SE437455B

SE437455B - Omkopplingsanordning for ett kommunikationssystem

Info

Publication number: SE437455B
Application number: SE7810439A
Authority: SE
Inventors: H G Alles
Original assignee: Western Electric Co
Priority date: 1977-10-12
Filing date: 1978-10-05
Publication date: 1985-02-25
Also published as: IL55687A; DE2844214A1; CA1090909A; SE7810439L; GB2005962B; NL7810237A; CH635473A5; FR2406365B1; AT376862B; GB2005962A; BE871163A; IT7828657A0; AU523730B2; IT1099382B; FR2406365A1; DE2844214C2; US4112258A; JPS5464910A; IL55687A0; AU4052178A

Description

15 20 25 30 35 H0 7810439-5 L talsuppkoppling. Intet av de hittills kända systemen har emel- lertid lämpliga anordningar för behandling av anropssignaler för t.ex. av abonnenten införd dämpning eller förstärkning för att delvis kompensera för sådana faktorer som olika linjelängder mel- lan omkopplaren och den hos abonnenten befintliga apparaturen.

Vid tidigare kända omkopplingssystem har konferenstelefon- kopplingsmöjligheten ofta tillgodosetts genom användning-av en tillfogad konferenstelefonbrygga i vilken samtalssignaler från samtliga i konferensen deltagande abonnenter kombineras och det kombinerade resultatet återföres till varje individuell delta- gares ledning varvid deltagarens_ifråga bidrag till ingàngssig- nalen väsentligen är subtraherat från kombinationen. Behovet av att balansera dessa konferenskretsar för att förhindra signal- återkoppling är ett problem som man generellt har att räkna med, aoch detta problem blir speciellt besvärande ju mera antalet kon- ferensdeltagare ökar. Här fyller konferensbryggan inget annat nyttigt ändamål i systemet om behov av konferenskoppling ej före- ligger. 7 _ Elektroniska omkopplingssystem kan i den män de har använts vid omkoppling av digitalt kodade signaler utföra många funktio- ner för abonnenter med användning av den gemensamma styrningspro- cessorns möjligheter, men dessa funktioner är i allmänhet begrän- sade till anropsadministrativa uppgifter till skillnad från sam- * talssignalmodifieringsuppgifter. Dessutom beror sådana system fortfarande i allmänhet på användning av särskilda, styrda, med rumslig delning arbetande omkopplingsmatriser för anropsväg-om- koppling; de anses i regel ej vara praktiskt användbara för be- handling av samtalssignaler för att exempelvis ge för abonnenten avpassad dämpning eller förstärkning i individuella samtalsan- knytningar.

Ett ändamål med uppfinningen är mot bakgrund härav att för- bättra förbindelsesystem-omkopplare.

Ett annat ändamål är att underlätta tillhandabållandet av sådana särskilda tjänster utöver den primära anropssignalomkopp-' lingen som_genomföres av en systemomkopplare.

Ovanstående och ytterligare ändamål med uppfinningen uppnås vid en för kommunikation avsedd omkopplingsanordning för digitala signaler innefattande ett första buffertminne som innehåller två minnesenheter för omväxlande inskrivning och utläsning av de di- gitala signalerna under konsekutiva pulsramar, ett andra buffert- 1 10 15 20 25 30 35 NO 7810439-5 3 minne som innehåller tvâ minnesenheter för utläsning av utgångs- signalerna till utgångsledningar, varjämte ingångssignaler som kommer in på ingàngsledningar är anslutbara till det första buf- fertminnet och utgángssignaler som går ut på önskade utgående ledningar är anslutbara från det andra buffertminnet, varvid anordningen enligt uppfinningen är kännetecknad av att en omkopp- lings-processor i konsekutiva pulsramar växelvis läser ut de lagrade digitala signalerna från minnesenheterna i det första buffertminnet på ett fritt adresserbart sätt under respektive pulsram, och skriver in de digitala signalerna, varvid tiden för överföring under respektiva pulsram är godtycklig, i minnes- enheterna i det andra buffertminnet för att koppla de digitala -ignalerna till de önskade utgàngsledningarna i de önskade pulsfaserna (tidsluckorna).

Enligt en vidareutveckling av uppfinningen innefattar processorn åtminstone ett minnesregister för att tillfälligt lagra en godtycklig given signal i processorn under nämnda överföring genom processorn.

Enligt en annan vidareutveckling av uppfinningen innefattar processorn dessutom kretsar för att valbart utföra ytterligare programmerbar behandling av signaler vilka överföres genom processorn.

Anordningen enligt uppfinningen kan dessutom innefatta dels ett register för att tillföra en repetitivt återkommande serie av flerbit-instruktioner för styrning av processorn och dels grind- kretsar vilka år anordnade att reagera för ett förutbestämt bit- -fält i var och en av instruktionerna för att villkorligt akti- vera eller passivera utförandet av dessa instruktioner medelst processorn i beroende av tillståndet för en förutbestämd signal i processorn.

Vid en utföringsform av uppfinningen innefattar nämnda kretsar nivåändringskretsar för att ändra signalnivån för kodade digitala signaler som av processorn kopplas mellan nämnda första och andra buffertminnen.

Enligt ännu ett särdrag hos uppfinningen kan processorn innefatta multiplexeringskretsar för att multiplexera ett flertal av de digitala signalerna på olika av nämnda platser i det första buffertminnet till en av platserna i det andra buffertminnet.

Var och en av platserna i nämnda första och andra buffert- minne kan innefatta ett förutbestämt antal bitlagringsplatser, varvid var och en av nämnda flertal digitala signaler endast I -------~ ,__ _ __ -..__-_...

Pﬂßﬁßﬁﬂmf 10 15 20 25 30 35 40 1e1o4z9-5 4 kräver en del av plats-bitarna på en plats för den signifikanta informationen i signalen ifråga och summan av bit-delarna är lika med eller mindre än det förutbestämda antalet, varjämte processorn innefattar dels ett register för att hopsamla de signifikanta bit-delarna av det nämnda, i det första buffertmin- net befintliga flertalet digitala signaler i olika bit-de1-posi- tioner i registret, och dels kretsar för att placera registrets innehåll på nämnda plats i det andra buffertminnet.

Xtterligare särdrag framgår av underkrav.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i an- slutning till på bifogade ritning med fig. I-7 visade utförings- exempel och kommer att definieras i patentkraven. Pig. 1 är ett förenklat blockschema över en hel med omkoppling arbetande kom- mu:ikationsstation i vilken en omkopplingsmodul enligt uppfin- ningen används. Pig. 2 t.9.m. 3 innehåller mera detaljerade block- schemor över de minnen och över den omkopplingsprocessor som an- vänds i den i fig. 1 visade stationen. Pig. 5 åskådliggör typis- ka programminnesinstruktions-ntgångsfält för dataomvandlingsin- struktioner, för dataförflyttningsinstruktioner och för aritme- tiska/logiska instruktioner i omkopplingsprocessorn. §ig¿_§ är ' ett tidsdiagram som åskådliggör valda operationer i den i fig. 2 och 3 visade omkopplingsprocessorn, och fig. 7 är ett block- och ledningsschema som visar ett sätt att med varandra förbinda ett flertal omkopplingsmoduler av den i fig. 1 visade typen.

Pig. 1 visar en signalomkopplingsstation för kommunikations- anrop. Denna station arbetar på olika typer av sampler av kommu- nikationsanropssignaler. Det antages i och för det valda exemp- let att varje sampel utgör åtminstone en bit av en kodad digital signal, och i de flesta fall utgöres sampeln av en ett flertal bitar innehållande kodad digital signalsampel. För att göra be- skrivningen enklare skall stationen beskrivas såsom en station med omkoppling av digital-kodade telefonsystemsignaler. Det bör emellertid observeras att den omkopplande stationen även kan an- vändas för omkoppling av andra digitalt kodade signaler, exem- pelvis datasignalsampler som överföras mellan olika kontorsdata- maskiner.

Under antagande att det gäller telefonsamtalssignaler kom- mer digitalt kodade signaler från telefonabonnentapparater eller andra nät-användare (ej visade) att tillföras från en i samtalet deltagande abonnent via en talöverföringsväg som ingår i en av (11 10 15 20 30 (JJ UI M0 s 7810439-5 koaxialingångsledningarna 10 och kopplas till ett ingångs-buffert- minne 11. Från buffertminnet 11 kopplas signalerna via en omkopp- lingsprocessor 12 till ett utgångsbuffertminne 13 för att kopp- las vidare via en lyssningsväg till motabonnenten för varje an- ropsuppkoppling. Lyssningsvägarna ingår i en eller flera utgångs- ledningar 16. I ett typiskt digitalt kommunikationssystem inne- håller var och en av ingångsledningarna 10 och utgångsledningarna 16 med fördel många multiplexerade digitala signalsampler, och i ett system är 128 16-bits sampler från 128 abonnenter sammanförda på en enda ledning i varje samplingsperiod. För att göra det lät- tare att följa beskrivningen kommer ingàngssignalerna till buf- fertminnet 11 ibland att kallas "munsignaler" under det att-ut- gångssignalerna från buffertminnet 13 ibland kommer att kallas “öronsignaler".

Vart och ett av buffertminnena 11 och 13 är indelat i två minnen eller minnesområden. Dessa omfattar minnena 17 och 18 i buffertminnet 11 och minnena 19 och 20 i buffertminnet 13. I ett som belysande exempel valt kommunikationssystem arbetar var och en av kablarna med en takt av 16,38H megabit/sek, och denna takt betecknas här för enkelhets skull såsom 16 mb/s eller 16M. Där- vid är bitseriesignaler digitalt kodade enligt ett fastlagt posi- tionskodningsschema, exempelvis ett s.k. kompanderat pulskodmo- dulationskodningssystem av en typ som nu i ökande utsträckning _ används inom denna gren av tekniken. I ett dylikt kompanderat system används åtta kodbitar för att definiera 256 möjliga sig- nalamplitudnivåer, 128 positiva och 128 negativa. Ett dylikt ' system ger en upplösning som är ekvivalent med 13 kod-bitar i ett linjärt pulskodningssystem.

Under varje stations-samplingstid, dvs en tid under vilken en fullständig digitalt kodad anropssampel från varje källa på varje given ingångsledning mottages, har de båda minnena i varje buffertminne 11 och 13 olika uppgifter, och under den därefter följande stationssamplingstiden byter de uppgifter under styr- ning från en från en stationsklocksignalgivare erhållen signal JÄMN/UDDA SAMPEL enligt fig. 1. Dessa inbördes omväxlande min- nesfunktioner gör att man ibland talar om "ping-pong"-drift för dessa minnen. Enskilt förknippade omkopplare 21 t.o.m. 23 i buf- fertminnet 11 och omkopplarna 2H t.o.m. 26 i buffertminnet 13 används för attschematiskt representera denna typ av operation för vägar för kodade digitala signaler, och synkroniseringskopp- EN gm a. . s _ , ,. _ _ .,.. .._._._ _ \_ . ”nljjäfs-FI' _ , __ Lz' VH” av V Ä 10 ,15 20 30 35 H0 7810439-5 6 lingen till JÄMN/UDDA-signalen representerar schematiskt samti- dig styrning av dessa omkopplare under styrning från stations- klocksignalgivaren. .

I de visade lägena för dessa omkopplare i fig. 1 laddas digitalt kodade mun-sígnalsampler från samtliga ingångsledningar 10 i minnet 17 under det att behandlade "öronsignalsampler" sam- tidigt tillföres till utgångsledningarna 16 från minnet 19. Sam- tidigt kopplas nu "mun-sampler" från samtliga ingångskretsar vilka sampler hade lagrats i minnet 18 under en föregående samp- lingstid genom omkopplingsprocessorn 12 för vederbörlig omkopp- ling och eventuell annan erforderlig behandling innan de lagras på slumpmässigt valda platser i utgångsminnet 20 enligt den kor- rekta dirigeringen av varje samtals- eller anropssignal. Under den nästföljande stationssamplingstiden styrs omkopplarna 21 t.o.m. 26 till sina visade alternativa lägen för att kasta om minnenas 18 och 20 funktion så att de kommunicerar med ledning- arna under det att minnena 17 och 19 utför ingångsbuffert- resp. utgângsbuffertfunktioner för anropssampeldata som skall behand- las i omkopplingsprocessorn 12.

Datasignalsampler kopplas med fördel i parallell-mod mellan buffertminnena 11 och 13 via processorn 12. De schematiska sym- bolerna för dessa buffertminnen anses innefatta eventuellt före- kommande ytterligare logikorgan som ej är särskilt visade och som erfordras för omvandling mellan det digitala signalformat som används på ledningarna och det digitala signalformat som an- vänds i processorn 12.

Vart och ett av minnena 17-20 i fig. 1 adresseras från an- tingen en klockpulsräknare 1 eller den omkopplande processorns utsignaler, som närmare kommer att beskrivas i det följande, på en funktionskrets 2. Valet mellan dessa två källor represen- teras schematiskt på ritningen genom ytterligare omkopplare 3-6 som är mekaniskt kopplade till varandra för att manövreras till- sammans med omkopplarna 21-26 av JÄMN/UDDA-samplingsnummersigna- len i synkronism med klocksignalräknaren 1. Analogt är minnena 18 och 20 kopplade till processorkretsen, och det ena eller det andra av dem adresseras vid varje given tidpunkt av signaler från denna krets. Denna anordning kan ta hand om 16 in- och ut- gående ledningar under antagande av drift med en hastighet av ISM och med användning av processorn 12, vilken kommer att be- skrivas i det följande. 10 20 30 35 ED v s 7810439-5 Arbetssättet för den omkopplande processorn 12 kommer att i detalj beskrivas i anslutning till fig. 2 och 3. Det är för till- fället tillräckligt att göra några allmänna kommentarer. Den om- kopplande processorn 12 samverkar med buffertminnena 11 och 13 för att genomföra en omkopplingsoperation av ej blockerande typ.

Processorn ifråga utgöres med fördel av en mikroprocessor-enhet som ej endast åstadkommer omkoppling"för att möjliggöra anslut- ning av en godtycklig lednings tidluck-ingång till en godtycklig annan lednings tidluck-utgång för åstadkommande av multipel-dup- lexanropsanslutningsvägar utan som dessutom genomför valbar yt- terligare behandling av signaler som kopplas via processorn 12.

Denna ytterligare behandling utföres i enlighet med vad som be- stämmes av arten av den individuella abonnentsignalvägen, exem- pelvis införande av för abonnenten avpassad förstärkning eller dämpning för att möjliggöra åstadkommande av en förutbestämd _ dämpningsnivå som erfordras för stationen. Ytterligare behandling utföres även i enlighet med arten av en speciell samtalsuppkopp- ling; exempelvis beräkningar för konferenssamtal eller för till abonnenten anpassad multiplexering av ett flertal ingångsabonnent- signaler till en enda utgångs-tidluck-kanal.

Den omkopplande processorns 12 arbetssätt bestämmes av ett programminne 28 som exempelvis kan ha en kapacitet av ca 1500 ord. Detta minne skrives medelst en gemensam styranordning 29 sä att det innehåller en särskild subrutin (exempel se nedan) för varje samtalsuppkoppling som skall behandlas av processorn 12 genom att utföra koppling från buffertminnet 11 till buffertminë net 13. Minnet 28 läses fullständigt som svar pà av stations- -klocksignalgivaren alstrade adressignaler en gång under varje stations-samplingstid. För varje sådan samtalsuppkoppling defi- nierar subrutinen en "mun-signalplats" i ettdera av minnena i ingångsbuffertminnet 11 och den definierar vidare åtminstone ett register i processorn 12 till vilket denna "mun-signal" skall tillföras. Subrutinen definierar även eventuellt erforderlig för abonnenten speciell signalbehandling för motsvarande abonnent- ledning och anrop, och den anger ett register i ettdera av min- nena i utgångsbufferten 13 (eller i ett temporärt lagringsregis- ter i ett i processorn befintligt eller till processorn hörande dataminne 30) till vilket den behandlade "öronsignalen" skall överföras.

Dessa subrutiner för omkopplingsprocessorn behöver ej ut- 15 20 25 30 (AJ (Il ab 7810439-sp 8 föras i någon speciell ordningsföljd, ty samtliga anslutningar måste behandlas på detta sätt en gång under varje samplingspe- lriod. Detta är möjligt eftersom processorn 12 under varje given stations-samplingstid har direkt-access i ett minne i buffertmin- net 11 till ingängssampler från samtliga anrop (samtal) som ta- its i den närmast föregående stationssamplingstiden såsom data- källa, och samtliga platser i ett minne i buffertminnet 13 är slumpmässigt adresserbart åtkomliga såsom "datasänka“ för utgångs- sampler för samtliga anrop (samtal) för nästa stations-samplings- tid.

Den gemensamma styrningsanordningen 29 genomför typiska styrningsfunktioner för lagrade program för omkopplande system för betjäning av en kommunikationsomkopplare. Den innehåller en avsókande processor (ej särskilt visad) för att observera till- ståndet för individuella abonnentledningar (ej visade) som betjä- nas av systemet och vars respektive signaler uppträder i digital kodad form i vissa på lämpligt sätt varandra tidsmässigt inter- folíerande format på ledningarna 10 och 16. Den gemensamma styr- ningsanordningen innehåller även en processor som erfordras för att reagera för begäran om ändringar i den uppgift som är till- delad abonnentledningarna, systemunderhäll och resurstilldelning (upprätthållande av register i minneskartor och tabeller beträf- fande utnyttjningstillstånd för stationsutrustning, exempelvis arbetsminnen). 7 Den gemensamma styrningsprocessorn reagerar exempelvis på nya tillstånd "mikrotelefon pålagd" resp. "mikrotelefon avlyft": Den gemensamma styrningsprocessorn verkställer dessutom erfor- derliga nummeromvandlingar och initierar motsvarande anropsväg- ändringar genom skrivning eller radering av tillämpliga subruti- ner i programminnet 28. Vid en typisk nummeromvandling alstras med utgångspunkt från katalognumret för en anropande eller en anropad abonnent de typer av tjänst som den ifrågavarande abon- nenten är berättigad till. I en sådan omvandlingsutgång för en utföringsform av uppfinningen finns en uppgift om den förstärk- _ nings- eller dämpningsnivâ som skall införas av den omkopplande processorn 12 för signaler av olika amplitud för en speciell abonnentledning för iakttagande av en förutbestämd systemdämp- ningsnivåplan. Omvandlingsutgângen anger även huruvida signaler för denna abonnent måste vara i linjär eller kompanderat kodad form.

Pooßçmama lf! 10 15 20 25 35 'no 9 A 7810439-5 a Dataminnet 30 förmedlar data dubbelriktat exempelvis till den gemensamma styrningsanordningen 29, omkopplingsprocessorn 12 eller en service-processor 31. Vid en utföríngsform av uppfin- ningen har processorn och dataminnet 30 tillräcklig reservkapa- citet för att det sistnämnda minnet på liknande sätt skall kunna betjäna åtminstone en ytterligare port 34 som står i förbindelse med yttre utrustning, men denna reservkapacitet beaktas ej vid den i det följande lämnade beskrivningen. Minnet 30 adresseras från en av olika valbara källor (ej visade i fig. 1) inklusive ett pekarregister i omkopplingsprocessorn 12 för användning av beräknade adresser, ett orderregister i processorn 12 för att av- ge adresser i enlighet med processor-instruktioner, stations- klocksignalräknaren för att avge periodisk sekvens-adress, samt den gemensamma styrningsprocessorn i den gemensamma styrningsan- ordningen 29 för att avge ytterligare beräknad eller programme- rad åtkomst till minnet.

Dataminnet 30 har två huvudfunktioner. Den ena av dessa är att i ett betjänat område tillhandahålla ett buffertminne, ana- logt med buffertminnena 11 och 13, för att åstadkomma förbindel- se mellan omkopplingsprocessorn 12 och service-processorn 31.

Under tidsperioder som är av intresse för nätadministrationen etablerar exempelvis den gemensamma styranordningen 29 en "mun- -signalbana" från den anropande abonnentens plats i ingångsbuf-_ fertminnet 11 till omkopplingsprocessorn 12 och därefter till en specificerad adress i minnets 30 service-area före överföring till serviceprocessorn 31. Denna typ av signal kan exempelvis innehålla impulseringssignaler som är mottagna från en anropande ledning. Analogt alstrar service-processorn 31 via "öron-signal- vägar" till den anropande och den anropade abonnenten signaler som överföras från denna processor till dataminnets 30 service- -area och därifrån till omkopplingsprocessorn 12 på väg till ut- gångsbuffertminnet 13. Dessa typer av signaler kan exempelvis innefatta kopplingstonsignaler eller ringtonsignaler för en an- ropande abonnent eller ringsignaler för en anropad abonnent.

Via en "mun-signalväg" från den anropade abonnenten används li- kaså ringsignalinformation av service-processorn för att detek- ' tera tillståndet "mikrotelefonen avlyftﬁ hos den anropade abon- nenten för åstadkommande av ring-frikopplingsfunktioner.

Minnet 30 innefattar även en "scratch pad"-area för att åstadkomma temporär lagring för kvarhàllning av ett värde som ,..,_.,..*._.-...-.. ..-_- 4 ”__” 'M NW fw ,._.,,..- '- w--fv [HÄ 'w w s... 3* _.. ...'..__.-._ -.- ve1oßs9-s_ ¿¿ alstrats vid genomförandet av omkopplingsprocessorns 12 operatio- ner, antingen under nätsignalbehandling eller vid "off-line" i en anropsavkänning som måste kvarhållas för framtida användning.

Uttrycket "nätsignalbehandling" hänför sig till digital anrops- -sampelomkoppling och i vissa fall modifiering i processorn 12.

Ett exempel på scratch-pad-funktionen är användning av en plats i detta område för aﬁ:ackumnlera ingångs-mun-signalamplituder för en konferenssignalsummering.

Pig. 2 och 3 innehåller ett block- och linjeschema, och när dessa figurer är sammansatta i enlighet med fig. 4 visar de mera i detalj uppbyggnaden och den inbördes samverkan mellan buffert- minnesfunktionen och omkopplingsprocessorn 12 i samband med-den gemensamma styrningsanordningen genom programmet och dataminnena.

Sam liga visade block är antingen i marknaden saluförda integre- rade kretsar eller också är de sammansatta av dylika kretsar på ett för fackmannen självklart sätt för erhållande av vissa logis- ka funktioner som kommer att beskrivas i det följande. Kombina- tionen av dessa element representerar emellertid en mikroproces- sorkombination som tillåter den omkopplande processorn 12 att fungera på det beskrivna nya sättet för förbättring av möjlighe- terna för med omkoppling arbetande kommunikationsanordningar.

Omkopplingsprocessorn 12 och de till denna hörande kretsar- na drivs med fördel synkront medelst en stationsklocksignalgivare 52 som i det visade exemplet drivs med en frekvens av 16 MHz. Ut- signalen från denna klocka driver en binär klocksignalräknare 37 (motsvarande räknaren 1 i fig. 1) för alstring av utgångs-räknar- -bitar CT ø-10 till olika platser i omkopplingsprocessorn 12 och de till denna hörande kretsarna. Utsignalen från räknaren 37 tillföres även till en krets som kallas styrlogik 86 och som alstrar ytterligare funktionella klocksignaler för styrning av dessa tillhörande kretsar. En ytterligare räknar-utgàngssignal CT 11 alstras separat för ett ändamål som kommer att framgå av det följande. Även en programräknare 51 drivs av utsignalen från klock- signalgivaren 52. Denna räknare tar emellertid även emot en C/P-signal från styrlogiken 86, vilken signal används inom räk- naren föratt spärra tillförandet av var fjärde puls från klock- signalgivaren 52 så att programräkníngen på motsvarande sätt av- brytes för ett ändamål som närmare kommer att beskrivas nedan.

Utsignalen från programräknaren 51 tillföres via en multíplexer 10 25 30 M n ?81ÛÅ39'5 49 för adressering av programminnet 28 i enlighet med vad som mera i detalj kommer att beskrivas i fortsättningen. Denna sig- nal är en 11-bits utsignal som anges med den diagonala linjen över den visade ledningen och det tillhörande numret 11. Utsig- nalen från räknaren 51 tillföres dessutom även till styrlogiken 86.

Logiken 86 reagerar för utsignaler från klocksignalräknaren 37 och programräknaren 51 samt för ytterligare interface-styr- signaler som tillföres från den gemensamma styrningsprocessorn 29' via kopplingslogiken 55, CL, genom att alstra signaler som visas på utgångsledningarna från logiken 86. Vissa av dessa sig- naler är periodiska och andra är åtminstone delvis beroende av styrsignaler från den gemensamma styrningsprocessorn (CCP) 29' för att sazordna den klockstyrda omkopplingsprocessorns 12 funktion med funktionen för CCP 29', vilken är asynkron i förhållande till omkopplingsprocessorn 12. _De viktigaste periodiska signalerna från logiken 88 visas i fig. 6 och innefattar signaler som är betecknade med C/P, SRVI, SRVO och CCPEN. Ändamålet med dessa kommer att klargöras i det följande. Denna figur visar även de fem minst signifikanta ste- gens utgångssignaler CTG-CT4 från räknaren 37, och en räkneställ- ning med enbart nollor för dessa steg visas till höger i diagram- met. Utsignalen CTø kommer från det första steget och uppvisar . sålunda en frekvens av 8 MH: eftersom räknaren drivs av 16 MHz pulser från klocksignalgivaren 52. Signalen C/P från logiken 86 har en frekvens av H MHz med en sådan intermittenskvot att den för var fjärde klockpuls innehåller en puls med samma bredd som en CTD-puls. Denna signal används för tid-delnings-access till ett enda minne 32 motsvarande minnena 17-22 i fig. 1, mellan ledningarna 10 och 16 (C/P hög) och processorn 12 (C/P låg).

Vågen A i fig. 6 är densamma som vågen C/P, men den har olika beteckningar för att visa när vissa av signalerna från logiken 86 uppträder under tidsperioder då access till minnet 32 före- ligger, dvs medan omkopplingsprocessorn 12 är passiverad på grund av frånvaro av instruktion till följd av att programräk- naren 51 då är passiverad i enlighet med vad som ovan nämnts.

De signaler från logiken 86 som anges genom beteckningar är SRVI, SRVO och CCP_samt EXTI och EXTO vilka hänför sig till den ovan nämnda ytterligare porten SU hos dataminnet 30. Signaler motsvarande dessa första tre beteckningar är visade i fig. 2. 10 15' 20 30 35 lm 'mouse-s 12 Signaler som erhålles genom kopplingslogiken 55 är typiska för sådana som erhålles för en interface-funktion mellan proces- sorer och innefattar exempelvis från CCP 29' en synkroniserings- signal SYNK och ytterligare signaler som anger antingen att 1 CP 29' behöver ta in signaler från omkopplingsprocessorn 12 el- le* att den behöver sända ut signaler till denna processor och dess tillhörande minneskretsar. Dessutom avges i typiska fall en signal från processorn 12 via styrlogiken 86 utgörande en processor-svarssignal som meddelar CCP 29' att tidigare begärda data har hopsamlats och är redo i ett utgångs-buffertregister för CCP 29' i enlighet med vad som kommer att beskrivas i fort- sättningen. ' ' Utgångssignaler från styrlogiken 86 används i första hand för att styra laddnings- och utgångsaktiveringsfunktionerna för olika interface-register som är förknippade med processorns min- nen och CCP 29'. Dessa styrsignaler är i vissa fall visade i tidgivningsschemat i fig. 6, och sättet att utnyttja dem är i övrigt angivet i den följande beskrivningen över interface-logi- ken mellan CCP 29' och omkopplingsprocessorns minnen.

En kombinerad sändare och mottagare, i det följande kallad sändtagare 48, åstadkommer dubbelriktad koppling av data- och adressignaler mellan sändtagaren och CCP 29' på en dubbelriktad 16-bits-buss. Med sändtagaren 48 är dessutom förknippad en enkel- riktad 16-bits ingångsbuss som är betecknad med BIN 0-15 för mottagning av data- och adressignaler från minnen som är för- knippade med omkopplingsprocessorn 12. Analogt är en 16-bits ut- gångsbuss, betecknad med BOUT 0-15 anordnad att tillföra data- och adressignaler från den gemensamma styrningsprocessorn till dessa minnen. Kopplingsriktningen för signaler i sändtagaren 48 styrs vid varje tidpunkt medelst välkänd logik som finns inom schemasymbolen för detta register och som normalt kopplar sig- naler därigenom i riktning utåt från CCP 29' i frånvaro av styr- signal som anger samtidigt inträffande CCP-signal med begäran om data och en omkopplingsprocessorsignal som med sitt svars- signaltillstånd anger att data finns redo.

Signalbitarna BOUT ø-15 från sändtagaren 48 används på ett flertal olika sätt. De tillföres direkt till programminnet 28 för att tillföra ingångsdata vilka laddar detta minne med till- lämpliga programrutininstruktioner för styrning av processorn 12 i och för genomförande av samtalssignalomkoppling och signal- ~-l "ﬂihﬁ _ ___. ' hrllzLå ”far-a \. ﬂå 10 15 20 PJ 01 30 35 H0 13 78104394 behandling. Samma signaler BOUT 0-15 kopplas även till ett buf- fertregister CCPIN 80 såsom data för laddning av dataminnet 30.

Signaler klockas in i registret 80 av en CCPRW-signal från styr- logiken 86, vilken signal alstras vid förekomst av CCPEN-signal- vågpulsen i fig. 6 efter en kopplingsstyrsignal från logiken 55, vilken signal anger att CCP 29' behöver sända data till datamin- net 30. Utsignalen från registret 80 aktiveras genqn uppträdande CCPEN-signalen från logiken 86. Sålunda aktiveras register-utsignalen periodiskt för laddning av dataminnet 30 oavsett om det finns några nya data i registret 80 eller ej; laddning av minnet 30 sker dock endast vid förekomst av WRTDM- signal från logiken 86. Signalerna BOUT 0-15 tillföres även till ett adressregister 50 när den ovannämnda SYNK-signalen från CC? 29' uppträder. Denna adressinformation i registret 50 är kon- tinuerligt tillgänglig för en annan ingång hos multiplexern 49 för adressering av programminnet 28. Denna multiplexer styres av C/P-signalen för att tillföra utsignaler från registret 50 under tidsintervall för ledningsaccess till minnet 32 och för att till- föra utsignaler från räknaren 51 under tidsintervall då proces- sorn 12 har tillgång till minnet 32.

I anslutning till laddning av data i programminnet 28 akti- verar vidare en WRTPM-signal från logiken 86 inskrivning i detta minne. Denna signal uppträder i CCPEN-klocktidpulsen i fig. 6 som följer efter styrnings- och adressignaler från CCP 29' vilka anger att den gemensamma styranordningen önskar skriva program- minnet. CCP 29' är med fördel försedd med resurs-tillde1nings- möjlighet av en typ som är välkänd för en fackman för att skifta lagrad information i minnet 28 när samtalsvägar uppkopplas och nedkopplas för säkerställande av tillräcklig intilliggande min- nesarea för varje ny subrutin som skall lagras.

Två källor för signalerna BIN Q-15 till sändtagaren H8 är visade i fig. 2. En av dessa är från datautgàngen hos program- minnet 28 via CCP-registret 65. Detta register klockas av en RDPM-funktion-klocksignal från logiken 86 som är härledd från en signal från kopplingslogiken 55 vilken sistnämnda signal an- ger att CCP 29' önskar läsa utgångsdata från programminnet 28.

Utsignalen från CCP-registret och 65 aktiveras av en ENBLM-sig- nal från logiken 86, vilken signal indikerar att CCP 29' behöver ta emot data från detta register att en synkroniseringssignal från processorn 29' har mottagits, och att registret 65 har p.. p? f» ,-« t.. «..- - a... w--J-W--ﬂ -= 10 20 I' »J 01 30 35 H0 vafsoazws. i n laddats från programminnet 28, dvs att svar är redo. En ytterli- gare källa för signalerna BIN 0-15 är ett CCPOUT-register 83 till vilket data har klockats in vid förekomst av signalen RWCCP från logiken 86 efter det att en signal erhållits från CCP 29' vilken anger att den behöver data från denna källa. Analogt aktiveras utsignalen från registret 83 till sândtagaren 48 asynkront genom den ovannämnda signalen ENBLM vid en indikering att CCP 29' be- höver data från denna källa.

Ytterligare interface-koppling åstadkommas mellan omkopp- lingsprocessorn 12 och service-processorn 31 via dataminnet 30 och buffertregistren SRVIN 79 och SRVOUT 82. Registret 79 laddas lämpligen från service-processorn medelst klockräknarbiten CT3, men i vissa tillämpningar är det fördelaktigare att tillhanda- háïla denna typ av klocksignal från service-processorn 31. Ut- signalen ﬁﬂ1registret 79 till minnet 30 aktiveras av den i figß visade periodiska signalen SRVI som uppträder såsom utsignal från logiken 86. Analogt laddas registret 82 från minnet 30 av deng periodiska signalen SRVO, och dess utsignal är kontinuerligt ak- tiverad vid vilken tidpunkt service-processorn än samplar den- samma. .

Resten av denna beskrivning avser detaljerna av omkopplings- processorn 12 och dess verkningssätt beträffande signaler som kopplas av denna processor mellan olika delar av minnet 32 med _ samverkan från dataminnet 30 och under styrning från programmin- net 28 och den gemensamma styrningsprocessorn 29. I fig. 2 repre- senterar anropsbuffertminnet 32 minnenas 17-20 kombinerade funk- tion. Minnet 32 adresseras med en enda uppsättning adressignaler i taget från en multiplexer 33, och ingångsdata tillföres via en multiplexer 36. Båda dessa multiplexerare styrs av den från klocksignalgivaren härrörande signalen C/P, vilken tillåter led- níngsaccess till minnet 32 under var fjärde klockperiod från stationsklocksignalgivaren och vilken tillåter access för omkopp- lingsprocessorn 12 till minnet 32 under en eller flera av de återstående av de fyra klockperioderna.

Anropsbuffertminnet 32 är ett enda minne som är anordnat för att genomföra den ping-pong-liknande minnesfunktion som ovan beskrivits i anslutning till de fyra minnena 17-20 i fig. 1.

Det enda minnet 32 i fig. 2 drivs på tiddelningsbasis i och för effektivt utnyttjande av ett enda i marknaden salufört minnes- aggregat för en liten station av den visade storleken, dvs om- m; ca Ü . ï 10 15 20 25 30 35 Lin 7“810lf39-5 15 fattande 256 abonnenter. Användning av i marknaden saluförda minnen med den i anslutning till fig. 1 beskrivna tekniken resul- terar i ett aggregat som är lämpligt för större stationer men som har mycket outnyttjat minnesutrymme när det används för en mindre station. Som exempel kan nämnas att en processor 12 med ett 11-bits instruktionsadressfält kan betjäna omkring 350 abon- nenter (256 är visade vid den som.belysande exempel valda utfö- ringsformen), men genom att på lämpligt sätt utöka adressfältet och inre förbindelserna för utförande av instruktioner kan man med samma processor betjäna omkring 2000 abonnenter vid samma klockfrekvens, 16 MHz.

I fig. 2 är A- och B-ingångskablarna 10 kopplade via en for- matlogik 39 av godtycklig typ som är lämplig för att ändra det digitalkodade signalsampelformatet från ingângskablarna till ett format som tillåter minnet 32 att avge dessa signaler till om- kopplingsprocessorn 12 på ett sätt som är lämpligt för signalbe- handling. I den som exempel valda utföringsformen, i vilken man använder digitalt pulskodade sampler, det format som är lämpligt för behandling i ett ordserie-,bitparallel-format, i vilket bi- tarna i varje ord uppträder i konventionellt ordnade bitpositio- ner för den använda kodningsregeln. I typiska kommersiella trans- missionssystem används i regel pulskodmodulerade signaler (PCM) i ett bitseríe-, ordserieformat på ett flertal kablar. Följakt-- ligen måste de sistnämnda signalerna omvandlas till bitparallell- och ordserieformat med sampelord från kablarna A och B interfo- lierade med varandra, dvs alternerande i den som exempel visade' utföringsformen. Logiken 39, som klockas med 16 MHz-utsignalen från klocksignalgivaren 52, åstadkommer denna funktion och det ordinterfolierade signaltåget till en ingång hos multiplexern 36. Ett flertal olika metoder är kända för åstadkommande av den erforderliga formatomvandlingen. Ett exempel är användning av skiftregister för omvandling från serie- till parallellformat för varje kabel och därefter användning av en klockpulsstyrd multiplexer för interfoliering av bitparallellsamplerna. Multi- plexern 36 styrs av den ovannämnda periodiska C/P-klocksignalen för att med varandra interfoliera, mellan på varandra följande sampelord från logiken 39, tre på liknande sätt uppbyggda, digi- talt kodade signalsampler från en utgångskrets 38 hos omkopp- lingsprocessoern 12. Utgàngssignalen från multiplexern 36 till- föres såsom ingångsdata till anropsbuffertminnet 32.

POOR QUALITY 15 20 25 30 H0 1810439-5 16 Data-utsignalen från minnet 32 uppträder i en utgångsport- krets 40 och kopplas via en ytterligare format-logikkrets 41 vil- ken genomför operationer som är omkastningen av de i logiken 39 utförda för att tillföra digitalt kodade signalsampler i bit-se- rie- och ord-serie-format till respektive A- och B-utgångskablar 18 Utsignalen från minnet 32 tillföres även till en ingång hos en multiplexer M2 som tillhandahåller signaler till en ingångs- krets 43 hos omkastningsprocessorn 12 i fig. 3. C/P-signalen ak- tiverar ingångssignalen från minnet 32 till multiplexern H2 en- dast under processor-access-tiderna för C/P-signalen i fig. 6 och aktiverar funktionen hos logiken H1 endast under koaxialled- ningarnas accesstider för samma signalvåg. Under sistnämnda accesstider kopplar multiplexern 42 minnets 30 utsignal till port-kretsen 43.

Minnet 32 är i fig. 2 indelat i en övre och en nedre del 32A resp. 32B vilka motsvarar exempelvis de i fig. 1 visade min- nesparen 17, 19 resp. 18, 20. Detta innebär att under samplings- tid när den ena delen, exempelvis 32A, är åtkomlig för kablarna, så är den andra delen, t.ex. 32B, åtkomlig för omkopplingsproces- sorn 12; dessa accesser är tidsindelade på sätt som åskådliggö- res av vågen C/P i fig. 6. Under tiderna för koaxiallednings-ac- cess ges ledningarna access i den repetitiva ordningsföljden A-IN, B-IN, A-OUT, B-OUT i enlighet med vad som visas i figuren. Under nästa samplingstid är funktionerna för de båda minnesdelarna om- bytta, och denna växling är i anordningen enligt fig. 2 åstad- kommen genom JÄMN/UDDA-samplingstidssignalen CT 11 som förorsa-I kar att adresserna påverkar olika regioner i minnet 32f _ Adresseringen av minnet 32 åstadkommes genom multiplexern 33 som väljer mellan två uppsättningar ingångssignaler enligt vad som bestämmes av C/P-signalen. Nio adressbitar plus signalen CT-11 användes av multiplexern 33 pä sådant sätt att man adres- serar de olika ordplatserna i minnet 32 för att utifrån sett åstadkomma samma utläsnings- och inskrivningsutrymme som har be- skrivits för de i anslutning till fig. 1 beskrivna minnena 17-20. Under kabel-access-delen av tiden adresseras minnet 32 av klockräknesignaler CT 2-løz och under processor-accessdelen av tiden adresseras detsamma av i processorn alstrade adresser PA 0-8 från en multiplexer #6. Denna multiplexer väljer mellan två ytterligare uppsättningar ingångsadressignaler i enlighet med tillståndet för processorinstruktionsbitarna OPA9, 10 som Un 10 15 20 25 30 35 H0 17 78-10lr39-5 undergâtt NOCH-operation i en grind H5 för val mellan instruk- tionsadressbitarna OPA Q-8 och pekare-register-adressbitarna PTR ø-8. Åtkomstmöjligheten till anropsbuffertminnet 32 från pe- kar-registret är ett ytterligare element i systemflexibiliteten, men den används ej vid rutinmässig nätsignalbehandling.

Av processorn tillhandahållna adresser för minnet 32 ger direktaccess till minnet. Som emellertid framgår av fig. 6 och av de räknaren tillförda adresserna CT2~1ø alterneras pà varandra följande lednings-in/ut-sampler över minnets 32 ordpositioner i minnesdelen 32A och i minnesdelen 32B. Härigenom säkerställes full utnyttjning av minnets 32 1024 platser, och eftersom räknar- signalerna CT2-iø och ej CTG-8 används, överhoppas inga platser under de tre klockperiodintervall då endast processorn 12 har access till minnet 32. En WRTEN-signal från styrlogiken 86 akti- verar inskrivning i minnet 32 under vart och ett av ledningstids- intervallen i den i fig. B visade C/P-tidgivningsvågen. Skriv- funktionen aktiveras även under omkopplingsprocessorns delar av C/pvågen när processorinstruktionerna kräver att data överföres till minnet 32.

Den i fig. 3 visade processorn 12 styres av instruktioner som avges av programminnet 28 i fig. 2 via ett kommandoregister 47. valbart till ett eller flera av ett B-register 53, ett A-register 56 och en multiplexer 57 via vilken de tillföres för lagring till ett pekar-register 58. De nyssnämnda registren är samtliga tre Data som uppträder på processorns ingångsledning H3 tillföres tillstånd uppvisande latch-vippregister av en typ som är välkänd för en fackman, i vilka registersignaler laddas parallellt när registeringångarna klockas och från vilka register signaler ut- tages i bit-parallell-form när registrets utgång aktiveras genom att drivas till ett lågimpedivt tillstånd i vilket den informa- tion som lagrats under ett föregående ingàngsklocksignalinter- vall blir tillgänglig. När de ej är på detta sätt aktiverade be- finner sig register-utgångarna i ett högimpedivt tillstånd i vilket de lagrade informationstillstånden ej är tillgängliga på utgångarna. Pekar-registrets 58 utgång är i typiska fall konti- nuerligt aktiverad genom en jord-signal som ej är särskilt visad på ritningen. Det är emellertid nu uppenbart att var och en av de möjliga vägarna för överföring av data från ingångsport-kret- sen 43 via processorn 12 nödvändigtvis innehåller åtminstone ett klocksignalstyrt register. 10 15 20 25 30 35 im 'rustas-gps 18 B-registrets 53 utgångssignal tillföres till en för behand- lade data avsedd buss 59 på vilken uppträder signaler med iden- tifieringsbeteckningen PDO-15. Denna buss är kopplad till proces- sorns utgångskrets 38, vilken i sin tur går till en ingång hos minnets 32 data-ingångsmultiplexer 36. Bussen 59 för behandlade data går även till dataingângen 60 hos dataminnet 30 och till in- gångsanslutningar för kodomvandlingskretsen 61, vars utgång även- ledes efter ytterligare klockning tillföres till bussen 59.

Kodomvandlingskretsen 61 är avsedd föreït utföra en Valbar signalformatändring för omvandling av linjär pulskodning till kompanderad kodning, kompanderad kodning till linjär kodning och kompanderad kodning till kompanderad kodning med valbart olika förstärknings- eller dämpningsnivåer. Samtliga 16 bitsignaler PB?-15 tillföres ständigt till kretsen 81. Bitarna PDG-11 tillfö- res speciellt till en ledningskopplad logikomvandlare 62 för om- vandling frân linjär till kompanderad kodning, vilken omvandlare även tar emot PD12 (förteckenbiten i 13-bits linjärt kodade data).

Omvandlaren 62 arbetar i enlighet med en känd omvandlingsalgoritm för alstring av en sju-bits kompanderad utsignal innefattande tre segmentnummer-utgångsbitar och fyra amplitudbestämmande bitar som är tillämpliga på samtliga segment. Dessa sju bitar kopplas -till en uppsättning ingångar hos en multiplexer 66.

I kretsen 61 ingår även en grupp ROM-minnen (dvs uteslutande för läsning utförda minnen) vilka kollektivt är betecknade med 63. Sex är såsom exempel ingående i kretsen 61, och samtliga är adresserbara genom behandlade databuss-bitar PDQ-6 som definierar 1°8 olika storlekar (adresser i nämnda ROM) i ett kompanderat kodningssystem. Processorns 12 instruktionsbitar OPA5-7, som skall beskrivas i det följande, väljer en av de sex ROM 63 för utläsning i enlighet med den adressinformation som dessförinnan beräknats och lagrade data i enlighet med den funktion som är tilldelad till detta ROM. En av dessa funktioner är omvandlingen från kompanderad till linjär kod, och de övriga fem är omvand- ling av kompanderad till kompanderad med 2, 3, 5 och 6 dB dämp- ning samt 2 dB förstärkning. Läsminnena 63 ger 12 utgângsbitar (för kompanderade utsignaler innehåller endast de 7 minst signi- fikanta bitarna information) till en andra uppsättning ingångar till multiplexern 66. I Multiplexern 66 styrs av signaltillståndet för instruktione- biten OPA10 för val av antingen den kompanderade utgången från add-R Qsatïwi? 10 15 20 30 35 im 19 78101439-5 omvandlaren 62 eller utgången (linjär eller kompanderad) från ROM 63. Den valda signalsatsen kopplas igenom för att laddas i ett C-register 68 när en CCLK-signal uppträder. En därefter föl- jande processorförflyttningsinstruktion medför att en CEN-signal aktiverar utgången hos registret 68 till bussen 59 så att denna blir tillgänglig för klockning till en lämplig destination. Varje sats ingångar hos multiplexern 66 har även anslutningar för att vidarebefordra de behandlade databuss-bitarna PD13-15 med endera satsen eftersom dessa är tillgängliga för användning såsom styr- bitar för att utnyttjas i stationen för kommunikation mellan den gemensamma styrningsanordningen och abonnentledníngs-interface- -enheterna. Dessutom har multiplexern anslutningar för att place- ra förteckenbiten PD12, från linjära ingångssignaler till kretsen 61, i den korrekta, dvs den åttonde utgångsbit-positionen för den kompanderade utgången hos omvandlaren 62. På liknande sätt är på ritningen ej visad koincidenslogik, vilken är anordnad att reagera för tillstånden för instruktionsbitarna OPA5-7, arrange- rad att placera teckenbiten i den åttonde bitpositionen hos ROM- utgången för att passera igenom multiplexern 66 för linjärt koda- de utgångssignaler.

En annan möjlig väg för signaler i processorn 12 är via ett skiftorgan 69 från bussen 59 för behandlade data till en B-ingång hos den aritmetiska/logiska enheten (ALU) 70. När skiftorganet 69 är aktiverat, skiftar det mottagna databitar antingen en eller två bitpositioner ät höger eller en bitposition åt vänster eller inte alls, allt enligt vad som föreskrives i ett 2~bits-fält i instruktioner som kräver en operation i ALU 70.

Ett A-register 56 tar emot multiplexerns 42 utsignalbitar MDø-15 när en ACLK-signal uppträder. Men bitarna MD13-15 tillfö- res på detta sätt till registret 56 via en förtecken-vidarebeford- rande multiplexer SH som är anordnad att som svar på förutbestäm- da processor-instruktionsbitar valbart vidarebefordra det binära tillståndet för förteckenbiten MD12 i ett linjärt kodat ord för överskrivning av bitarna MD13-15 vilka eljest vanligen används för abonnentledningsenhetens styrningsförbindelse med den gemen- samma styrnings- och service-processorn 31. Om ett ord i vilket dylika styrningsbitar ingår skall behandlas, medför samtidigt in- träffande av SE- och ALUEX-signaler att multiplexern 5ü.väljer förteckenbiten MD12 för substitution i positionerna MD13-15 så att dessa bitpositioner kan användas för beräknings-spill, och 10 15 20 25 30 40 781~0lr39~5 p' 2.0 därför kan styrningsbitarna ej störa beräkningarna. I annat fall vidarebefordrar den förtecken-vidarebefordrande multiplexern 51+ helt enkelt bitarna MD13-15 till A-registret 56 med bitarna MDÜ-12. Utsignalen från registret 56 tillföres till A-ingången hos ALU 70 när en AEN-styrningssignal uppträder.

De* finns en ytterligare väg från bussen 59 till B-ingången hos ALU 70 via områdeslogikkretsen 71 och ett R-register 72. Om- rådeslogiken används föratt återinföra styrningsbitar, vilka eliminerats av den förtecken-vidarebefordrande multiplexern 54, till deras korrekta positioner i den som resultat erhållna ALU-utsignalen och att skära bort eventuellt spill från denna utsignal. Detta åstadkommas genom återcirkulation av denna ut- signal genom områdeslogiken där de fyra mest signifikanta bitar- na av ordet undersökes i och för detektering av spill-tillstånd.

Om alla fyra bitarna ej är i samma tillstånd, har antingen posi- tivt eller negativt spill inträffat, och de minst signifikanta 12 bitarna tvingas i registret 72 till sitt maximala 12-bits- -värde på grundval av förteckenbitens binära tillstånd och medelst ledningsdragning utförd logik. Om ett spill-tillstånd ej före- ligger, kvarhålles samma 12 bitar från bussen 59 för behandlade data i registret 72 för att senare kopplas direkt till B-ingâng- en hos ALU. För återínsättning av de tre styrningsbitarna utta- ges det ursprungliga ordet (före förtecken-komplettering) från _ minnet 32 till B-registret 53 och från B-registret via en krets Bh till områdeslogiken för att återkombineras i registret 72 med de 13 bitarna av lägre ordning för att tillföras till B-ingången hos ALU. Vid denna tidpunkt är A-registret 56 passiverat, och hela tecknet på B-ingången vidarebefordras sedan till en genom instruktion föreskriven destination.

ALU 70 kombinerar signaler på sina A- och B-ingångar i en operation av en typ som föreskrives av ett ALU-bitfält i instruk- tioner till processorn 12. Utsignalen från ALU 70 tillföres till någotdera av ett Y-register 73, ett Z-register 76 (valt av res- pektive klocksignaler YCLK eller ZCLK som alstrats av instruk-- tionsdestinationsbitfälten och av stationsklocksignaler), en in- gång hos pekar-register-ingängs-multiplexern 57, eller till en flagglogikkrets 77. Utsignalerna från Y- och Z-registren 73 och 76 går till processor-utgångsportkretsen 38 och till bussen 59 för behandlade data. 1 _ Pekar-registret 58 tar emot de 11 minst signifikanta bitarna 10 20 Xx) 01 30 35 21 vs1o4z9-s av de 16 bitar omfattande datacrden via multiplexern 57 antingen från ingångsportkretsen H3 eller från utgången hos ALU 70 bero- ende pä huruvida ALU är aktiverad medelst en ALUEX-signal eller ej. Utsignalerna från registret 58 används i tandem-multiplexe- rarna 46 och 33 för adressering av anropsbuffertminnet 32. Vid vissa ínstruktionsbitfält-tillstånd används de även för adresse- ring av dataminnet 30 via en multiplexer 78 under delar av pro- cessor-operationen i C/P-signalcykeltiddelningen. Sistnämnda an- vändning av pekar-utgângssignaler för adressering av dataminnes- organ utgöres exempelvis av framställning av förstärkningstabel- ler för ROM 63 eller multiplexering av ett flertal abonnentsig- nalsampler till en utgångs-anropskanal från omkopplaren.

Flagglogikkretsen 77 i fig. 3 är såsom ett belysande exem- pel anordnad att detektera ett tillstånd "enbart nollor" på ut- tillstån- för alst- gången från ALU 70 och att använda detta för att sampla den för två instruktionsbitar, när ALU 70 är aktiverad, ring av en flaggsignal som bestämmer huruvida den eller de när- mast följande villkorliga instruktionerna, som närmare kommer att beskrivas, skall utföras.

Kommande-registret M7 lagrar tillfälligt 16-bits instruktio- ner från programminnet 28 för att tillhandahålla instruktionsbi- tarna OPAG-15 som visas i registersymbolen i fig. 3 och som på olika sätt används i processern 12 och tillhörande kretsar. Av-_ kodningslogik som är kopplad till olika bitfältutgångar alstrar dessutom klocksignaler, aktiveringssignaler och styrsignaler för processorn 12 i enlighet med vad som visas i fig. 3. Instruktio- nerna är av tre huvudtyper, och i fig. 5 visas de olika instruk- tionsbitfälten för var och en av dessa typer. Ifrågavarande tre typer, som används i den under beskrivning varande belysande ut- föringsformen, innefattar signalomvandlingsinstruktioner (CONV), signalförflyttningsinstruktioner (MOV) och aritmetiska/logiska instruktioner (ALU). I samtliga tre typer innefattar de tre mest signifikanta bitarna OPA13-15 (OP1-3 i fig. 5), vilka avges av registret M7, en operationskod som har ett av åtta värden som visas i Tabell I tillsammans med motsvarande föreskrivna funk- tion. __~'”*~-. ~\__ ß n 'tt- *~ C313 --~ :=t:«=»~~- -r gg ~.in¿sY 10 15 25 ?81Û439'5¿ Q Tabell I Op-kod Föreskriven funktion Avkodad styrsígnal värde U NOP/CONV -- 1 Flyttn. Y till minne YEN 2 Flyttn. C till minne CEN 3 Flyttn. B till minne BEN U Flyttn. minne till B BCLK 5 Flyttn. minne till A _ ACLK 5 Flyttn. minne till Ptr PCLK 7 ALU-operation ALUEX Med "minne" avses en adresserad plats i ettdera minnet 30 lär 32. operation" (NOP) utom i de fall där registrets 47 utsignal-bit OPA11 är i det binära tillståndet ETT och biten OPA12 är i det binära tillståndet NOLL. I det sistnämnda fallet används instruk- tionen såsom en omvandlings-instruktion (CONV). Med undantag för Kodvärdet ø används i maskinen som en kod för "ingen dessa CONV-instruktioner försättes processorn i ledig-tillstånd genom NOP-koden även under de stationsklock-tidsintervall då an- ropsbuffertminnet 32 eljest är tillgänglig för processorn. Värdet 7 i operationskodfältet kräver att en ALU-operation genomföres, och detta värde för operationskod-bitarna används för att akti- vera ALU 70-operation enligt en av de åtta olika funktioner som' är identifierade av ALU-kod-bitarna OPA5-7. I En villkors-bit CON (OPA12 i fig. 3) används vid förflytt-- nings-(MOVJ och ALU-instruktioner enligt fig. 5 för bestämning av huruvida en instruktion skall utföras villkorslöst eller ej.

Villkors~utsignalen (CON) från registret H7 underkastas NOCH- operation i en grind 44 tillsammans med TÉÄÉ-utsignalen från flagg-logiken 77 för alstring av en EXEC-signal som är anordnad att vid samtidig förekomst av en återställningsflaggbit och en 1-ställnings-villkorsbit passivera avkodningslogiken för 0PA1&d5.

Om en instruktion skall utföras i enlighet med vad som föreskri- ves i ett villkor, måste detta villkor ha etablerats i en tidi- gare instruktion genom användning av utsignalen från aritmetiska och logiska enheten 70 i ett tidigare tillstånd, nämligen till- ståndet "enbart nollor" i enlighet med vad som beskrivits för den som exempel valda utföringsformen, för 1-ställning av en flagga. Denna flagga 1-ställes på ett sätt som anges av flagg- styrningsbitarna P2 P1 (OPAÜ-1 i fig. 3) i samma instruktion 10 15 20 25 30 23 7"810l|39-5 som den vilken beräknar tillståndet. Sålunda har flaggstyrnings- bitarna den verkan som är angiven i Tabell II där uppgiften om utgångstillståndet för ALU betyder detta utgångstillstånd för nämnda föregående instruktion som beräknar ALU-utgångstillstån- det: Tabell II Värden Flaggtillstånd Utgångstillstånd för ALU ' ß 1-Ställd # Ü 1 1-ställd = 0 2 1-ställd - 3 NOP - Om en instruktion innehåller NOP-tillståndet i flaggstyrnings- bit.rna innebär detta helt enkelt att flaggbiten ej kan ändras oavsett tillståndet för ALU-utgången. Flagg-tillståndet "1-ställd" innebär en binär ETT-utsignal från flagg-logiken 77. Det är uppen- bart_att flagg-biten kan bringas att inta det binära NOLL-till- ståndet genom en instruktion som exempelvis flyttar en förutbe- stämd, från noll skild konstant från dataminnet 30 via ALU 70 vid en "endast B"-operation när flaggstyrningsbitarna har värdet 1. Eftersom det uppställda villkoret ej är uppfyllt av konstan- ten, återställes flagg-biten till det binära NOLL-tillståndet.

För förflyttningsinstruktioner tolkas en förtecken-vidare-- befordringsbit SE (OPA11 i fig. 3) såsom ett direktiv att vidare- befordra tillståndet för förteckenbiten MD12 till bitarna MD1&45 av ett linjärkodat dataord som är under förflyttning från multi: plexern H2 i enlighet med vad som beskrivits i det föregående.

Under förflyttningsinstruktioner anger i övrigt de återstående bitarna A0-A10 (0PAø-10 i fig. 3) en adress i anropsbuffertmin- net 32 eller dataminnet 30 till vilken eller från vilken ifråga- varande data skall flyttas.

Vid ALU-operationer identifierar bitarna S1 S2 (OPA1ø-11 och SHG-1 i fig. 3) ett av fyra valbara dataskift som skall ut- föras i skiftaren 69 när data passerar från bussen 59 till B-in- gången hos ALU 70. Tillgängliga skift för värdena 0-3 för dessa båda bitar är två bitpositioner ät höger, en bitposition åt hö- ger, inget skift, resp. en bitposition åt vänster. Denna typ av skiftdirektiv används när skiftaren är aktiverad av en SEN-sig- nal från ett koincidenslogikorgan som ej är speciellt visat men som är anordnat att reagera för en binär nolla i vilken som helst 9001? Q: 10 15 20 25 '7810439°~5 _ zu av bitarna OPA5-7.

ALU-instruktionsbitarna IN1, IN2 (OPA8-9 i fig. 3) anger en av tre källor som har sin utgång aktiverad för att avge utgångs- signaler som skall tillföras till skiftaren 69. För de fyra vär- dena ø-3 för dessa bitar är de valda källorna: ingen, Y-registret 73. Z-registret 76 resp. B-registret 53.

ALU-instruktionsbítarna SC1-SC3 (0PA5~7 i fig. 3) definierar en av åttaxmﬁliga ALU-operationer i enlighet med följande Tabell III för respektive värden för dessa bitar.

Tabell III Bitfältvärden ALU-operation 0 Endast B B minus A A minus B A plus B A®B A + B AB Område \'lO'lU'I-l'-'-(A)I\)I-\ Operationerna för värdena 1-3 är aritmetiska operationer under det att de övriga är logiska operationer. Därtill medför värdet för omrâde-operationen att REN-signalen aktiverar operationen för omrâdeslogiken 71. l Slutligen identifierar instruktionsbitarna OUT1-3 (OPA2-H i fig. 3) en destination för utgångssignalerna från ALU 70. I den under beskrivning varande utföringsformen används värdena 1, 2 och 4 för dessa tre bitar och de styr alstringen av ingångs- klocksignaler för laddning av antingen Z-registret 76, Y-regist- ret 73 eller pekar-registret 58.

Vad signalomvandlingsinstruktionerna CONV beträffar anger NOLL i bitarna OP1-3 och CV2 (OPA12-15 i fig. 3) och ETT i biten CV1 (0PA11) en sådan instruktion, och denna medför att signalen CCLK alstras för att "klocka in" omvandlade data i C-registret 68 efter transmission genom omvandlarkretsen 61. R/C-biten (OPA1ø i fig. 3) anger huruvida multiplexern 66 skall avge ROM- eller kompanderade ingângssignaler till C-registret 68. Bitarna SR2 SR1 (OPA8-9 i fig. 3) används för att initiera vederbörande aktiveringssignal för källan till den signal som skall omvandlas, dvs ett av registren Y, Z och B. Bitarna R3, R2, R1 (OPAS-7 i 10 15 25 30 ....._._......_.___.._._,__.. _. zs 7810113945 fig. 3) anger en av ROM-tabellerna som skall användas för omvand- lingen, i enlighet med vad som tidigare i princip angivits i an- slutning till fig. 3, i enlighet med deras värden enligt följande Tabell IV: Tabell IV ROM-bitvärden ROM-tabell-funktioner 0 Û dB dämpning 1 3 dB dämpning 2 5 dB dämpning 3 6 dB dämpning U 2 dB förstärkning 5 Omvandl. från kompanderad till linjär Dataminnet 30 i fig. 2 innehåller såväl service-area-ord- områden som "scratch pad" (SCR)-area-ord-områden. I den här be- skrivna, som exempel valda utföringsformen omfattar service-arean 256 órd-platser för att ge kommunikation mellan service-proces- sorn 31 och omkopplingsprocessorn 12. 640 ord-platser ingår i "scratch pad"-området, och 128 platser hålls i reserv. Dessa sistnämnda kan exempelvis användas för kommunikation via den yttre porten 34 i fig. 1.

Till dataminnet 30 ingående data uppträder i en portkrets 60 från bussen (59) för behandlade data, ett ingående service- -register 79 (SRVIN) eller ett i den gemensamma styrningsanord- ningen ingående ingångsregister 80 (CCPIN). Utsignalen från min- net 30 uppträder i en utgångsportkrets 81 från vilken den till- föres till en ingång hos multiplexeraren H2, ett utgående ser- vice~register 82 (SRVOUT) eller ett i den gemensamma styrninge- processorn ingående utgångsregister 83 (CCPOUT). Styrsignaler för att klocka in data i och för aktivering av utläsning från de ovannämnda registren 79, 80, 82 och 83 har redan beskrivits i anslutning till redogörelsen för kretsar för att åstadkomma in- terface mellan den gemensamma styrningsprocessorn 29' och omkopp lingsprocessorn 12.

Multiplexeraren 78 avger adressignaler till dataminnet 30 från en av fyra valbara satser ingångssignaler i enlighet med vad som bestämmes gemensamt av klock-delningssignalerna C/P och av PEN-signaler som definierar periodiskt återkommande tillgäng- lighetstider för processorerna 12 och 29' i enlighet med vad som (Il 10 25 30 35 -r-" c> *Manas-s 26 åskådliggöres i fig. 5. Processorn 12 adresserar minnet 30 från utgångar hos registret H7 eller registret 58 under tidsintervall då denna processor har access till minnet 32. Analogt adresserar CCP 28' minnet 30 från adressregistret 50 under tidsintervall när denna processor har access i enlighet med vad som framgår av fif. 5. I övrigt bestämmes adressen av utgångssignaler från 7 klocksignalräknaren 37.

En uppsättning valbara adressignaler innefattar signalerna CCPQ-11 som tillhandahållas av adressregistret 50. Bitarna 0-9 i denna uppsättning signaler medger access för den gemensamma styrningsprocessorn 29' till såväl scratch-pad-minnesområdet som service-minnesomrâdet. Biten 11 anger adressering av minnet 30 eller minnet 28, och biten 10 är reserverad såvitt gäller min- net 30. Datasignaler som är förknippade med adresserna kopplas genom CCPIN-resp. CCPOUT-registret 80 resp. 83.

En andra uppsättning valbara adressignaler innefattar ut- gångsbitarna CT2-10 från stationsklocksignalräknaren 37 för ac- cess till servicearea-platser i minnet 30 i en fastlagd ordnings- följd. Denna access sker under vart åttonde klocksignalintervall ( i enlighet med vad som visas i fig. 6) för utläsning från min- net till SRVOUT-registret 82 eller för inskrivning i minnet från SFVI1-registret 79 växelvis i vartannat av dessa accessintervall, oavsett om dataflöde föreligger i dessa tidsintervall eller ej._ Bitarna CT4-10 används med fördel såsom de sju minst signifikan- ta adressbitarna, vilka definierar 128 intill varandra befintli- ga platser. Biten CT3 används såsom den näst mest signifikanta biten för att tillföra dessa adresser till det ena eller det and- ra av de två 128-positionsblocken, dvs blocken SRVI och SRVO.

Biten CT2 används på liknande sätt såsom en ytterligare mera sig- nifikant bit för adressering av ett annat 128-positions-block för användning i de i fig. 6 visade funktionerna EXTI och EXTO.

Bitarna 0, 1 används ej direkt för adressering av minnet 30.

Den tredje uppsättningen adressignaler för multiplexern 78 innefattar instruktionsbitarna OPAQ-10 från kommandoregístret H7 för att definiera en plats antingen i service-minnesarean (för vídarebefordran av serviceprocessor-kommunikationer till omkopplingsprocessorn 12) eller i SCR-arean (för att placera data för framtida användning eller för att använda data som ti- digare lagrats där). Bitarna 0-9 anger adressen i minnet 30, och biten 10 anger adresseringen av detta minne eller minnet 32. i _ __ __ _V_____ _ I / _ ' å “ W-LX 'QUÃLﬁJl-.Lﬂfz 10 15 20 25 30 35 27 '7810439-5 i Data som utläses eller inskrives medelst processorn 12 måste nöd- vändigtvis passera igenom databussen 59 för behandlade data eller multiplexern 42.

En slutlig uppsättning av valbara adressignaler för multi- plexern 78 innefattar utgångsbitarna PTR@-lø från pekar-registret 58 för att ge access till SCR-arean för omkopplings-processorn 12 Dessa bitar tillföres på samma sätt som de ovannämnda bitarna OPAÛ-íø. Data motsvarande dessa adresser överföres exempelvis via bussen 59 och multiplexern H2 för åstadkommande av access till tabeller eller för användning av en ny eller just beräknad pekare för att erhålla access till en adress i SCR-arean för data som skall gå till en utgående ledningskanal, t.ex. ett SCR-sum- meringsregister för behandling av konferenssamtalbehandling.

En WRTDM-signal från logiken 86 aktiverar inskrivning i dataminnet 30. Denna signal erhålles från en logik av ELLER-typ för aktivering av skrivning när de olika adress- och datakällorna har sina respektive möjligheter att skriva. Exempelvis uppträder WRTDÉ under varje SRVI-tid i vågen A i fig. 6. Den uppträder dessutom i CCP-tider av samma våg som CCP 29' har sänt en signal som anger behov av datautmatning till minnet 30. WRTDM uppträder även under omkopplingsprocessortiderna av vågen A om t.ex. pro- cessorns 12 instruktioner har angivit adressen till ett minne 30 (eller ett register 58) såsom data-destination och om FXEC-signa- len är hög.

Redogörelse skall nu lämnas för belysande exempel på program och instruktionsinformation för anropsomkoppling och annan nät-' signalbehandling i omkopplingsprocessorn 12. Endast såsom bely- sande exempel lämpliga principiella möjligheter hos processorn 12 i en stationsomkopplar~miljö kommer att behandlas. För en fackman kommer det att vara uppenbart att den i processorn 12 in- gående strukturen har många ytterligare möjligheter. Exempelvis kan omvandling mellan kompanderade och línjärkodade format åstad- kommas i nätsignalbehandlingen medelst programvara i vilken väl- kända algoritmer används, men eftersom dessa kräver en avsevärd processortid har maskinvara använts för rutinomvandlingar.

Nedan lämnas en förteckning över nätomkopplingsprocessorns 12 instruktioner och beteckningsdefinitioner. vs1o4s§»s N mov alu cmov calu mov_se CONV A B Y Z zf nf (A+B) förflyttningsinstruktion instruktion för arítmetiska och logiska enheten Villkorlig förflyttningsinstruktion (om flaggan är 1-ställd) Villkorlig alu-instruktion (om flaggan är 1-ställd) förflyttn.-instr. med 13-bits data, förtecken- kompletterad till 16:e bitpositionen, och via- -angiven såsom källa-9 destination omvandlingsinstruktion förflyttar ett 16-bits ord från ett källregister via logiken 61 in i C-registret med valbar omvandlingstyp och ROM- nivåändringstabeller C kompanderad till linjär L linjär till kompanderad CRQ, 1, kompanderad till kompanderad genom 2,3,4 en av fyra olika nivåändrings-ROM med förutbestämd förstärkning eller dämpning maskinregister pekar-register för beräknad adress noll/icke-noll alu-utgång 1-ställer flaggan alu- eller skift-funktioner << 1 vänsterskift en bitpos. i riktn. mot MSB >> 1,2 aritm. högerskift en eller två bitpos. i riktning mot LSB addera _ subtrahera logisk OCH-funktion logisk ELLER-funktion logisk EXELLER-funktion _)-ø>| + område lb bitar data inställt för under- eller. överflödn. och 3 kontrollbitar från B insatta hexadecimala konstanter börjar med ett X: X00ff, XoOcO.

Varje numerisk digit efter X representerar fyra binär- kodade bitar med digitens värde. Varje alfabetisk digít, a t.o.m. fyra binärkodade bitar med värden 12 definierar fyra hexadecimala t.ex. f, representerar en särskild sats om digitar en 16-bits mask eller en 16-bits konstant I det följande lämnas några exempel på program. I och för bättre överskådlighet har det antagits att det endast förekommer linjära system, varför de olika omvandlingsinstruktionerna kan lämnas utan avseende, eftersom.var och en av dem endast innebär att man flyttar data till omvandlingslogiken 61 och därefter ger en förflyttningsinstruktion för överföring av resultatet från C-registret 68 till kretsen 38 eller till en annan tillämplig destination.

'Pa m-if- »fas Mi L; x/'ïéfilï Wi g _ , t.o.m. 17 . Sålunda 10 15 20 w 7Û1Û439'5 Följande subrutin används för initiering av konferenssamtal för att rensa bort alla ej nskvärda data från minnets 30 SCR ö platser som skall användas för anropet. mov XÛDOG-èB /innehåll i minnet 30 adress innehållande X0000 till B-registret 53 mov B-šconf suml /initiera konferensanrop sun register i dataminnet 30 mov B-*åconf sum2 B*-äccnf sumN Rutin-anrops-omkoppling åstadkommas medelst följande sub- IHOV rutin för en standard-via: mov munl-ä B mov B-åöra2 mov mun2-à B mov B-šöral Det är uppenbart att en fan-out-möjlighet åstadkommas genom att låta den andra av ovanstående instruktioner åtföljas av yt- terligare sådana för att förflytta samma B-register-innehåll till öra3, örau ..._ öra n. Men endast en av dessa n mottagare kan svara vid varje given tidpunkt. Anropssignaländring åstadkommes genom att man ersätter den första öra-signalinstruktionen med exempelvis CONV CR1 mov C-šöra2 Liknande ändringar åstadkommas i godtycklig subrutin för signalnivå eller för kodformat. Det torde vara uppenbart för en. fackman att denna möjlighet att anpassa nivån för signalerna till och från var och en av abonnenterna till just denna abon- nent innebär att man kan reducera varje tendens till instabili- tet vid uppkoppling av konferenssamtal.

Vid ett konferenssamtal adderas en abonnent mun-signal till konferens ens sumfnas i gnal genom: mov konfsum->A konferens-summeringsregister mov_se mun-9B /förteckenkompletterad mun- signalsampel alu (A + B)-šY mov Y-èconfsum /uppdaterad konferenssumma Subtraktion av en abonnentsmnn-signal från konferenssumman och återföring av skillnaden till samma abonnent utföres genom: confsum-5A /konferens-summeringsregister mOV ¶s1ø@s9-5 L as 10 15 mov_se mun-ä B /förteckenkompletterad mun- signaisampel alu (A - B)-> Z alu (Z range)-å Z /över-underflödeskorrektion mov Z-à öra /summa övriga munsign.

Det är även möjligt att med omkopplingsprocessorn 12 multi- plexera datasignaler, dvs signaler från kontorsdatamaskiner, vil- ka signaler avges med olika bittakt av olika abonnenter till en gemensam utgångs-tidkanal vilken går till en gemensam abonnent- -destination. Om det exempelvis finns tre abonnenter A, B och C, vilka avger data med hastigheterna 16 kilobit/sek, 16 kilobit/sek resp. 32 kilobit/sek, kan deras behov tillgodoses genom att man tilldelar abonnenterna A; B och C bitgrupper om 2, 2 resp. A bi- tar i varje utgående sampelord (öronsampel-ord) för den gemen- samma tidkanalen. Ett belysande program för at åstadkomma detta resultat återfinnas i det följande. I samband med laddning av detta program i minnet 28 medför CCP 29' laddning i SCR-arean i minnet 30 av två konstanta masker XOOUS och X000f för kombination med respektive ingångssampelord för att begränsa de användbara bitarna däri till de bitar som erfordras för respektive abonnen- ter. Ett belysande multiplexeringsprogram är följande: mov XUOO3->A mov mun A-šB ALU (A&B)->Y /maskens A data-(mun)sampel till Y-registret mov XUOÛ3->A mov mun B-9B ALU (A&B)->Z /maskens B sampel till Z ALU (Z(<1)->Z /skifta Bzs sampel åt vänster antal ALU (Z<<1)->Z steg = Azs bit-block mov Z-šroute /förflytta Bzs sampel till minnet 30 via route till A-registret mov route->A ALU (A+Y)->Y /inför A- och B-sampler i Y-registret mov Xüüüf-9A mov mun C-9B ALU (A&B)->Z ALU (Z<<1)-äZ ALU (Z<<1)->Z ALU (Z<<1) ~èZ ALU (Z(<1)'-92 -1- _....._..... .....,.,._-_-.._....___.__ﬁz--~ ~ PÛOR QUALIT 10 15 25 30 35 31 vs1o4s9-s mov Z-èronte mov route >A ALU (A+Y)-š Y MOV Y-eöroncom /förflytta ett enda ord med samtliga A-C sampler till utgângskanalens öroncom-pl ts i minnet 32 tt annat satt att åstadkomma multiplexering av ett flertal [Vi aïﬂnnenters signaler till en gemensam utgångskanal är att till- dela mun-signalerna från respektive abonnenter till utgångskana- len i en repetitiv sekvens för dessa abonnenter. I och för detta abonnenterna upprepa sin arrangemang måste var och en av de n signal under n samplingstider, och denna effektiva bit-genom- strömning är (1:n) 8 kHz x 13 bitar/sek. Signalerna mottages i övrigt på det vanliga sättet och förflyttas till en för denna abonnent föreskriven plats i minnets 30 SCR-area. I denna area finns även en pekare som från början innehåller den adress i min- net SU som är tilldelad till den första av de n abonnenterna, en konstant lika med ett för framstegning av pekaren, samt en konstant lika med värdet n för användning vid genomförandet av multiplexeríngsoperationen.

Vid en lämplig tidpunkt i instruktionssekvensen från program- minnet 28 efter subrutinen för laddning av de sista av de n stycken abonnenternas sampler i dataminnet 30 laddas i minnet 28 en subrutin vilken genomför utmatningen av dessa sampler i den ovannämnda repetitiva sekvensen. Väsentligen innehåller denna subrutin inläsning av pekaren i pekar-registret 58 med användning av detta värde via multiplexern 78 för att adressera minnet 30 I för läsning av abonnentplatsen till B-registret 53 från vilket signalen sedan utmatas till öronplatsen i den gemensamma utgångs- kanalen. Pekaren framstegas därefter genom förflyttning av dess värde från SCR-arean till B-registret, förflyttning av enhet-kon- stanten till A-registret och addition av dessa båda i ALU. Sum- man återföres till pekar-platsen i minnet 30 och är även lagrad i pekar-registret 58. Därefter förflyttar processorns instruktio- ner konstanten n till A-registret 56, och en ALU-subtraktions- operation utföres med avseende på den ej framstegade pekaren, som fortfarande ligger i B-registret 53, med det resultatet att den används för att 1-ställa utgången hos flagg-logiken 77 om skillnaden är noll. Genom villkorliga förflyttningsoperationer kommer därpå pekarens initialvärdeskonstant att förflyttas till B-registret och återföras till pekar-platsen i minnet 30. Som 'ïöißåzåäaš 32 följd härav används pekarens initialvärde för överskrivning av det framstegade värdet endast om det före framstegningen före- fintliga värdet var n. I varje sampeltidsintervall samlas så- lunda samplerna från de olika abonnenterna och en annan sampel i 5: var och en av de på varandra följande samplingstidsintervallen sänds ut på den gemensamma utgångskanalen. i Det kan inträffa att en abonnent, som har endast en enda ledning, samtidigt önskar överföra en talsignal till en destina- tion och antingen därmed sammanhängande eller därmed ej samman- 10 hängande datasignaler till en annan destination. Även detta är möjligt med den här beskrivna omkopplingsprocessorn 12. Om man exempelvis antar en linjärt kodad 13-bits talsignal och ett sys- tem i vilket endast två av de tre kontrollbitarna enligt ovan erfordras för service, finns det en hel bit i varje 16-bits ord 15 som är multiplexerad till stationens av abonnenten använda koax- iallcdningar. Denna enda bit representerar en 8 kHz dataöverfö- ringstakt i det här diskuterade, som exempel valda systemet. En högre överföringstakt på H8 kHz skulle vara möjlig om talsignalen är kodad i en 8-bits kompanderad kod, Ofta är det även möjligt, 20 åtminstone i linjärt kodade system, att uppoffra en eller två ytterligare av de två minst signifikanta bitarna - till priset av en viss talkvalitetförsämring som abonnenten kan finna god- tagbar - för att utöka dataöverföringskapaciteten. Oavsett om det gäller det kompanderade eller det linjära fallet behandlas tal- 25 signalen på det konventionella sättet, varvid man bortser från alla databitar som ej erfordras för talsignalen, till sin enty-' diga destination exempelvis i det utgående buffertminnet 13 i fig. 1. Datainformationen uttages sedan genom lämplig avmaskning och behandling på vanligt sätt till den entydigt bestämda desti- 30 nationen i utgângsminnet 13. Om ett talsamtal pågår när det blir nödvändigt att koppla upp ett dataanrop som använder samma abon- nentledning, används en av de ovannämnda kontrollbitarna för att göra stationen uppmärksam på behovet av att samla in databitar i service-arean i minnet 30 under på varandra följande samplinga- 35 tider för erhållande av anropsdestinationsinformation. Metodik i enlighet med vad som beskrivits för multiplexeringsprogrammet används för att ladda dessa bitar i olika bit-positioner av ett tilldelat ord i service-arean.

Pig. 7 visar ett arrangemang för att med varandra förbinda HH »II flhsiwl nml«pp1ínuumwdH|»| 4" Jwn I fin I Uiwwdß lvpßh FÜP 10 '78101439-5 LO u.) att samverka med en enda g=aensam styrningsanordning 29 för ut- " eveoklirgskapaoitet. Var och en av ökning av en stations trarï modulerna, av vilka endast modul nummer 9 och modul nummer N _ \ ,1 (i övrigt betecknade 87 och 38) är visade i fig. 1, innehåller en omkopplingsprocessor och tillhörande buffertminnen, datamin- ne, programminne och service~processor. Buffertminnesanordningar av den i fig. 1 visade typen samt utökning av processorns 12 adresskapacitet möjliggör att varje module omkopplingsprocessor ll . En ert; (D kan utnyttjas till o g nsam styrningsprocessor 29' kan inrymma omkring fyra sådana moduler som arbetar via sina typiska buss-arrangemang. För att göra det möjligt för varje abonnent att nå vilken annan abonnent som helst är en utgående koaxialledning från varje modul kopplad till en ingående koaxialledning till var och en av de övriga modulerna i enlighet med vad som framgår av lelningarna 89 och 90 i fig. 7.

Ehuru uppfinningen har beskrivits i anslutning till en spe- ciell utföringsform av densamma bör det observeras att ytterli- gare utföringsformer, modifieringar och tillämpningar vilka är uppenbara för en fackman ligger inom ramen för uppfinningen så som denna är definierad i patentkraven.

Claims

visiting-a _ a f PATENTKRAV

1. För kommunikation avsedd omkopplingsanordning för digitala signaler innefattande ett första buffertminne (11) som innehåller två minnesenbeter (17, 18) för omväxlande inskrivning och utläsning av de digitala signalerna under konsekutiva pulsramar, ett andra buffertminne (13) som innehåller tvâ minnesenheter (19, 20) för utläsning av utgångssignalerna till utgångsledningar (16), varjämte íngångssignaler som kommer in på ingângsledningar (10) är anslutbara till det första buffertminnet (11) och utgàngssignaler som går ut pá önskade utgående ledningar (16) är anslutbara från det andra buf- fertminnet (13), k ä n n e t e c k n a d av att en omkopplings-pro- cessor (12) i konsekutiva pulsramar växelvis läser ut de lagrade digitala signalerna från minnesenneterna (17, 18) i det första uuffertminnet (11) på ett fritt adresserbart sätt under respektive pulsiam, och skriver in de digitala signalerna, varvid tiden för överföring under respektiva pulsram är godtycklig, i minnesenheterna (19, 20) 1 det andra buffertminnet (13) för att koppla de digitala signalerna till de önskade utgångsledningarna (16) i de önskade pulsfaserna (tidsluckorna).

2. Anordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att processorn (12) innefattar åtminstone ett minnesregister för att tillfälligt lagra en godtycklig given signal i processorn under nämnda överföring genom processorn.

3. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d processorn (12) dessutom innefattar kretsar (61, 70) för att valbart utföra ytterligare programmerbar behandling av signaler vilka över- av att föres genom processorn. kravet 3, k ä n n e t e c k n a d av att dels ett register (H7) för att tillföra en serie av flerbit-instruktioner för styrning

4. Anordning enligt den dessutom innefattar repetitivt återkommande av processorn (12) och dels grindkretsar (ÄH) vilka är anordnade att reagera för ett förutbestämt bit-fält i var och en av instruktioner- na för att villkorligt aktivera eller passivera utförandet av dessa instruktioner medelst processorn i beroende av tillståndet för en förutbestämd signal i processorn.

5. Anordning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a d nämnda kretsar (61, 70) innefattar nivåändringskretsar (ROM 63) för att ändra signalnivân för kodade digitala signaler som av processorn (12) kopplas mellan nämnda första och andra buffertminnen (11, 13).

6. Anordning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a d_ av att av att a 79104394; nämnda kretsar (61, 70) dessutom innefattar kodändringskretsar (62) för att ändra kodningstypen för de kodade digitala signaler som av processorn (12) kopplas mellan nämnda första och andra buffertminne (11, 13).

7. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att processorn (12) innefattar multiplexeringskretsar (28, H7, 53) för att multíplexera ett flertal av de digitala signalerna på olika av nämnda platser i det första buffertminnet (11) till en av platserna i det andra buffertminnet (13).

8. Anordning enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att var och en av platserna i nämnda första och andra buffertminne (11, 13) innefattar ett förutbestämt antal bitlagringsplatser, och att var och en av nämnda flertal digitala signaler endast kräver en del av plats-bitarna på en plats för den signifikanta informationen i signalen ifråga och att summan av bit-delarna är lika med eller mindre än det förutbestämda antalet, varjämte processorn (12) dess- utom innefattar dels ett register (30) för att hopsamla de signifi- kanta bit-delarna av det nämnda, i det första buffertminnet (11) befintliga flertalet digitala signaler i olika bit-del-positioner i registret, och dels kretsar (28, 38, H7) för att placera registrets innehåll på nämnda plats i det andra buffertmínnet.

9. Anordning enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar laddningskretsar (39, 36) för att ladda olika satser digitala signaler på nämnda första minnesplatser i det första buf- fertminnet (11) vid på varandra följande signalsampel-tidpunkter, varjämte multiplexeringskretsarna (28, H7, 53) innefattar kopplings- kretsar (28) för att koppla den digitala signalen på olika platser i det första buffertminnet (11) till en förutbestämd plats i det andra buffertminnet (13) i en repetitiv sekvens för platserna i det första buffertminnet vid på varandra följande samplingstidpunkter.

10. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att var och en av platserna i det första och det andra buffertminnet (11, 13) innefattar ett förutbestämt antal signalbit-lagringsposi- tioner, varjämte processorn (12) innefattar kopplingskretsar för att koppla olika bítpositionsdelar av en digital signal, som är lagrad pà en plats i det första buffertminnet (11), till respektive olika platser i det andra buffertminnet (13).

11. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e o k n a d av att processorn (12) dessutom innefattar ackumulerande kretsar (28, 70) för att i varje samplingsperiod aritmetiskt ackumulera ett flertal “ÜIåÜÛkE9OE 3,6 av de digitala signalerna på olika platser i det första buffertmin- net (11) för att bilda en konferenssamtal-summa, varjämte de ackumu- lerande kretsarna (28, 70) är anordnade att subtrahera var och en av signalerna av nämnda flertal signaler från summan och att flytta den som resultat erhållna särskilda digitala skillnadssignalen till en plats i det andra buffertminnet (13) vilken motsvarar platsen i det första buffertminnet (11) för den subtraherade digitala signalen.

12. Anordning enligt kravet 2,lk ä n n e t e c k n a d av att processorn (12) innefattar dels ett minne (28) för lagring av en särskild processorinstruktionssekvens för varje samtalsuppkoppling som är åstadkommen genom omkopplíngsanordningen, och dels ett regis- ter (47) som är anordnat att som svar på instruktionssekvenserna styra processorn så att denna verkställer samtalsuppkopplingarna.

13. Anordning enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att processorn (12) dessutom innefattar dels en programmerbar signalpro- cessor, dels ett minne (28) för att lagra en särskild processorinst- ruktionssekvens för varje samtalsuppkoppling som är verkställd genom omkopplingsanordningen, dels ett register (H7) som är anordnat att som svar på instruktionssekvenserna styra processorn (12) så att denna verkställer samtalsuppkopplingarna, dels multiplexeringskret- sar (36, 39) för att ladda olika uppsättningar digitala signaler på nämnda minnesplatser i det första buffertminnét (11) vid på varandra följande signalsamplingstidpunkter, och dels en adressmultiplexerare (H9) för utläsning av samtliga sekvenser till processorstyrorganet vid var och en av samplingstidpunkterna. 1U. Anordning enligt kravet 1, i vilken kombinationen av det första buffertminnet (11), det andra buffertminnet (13) och proces- sorn (12) är en modul (fig. 7: 87), k ä n n e t e c k n a d av att kommunikationsanordningen innehåller ett flertal moduler (87, 88) vilka är inbördes förbundna så att det andra buffertminnet (13) i var och en av modulerna tillför signaler till det första buffertmin- net (11) i valbara moduler av samtliga övriga moduler.