SE434931B - Forfarande for framstellning av spanskivor - Google Patents

Description

D szoàsse-4 10. 15. 20. 25. 30. 35. 2 sorbenten ger en otillfredsställande absorption. Flera eko- nomiska och hanteringsmässiga problem uppträder också med de extra faserna. Den tyska utläggningsskriften 2 740 207 föreslår ett förenklat sätt att tillföra absorbenten genom användning av en kombinerad vätska för vax och absorbent men någon förbättrad separation av absorbenten från limmet er- hålles inte med denna metod. Enligt den svenska patentskrif- ten H09 090 kan en separation av formaldehydabsorbenten från limmet uppnås genom tillsats av absorbenten i form av en lös- ning på så torra spån, att en penetration av lösningen in i spånen äger rum så att ingen väsentlig blandning med det se- nare tillsatta limmet äger rum. Det är emellertid inte all- tid praktiskt möjligt att behandla de torra spånen och om man önskar företa en torkning efter tillsatsen medför detta en transport av absorbenten tillbaka mot spånytorna.

Uppfinningen allmänt Föreliggande uppfinning har till ändamål att undvika de ovannämnda problemen i samband med spånskiveframställning.

Ett huvudändamål är att öka skivornas hållfasthet utan att öka limtillsatsen. Särskilt har uppfinningen till ändamål att undvika de hållfasthetsförsämringar som uppträder vid tillsats av formaldehydabsorbenter i skivorna.

Dessa ändamål uppnås med hjälp av de kännetecken som framgår av patentkraven.

Uppfinníngen baserar sig på sådana tillverkningsför- faranden för spånskivor där utöver limmet ett hydrofoberings- medel sättes till spånen. Den vid spånskiveframställning an- vända ringa limmängden innebär att spånens ytor i den färdi- ga skivan inte är täckta av lim, vilket i kombination med den finfördelade naturen hos spånen leder till en fuktkäns- lig produkt som lätt upptar vatten under svällning. Det är därför brukligt att vid tillverkningen sätta ett hydrofobe- ringsmedel i form av ett paraffinvax till spånblandningen för att minska fuktkänsligheten. Normalt tillsättes hydro- foberingsmedlet tillsammans med limmet eller strax före eller efter tillsatsen av detta så att dessa komponenter åtminsto- ne delvis inbördes blandas före pressningen. Eftersom använ- da hydrofoberingsmedel är fasta vid normala temperaturer in- .nebär detta att medlet normalt inte smälter och fullständigt lO. 15. 20. 25.

SO. 35. 8202856-4 3 blandas och fördelas i spånblandningen förrän i samband med pressningen då temperaturen höjes. Enligt föreliggande upp- finning skall hydrofoberingsmedlet i stället tillföras spån- blandningen före limmet på ett sådant sätt att det uppvärmes över sin smälttemperatur innan limmet tillföres. Vid uppvärm- ningen flyter hydrofoberingsmedlet ut och fördelar sig över lim- att är spånmaterialets yta och föreligger således fördelat då met tillföres. Härigenom uppnås en rad fördelar. Genom hydrofoberingsmedlet är väl förankrat på spånytan, som mer hydrofob än limmet, minskas risken att medlet och limmet negativt påverkar varandra. Skiktet av hydrofoberingsmedel på spånytorna verkar dessutom som en barriär. Det förhindrar därmed en alltför djup penetration av limmet in i spånen och koncentrerar vidhäftningen av limmet till spånytorna, vilket innebär bättre hållfasthet genom ett bättre limutnyttjande.

En möjlighet till allmänt kortare presstider och en lägre tendens till svällning hos den färdiga skivan har också iakttagits. En förbättrad barriärverkan av hydrofoberings- medlet erhålles om en torkning äger rum i samband med upp- värmningen, troligen på grund av att den avgående fuktigheten medverkar till att koncentrera hydrofoberingsmedlet på spå- nens yta.

Om ett formaldehydabsorberande ämne tillföres spånen på ett sådant sätt, att det är fördelat på spånen innan hyd- rofoberingsmedlet fördelas på spånytorna genom uppvärmningen, vinnes ytterligare fördelar. Skiktet av hydrofoberingsmedel kommer då att verka som en barriär även mellan absorbenten och det senare tillsatta limmet så att den eftersträvade separationen mellan dessa komponenter kraftigt förbättras.

Den hydrofoba barriären mellan dessa hydrofila komponenter gör separationen särskilt effektiv. Separationen kan till- godogöras antingen som en högre hållfasthet vid oförändrad formaldehydavgång eller en lägre formaldehydavgång vid oför- ändrad hâllfasthet. Barriären innebär att fuktigarc spån kan användas vid tillförseln av absorbenten och att en tork- ning utan olägenhet kan företagas efter påföringen av absor- benten vilket eliminerar några av de praktiska nackdelarna med tidigare kända metoder.

Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kom- 82028564: 10 15. 20 25 BO 35 4 mer att framgå av den närmare beskrivningen nedanf Detaljbeskrivning av uppfinningen g Uppfinningen avser förfaranden för framställning av produkter, särskilt skivor, baserade på sammanlimmade cel- lulosabeståndsdelar eller cellulosainnehållande beståndsde- lar, varmed avses mekaniskt sönderdelade produkter av trä och andra icke delignifierade cellulosainnehållande material, såsom träspån, sågspån, kutterspån, sönderdelníngsprodukter -av lin, bagass, sockerrör, andra grövre eller finare träfi- bermaterial etc. Grovleken hos de använda partiklarna kan variera så länge den skiktade strukturen för den hydrofobe- rande komponenten enligt ovan kan erhållas och så länge bin- demedlet utgör det huvudsakliga sammanhållande elementet i strukturen vilket normalt är fallet för partiklar ner till enskilda cellulosafibrer, för vilka andra mekanismer träder i funktion. Företrädesvis utgöres cellulosamateríalet av spån.

Spånråvaran har ursprungligen en hög och varierande fukthalt, vanligen en fuktkvot, dvs. förhållandet mellan vattnets vikt och spånens torrvikt, mellan 30 och 120 pro- cent. Denna fuktmängd måste avsevärt reduceras innan den slutliga pressoperationen kan företagas eftersom en hög fukt- halt ger upphov till ångsprängning av skivan i pressen. Fukt- kvoten bör därför inte överstiga ca lü procent vid pressning- en. Torkningen kan emellertid i princip företagas när som helst fram till pressoperationen. Efter tillsatsen av hydro- foberingsmedlet enligt uppfinningen är det möjligt att före- taga avsevärd torkning och tillsatsen kan därför göras till helt otorkade spån enligt ovan. Det föredrages dock att en viss förtorkning göres bl.a. för att erhålla en kontrolle- rad och jämn fukthalt och för att erhålla en mer hydrofob spånyta vid hydrofoberingsmedlets tillsats. Det är möjligt att förtorka de råa spånen så långt att ingen ytterligare torkning erfordras före pressningen utan att spånblandningen håller för pressning lämplig fukthalt direkt efter tillsat- Serna av hydrofoberingsmedel, eventuell formaldehydabsor- bent och lim. De råa spånen bör då torkas till en fuktkvot understigande 6 procent och företrädesvis mellan l och 3 procent. Det föredrages emellertid att åtminstone så mycket lO. 15, 20. 25. 30. 55. 82028564! 5 fukt kvarlämnas efter torkningen att en ytterligare torkning senare kan företagas. En inledande torkning av spånen kan därför med fördel göras till mellan l0 och 50 procents fukt- halt och företrädesvis till mellan 15 och 30 procent. En sådan torkning kan företagas med kända metoder, såsom direkt eller in- direkt upphettning av spånen med vannluft eller med heta rökgaser.

Efter eventuell anpassning av spånens fukthalt enligt ovan tillföres hydrofoberingsmedlet. Detta kan vara av ett konventionellt slag, dvs. ett mineralvax eller ett naturligt eller syntetiskt paraffinvax. Varje hydrofoberande substans som kan fördelas på spånen vid förhöjd temperatur kan emel- lertid användas. Hydrofoberingsmedlet bör vara fast eller åtminstone inte lättflytande vid rumstemperatur men samti- digt kunna smälta eller bli flytande vid förhöjd tempera- tur, lämpligen i intervallet NO till 9000 och företrädes- vis i intervallet 50 till 6000. Även om det använda hydro- foberíngsmedlet saknar en tydlig smältpunkt bör det således i dessa temperaturområden vara tillräckligt lättflytande för att enskilda partiklar därav skall kunna sammanflyta eller kunna fördelas på och helst kunna uppsugas i spånen. Mäng- den tillsatt hydrofoberingsmedel kan lämpligen vara mellan 0,l och 5 procent av spånens torrvikt, företrädesvis mellan 0,2 och l procent.

Sättet att tillföra hydrofoberingsmedlet har stor be- tydelse för möjligheten att erhålla den önskade fördelning- en. Enligt uppfinningen skall medlet hållas uppvärmt över sin mjukningstemperatur vid åtminstone något tillfälle i närvaro av spånen så att det kan flyta ut och fördelas på spånytorna. Detta innebär att temperaturen bör hållas över de ovan angivna temperaturintervallen för medlets smält- punkt, dvs. över minst UOOC, helst över 60°C och företrädes- över 7000. Tiden under vilken hydrofoberingsmedlet hål- uppvärmt i kontakt med spånytan bör vara tillräcklig fördelning och bör ej understiga 1 sekund och översti- vis les för ger foberingsmedlet, helst 5 sekunder. Även spånen, och inte endast hydro- skall hållas uppvärmda eftersom eljest en alltför hastig kylning av medlet äger rum innan väsent- lig fördelning av medlet har skett. Uppvärmningen av spå- nen kan ske före eller företrädesvis efter tillsatsen. 82028564» 10. 15. 20. 25. 50. 35. _6 *_ *_ Det föredrages att hydrofoberingsmedlet tillföres relativt kalla spån, med en temperatur under medlets smältpunkt, och att uppvärmningen därefter sker eftersom detta i allmänhet ger bättre kontroll och fördelning av medlet. Det är vidare lämpligt att spånen hålles i rörelse och helst omblandas un- der den uppvärmda fasen och helst också under själva till- satsen för att ytterligare förbättra fördelningen.

Hydrofoberingsmedlet kan på känt sätt tillföras i form av en smälta, som sprutas direkt på spånen. Det föredrages dock att kända vattendispersioner av hydrofoberingsmedlet an- vändes. Sådana innehåller normalt mellan 25 och 65 viktpro- cent av ett hydrofoberingsmedel i en dispersion stabiliserad med emulgatorer eller skyddskolloider. Om en sådan disper- sion tillföres spånen vid en temperatur under medlets smält- punkt enligt ovan, hinner dispersionens vatteninnehåll ab- sorberas i spånen så att hydrofoberingsmedlet är koncentre- rat på spånytorna innan uppvärmning sker, vilket förbättrar vidhäftning och skiktuppbyggnad. Vatteninnehållet i spånen bidrar till att begränsa hydrofoberingsmedlets inträngning vid uppvärmningen och koncentrerar det till ytan. Mängden tillsatt hydrofoberingsmedel i förhållande till spånmängden är liten och användningen av dispersioner ökar den hanterade mängden och underlättar därigenom appliceringen.

Det föredrages att en torkning äger rum i samband med uppvärmningen av hydrofoberingsmedlet. Den avgående fuktig- heten bidrar till en bättre fördelning och koncentrering av medlet till spånens yta. Lämpligen borttorkas minst l vikt- procent, företrädesvis minst 5 och helst minst 10 procent vatten i samband med uppvärmningen på detta sätt. Denna torkning kan företagas med kända metoder, såsom med varm- luft eller heta rökgaser på samma sätt som nämnts för för- torkningen av spånen. I anläggningar utrustade med förtork och sluttork kan det således vara lämpligt att göra till- satsen av hydrofoberingsmedlet mellan dessa torkar.

Som nämnts är det särskilt lämpligt att utnyttja upp- finningen i samband med tillsatser av formaldehydabsorbe- rande medel till spånen eftersom hydrofoberingsmedlet då kan fås att medverka till en separation av dessa tillsat- ser från limmet. Som exempel på formaldehydabsorberande me- 10. 15. 20. 25. 30. 35. 8202856-4 Tf del kan nämnas kvävehaltiga föreningar såsom melamin, di- azin-, triazin- och aminföreningar. Absorbenten kan tillfö- ras i fast form eller i form av en uppslamning. Särskilt väl separeras emellertid formaldehydabsorbenten från limmet om den kan penetrera en bit in i spånpartiklarna, varför det i vissa fall är lämpligast att använda en lösning av ab- sorbenten i ett lösningsmedel av lämplig flyktighetsgrad, exempelvis alkoholer. Företrädesvis användes vattenlösliga föreningar och speciellt lämpligt är nrea. För att hydrofo- beringsmedlet då skall effektivt bilda barriär mellan absor-_ benten och limmet skall absorbenten tillföras spånen senast samtidigt och helst före uppvärmningen av hydrofoberingsmed- let. Även för absorbentlösningen är det lämpligt med en in- trängningsperiod före uppvärmningen. Den djupaste intrång- ningen av en vattenlösning erhålles om tillsatsen görs på torra spån, dvs. vid en fuktkvot under ca 6 procent och helst mellan l och 3 procent. För att i dessa fall möjliggö- ra en senare torkning enligt ovan kan vatten tillföras efter absorbenten. Tillförseln av absorbenten kan emellertid ock- så ske på tämligen fidwigaspàivilka senare torkas. Detta ger visserligen sämre inträngning men detta kan accepteras i fö- religgande metod eftersom hydrofoberingsmedlet bidrar till tillfredsställande separation trots detta.

För lösliga formaldehydabsorberande ämnen kan det, sär- skilt vid behandling av torra spån, vara lämpligt att använda tämligen koncentrerade lösningar. För urea kan koncentratio- ner mellan 20 och 60 viktprocent och särskilt mellan 30 och 50 viktprocent med fördel utnyttjas. Uppvärmning kan på känt sätt användas för att öka koncentrationen i lösningen. Efter- som såväl hydrofoberingsmedlet som formaldehydabsorbenten med fördel tillföres spånen före uppvärmningen kan tillsat- serna göras samtidigt och av praktiska skäl, eller för att minimera den tillsatta vattenmängden exempelvis vid behand- ling av torra spån,kan då kombinerade vätskor med fördel an- vändas, exempelvis den kända typ av vätska som innehåller i vatten dispergerat hydrofoberingsmedel och i vattnet upp- löst urea. Såväl halten urea som halten hydrofoberingsmedel ligger då lämpligen mellan ca 5 och 50 procent, särskilt mel- lan 20 och 50 procent urea och mellan l0 och 30 procent hyd- , szozaseéß 10. l5~ 20. 25. 30. 35. 8 rofoberingsmedel. Den totala torrhalten ligger mellan ca H5 och 65 procent, särskilt mellan 50 och 60 procent. Den till- satta mängden formaldehydabsorberande ämne kan ligga mellan 0,1 och 5 viktprocent av spânens torrvikt, företrädesvis mel- lan 0,2 och 2 viktprocent och särskilt mellan 0,5 och 1,5 viktprocent.

Varje annan tillsats man önskar göra till spånen så att den hålls separerad från limtillsatsen kan naturligtvis göras på ett sätt motsvarande det som ovan beskrivits för formaldehydabsorberande ämnen.

Efter uppvärmningen med eventuell samtidig torkning kan spånen på känt sätt vid behov siktas eller behandlas på annat sätt. De kan också utan olägenhet mellanlagras under lång tid eftersom tillsatserna är stabilt fixerade på spånen.

För maximalt utnyttjande av den reducerade limpenetra- tionen i spån behandlade enligt uppfinningen bör belimning- en företagas strax före arkning och pressning. Belimningen kan ske i en konventionella belimningsmaskin.

Uppfinningen är tillämplig för alla limsystem där det är önskvärt att reducera limpenetrationen in i partiklarna med hjälp av ett hydrofobt skikt men är särskilt användbar för hydrofila limsystem och i synnerhet för i vatten lösli- ga eller uppslamningsbara limmer. Av skäl som diskuterats ovan är uppfinningen särskilt lämpad för härdande limsystem av formaldehydbaserade hartser, såsom kondensationsprodukter mellan formaldehyd och urea, melamin, fenol, resorcinol el- ler samkondensat därav. Uppfinningen löser särskilt väl pro- blem som uppkommer vid användning av ureaformaldehydhartser eller melaminmodifierade sådana hartser. Lämpligen användes för dessa hartser låga molförhållanden, exempelvis molför- hållanden mellan formaldehyd och urea i intervallet 1,0 till 1,8, företrädesvis mellan 1,1 och 1,4 och särskilt mellan 1,2 och 1,35. Förhållandet formaldehyd till melamin bör hållas mellan 1,6 och 3,0 och särskilt mellan 1,6 och 2,2. " Mängden tillsatt lim ligger normalt mellan 7 och lä procent torrt harts räknat på vikten torr spån. Dessa mäng- der kan användas varvid god bindningsstyrka erhålles. Efter- som limpenetrationen reduceras med förfarandet enligt upp- l0. 15. 20. 25. 30. 35- 8202856-'4 a finningen kan emellertid också limmängden reduceras något med bibehållen skivkvalitet, exempelvis kan limsatsningen (torrt/torrt) minskas med mellan 0,5 och 2 procentenheter.

Normala torrhalter på den tillförda limblandningen kan an- vändas, vilka ligger mellan 50 och 70 viktprocent. Fukt- kvoten på spånen efter belimningen kan ligga mellan H och 10 procent och särskilt mellan 5 och 10 procent.

Arkning kan företagas på normalt sätt och lämpligen med ett porösare mittskikt innehållande grövre spån. Före- trädesvis behandlas hela spånmaterialet till skivan på ett likformigt sätt men det är även möjligt, särskilt vid fler- skiktsskivor, att ha olika behandlade spån i olika skikt i skivan. Spånen till varje skikt bör emellertid ges en enhet- lig behandling. Exempelvis kan man om så önskas tillsätta formaldehydabsorberande ämne endast i mittskiktet där mäng- den fri formaldehyd är störst.

Normala presstider kan användas, exempelvis vid en- etagepressar mellan 7 och 12 sekunder per millimeter skiv- tjocklek vid en presstemperatur av ca 185-220°C, och ger då hög bindningsstyrka. Ofta kan presstiderna vid förfarandet enligt uppfinningen minskas något i jämförelse med konven- tionella framställningsmetoder eftersom bindningsstyrkan är jämförelsevis större, härdningen snabbare och tendensen till ångsprängning mindre.

Exempel l I laboratorieskala framstä1ldes_spånskivor utgående från spån med varierande fukthalt enligt följande: En behandlingsvätska innehållande l7,6 viktprocent dispergerat paraffinvax med en smältpunkt omkring 52°C, 39,0 viktprocent upplöst urea och ü3,U viktprocent vatten iordningställdes.

I ett första försök (1) framställdes ett nollprov av spån med 3 % fuktkvot, som direkt belimmades, arkades och pressades.

I en andra serie försök (2 till 5) behandlades spån med respektive 3, 6, 10 och 14 % fuktkvot med 2,7 kg av be- handlingsvätskan per 100 kg torrvikt spån varefter spânen i försöken 3 till 5 torkades i en blandare till 3 % fuktkvot med varmluft av 12000 till en sluttemperatur av ca 6500. 820285644 10. l5. 20. 25. 10 I samtliga försök belimmades spånen efter behandling- en med ett ureaformaldehydharts i en mängd av 9 viktprocent (räknat som torrt harts på torra spån), arkades och pressa- des.

Resultatet redovisas i tabell l. Som framgår av tabel- len (jämför särskilt försök l och 2) sjunker hållfastheten då vax och urea tillsättes utan uppvärmning vid samtidig torkning medan hållfastheten markant ökar vid urea/vax-till- sats med samtidig värmning och torkning.

Tabell l Försök Densitet Tvärdrag- Svälln. Torrhalt Perforator- kg/m5 åëllfasthet 2 h g/kg varde a mg CHàO/100 g l 690_ 0,88 9,6 932 20 2 700 0,77 11,1 935 7,5 3 671 l,0H 8,2 932 8,5 4 657 0,98 9,7 930 8,4 5 670 1,01 8,7' 936 7,2 Exempel 2 Enskikts spånskivor av format 550 x 350 X l6 mm fram- ställdes i laboratorieskala utgående från färsk träspån med en ursprunglig fuktkvot av ca 50 %. Spånråvaran förtorkades till ca 30, 20, l0 och 2 % fuktkvot respektive. Efter mel- lanlagring några dygn behandlades spånen per 100 kg torrvikt med dels 0,88 kg av en vanlig vaxdispersion innehållande 50 % vax med en smältpunkt omkring 5000 och dels med 2,5 kg av behandlingsvätskan enligt exempel 1. Efter behandlingen torkades samtliga fraktioner utom den med 2 % fuktkvot ner till en motsvarande fuktkvot av ca 2 %. Torkningen skedde med varmluft och spånens temperatur var 65 till 7000 vid torkningens slutfas. Spånen siktades för avlägsnande av fraktioner mindre än 0,25 mm och större än 8 mm och belim- mades därefter med ett 60-procentigt ureaformaldehydlim in- nehållande 100 viktdelar harts av typ llU3 S, vatten 1,2 viktdelar, zo-procenfiig saimiak 6,5 vixtaelar och .as-pro- centig ammoniak 0,65 viktdelar. Limmängden var 9 viktpro- cent (räknat som torrt lim på torra spån). Därefter arkades 820285644 ll spånen och pressades vid l85°C under 9, 10 respektive ll sekunder per mm skivtjocklek. För varje fraktion och press- tid tillverkades 4 skivor. ¶ Resultatet framgår av tabell 2, där medelvärdet av . samtliga tillverkade skivor för varje fuktkvot, dvs. medel- värdet av 12 skivor, anges. Försöken A till D avser behand- ling med vaxdispersionen och försöken E till H avser behand- ling med behandlingsvätskan innehållande urea. ' 8202856-l+ l2.

N N N Hmm w.oH m>~Q NNNN NON NN = m % m.N mmm N.æ Q>.o N.m~ »HN ON = N m.> flzm O.w Hwno mn=H oo* N = N _ m.m :mm mflofi N:.o N.fiH www N NmN=\xN> N W M .NH omm n.N NN.Q =.mH NN» NN = M Q NH :mm N.> æ>.o w.=H mflß ON = Q N 3 da ñw Sá QS NS w __ m NN »NN :.m @=.O m“N~ Nam N xN> < N oofl\oNmo Ne Q N NN: »ms NN: wcfinmø mufim> mæïw wsfin Ltwmmflfim: umsuwmm :Cmx nfiflmam mf, mummfiuwa xæmnmm INONNNQNNNN pfimnfipoe |HHN>m |wNNw»N>a |HfiNnfi@m pwpwmzwm pflmzpxzm N Hflwpma 10. 15. 20. 8202856-4 13 Exempel 5 I fabriksskala tillverkades fullstora treskikts spånskivor av 16 mm tjocklek enligt följande: Behandlingsvätskan enligt exempel l snrutades i en . mängd per 100 kg torrvikt spån av 1,35 kg på ytspånen och 2,5 kg på mittspånen på torkade men kalla spån omedelbart före belimning med 12,5 viktprocent ureaformaldehydlim (torrt lim, torra spån) i ytspånen och 10,5 viktprocent i mittspånen, varefter arkning och pressning företogs.

Under ett avbrott i framställningen enligt ovan do- serades i stället 2 kg av behandlingsvätskan per 100 kg spån (torrvikt) till såväl spånen för mittskikt som ytskikt före torkningen av de råa spånen då de hade en fuktkvot av ca 50 %. Efter torkning med rökgaser till en slutlig fuktkvot av ca 2,5 % och en slutlig spântemperatur av ca 7000 belimmades, arkades och pressades skivorna som ti- digare.

Resultatet redovisas i tabell 5 där försöket I avser tillsatsen till torra spån omedelbart före belimningen och försöket II avser tillsatsen till fiuwiga:¶án före torkning- en av spånen.

Tabell 5 För- Densštet Böjhåll- Tvärdrag- Svälln. Abs. Perforator- sök kghn fasthet hållfast- 2 h 2 h värde ma net vara mg cH2o/1oo g I 686 15,3 0,H9 3,8 16,6 10,0 II 587 18,0 0,59 3,7 15,9 9,9

Claims (10)

820285644 10. 15. 20. 25. WL W Patentkrav

1. Förfarande för framställning av spånskivor genom tillförsel av ett hydrofoberingsmedel och ett härdbart lim till träbaserade spån, formning av spånen till ett ark och efterföljande härdning av limmet genom anbringande av tryck och värme, k ä n n e t epc k n a t därav, att hydrofobe- ringsmedlet hålles uppvärmt över sin smälttemperatur i kon- takt med uppvärmda spån, att limmet därefter tillföres spå- nen och att arkning och pressning företagas.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att hydrofoberingsmedlet tillföres i form av en vat- tendispersion. H

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att dispersionen tillföres spånen då dessa har en temperatur under hydrofoberingsmedlets smälttemperatur och att temperaturen därefter höjes.

4. U. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att vatten torkas bort från spånen efter tillsatsen av hydrofoberingsmedlet.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att torkningen sker då spånblandningen är uppvärmd.

6. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e 6 k n a t därav, att minst 5 viktprocent vatten, räknat på spånens torrvikt, borttorkas.

7. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att ett formaldehydabsorberande ämne tillföres spå- nen före uppvärmningen av hydrofoberingsmedlet.

8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att det formaldehydabsorberande ämnet tillföres i form av en vattenlösning.

9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att hydrofoberingsmedlet är dispergerat i vattenlös- ningen.

10. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t därav, att spånen underkastas en torkning före tillförseln av hydrnfoberingsmedlet. azozass-4 Sammandrag Förfarande vid framställning av spånskivor genom tillförsel av ett hydrofoberingsmedel och ett härdbart lim till träbaserade spån, arkning av spånen och efter- följande härdning av limmet genom anbringande av tryck 'och värme. Skivkvaliteten ökar genom att hydrofoberings- medlet i närvaro av spånen hålles uppvärmt över sin smält- temperatur före belimníngen.