SE434551B - Kulbussning for lengsgaende kulstyrningar - Google Patents

Description

'Jl 10 20 l.) II 4Ü 7900læ60-2 , löpbanor uppkommer en annan nackdel, nämligen att vid oundvikliga tíllverkningsojämnheter uppträder tvärsnittshöjddifferenser vid löp- baneinsatserna, som leder till ojämn lastfördelning mellan de bada kullagerbanorna och därmed till minskning av bärande ytor och livs- längd (DE-OS 2 341 046). Genom en tippníngsrörlig lagring av ban- insatserna i omkretsriktningen kan emellertid lastfördelníngen ut- jämnas mellan tvâ löpbanor på en baninsats, varvid dock den ojämna lastfördelningen inne i löpbanornas axelriktning ej gar att avhjälpa (DE-OS 2 363 D33).

Ett annat sätt för lastfördelningens utjämning mellan tva pà en kullagerbaninsats anordnade löpbanor beskrives även i den sist- nämnda skriften, och där är kulbaneinsatsen så utformad, att kulor- na fjädrande ger efter vid belastning. Bortsett från att kulbussníng- ens styvhet och därmed styrningens prcision minskas betydligt, kan även med denna konstruktion en ojämn lastfördelning inne i löpba- norna icke kompenseras i axelriktningen.

En annan nackdel vid de kända anordníngarna, i synnerhet vid sådana med parvis på en löpbaneinsats anordnade löpbanor, är att ge- nom löpbanornas erforderliga stora tvärsnittshöjd blir kulbussníngens ytterdiameter mycket stor.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en kul- bussning av ovannämnt slag, som innebär en enklare och i synnerhet kompaktare konstruktion och varmed man med ringa fjädring erhåller en hög bärförmåga och därmed också en stor livslängd.

Detta problem löses enligt uppfinningen genom att varje löpba- neinsats är utformad som en tunnväggig, böjningselastisk, i tjock- leksriktningen oböjligt material med lämpligen jämn tvärsnittstjock- lek, och att den genom kulorna åtminstone i löpbanans omrâde är an- tryckbar med sin från löpbanan vända baksida direkt mot den kulbuss- ningens vägg omgivande urborrningen.

Urborrningen eller monteringshålet är lätt tat framställa med mycket hög precision och detsamma gäller löpbaneinsatsernas gods- tjocklek. Genom att baninsatserna inte har någon hög egenstyvhet, upptar de själva inga väsentliga krafter, utan överför dem till ur- horrningsväggen. På detta sätt blir hylshorrníngens precision utgö- rande för kullagerbanans precision. Vid sammanbyggnad av längsgaende kulstyrningar utjämnas eventuellt föreliggande ojämnhet i löpbanorna i axiell riktning, genom att löpbaneínsatsens tunnväggiga material ligger an mot den omgivande borrningens vägg. På detta sätt garante- ras en jämn lastfördelning inuti och mellan löpbanorna, så att högsta us 10 (11 '20 n 'Jv 40 _ 7900460-2 bärkraft respektive livslängd liksom minimal fjädring under belast- ning säkerställes.

Ett lämpligt utföringsexempel på uppfinningen har en löpbanein- sats, vars bada löpbanor är förbundna med varandra genom en remsa i mitten.

Härvid kan enligt ett kännetecken för uppfinningen, mittremsa utbildas med en slits, lämpligen en längdslíts, i vilken atminstone en pa kulhallaren utformad radiellt utgaende och med hàllarnäsor för- sedd infästningstunga är insnäppbar. Denna fästanordning behöver ej utföras för upptagning av större krafter, eftersom kullagerbaninsat- sen stöder sig mot det omgivande halets vägg, som tidigare besirivite.

En annan utföringsform av uppfinningen innebär, att varje löp- baneinsats vid sina vinkelrätt mot kullagerbanan gaende tvärsidor är försedd med en i mittremsnns Förlängning utformad fortsättning, var- vid fortsättningen går vidare ut under pa kullagerbussningens bada ändar påskjutbara hållarringar eller liknande. Denna utformning till- later en mycket enkel konstruktion av buren, eftersom fästningstung- orna inte behövs.

En vidare utformning av uppfinningen är att utbilda fästnings- ringarna som pa kullagerbussningens ändar pásättbara, med en cirkel- öppníng för axeln försedda ändskålar. Dessa tjänar exempelvis till att skydda kullagerbussningen mot nedsmutsníng eller liknande. De kan även omfatta tätníngsríngar, som är insatta i motsvarande inner- avsatser i kulhallaren och som sitter pà axeln.

Vid användning av kulhallare (burarl med radiellt utàt öppna kulkanaler för de obelastade atergàende kulraderna later man enlict uppfinningen löpbaneinsatserna i kulbussningens omkretsriktning sträcka sig ut över kulkanalerna för de belastade kulraderna och de motsvarande kulkanalerna för de ätergàende kulraderna är àtminstone delvis avtäckta. Dessa kan då ha en mycket enkel, utåt icke för- trängd form, vilket underlättar inläggníngen av kulorna mycket. Du ëvertäckas av löpbaneinsatserna i sådan utsträckning att den kvar- blivande öppningen är smalare än kuldiametern, så att kulorna inte kan falla ut.

Vid ett annat utförande av uppfinningen är löpbaneinsatserna i kulbussningens omkretsriktning i huvudsak anslutna till kulkanalerna för de belastade kulraderna, varvid kulkanalerna för de âtergàende kulraderna är stängda radiellt utåt och öppna radiellt inåt, varvid öppningarna är försedda med kantläppar, som håller kvar kulorna in- nanför kulbussningens innerkontur. Detta lämpar sig särskilt i för- 10 '20 'Il L' 40 7900460-2 4 bindelse med de tidigare beskrivna avslutningslocken som bildar ut- ät helt slutna kulbussningar, som är mycket väl skyddade mot intrång- ning av smuts eller liknande.

Löpbaneinsatserna består lämpligen av tunn stàlplàt och dess tvärsnittsform âstadkommes genom spânfri formning, exempelvis genom prägling. Kulhállaren kan pa i och för sig känt sätt beste av plast eller nagot annat lätt formbart respektive bearbetbart material.

Ett antal utföringsexempel på uppfinningen visas på bifogade ritningar och skall nedan närmare beskrivas. Sålunda visar fig. 1 en delvis genomskuren sidovy av en kulbussning. §ig¿_§ visar ett tvär- snitt längs linjen II-II i fig. 1 genom kulbussningen. Pig. 3 vi- sar en löpbaneinsats med infästningsband. §ig¿_í visar ett tvärsnitt längs linjen IV-IV i fig. 3. Pig. 5 visar en löpbaneinsats med in- fästningsslits och fig. 6 ett tvärsnitt längs linjen VI-VI i fig. 5.

Fig. T visar ett tvärsnitt genom ett annat utförande av en kulbuss- ning. _ Den i fig. 1 och 2 visade kulbussningen Z omfattar en hållare 4 med sex ändlösa kulspâr 6. Varje kulspar bestar av en kulkanal 8 för den belastade kulraden 10 och en kulkanal 12 för den obelastade kulraden 14 liksom en vid kulkanalernas ändar anordnad överförings- báge 16, 18.

Kulkanalerna 8 är öppna radiellt inåt så att kulorna i den be- lastade kulraden 10 inåt sticker ut utanför konturen 20 på hållaren 4. De är också radiellt utåt öppna. Löpbanorna hos tvâ närbelägna be- lastade kulrader 10 är utformade av en gemensam löpbaneinsats 22.

Som särskilt framgår av fig. 2 är kulkanalerna 12 i de obelastade kulraderna 14 radiellt slutna inât, men i radiell riktning öppna utat. Dessa öppningar är inte förträngda sa att kulorna lätt kan läggas in. För att förhindra att kulorna faller ut ur kulkanalernn 12 är löpbaneinsatsen ZZ i omkretsriktningen breddad sa långt, att den åtminstone delvis täcker kulkanalen 12, så att kulorna förhind- ras att falla ut. I omrâdet av vändbâgarna 16, 18 kan kulkanalerna vara förträngda sä långt att kulorna fasthâllas i dem. Löpbaneinsat- serna 22 motsvarar till sin axiella längd åtminstone i stort sett längden hos det raka avsnittet av kulbanan 6.

Löpbaneinsatsen 22 är vid sina i rät vinkel mot kulbanorna 8 respektive 12 gående tvärkanter försedd med utsprång 34, 26, som sträcker sig ut under lock 28, 30 anordnade vid kulbussningens ändar.

Pâ detta sätt fixeras löpbaneinsatserna i hâllaren (buren) 4. Som fig. 1 visar är vid båda ändarna av buren 4 invändiga avsatser 32,34 10 b) 'JI 40 7900460-2 utformade, i vilka tätningar 36, 38 är anordnade. De avslutande loc- ken 28, 30 tillsammans med tätningarna 56, 38 sluter kulhussningen i axiell led och hindrar inträngande av smuts eller liknande.

Löpbaneínsatsen 22 består av ett tunnväggigt böjningselastiskt platelement och är utformat medelst stansning och prägling. Till den i längdríktningen gående remsan 40 ansluter sig omkretsriktningen löpbanorna 42, 44, som är anpassade till kulornas radie. I omfangs- riktningen ansluter sig till löpbanorna de element 46, 48 som täcker de obelastade kulraderna. Som exempelvis framgår av fig. 4, har löp- banornas omrâde liksom de därtill anslutande täckomràdena i tvärsnitt i huvudsak S-form. Utsprången 24, 26 har också ett církelbàgformat tvärsnitt, vars medelpunkt ligger på kulbussningens axel, så att de ansluter sig till kanten på ändlocken 28, 30, som fasthåller ut- spràngen.

Vid monteringen av kulbussningen fylles först kulspâren 6 med erforderligt antal kulor. Därefter pâsättas löpbaneinsatserna ZZ och fästas_med hjälp av ändlocken 30. Nu kan kulbussningen föras in i det omgivande husets hål 50, som skall upptaga kulbussningen. När axeln 52 införes i kulbussningen kommer de bärande kulraderna 10 att tryc- kas in utifrån. Eftersom löpbaneinsatserna 22 är utformade böjnings- elastiska, upptar de själva inga krafter, utan viker undan till an- liggning mot hâlets 50 vägg. Eftersom detta hål med mycket enkla me- del kan utformas synnerligen exakt, blir också precisionen på löp- banorna mycket god, så att man upnnår en hög bärighet. Eftersom ma- terialet hos löpbaneinsatserna är mycket hårda mot materialkompres- sion ger de inte efter i tjockleksriktningen, varför ingen skadlig fjädring uppkommer i radiell led.

Pig. 5 och 6 visar ett annat utförande av en löpbaneinsats 60.

Den har i huvudsak samma tvärsnittsform som löpbaneinsatsen enligt fig. 3 och 4. I remsan 62 är emellertid en slits 64 utformad. I denna passar en vid kulburen 66 utformad och med hállarnäsor 68 för- sedd ínfästningstunga 70 insnäppbar, som särskilt framgår av fig. 6.

Utlöpare motsvarande dem i fig. S och 4 visade behöver härvid icke användas.

Pig. 7 visar i tvärsnitt ett annat utförande av en kulbussning 80. Buren 82 har även här sex ändlösa kulbanor 84 av vilka endast tvâ visas. Kulkanalerna 86 för de belastade kulraderna är öppna sa- väl radiell inåt som radiellt utåt. Utât täckas de av en gemensam löpbaneinsats 88, som böjningselastiskt anligger mot väggen av det hål 90 i huset som bildar väggen kulbussningen. Löpbaneínsatserna 10 7900460-2 6 har på båda sidor av remsan 92 i omkretsriktningen områden, som bil- dar löpbanorna 94, 96. De ansluter sig i huvudsak till kulkanalerna 86 i de belastade kulraderna. Kulkanalerna 98 för de obelastade kul- raderna 100 är i motsats till vid föregående beskrivna utföringsfor- mer radiellt öppna inåt och slutna radíellt utåt. De radiellt inåt visade öppningarna är försedda med kantläppar 102, 104, som fasthàl~ ler kulorna innanför väggtjockleken av buren 82, så att de icke har någon beröring med axeln.

Pästande av löpbaneinsatserna 88 kan ske på samma sätt som be- skrivits i anslutning till fig. 3, 4 respektive 5, 6.

Den i fig. 7 visade kulbussningen är helt sluten vid sin yttre omkrets och skyddas mot ínträngande av smuts. Som framgår av rit- ningen bestâr buren 82 av tre segment 108, 110, 112 som omfattar en båge av 1200. Segmentet 110 hänger ihop med segmenten 108 respektive 112 via tunna böjliga element 114 respektive 116. På detta sätt kan buras tillverkas som ett plant band och vid monteringen böjas till cirkelringsform. Formhållningen liksom centreringen av buren sker exempelvis via avslutande lock av den typ som i fig. 1 betecknats med 28, 30.

Härvid föreligger möjligheten att låta elementen 114, 116 bort- falla och att bygga upp buren vid monteringen av tre skilda segment, som vid sina mot varandra anslutande kanter är så utformade, att de över hela sin radiella tjocklek anligger mot varandra.

Claims (14)

4 1900460-2 *i HJ se iii: .v

1. Kulhussning för en längsgående kulstyrning för axlar och liknande med en eller flera ändlösa kulbanor l en bur, där de belas~ tade kulraderna i två närbelägna kulspår är anordnade parvis bredvid varandra och är täckta av en gemensam löpbaneinsats med tva parallel- la löpbanor (spår), k ä n n e t e c k n a d a v att varje löpbane- insats (22, 60, 88) består av en tunnväggig plåt med mindre än 1,5 mm tjocklek, som åtminstone i närheten av löpbanorna (42,44; 94, 96) för de bärande kulraderna (10, 87) är böjningsmjuk på så sätt, att den från löpbanan vända ytterytan av plåten kan anligga mot väggen i den husborrníng (50, 90), som omger kulbussningen.

2. Kulbussning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att varje löpbaneinsats (22,60,88) har två medelst en mellanremsa (62) med varandra förbundna löpbanor varvid mellanremsan (62) är försedd med en lämpligen längsgående slits (64), i vilken åtminstone en vid kulburen (66) utformad, radiellt utåt gående och med hallar- näsor (68) försedd infästningstunga (70) kan snäppa in.

3. Kulbussning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d a v att varje löpbaneinsats (ZZ) vid sina vinkelrätt mot löpbanorna (43,44) gående kanter är försedda med en i förlängningen av mellanremsan utbildad forsättning (Z4,Z6), som sträcker sig ut mot bada ändarna av kulbussníngen under påskjutbara hallarringar eller liknande. I

4. Kulbussníng enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d a v att hållarringarna är utformade som på ändarna av kulbussníngen påsättbara, med ett hål för axeln (52) försett avslufningslock 128,30).

5. Kulbussning enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k - n a d a v att löpbaneinsatserna (2Z,60) i omkretsriktningen av kulbussningen sträcker sig ut över kulkanalerna (8) i de belasta- de kulraderna (10) och att de tillhörande, radiellt utåt öppna kulkanalerna (12) i de återgående kulraderna (14) åtminstone delvis är täckta. Q

6. 0. Kulbussníng enligt krav S, k ü n n c t 0 C k n a d a v att kulkanalerna (12) i buren för de ätergâende kulraderna (14) icke är förträngda utåt och att de åtminstone delvis täcks av löp- baneinsatserna (22) i sådan utsträckning att den förblivande öppningen är samlare än kuldiametern. '79001160-2

7. Kulbnssning enligt något av kraven I-J, k ü'n n c t 0 c k - n a d a v att löpbaneinsatsen (88) i kulbussningens omkretsrikt- ning i allt väsentligt slutar med kulkanalerna (86) i de belastade kulraderna (87) och att kulkanalerna (98) för de återgående kul- raderna (100) är slutna radiellt utåt och öppna radiellt inåt, varvid öppningarna är försedda med kantläppar (102,104) som håller kulorna innanför burens väggtjocklek.

8. Kulbussning enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k - n a d a v att löpbaneinsatserna (22,60,88) är utförda av stal- plåt och att deras tvärsnittsform är utformad genom spånfrí be- arbetníng,t ex prägling.

9. Kulbussning enligt något av kraven 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a d a v att den del (46,48) av varje löpbaneinsats (ZZ), som bildar löpbanan (42,44) och som täcker den därtill anslutande återgående kulraden (14) i tvärsnitt har i huvudsak S-form.

10. Kulhussning enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k - n a d a v att väggtjockleken hos löpbaneinsatsen (22,60,88) åt- minstone i området av den belastade kulraden (10,87) är mindre än 50%, lämpligen mindre än 40% av kuldíametern.

11. Kulbussning enligt något av kraven 1-10, k ä n n e t e c k - n a d a v att väggtjockleken hos löpbaneinsatsen (Z2,60,88) åtminstone i omrâdet av den belastade kulraden (10,87 är mindre än 10% och lämpligen mindre än 8% av axeldiametern.

12. Kulbussning enligt något av kraven 1-11, k ä n n e t e c k - n a d a v att löpbaneinsatserna (Z2,60,88) åtminstone i området av löphanornn för de bärande kulraderna (10,87) är utförd höjlig på sådant sätt, att de med sina mittemot löpbanan befintliga ytterytorna vid varje plats för en enstaka kula och under inver- kan av den från kulan överförda stödkraften mot väggen för det hål (50,90) som omger kulbussningen.

13. Kulbussning enligt krav 1-12, k ä n n e t e c k n a d a v att löpbaneinsatserna (22,60,88) i remsområdet (40,62,92) är försvagade med avsikt att åstadkomma förhöjd böjbarhet hos löpbanorna i förhållande till varandra.

14. Kulbussning enligt något av kraven 1-13, k ä n n e t e c k - n a d a v att löpbaneinsatserna (ZZ,60,88) överallt uppvisar samma tvärsnittstjocklek.