller skärningen uppkommit smà sprickor i de motsatta kanterna av det resulterande bandet eller remsan och medför även hàrdgöring av kanterna, vari- genom det blir nödvändigt med en glödningsprocess efter kap- ningen. även om remsan glödgas, kvarstår mikrosprickor i de motsatta kanterna av de rostfria stàlmaterial, som utnyttjas vid tillverkningen. Da remsorna utsättes för den extrema deformation, som uppkommer vid sammanföringen av han- och honnoderna hos kârnkonstruktionerna enligt de förut nämnda patenten, vidgas mikrospríckorna kraftigt och resulterar i avsevärd reducering av hallfasthetsegenskaperna hos kärn- konstruktionen och eventuellt ett brott i densamma vid deformation medelst formningsverktyg ochfeller efterföljande hantering.

Till grund för föreliggande uppfinning ligger uppgiften att undanröja eller åtminstone reducera olägenheterna hos kända konstruktioner och sätt att tillverka desamma.

Denna uppgift löses enligt uppfinningen genom att det inled- ningsvis angivna kârnelementets övre och nedre flänsar har dubbleringar, som är belägna under den övre flänsen och ovanpà den undre flânsen, och hannoderna har en form, som är komplementär till formen pà honnoderna för att hanne erna pà en remsa skall oassa i honnoderna pa en närliggande likadan remsa för bildande av hikakskärnkonstruktionen av metall.

Dubbleringarna består av övervikta kantpartier av flânsarna.

De üvervikta kantpartierna av flänsarna har kanter, som är belägna ovanpå närliggande partier av livet. Flänsarna och dubbleringarna är deformerade vid hannoderna, så att hanno- derna har en höjd mätt mellan utsidan pà de övre och nedre flänsarna, vilken är mindre än det motsvarande utrymmet mel- lan de angränsade ytorna pà dubbleringarna av honnoderna för att underlätta infüringen av hannoderna i motsvarande honno- der hos en närliggande kärnremsa för bildande av bikakshärn- konstruktionen. Flänsarna och dubbleringarna pa kärnremsan har urtagningar vid alternativa noder för att underlätta yv-g-nwv-wïn-ïaí-ï-»w-a-q ÉÛOR QUALITY § 7908039-8 korrugeringen av kârnremsan. Dubbleringarna och flänsarna består av flera metallskikt, vilka är förankrade i verksamt samband med varandra. F-'lånsarna och dubbleringarna är für- sedda med en kontinuerlig serie av kanturtagningar vid noderna för att underlätta korrugeringen av remsan. Det inledningsvis angivna sättet enligt uppfinningen har sàdana kännetecken som att motsatta kanter pà remsan vikes för bil- dande av dubbla materialskikt vid de motsatta kanterna och att de motsatta kanterna vikes i områdena av den första vik- ningen för bildande av de övre och nedre flänsarna med dubb- leringar belägna under den övre och ovanpå den nedre flän- sen, varvid hannoderna ges en form, som är komplementâr till formen pà honnoderna för att hannoderna pà en remsa skall passa i honnoderna pà en närliggande likadan remsa för bil- dande av kärnkonstruktionen av metall och av bikakstyp.

Flänsarna och duhbleringarna förses med urtag för att under- lätta efterföljande bockning av remsan till korrugerad form.

Den första vikningen föregas av bildandet av en kontinuerlig serie häl innanför och parallell med motsatta kanter hos remsan, vilka hål bildar urtagen i dubbleringar efter den första vikningen. Flänsarna och dubbleringarna förses med en kontinuerlig serie urtag mellan den första och andra vik- ningen, vilka urtag är så placerade, att de är belägna vid alternativa noder efter bockningen av remsan till den korru- gerade formen. Kanterna pa dubbleringarna anligger mot när- liggande partier av livet.

Dà de övervikta kanterna utsättes för efterföljande omform- ning till kontinuerliga eller diskontinuerliga flänsar pá motsatta sidor om det mellanliggande livet för bildande av ett kärnband, uppträder icke längre nâgra fel vid kanterna av flänsarna utan innanför flänsarnas kanter intill eller ovanför liven pá de resulterande kärnâmnena. Da de üvervikta flänsarna utsättes för relativt stor deformation efter bil- dandet av han- och honnoder enligt den kända tekniken, år de _kanter pà flänsarna som utsättas för sàdan deformation jämna och kännetecknas av fullständig frånvaro av fissurer eller sprickor, vilka skulle leda till efterföljande brott i kärn- '7908038-8 banden eller den kärna, som tillverkas av dem. En stor för- del med användningen av kärnband enligt ¥ñreliggande uppfin- ning ¥ör tillverkning av kärnelement med olika former ligger i elimineringen av glödgningssteget, eítersom den hárdgjorda kanten pá remsan eller bandet, är belägen innanför den resulterande kärnbandskanten och kommer därför inte att inverka negativt pa kârnbandets ¥ysikaliska egenskaper. För att säkerställa maximala egenskaper hos element enligt de törut nämnda patenten har de band, som skall omformas till kärnband, placerats i en betningsldsning efter kapningen för bildande av en radie pà de motsatta kanterna och för elimi- nering av pàkänningskoncentrationerna i den skarpa fyrkanti- ga kanten, som drages för bildande av en honnod¥läns, i så hög grad som möjligt.

Eetningssteget har eliminerats genom íöreliggande upptinning genom det faktum, att skärkanten pà det band, som utnyttjas ¥ör att bilda det resulterande kårnbandet, inte längre är belägen i ett omrâde av extrem förlängning och den vikta kant, som förlängas, har en naturlig radie, som astadkommes av vecket. Elimíneringen av egenskaperna av den hàrdgjorda kanten pà det band, som utnyttjas för bildande av šcärnrem- san, är speciellt viktig i samband med titan, eftersom det komplicerade glädgningssteget i en vakuumugn elimineras.

I tidigare kända konstruktioner med urtagningar eller skaror vid nodomradena pà ¥lânsarna kommer den resulterande elimi- neringen av ¥länsutsträckningen att i hög grad reducera egenskaperna hos den resulterande skivan vid flatvispákän- ning sa mycket som 15-2 Z. Genom ¥öre1iggande uppfinning kommer emellertid reduceringen av egenskaperna hos den resulterade skivan vid flatvispàkänning icke att uppträda p g a det faktum, att dubbleringarna av de motsatta kanterna pà kårnbandet ökar egenskaperna hos den resulterande skivan i en sadan utsträckning, att den mer än väl uppväger effek- ten av skarorna vid nodomràdena. 5 7908038-8 Da kanterna vikes, reduceras de cirkulära öppningarna för bildande av halvcirkulära skaror eller urtagningar i dubbel- kanterna, vilka urtagningar tjänar, såsom kommer att beskri- vas närmare i detalj 1 det följande, till underlättnad av formningen av kärnbanden till den önskade korrugerade (or- men. En av fördelarna med bildandet av urtagningar pà det ovan beskrivna sättet är, att de cirkulära urtagningarna kan tillverkas med hjälp av ett kraftigt stansliknande verktyg, som har lang livslängd och som är noggrannare än de verktyg, som vanligtvis användes vid klippning av urtagningarna i kanterna pà dubbelpartiet av kärnbandsämnet efter vikningen.

Det är naturligtvis uppenbart ëör fackmännen pà omrâdet att olika typer av material från det enklaste, t ex papper, till de mest sofistikerade, exotiska material, t ex titan, kan utnyttjas vid tillämpningen av tekniken enligt föreliggande upp4inning både i fraga om produken och sättet samt i sam- band med andra metallegeringar.

Föreliggande uppfinning kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar. Fig 1 visar en isometrisk vy av en remsa med urtagningar. Fig 2 visar remsan i Fig 1 efter den första vikningen. Fig 3 visar en vy av remsan e-Fter den andra vikningen. Fig 4 visar en isometrisk vy av en del av den ¥ärdiga kärnremsan efter kor- rugering. Fig 5 visar en isometrisk vy av en del av ett alternativ. Fig 6 visar en likadan vy som fig 2 av remsan eller bandet i fig 5. Fig 7 visar en likadan vy som fig 3 av en remsa. Fig B visar en isometrisk delvy, vilken är likadan som Fig 4 men av remsan i Fig 5. Fig 9 visar en vy av ett utgàngsämne. Fig 10 visar en delvy i stor skala längs linjen 10 i ¥ig 3. Fig 11 visar en vy av en alternativ metodik att bilda en skära. Fig 12 visar en isometrisk vy av ett alter- nativt kärnband. Fig 13 visar en isometrisk vy av hoppass- ningen av kärnband enligt fig 12. Fig 14 visar en vy längs linjen 14-14 i iig 13.

I íig 1-4 visas ett band- eller remsämne 10 med ett ¥lertal -iimszïljzlllšlllll 7908038-8 6 cirkulära urtagningar eller häl 12 i närheten av kanterna, varvid de cirkulära hälen är belägna i en rak linje och innanför kanterna 14 pà ämnet för att underlätta utförandet av ytterligare steg i metodiken.

Storleken och Formen pá hålen 12 år naturligtvis variabel, e¥tersom det är uppenbart att hal, vilka är bagëormiga och t ex eliptiska, kan vara anordnade i stället för hälen 12.

Vidare kan avståndet mellan den yttre kanten pà hälen 12 och kanterna 14 pà bandämnet 10 varieras med avseende pà önskat avstånd mellan de yttre kanterna pà hälen 12 och kanterna 14 pa ämnet.

E¥tersom kanterna pà hälen 12 är kontinuerliga, kan hälen utformas med hjälp av en eller' «Fl era konventionella stansar, som p g a det ¥aktum att de genomtrånger längs hela sin om- krets är extremt varaktiga och kan hàllas i optimalt till- stànd med ett minimum av underhåll.

Naturligtvis kan skaror utformas i de motsatta kanterna av de dubbla flânsarna hos kärnbandsämnet genom klippning eller annan teknik om så önskas. Ändamålet med skàrorna är emel- lertid identisk, dvs att underlätta formningen av kärnbandet till dess korrugerade ¥orm.

Materialet kärnbandsämnet 10 kan vara rostfritt stal med en tjocklek pa 0,05-0,127 mm. Det kan även vara olika titanle- geringar för användning i luftfartyg eller rymdfartyg med mycket stora krav pa egenskaperna.

I kommersiella tillämpningar kan olika typer av ren krom- eller kolstalsplàt användas i stället ¥ör mera speciella rostfria stal- och titanlegeringar. P g a tillämpningen av olika steg vid tillverkningen av kärnbandet eller remsan kan ämnesmaterialet köpas kapat till en önskad bredd. Den vanli- ga tolerans, som tillâmpas, är ungefär +- 0,0254 mm pà bred- den. Den mycket kostnadskrävande precisionskapningen av ... -..ml ._ 7 7908038-8 ämnet, som erfordrades vid tillverkningen av band enligt de förut nämnda patenten, har således eliminerats.

Efter upptagningen av hälen 12 genom stansningen av dem i en kontinuerlig rak linje med mellanrum mellan sig och de kon- tinuerliga kanterna pa remsan bockas eller vikes den en 4örsta gäng för bildande av de vikta kanterna 16 och därmed dubbla partier, vilka dessutom reducerar dimensionerna pá hälen 12 till halvcirkulära skaror 18 i de motsatta kanterna av remsan 10. Under utförandet av det första bockningseller vikningssteget kan en liten vulst 20 bildas vid kanten av vecket, vilket resulterar i ett kontinuerligt hal 22, som omges av vulsten 20.

Bildandet av vulsten 20 eliminerar risken för att kanterna pà de övervikta partierna skall utsättas för brott, då såda- na material utnyttjas, vilka har utsatts ¥ör omfattande härdning eller är mycket sköra. Da mera duktila material utnyttjas, kan vulsten 20 uteslutas och kan ett helt slutet veck utföras i det första viknings- eller bockningssteget.

Remsan 10 utsättes därefter för ett andra steg, som visas närmare i fig 3, vid vilket de vikta kanterna eller dubbla partierna utsättes ¥ör en andra bockning eller vikning, varigenom de vikta kanterna kommer att inta plan i huvudsak vinkelräta mot det vertikalt belägna mellanliggande partiet av livet 26.

De inre kanterna pà de dubbla partierna sträcker sig in pa livet 26, såsom visas vid 23 i fig 3. De kan vara fästa pá livet medelst en serie svetsar 90 (tig 2).

De vikta kanterna 16, som bildar de dubbla partierna, kan vara sa dimensionerade, att den inre kanten pà det dubbla partiet är belägen vid övergången mellan ¥länsen och livväg- gen och sträcker sig inte alls in på livväggen. I denna konstruktion kan de dubbla partierna svetsas ihop med varandra i stället ¥ör med livväggen, om det är önskvärt att hopsvetsa de dubbla partierna med varandra.

PÛOR QUALITY .._._._._...__....., _ . h. ...___ -.._ _ -_ _-..__-.-___..__....~_._ __._..._- ......_._.._.. _... W . 7908038-8 e Därefter kan ämnet w i fig zinearbetas i ett efterföljande steg till kärnbandet 30 i fig 4 för att detsamma skall fâ en sinusform eller korrugerad form, varvid de halvcirkulâra skárorna 18 vid hannoderna 32 pà kärnbandet kommer att tillslutas i det närmaste helt {örutom en relativt liten dopning 34. Delar av hannoderna 32 är de{drmerade §ör att de skall passa i de motsvarande honnoderna 36. Skárorna 18 underlättar deformationen, eftersom det inte längre #inns nagot äverskuttsmaterial, som förvränger ytan pà de deforma- rade partierna.

Skarorna 18 vid honnoderna 36 har naturligtvis utvídgats För att medge de odeformerade och oförminskade delarna av hanno- derna 32, så att dessa kan vara belägna mittfär. Trots Före- komsten av skarorna 18, finns det en avsevärd kontinuerlig flàns, vilken bildas av de dubblerade kanterna 16.

En alternativ form av kärnelementet visas vid 40 i fig 5, vilket uppvisar ett flertal i huvudsak kvadratiska eller rektangulära hal 42, vilka är ut¥ormade i remsan 40 pa samma sätt ech ordning som de cirkulära hälen 12 i ämnet 10. Rem- san 40-utsättas ¥ör det intiella vikningssteget, vilket resulterar i de motsvarande veckan eller dubbelpartierna 42 och en reducering av dimensionerna pà de rektangulära eller kvadratiska hälen 42 För bildande av V-formade skåror Å6 i kanterna pà remsan 40. Vulsten 48 uppvisar ett litet hål 50 ¥ör elíminering av brott i svàrhearbetat hart material. Den andra viknings~ eller bockningsoperatíonen resulterar i pla- cering av de vikta kanterna i plan i huvudsak vinkelrätt mot planet för den centrala delen 52 av remsan 40. Skàrorna 46 kommer därvid i ett horisontellt läge.

Det slutliga steget innebär korrugering av remsan för bil- dande av det slutgiltiga kärnelementet i fig B, varvid ska- rorna 4å slutes helt i bottnarna 64 pá det knrrugerade ban- det óü och öppnas skàrorna 46 vid topparna 62 av korruge- ringarna för bildande av hanar 6% och honor 62. 9 79oaosa-s Band eller remsor kan tillverkas av ett stort ark BO av (fig 9), i vilket ett flertal rader 82 av hal kan utformas genom -Flerstansoperationer eller liknande. De stora materialarken rullas och däreíflter klippes för bildande av rennsorna eller banden Fig 1 och 5.

För -Fackmännen pà omradet är det uppenbart att kärnbandet kan resultera i ett dubbelvikt kärnband av den typ av kärn- band SO och 60, som visas i fig 4 resp 8, eller kan kärnban- det ha den allmänna iorm, som visas i de förut nämnda paten- ten. Vidare år det uppenbart för fackmännen pà omrâdet att utformningen av skàrorna genom att hàl stansas utmed med kanterna hos bandet eller i kontinuerliga rader i större ämnen kan elimineras genom klippningsteknik. Dubbelvikningen resulterar i anordnandet av trippelmaterialskikt vid gränsy- tan mellan dubbelvecken hos kärnbanden, t ex 30 och 60 i fig 4 resp 8, varvid en skiva får större hàllfasthet och skjuv- motstandskraxit.

Trots anordnandet av vulsten 20 under det första bocknings- 'steget kan ett brott medföra separation av vecket fràn res- ten av ämnet och detta kan undvikas medelst punktsvetsar 90 (fig 2), vilka kommer att säkerställa fysikalisk ¥örankring av de vikta kanterna pá resten av bandet, tills det resulte- rande kärnbandet är säkert fäst genom svetsning eller pá annat sätt i operativt samband med ett tillhörande sidoark.

Det är önskvärt att punktsvetsarna 90 är belägna i de delar av vecken, som är belägna pà livet 26 hos det resulterande kärnbandet (Fig 3), da vecken stracker sig in pá livväggen.

I stället för att tillverka kärnband med pa ¥örhand formade hål eller urtag, såsom har beskrivits ovan, är det möjligt att tillverka dem med kontinuerliga tlänsar såsom hos kända kärnband. Flänsarna är deformerade för bildande av samver- kande han- och honnoder och för bildande av en korrugerad -Form genom användningen av lämpliga stansar eller andra ver ktyg .

POOR QUALITY ,- _ ._,~¿< - _'b: : gšä, väg- fimfia au, _wlh, 7908038-8 10 Det är även tänkbart att anordna skaror i en pà ¥örhand tillverkad kontinuerlig kârnbandsfläns_genom klippning medelst stansar, som klipper skàrorna i de tidigare bildade- vikta kanterna pá kärnbandet.

Far att avsevärt Förbättra de fysikaliska egenskaperna hos skivor medelst kârnband med dubbla partier kommer de dubbla partierna att ge manga andra ¥ördelar, som eliminerar många moment vid tillverkningen av tidigare kända band enligt de Förut nämnda patenten. Under klippningen av kärnband enligt de ¥ärut nämnda patenten bildas smà sprickor längs bandkan- ten, vilka har benägenhet att vidgas till större sprickor under bildandet av honnoden p g a den extrema ¥ör1ängning av materialet, som uppträder vid Framtagningen av honnoderna, v:leen kan uppgå till i storleksordningen 69 Z eller mera.

Klippningen medför även en hardbearbetning av klippkanten, vilket ökar sprickbildningsbenägenheten i kanten under de§ormatíon. Efter klíppningen av kända kärnband maste de där¥ör strängglödgas eller kistglödgas. Såsom nämnts tidiga- re kan titankärnband vakuumglödgas tär elimínering av en del av mikrosprickorna.

Genom att enligt upp¥inningen eliminera av glödgningsstegen kommer vikningen till dubbelkantskonstruktionen hos kärnban- det att i hög grad reducera tillverkningskostnaderna åär kärnbandet. Detta beror pà det ¥aktum, att mikrosprickorna i klippkanten är belägna ovanför livet eller det kontinuerliga omradet av det resulterande kärnbandet vid de ställen, där förlängningen är ¥rànsebar, och mikrosprickorna får icke någon inverkan pà de fysikaliska egenskaperna hos kärnbandet och den skiva, som tillverkas medelst bandet eller remsan.

Ett annat önskvärt resultat med utnyttjandet av de vikta eller dubblerade kanterna ligger i det Faktum, att de runda~ de kanter, som maste åstadkommas genom betning och/eller rivning pà klippkanterna hos de tidigare kända kârnbanden kan elimineras, eftersom anordnandet av dubbelpartier pà kanterna av kärnbandet ger automatiskt en rundad kant och de Qfâa, __ . ., 7908038-8 11 skarpa kanterna pà klippomràdena av kärnbandet är belägna i ett omrâde utan nagon deformation, då kärnbandet bibringas en korrugerad form.

Ehuru det är sant att dubbelkanten hàrdbearbetas och det finns resttöjningsspänningar pá utsidorna och restkompres- sionsspänningar pa insidorna, kommer dessa spänningar icke att läggas till de massiva töjningsspänningar, som uppkommer p g a förlängningen, da kärnbanden ges den korrugerade for- men. Detta beror pà det faktum, att spänningarna, då de upp- kommer, uppträder i 90 graders vinkel mot varandra.

En av de mest önskade fysiska egenskaperna hos kårnbandet med dubbelkant enligt föreliggande uppfinning är, att flat- vistöjningsstyrkan hos dubbelflänsen är mycket större än hos tidigare kända konstruktioner med enkel fläns.

Fel i förbindningen mellan flänsen och sidoarket kan uppträ- da vid kanten av svetsen och beror pà skjuvning av kärnban~ det fran svetsen. Då en enskiktsfläns år anordnad pà kärn- bandet, såsom i tidigare kända konstruktioner enligt de förut nämnda patenten, är motståndet mot skjuvningspakân- ningen mycket mindre än då kärnbandet har dubbelflänsen enligt föreliggande uppfinning p g a det faktum, att svetsen sträcker sig genom tvâ flänsmaterialskikt, varigenom svets- fogens styrka ökas avsevärt.

Hàllfastheten hos skivan med kärnband uppvisande dubbelflån- sar mot flatvistöjningsutmattning och kärnskjuvningsutmatt- ning förbättras avsevärt p g a dubbelflänsens förstårknings- effekt.

Prov har visat, att en konventionell enskiktsfläns av Inco 25 folie med tjockleken 0,08 mm erfordrar en kraft per punktsvets för dragning av flânsen vertikalt frán sidoarket pà ungefär 4-5,5 kp. Med den dubblerade kärnflänsen och i övrigt samma dimensioner blir kraften 6,8-9 kp.

Pøofi QUALITY 7908038-8 12 Alternativa former av kärnband visas i fig 12-14, varvid kärnbandet 102 i fig 12 är tillverkat genom en successiv formningsoperation. I Eärnbandet 1Ü2 upptages skaror 106 i doebelkanterna 108 genom klippning, varvid skàrorna 106 är utskorna medelst stansar i dubbelkanterna 108 efter anord- nandet av dessa dubbla kanter. Skàrorna 106 är belägna pá större avstånd %ran varandra än den kontinuerliga serie av skaror, som finns i de tidigare beskrivna uttöringsformerna, var%ër skàrorna 106 kommer att uppträda i enbart varannan od hos det resulterande kärnbandet IÜ4, såsom kommer att IJ beskrivas närmare i detalj nedan.

Härnbandet 104 har korrugerad form och ett liv 110 med dubb- la Flänsar 112 vid motsatta kanter. Kärnbandet är försett med hannoder 114 och honnoder 116. Hennoderna 114 har skåror 106, vilka reduceras till en liten öppning 118 under defor- mationen av hannoderna 114 ¥ör att de skall passa med honno- derna 116, såsom visas närmare i fig 13. Å andra sidan är hunnoderna 116 icke fürsedda med skaror men får anta den form som visas i ¥ig 12-14 under korrugeringsformen. ånordnandet av skaror 106 vid hannoderna 114 eliminerar bil- dandet av asar och oregelbundenheter, som skulle uppträda om skarorna IÜ6 icke upptog materialdeformationen vid hannoder- na. Dar¥är erhalles en bättre passning mellan han- och hon- noderna 114 och 116.

Det sätt, pà vilket hannoderna 114 passar ihop med honnoder- na 116, visas i Pig 13 och 14. Den lokaliserade deformatio- nen av hannoderna 114 och elimineringen av àsarna vid stäl- let för den lokaliserade de¥ormationen genom anordnandet av skàrorna 106 underlättar sammanfüringen av intill varandra belägna kårnband 104. Såsom visas í fíg 14, har skarven mel- lan han- och honnoderna 114 och 116 fyra materialskikt, vil- ka bildas av de dubblerade flänsarna 112, varvid ett femte materialskikt bildas av sidoarken (icke visade) pà varsin sida om den skiva, i vilken kärnan skall användas.

Claims (12)

.Q -v-à-...e 15 7908038-8 Sasom nämnts tidigare, är innerkanterna pà de dubbla par- tierna belägna pà livet 26, såsom visas vid 23 i fig 3. Ehu- ru de inre kanterna pa de dubbla partierna visas ovanpå livet i ett relativt litet område, är det uppenbart, att en större materiallängd pa dubbelpartiet kommer att medföra ett större överlappningsparti av varje dubbelparti pà livet, om så önskas. PATENTKRAV

1. Kärnelement av metall för användning tillsammans med ett ¥lertal likadana element ¥ör tillverkning av en kårnkonst- ruktion av metall och av bikakstyp, vilket element består av en làngsträckt korrugerad remsa (30,60) med ett liv (26,5E,1lO) med vinkelräta i en enhet därmed anordnade övre och nedre flänsar (112), varvid korrugeringarna i remsan bildar alternativa hannoder (32,64,114) och honnoder (36,4ó,l1ó), R ä n n e t e C k n a t därav, att de övre och nedre ¥länsarna har dubbleringar (1ó,44) som är belägna under den övre ¥länsen och ovanpå den undre flänsen och att hannoderna (32,64,114) har en ¥orm, som är komplementär till formen pà honnoderna (36,4ó,l16) För att hannoderna (32,64,114) pà en remsa skall passa i honnoderna (3b,46,116) pà en närliggande likadan remsa (30,6Ü) för bildande av bikakskärnkonstruktionen av metall.

2. Element enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att dubbleringarna (1á,44) består av övervikta kant- partier av ¥länsarna.

3. Element enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att de övervikta kantpartierna (16,44) av flänsarna har kanter (23), som är belägna ovanpa närliggande partier av livet (26,52,llO).

4. Element enligt nagot av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att flänsarna (112) och PÛÛR Qfïlåmfrï .- d ..--.l....~.-_..._.....__..... .__ 7908038-8 14 dubbleringarna (ló,44) är deformerade vid hannoderna (32,52,1i4}, sa att hannoderna (32,52,l14$ har en höjd mätt mellan utsidan pá de övre och nedre ¥länsarna, vilken är mindre än det motsvarande utrymmet mellan de angränsande ytorna pa dubbleringarna (16,44) av honnoderna (36,4ó,116) ¥ör att underlätta inêöringen av hannoderna {32,52,1l4) i motsvarande honnoder (3å,4ö,1ló} hos en närliggande kärnrem~ sa för bildande av bikakskârnkonstruktionen.

5. Element enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a t darav, att ¥län5arna (112) och dubbleríngarna (16,44) pá kärnremsan (30,bO) har urtagningar (1B,46) vid alternativa noder êör att underlätta korrugeringen av kärnremsan.

6. Element enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e - t e c E n a t därav, att dubbleringarna (1b,44) ocn ¥1änsar~ na í1i2) består av flera metallskikt, vilka är förankrade i verksamt samband med varandra.

7. Element enligt nagot av patentkraven 1-3, k ä n n e - t e c k n a t därav, att flänsarna (16,44) och dubblering- arna (112) är försedda med en kontinuerlig serie av kantur- tagningar (l8,46) vid noderna (32,36,4ó,ó4,114,l16} för att underlätta korrugeringen av remsan.

8. B. Sätt att tillverka ett kärnelement av metall enligt patentkravet 1 För användning tillsammans med ett flertal likadana element för tillverkning av en kärnkonstruktion av metall och av bikakstyp, vid vilket en lángsträckt remsa (3Û,6G) förses med övre och nedre kant¥länsar (112), vilka sträcker sig ut frán ett liv (2b,52,110) hos remsan, och korrugeras pa ett sådant sätt, att korrugeringarna bildar alternativa hannoder (32,ó4,114) och honnoder (36,46,116), k ä n n e t e c k n a t därav, att motsatta kanter (16,44) pa remsan vikes För bildande av dubbla materialskikt vid de motsatta kanterna och att de motsatta kanterna vikes i omra- dena av den första vikningen För bildande av de övre och nedre ¥lånsarna (112) med dubbleringarna (1b,44) belägna èvøda-Qiflamtt* 15 7908038-8 under den övre flänsen och ovanpå den nedre Flänsen, varvid hannuderna (32,64,114) ges en larm, sem är kumplementär till formen pá hannuderna (3ó,4ó,1l6) för att hannnderna pa en remsa skall passa i honnoderna pa en närliggande likadan remsa íör bildande av kärnkonstruktionen av metall och av bikakstyp.

9. Sätt enligt patentkravet B, k ä n n e t e c k n a t därav, att ilänsarna (114) och dubbleringarna (16,44) förses med urtag (1B,4ó) För att underlätta efterföljande bdckning av remsan till kurrugerad farm.

10. Sätt enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a t därav, att den +örsta vikningen íöregas av bildandet av en kontinuerlig serie hal (12,42) innanför och parallell med motsatta kanter (14) hus remsan, vilka hal bildar urtagen (1B,46) i dubbleringarna (ió,44) efter den första vikningen.

11. Sätt enligt patentkravet 9, k a n n e t e c k n a t därav, att flänsarna (112) nch dubbleringarna (1b,44) förses med en kontinuerlig serie urtag (116) mellan den första nch andra vikningen, vilka urtag år så placerade, att de är belägna vid alternativa noder (32,36,4ó,b4,114,11ó) efter buckningen av remsan till den kurrugerade ¥ormen.

12. Sätt enligt nagot av patentkraven 8-11, k ä n n e - t e c k n a t därav, att kanterna (23) pà dubbleringarna (16,44) anligger mot närliggande partier av livet 426,52, 110) . 13003 QÃTFLWY