SE434421B - Overlastningskyddsanordning med en skiljekoppling for tva axlar - Google Patents

Description

78.015 66-6 2 längs linjen Vl~VI i fig 5. Fig 7 visar en sektion lä; 1 linjen VI1-VII i fig 6. Fig 8 visar en sektion längs linjen Vill-VIII i fig 7. Fig 9 visar en sektion längs linjen IX-IX i fig 5. Fig 10 visar ovanifrån en fjärde utföringsform av anordningen enligt upp- finningen. Fig ll visar i större skala en sektion genom en del av anordningen enligt fig 10. Fig 12 visar en sektion längs linjen XII-XII i fig 10. Fig 13 visar ovanifrån en andra utföringsform av anordningen enligt fig 12. Fig 14 visar en sektion längs linjen XIV-XIV i fig 13. Fig 15 visar en femte utföringsform av anord- ningen enligt uppfinningen. Fig 16 visar en projektion i riktning- en för pilen XVI i fig 15. Fig 17 visar en ytterligare utförings- form av anordningen enligt fig 15 och l6. Fig 18 visar i projek- tion en inställningsanordning vid anordningen enligt fig l7. Fig 19 visar en sektion längs linjen XIX-XIX i fig 18. Fig 20 visar delvis i projektion och delvis i sektion en sjätte utföringsform av anordningen enligt uppfinningen. Fig 21 visar i större skala en sektion genom en del av anordningen enligt fig 20. Fig 22 visar i större skala en sektion genom en del av anordningen enligt fig 21. Fig 23 visar en sektion längs linjen XXIII-XXIII i fig 21. Fig 24 visar en sektion längs linjen XXIV-XXIV i fig 21. Fig 25 visar en sektion genom ett annat utförande som är användbart vid samtli- ga ovan angivna utföringsformer. Fig 26 visar ett ytterligare utfö- rande av en del av anordningen som kan användas vid samtliga före- gående utföringsformer. Fig 27 visar en sektion genom en variant av en del av anordningen, vilken variant kan användas vid samtliga föregående utföringsformer. Fig 28 visar en sektion längs linjen XXVIII-XXVIII i fig 27.

Anordningen enligt uppfinningen kommer att beskrivas med led- ning av en i fig l visad kardanaxel l mellan en energikälla (t ex en traktor, ett motorfordon eller en drivmotor) och en maskin som skall drivas, t ex en jordbearbetningsmaskin, vilken i drift kan inta olika lägen relativt traktorn och kan överlastas eller blocke- ras, exempelvis när stenar eller liknande hindrar rotationen av maskinens drivna verktyg. För detta ändamål är kardanaxeln 1 så utformad att den har en till den maskin som skall drivas anslut- bar änddel 2 och en till energikällan anslutbar änddel 3 samt ett mellanstycke 4 med två kardankryss 5 och 6. Anordningen enligt upp- finningen är utvecklad för det fallet att den maskin som skall dri- vas kan överlastas eller blockeras resp tillfälligt kräver en för hög effekt. Anordningen är monterad i ett hus 7, som är anbragt i den till maskinen anslutbara änddelen 2 av kardanaxeln. 7801566-6 Anordningen enligt uppfinningen kan givetvis förutom för den beskrivna axelkopplingen användas över allt där överbelastning kan ske i drivningen av verktyg eller maskiner.

I fig l visas en till energikällan ansluten drivaxel 8. Denna axel är pà sin mot kardanaxelns änddel 3 vända ände försedd med utvän- diga, axiellt riktade kilspår som ingriper med bommar mellan i ändde- len 3 befintliga kilspàr. En drivaxel 9 på den maskin som skall dri- vas är på sin mot kardanaxeln l vända ände likaså försedd med axiellt riktade, utvändiga kilspår. Denna ände sträcker sig in i huset 7 för kardanaxelns l änddel 2. Som framgår av fig 2 ingriper axelns 9 kil- spàr 10 med bommar mellan kilspàr som är upptagna i det inre av en till änddelen 2 hörande kopplingsdel i form av en platta ll. Kopp- lingsplattan ll har en väsentligen cylindrisk ytteryta som är koaxi- ell med den mittlinje l2 som sammanfaller med drivaxelns 9 centrum- axel. Ett urtag i kopplingsplattan ll begränsas av denna plattas inre kilspår, vilka passar till bommar mellan axelns 9 yttre kil- spår 10, varvid detta urtag är koncentriskt med mittlinjen 12.

Kopplingsplattan ll kan vara gjord av relativt hårt material. I den i fig 2 visade kopplingsplattan ll finns fyra stympat koniska urtag 13. Dessa fyra urtags axlar ligger i ett vinkelrätt mot mitt- linjen 12 liggande plan. Axlarna korsar varandra i en på mittlin- jen 12 liggande punkt och bildar en mellanliggande vinkel på 900, så att urtagen l3 ligger parvis diametralt motsatt varandra. De tänkta spetsarna på de stympat koniska urtagen 13 ligger inuti kopplingsplattan ll. Urtagen 13 övergår i borrningar 14 och 15, varigenom tillverkningen av urtagen l3 underlättas. De i kopplings- plattan ll befintliga, stympat koniska urtagen 13 är belägna in- till kopplingsplattans ll ytterperiferi och sträcker sig sett i riktningen för sina axlar över en längd på ca l0-20% av radien på plattans ll cylinderformiga ytteryta. Väggarna på urtagens 13 stym- pade koner lutar 450 mot urtagens axlar men kan även ha andra, konstruktionsbetingade lutningar. De stympat koniska urtagen 13 sträcker sig fram till kopplingsplattans ll cylindriska ytteryta. Änddelens 2 hus 7 har förutom kopplingsplattan ll en denna platta omgivande kopplingsdel i form av en hållare 16 vilken som framgår av fig 2 också sträcker sig symmetriskt kring mittlinjen 12.

Hållaren har en navformig del med ett centralt, väsentligen Cylind- riskt häl 17, vilket är koncentriskt med mittlinjen 12 och omger kopp- lingsplattans ll cylindriski ytteryta pà sådant sätt, att plattan ll ork hållaron In kan vrida sig inbördes. Dßn hålet 17 orgivandw nav- !-'-W av hillxl A L6 är vil Å-nnn utföringsf-rm gyrrd i ett ntvckfl m-I fvrn cylindriska, i*fil1 1 ansatser 13. 7801566-6 De fyra cvlindriska ansatsernas l8 mittlinjer ligger i ett mot mittlinjen l2 vinkelrätt plan och korsar varandra i mittlinjen l2.

Dessa mittlinjer bildar parvis en mellanliggande vinkel på 900, så att ansatserna 18 jämnt fördelade kring mittlinjen 12 är beläg- na parvis diametralt motsatt varandra.

Hållarens l6 navformiga del, från vilken ansatserna 18 bildar fortsättningar, har på den mot kardankrvsset eller knutkorset 6 vända änden gafflar l9 och 20. i vilka knutkorset är lagrat (fig l).

De ihåliga ansatserna 18 upptar lös- och utbytbart var sin kopp- lingsenhet eller insats 21, se fig 2, vilken kan betraktas som en för- monterad enhet. Kopplingsinsatsen 2l består i huvudsak av två huvud- delar och närmare bestämt av en hållare 22 och en relativt hållaren rörlig kolv 23. Formen på hållaren 22 och kolven 23 framgår av fig 2. Hållaren 22 har en väsentligen cylindrisk ytteryta, vilken på den bort från kopplingsplattan ll vända änden har en gänga 24 med vilken kopplingsinsatsen 21 kan skruvas in i det cylindriska, insatsen 21 snävt omslutande urtaget i resp ansats l8. Kopplings- insatsen 21 har för detta ändamål ett sexkanthuvud 25 som i monte- rat tillstånd utskjuter ur ansatsen 18 och på vilket ett verktyg, exempelvis en standardskruvnyckel,passar. Hållaren 22 har ett änd- stycke 26, vilket är inskruvat i hållarens 22 inre på den mot kopp- lingsplattan ll vända änden och hindrar utföring av kolven 23 ur hållaren 22. Hållaren 22 begränsar sett från sin yttre ände i rikt- ning mot kopplingsplattan ll en smalare, cylindrisk del 27 och en cylindrisk del 28, vars diameter är större än delens 27, och har i ändstycket 26 ett hål, vars diameter åtminstone vid denna utfö- ringsform är lika stor som delens 27 diameter. Dessa tre delars mittlinjer är koaxiella. Kolven 23 har en yttre, cylindrisk del 29, som ligger i en utrymmet 27 omfattande del av hållaren 22 och även delvis sträcker sig in i ett utrymme 28 i en annan del 29 av hállaren. Delen 29 är gjord i ett stycke med en styrdel 30 av kolven 23, vilken del anligger mot utrymmets 28 vägg. Kolven 23 har dess- utom en ännu längre in befintlig del 3l som är styrd i ändstyckets 26 hål. Kolvens 23 del 31 har ett inre, stympat koniskt ändomrâde, vilket i normal drift passar i kopplingsplattans ll motsvarande dimensionerade urtag.l3.

Dízmetern på kolvens 23 del 30 är lika stor som delens 31. De- len 30 bildar för delarna 29 och 31 en ansats på kolven 23, vilken ansats i.norma1 drift befinïer sig intill ändstyckot 26. Dimensio- nurin' _ är ?“'-* v*t den ' ' ënd3tycë~t 26 vända beqrïnsningsytan av anmrzsen 3 Iaf ert rzrf. «'-=Énl till den "'t An$aLS~n 30 Vïfiflä 7801566-6 begränsningsytan av ändstycket 26, när den koniska änden 32 anligger mot ytan av kopplingsplattans ll motsvarande urtag l3, så att det mel- lan ansatsen 30 och den mot utrymmet 28 vända änden av ändstycket 26 finns en smal, ringformig spalt 33. Spalten 33 har sin minsta axi- ella utsträckning i kolvens 23 driftläge (fig 2). I kolvens 23 del 3l finns det en radiell anslutningsborrning 34 i vilken två axi- ella borrningar 35 och 36 mynnar, varvid borrningarna 35 och 36 sträcker sig utåt från borrningen 34. Borrningen 35 övergår i en borrning 37 vars diameter är större än borrningens 35. Borrning- arnas 35 och 37 mittlinjer är koaxiella. Borrningen 37 finns till sin större del i kolvens 23 del 29 och med en liten del i delen 30. Borrningen 36 övergår i en borrning 38, vars diameter är fyra till fem gånger större än borrningarnas 35 och 36 diameter och unge- fär dubbelt så stor som borrningens 37 diameter. Borrningen 36 myn- nar vid kanten av borrningens 38 begränsningsyta. Borrningarnas 38 och 36 mittlinjer sträcker sig parallellt med kolvens 23 mittlinje.

Borrningen 38 befinner sig i kolvens 23 del 29.

Båda borrningarna 37 och 38 mynnar i en cylindrisk fördjupning 39, vars mittlinje liksom borrningarnas 35-38 mittlinjer är axi- ella relativt kolven 23. Diametern på den cylindriska fördjupning- en 39 uppgår till 80-90% av delens 29 diameter, så att de båda borr- ningarna 37 och 38 mynnar däri. Borrningens 38 mittlinje är koaxi- ell med kolvens 23 mittlinje. I riktning mot kopplingsplattan ll sett övergår borrningen 38 i en borrning 40 som har mindre diame- ter än borrningen 38. Den korta borrningen 40 ligger delvis i de- len 29 och ansluter sig till en radiellt riktad borrning 41, vilken mynnar i utrymmet 28 kring delen 29. Från borrningen 40 sträcker sig borrningen 41 från borrningen 36 sett motriktat borrningen 34.

Borrningarna 37 och 38 är på sin mot hållarens 22 huvud 25 vända ände tillslutna medelst en cylindrisk skruv 42, vilken är inskruvad i en i fördjupningen 39 befintlig gänga i kolvens 23 ände, varvid det mellan skruven 42 och de närliggande ändarna av borrningarna 27 och 38 finns en tätning 43.

I borrningen 37 finns ett motsvarande dimensionerat stift 44, vars ena ändyta anligger mot tätningen 43. Övergången mellan borrning- arna 35 och 37 är halvsfärisk. Denna övergång tillsluts medelst en kula 45, vilken kan hindra flöde av en i borrningen 37 befint- lig tryckvätska i riktning mot borrningen 35. Mellan den mot kulan 45 vända änden av stiftet 44 och kulan 45 finns det en fjäder 46, vi1?~fi Lflaszar kulan 43 i riktning mot borrningen 33. lf” z-latlvt stora hur ningar 18 innehåller Pr ífv:=v-nfxi L '*rr Ü* 7801566-6 av ett vvntilstift 47, vars mëffllanje är koaxivll med bonrningwns 43 mittlinje. Stiftet har en konísk spets, som tätande anligger mot Ever- gàngen mellan horrningarna 38 och 40. På den mot skruven 42 vända än- den har stiftet 47 en kolvliknande ansats 48, vilken är styrd i borr- ningen 38. I det med luft fyllda, till atmosfären anslutna utrymmet mellan ansatsen 48 och tätningen 43 finns det en förspänd, kalibre- rad fjäder 49. Stiftets 47 diameter är mindre än borrningens 38.

I utrymmet 28 finns det en relativt svag returfjäder 50, vilken omger kolvens 23 del 29 och vid sin ena ände anligger mot den ytters- ta, av hållaren 22 bildade begränsningsytan av utrymmet 28 och vid sin andra ände anligger mot den utrymmet 28 likaså begränsande ändy- tan av delen 30. Mellan hållarens 22 och ändstyckets 26 innerytor å ena sidan och ytterytorna av kolvens 23 delar 29, 30 och 31 ä andra sidan finns O-ringar 51, 52 och 53, vilka vid dessa ställen förhind- rar utläckning av tryckvätska. Mellan utrymmet kring fjädern 46 och utrymmet 28 finns det en borrning 54. I det i fig 2 visade läget finns det mellan kolvens 23 ände och huvudet 25 en med luft fylld kammare 55, vilken via ett hål 56 står i förbindelse med atmosfären.

De övriga kopplingsinsatserna 21 är uppbyggda på samma sätt och ligger med de koniska ändarna 32 i tillhörande urtag 13 i kopp- lingsplattan ll. Urtagen 13 och ändarna 32 bildar delar av spär- rarna mellan anordningens enligt uppfinningen drivna och drivande element.

I normal drift drivs axeln 8, exempelvis en traktors kraftut- tagsaxel, varvid vridmomentet via änddelen 3, knutkorset 5, huvud- delen 4, knutkorset 6 och änddelen 2 överförs till den drivna maski- nens drivaxel 9. I änddelens 2 hållare 16 överförs vridmomentet från hållaren 16 via kopplingsinsatserna 21 på kopplingsplattan ll och därmed via kilspåren 10 till axeln 9. Mellan kopplingsin- satserna 21 och kopplingsplattan ll sker överföringen av vridmo- mentet endast via de fyra koniska ändarna 32 på kolvarna 23, vilka ändar står i ingrepp med de motsvarande urtagen 13 i kopplinge- plattan ll.

Kolvarna 23 intar i normal drift det i fig 2 visade läget och bildar därvid spärrar. I normal drift verkar väsentligen två kraf- ter på varje kolv 23. Den första kraften är den vid änddelens 2 rotation på kolvmassan verkande centrifugalkraften som försöker för- flytta kolvarna 23 i utrymmena 27 och 28 utåt. Den andra på kol- varna 23 verkande kraften härrör från verkan av de koniska spärr- delarna 13 och 32. På grund av det vridmoment som skall överföras 7801566-6 uppstår mellan kopplingsplattan ll och kolvarnas 23 ändar 32 kraft- komponenter,_vilka också strävar att förflytta kolvarna 23 utåt.

Utrymmet 38, den ringformiga spalten 33, borrningarna 34, 35, 36, 40, 4l och 54 liksom utrymmet mellan stiftet 44 och kulan 45 och utrymmet kring stiftet 47 är helt fyllda med tryckvätska. Den totala volymen på dessa med tryckvätska fyllda utrymmen ändrar sig inte när kolvarna rör sig utåt relativt hållaren 22 och ändstycket 26. Fjädern 49 har som nämnts en noggrant inställd eller kalibrerad förspänning. På grund av de nämnda, på kolvarna 23 verkande kraf- terna ökas trycket på den i utrymmet 28 och i kanalerna 40, 41 och 54 befintliga tryckvätskan liksom mellan stiftet 44 och kulan 45. vätskan trycker kulan 45 mot dess säte, så att kanalen 35 förblir stängd. I borrningen 40 hålls vätsketrycket genom den av fjädern 49 på ansatsen 48 och på stiftet 47 utövade kraften i jämvikt så länge vätsketrycket inte överstiger fjäderns 49 mottryck. I detta fall förhåller sig tryckvätskan i de sistnämnda utrymmena som en kompakt massa, eftersom den inte är kompressibel.

När kombinationen av de på kolvarna 23 verkande centrifugal- krafterna och kraftkomponenterna på de koniska ändarna 32 når ett bestämt, mot vätsketrycket svarande värde, vilket överskrider fjä- derns 49 förspänning, rör sig stiftet 47 relativt den övriga delen av kolven utåt, så att en förbindelse upprättas mellan utrymmet 28 via borrningarna 41 och 40 och utrymmet kring stiftet 47, varpå vätskan strömmar in i spalten 33 via borrningarna 38, 36 och 34, så att den strömmar genom kolven 23 och kolvens rörelse relativt hållaren 22 och ändstycket 26 inte längre är blockerad. I detta fallet utskjuter de koniska kolvändarna eller spärrdelarna 32 utanför de motsvarande urtagen eller spärrdelarna 13 på kopplings- plattan ll, så att hållaren 16 kan rotera fritt kring plattan ll.

Denna anordning bildar därmed ett överlastskydd, som vid ett be- stämt varvtal och vid ett bestämt vridmomentvärde hydrostatiskt resp hydrauliskt avbryter förbindelsen mellan två delar av en transmission. När kolvarna 23 har förflyttats utåt och hållaren 16 har frikopplats från axeln 9 förblir hållaren 16 i drivet till- stånd, så att precis som tidigare centrifugalkrafter verkar på kolvarna 23. På detta sätt förhindras att de koniska ändarna 32 såsom tidigare står i kraftbundet ingrepp med en del av urtagning- arna l3, varigenom nötning förhindras. Eftersom centrifugalkraf- terna förblir verksamma på kolvarna 23 efter frikoppling och ökar på grund av kolvarnas förskjutning är en förnyad hopkoppling inte 7801566-6 möjlig vid det relativt höga driftvarvtalet. Drivaxelns 8 varvtal minskas därefter, så att den relativt svaga fjädern 50 i varje kopplingsinsats 21 strävar att förflytta resp kolv 23 inåt. Den i den ringformiga spalten 33 befintliga tryckvätskan återförs via borrningarna 35 och 34 till borrningarna 37 och 54, varvid kulan 45 förflyttas mot verkan av den svaga fjädern 46. Denna returrö- relse av kolvarna 23 slutar så snart kolvarna åter intar det i fig 2 visade läget, vilket således uppnås vid ett relativt lågt varvtal på drivaxeln 8. En alltför snabb återföring av kolvarna 23 till det i fig 2 visade läget kan eventuellt förhindras genom en strypning i borrningen 35 eller 34. Så snart de koniska ändarna 32 åter befinner sig i urtagen l3 är spärrningen mellan hållaren l6 och kopplingsplattan ll och därmed med den drivna axeln 9 åter upprättad. Därpå kan drivaxelns 8 varvtal ökas till driftvarvta- let, så att kardanaxeln åter överför det nominella vridmomentet.

När stötlaster är att räkna med kan det i borrningen 40 eller 41 finnas en strypning, så att i drift trycket på stiftet 47 i det närmaste motsvarar den genomsnittliga lasten.

De betingelser varunder frikoppling sker är beroende av varv- talet (centrifugalkraft på kolvarna 23) och av vridmomentet (de utåtriktade kraftkomponenterna på de koniska ändarna 32). Detta innebär att frikopplingsförhållandet inom ett stort varvtalsområde är väsentligen normgivande för den överförda effekten. Inställ- ningen på fjäderns 49 förspänning utgör därvid ett mått på denna effekt. Var och en av kopplingsinsatserna 21 är således ansvariga för den effekt vid vilken en frikoppling sker. En på ett bestämt värde inställd kopplingsinsats 21 (inställning av fjäderns 29 för- spänning) kan således exempelvis på huvudets 25 ytteryta förses med en hänvisning till den effekt i hk eller kW som den ifråga- varande kopplingsinsatsen 21 upptar relativt frikoppling vid över- last. Vid utföringsformen enligt fig 2 finns det fyra kopplings- insatser 2l. När var och en av dessa insatser är inställd på ett värde av exempelvis 25 hk kan kardanaxeln överföra en maximal effekt på 100 hk innan frikoppling sker. I Det må dessutom påpekas att kopplingsinsatserna 21 kan demon- teras exempelvis medelst en på huvudet 25 anbragt nyckel och er- sättas med andra, som via gängan 24 skruvas på ifrågavarande an- sats 18. Efter demonteringen av kopplingsinsatserna 21 kan andra kopplingsinsatser monteras, vilka är inställda på en annan maxi- mal effekt. Man kan emellertid också ersätta endast någon eller några av kopplingsinsatserna. 7801566-6 Den hydrauliska funktionen hos de utbytbara enheterna (kopp- lingsinsatserna 21) gör det möjligt att kalibrera dessa enheter till ett bestämt värde (i detta fallet effekt) på fabriken, så att användaren valfritt och på enkelt sätt kan skruva in ett antal av dessa enheter för att inställa en önskad maximal effekt. Den för- nyade inkopplingen vid låga varvtal förhindrar nötning på såväl kopplingsinsatserna som urtagen 13. Valet av material i de koniska ändarna 32 och kopplingsplattan ll är givetvis beroende av de yt- tryck som skall överföras. Kolvarna 23 bildar de mot hydrostatiska tryck frikopplingsbara, fram och åter rörliga spärrarna, vilkas antal och inställning bestämmer den maximala effekt resp det maxi- mala vridmoment som skall överföras. När drivmotorn har ett kon- stant utgångsvarvtal (exempelvis en traktors dieselmotor), är den överförbara maximala effekten normgivande för det överförda vrid- momentet. I detta fallet kan även den efterföljande utföringsfor- men användas.

I den i fig 3 och 4 visade utföringsformen är axeln 9, vilken utgör den drivna maskinens drivaxel, inskjuten i en till änddelen hörande hållare 57, vilken för detta ändamål har inre kilspâr som samverkar med bommar mellan yttre kilspâr 10 på axeln 9. För att hindra att axeln 9 i drift skjuts ut ur änddelen 2 i axiell rikt- ning finns det i hâllaren 57 en borrning 58 vars diameter motsva- rar kulans 59 diameter. Kulan 59 är i drift fixerad av den koniska änden på en axiellt riktad säkringsskruv 60, som sträcker sin in i borrningen 58. Kulan fixeras därvid relativt borrningen 58 och närmare bestämt å ena sidan av skruvens 60 koniska ände och å andra sidan av ett i de på varandra följande kilspâren 10 befintligt, kring axeln 9 förlöpande spår 61. Kulan 59 förhindrar på så sätt en axiell rörelse av axeln 9 relativt hållaren 57.

Vid denna utföringsform finns det kring axeln 9 tre sådana kom- binationer 59/60 av kula och säkringsskruv.

Då den mot knutkorset 6 vända änden griper hållaren 57 om en gaffelhållare 62, vilken är väsentligen cylindrisk och sträcker sig koaxiellt med axelns 9 och hållarens 57 mittlinje 12 samt har tvâ gafflar 19 och 20, i vilka två av knutkorsets 6 tappar är lag- rade. Hållaren 57 fixeras i axiell riktning relativt gaffeldelen 62 medelst en låsring 63. Låsringen 63 och hållaren 57 är hopskru- vade medelst bultar 64 (se även fig 3). Kombinationen av låsring 63 och hållare 57 är roterbar relativt gaffeldelen 62 kring mitt- linjen 12 (se fig 4). För detta ändamål finns det mellan hållarens 7-801566-6 10 62 cylindriska ytteryta och hållarens 57 närliggande begränsnings- yta ett nållager 65. I normal drift förhindras inbördes vridning av gaffelhållaren 62 och låsring-hållarkombinationen 63, 57 däri- genom, att det i hållaren 57 finns tre kopplingsinsatser 21 med var sin konisk ände eller spärrdel 32, som sträcker sig in i ett motsvarande urtag l3 i gaffelhâllaren 62. I motsats till den första utföringsformen vid vilken mittlinjen för varje kopplingsinsats Zl spärrstift eller kolv 23 är radiellt riktad är mittlinjerna för kol- varna 23 vid denna utföringsform riktade axiellt och befinner de sig på avstånd från mittlinjen 12. Kopplingsinsatsernas 21 konstruk- tion motsvarar vid denna utföringsform den vid den första utförings- formen. Komponenterna i dessa insatser har därför samma hänvisnings- beteckningar.

I normal drift sträcker sig kopplingsinsatsernas 21-koniska ändar 32 in i urtagen 13, varvid det vridmoment, som via gaff- larna 19 och 20 överförs till qaffelhållaren 62, helt och hål- let överförs via urtagen l3 till kopplingsinsatsernas koniska ändar 32 och därmed även till hållaren 57 och axeln 9. Vid ett be-- stämt, genom förspänningen på fjädern 49 inställt, maximalt vrid- moment pressas kolvarna 23 under inverkan av de av momentet utöva-' de kraftkomponenterna ur urtagen l3. Vid kolvarnas 23 rörelse rela- tivt tillhörande hållare 22 uppstår i det närmaste samma fenomen som vid den första utföringsformen. Precis som vid den första ut- föringsformen bildar stiftet 47 och fjädern 49 en del av en in- ställbar tryckventil. Även i detta fallet förhåller sig tryckväts- kan i kopplingsinsatserna 21 före uppnåendet av det maximala vrid- momentet som en kompakt massa. När vätskans tryck motsvarar fjä- derns 49 förspänning strömmar tryckvätskan genom kolven 23 vilken därigenom inte längre blockeras av tryckvätskan. Gaffelhållaren 62 är därefter frikopplad från hâllaren 57 och därmed från axeln 9.

Om därpå varvtalet och det överförda vridmomentet minskas pressas kolven 23 under inverkan av den relativt svaga fjädern 50 åter in i urtaget 13, varvid ventilstiftet 47 åter tillsluter borrningen 40, så att vridmomentet på nytt kan överföras. Kolven 23 har så- ledes en dubbelfunktion. När kardanaxeln l är inkopplad mellan en traktor och en maskin som skall drivas behöver operatören inte läm- na sitt säte på traktorn för att åter göra överlastskyddsanordning- en funktionsduglig. Om kardanaxeln drivs av en dieselmotorn på exempelvis en traktor är driftvarvtalet i det närmaste konstant, så att det överförda vridmomentet är normgivande för den överförda 7801566-6 ll effekten. Kopplingsinsatsernas 21 inställning utgör dessutom ett mått på den överförda effekten, så att var och en av kopplingsin- satserna kan förses med det hk-värde vid vilket en frikoppling sker. Enligt fig 3 finns det tre kopplingsinsatser 21 vilka var för sig har en maximalt överförbar effekt på 33 hk, så att vid denna utföringsform totalt en motoreffekt på ca 100 hk kan över- föras. Kopplingsinsatserna 21 kan givetvis även här ersättas med kopplingsinsatser som är inställda på en annan maximal effekt eller i princip även mindre kopplingsinsatser 21. I kopplingsinsatserna 21 kan allt efter önskan finnas de ovan nämnda.strypningarna.

Vid den tredje, i fig 5-9 visade utföringsformen är de båda gafflarna 19 och 20 åter fästa på en gaffelhållare 62 med cylind- risk ytteryta, varvid en i tvärsektion L-formig kopplingsring 67, en distansring 68 och en låsring 69 är monterade på gaffelhålla- ren 62 medelst bultar 66. Delarna 67, 68 och 69 är anordnade axi- ellt efter varandra vid ytterperiferin av gaffelhållaren 62 vid änddelens 2 ytteryta. En koaxiellt med mittlinjen 12 riktad fläns på kopplingsringen 67 begränsar distansringen 68 på insidan och anligger med den från gaffelhâllaren 62 vända ändytan mot låsring- ens 69 insida. Delarna 62 och 66-69 bildar en stel enhet. Den på distansringens 68 insida liggande delen av kopplingsringen 67 har flera urtag 13, vid denna utföringsform tvâ, vilka urtag likaså är stympat koniska och utvidgar sig i riktning mot mittaxeln 12, me- dan de tänkta konspetsarna befinner sig ungefär mitt i distans- ringen 68. Urtagen 13 har en gemensam mittlinje som skär mittlin- jen 12 under rät vinkel. Den cylindriska innerytan på den urtag- ningen 13 uppvisande delen av kopplingselementet 67 ansluter sig med snäv passning till en hållare 70, vilken sträcker sig koaxi- ellt med mittlinjen 12 och har invändiga kilspår, som samverkar med bommar mellan yttre kilspår 10 på axeln 9. Hållaren 70 bildar därmed tillsammans med axeln 9 i drift en enhet. Hållaren 70 är fixerad i axiell riktning av dels gaffelhållaren 62 och dels läs- ringen 69, vilken är anbragt i ett spårformigt urtag i hållaren 70. Axeln 9 är axiellt fixerad relativt hållaren 70 på samma sätt som vid den föregående utföringsformen (fig 4, kulan 59 och säk- ringsskruven 60).

I kopplingsringen 67 finns det en axiellt riktad borrning 71 vilken mynnar i ett urtag 13. En likadan borrning finns i det andra urtaget 13. De båda borrningarna 71 mynnar i ett ringformigt utrymme 72 mellan gaffelhållarens 62 och hållarens 70 berörings- ytor. 7801566-6 12 I hållaren 70 finns det två diametralt motsatt varandra beläg- na, cylindriska utrymmen 73, vilkas mittlinjer är koaxiella med mittlinjerna för urtagens 13 båda koniska ytor, så att dessa cy- lindríska utrymmen sträcker sig radiellt. De cylindriska utrym- menas 73 diameter motsvarar diametern på den cirkel som urtagen 13 bildar tillsammans med den mot hållaren 70 vända begränsnings- ytan av kopplingsringen 67. Till de mot axeln 9 vända ändarna av de cylindriska utrymmena 73 ansluter sig till sin diameter något större cylindriska utrymmen 74. Den i riktningen för mittlinjen uppmätta längden på utrymmet 73 uppgår till ca 35% av radien på änddelens 12 cylindriska ytteryta, medan den i riktningen för mitt- linjen uppmätta längden på utrymmet 74 uppgår till ca 6% av denna radie. Avståndet mellan mittlinjen 12 och utrymmets 73 yttre be- gränsning (begränsningsytan mellan kopplingsringen 67 och hâllaren 70) uppgår till ca 75% av radien på änddelens 2 cylindriska ytter- yta (fig 6). I utrymmet 73 är en kolv eller ett spärrstift 75 in- passat, vilket har en konisk ände eller spärrdel 76 som i normal drift sträcker sig in i tillhörande urtag 13 i kopplingsringen 67.

Kolven 75 har en tätring 77 som avtätar kolven 75 vätsketätt i hål- laren 70.

I hållaren 70 finns det dessutom en borrning 78 som parallellt med utrymmets 74 mittlinje sett sträcker sig tangentiellt relativt utrymmet 74 och mynnar i utrymmet 74 i ett område som bildar en del av detta utrymmes cylindriska begränsningsyta (fig 6 och 8).

Fig 7 visar att riktningen för borrningen 78 bildar en mellanlig- gande vinkel mot ett mot utrymmenas 73 och 74 míttlinje vinkelrätt plan. Borrningen 78 upprättar en förbindelse mellan utrymmena 73 och 74 och ett cylindriskt utrymme 79 och mynnar i en borrning 80, vilken likaså finns i hâllaren 70. Utrymmets 70 och borrningens 80 mittlinjer sträcker sig parallellt med mittlinjen 12. Ventilsätet mellan utrymmet 79 och borrningen 78 är koniskt och är i normal drift tillslutet medelst den koniska ventilspetsen på en kolvliknande tryck- ventil 81, vilken är anordnad i utrymmet 79 och är avtätad mot cylin- derns 79 vägg medelst en tätring 82. Kolven 8l är på sin bort från borrningen 78 vända ände belastad av en förspänd,kalibrerad fjäder 83, som på den bort från kolven 81 vända änden anligger mot en ställ- skruv 84. Ställskruven 84 har ett hål 85 med kvadratisk tvärsek- tion för ingrepp med en fyrkantnyckel. Dessutom skapar hålet 85 en färhindelse mellan det med luftfylïda utrymmet mellan kolven 81 f-. ställsk;uv-z 81 och »cmosfär~1. Stillskruven 84 kan med 7801566-6 13 hjälp av fyrkantnyckeln vridas relativt hållaren 70, så att ett på skruven 84 fäst anslagsstift 100 kommer till anliggning mot ett i hållaren 70 fäst anslag 86. Båda anslagen sträcker sig in i utrym- met mellan kolven 81 och skruven 84. Ställskruven 84 kan på så sätt vridas maximalt ca ett varv (fig 5).

Den omedelbart bredvid utrymmet 79 befintliga borrningen 80 fortsätter i borrningen 87, vars mittlinje är koaxiell med borr- ningens 80, medan borrningens 87 diameter är mindre än borrningens 80. övergången mellan borrningarna 80 och 87 är halvsfärisk och tjänstgör som stödyta för en kula 88, vilken är medelst en fjäder 89 belastad i riktning mot den ovannämnda, halvsfäriska övergångs- ytan. Den bort från kulan 88 vända änden av fjädern 89 anligger mot en ställskruv 90, vilken tillsluter den ifrågavarande kanalen.

Av fig 8 framgår att den mot borrningen 78 vända delen av kolven 81 har en diameter som är mindre än diametern på det cylindriska utrymmet 79 och även mindre än diametern på den kolvdel i vilken tätringen 82 är anordnad. Det ringformiga utrymmet mellan den mot borrningen 78 vända delen av kolven 81 och det cylindriska utrym- mets 79 begränsningsvägg står i förbindelse med en borrning 91, vars mittlinje sträcker sig vinkelrätt mot utrymmets 79 mittlinje och även vinkelrätt mot mittlinjen 12. Borrningen 91 står som fram- går av fig 8 även i förbindelse med borrningen 87 och är riktad tangentiellt mot utrymmets 79 begränsningsvägg. Borrningen 91 myn- nar i ett cylindriskt utrymme 92 (fig 5, 7 och 9), vars mittlinje är parallell med mittlinjen 12. Ütrymmena 92 befinner sig på ömse sidor om utrymmena 73 (fig 5 och 7). Varje utrymme 92 har en kolv 93 med en tätring 94, vars U-formiga tvärsnitt är med den öppna sidan riktad mot borrningens 91 mynning i utrymmet 92. Kolven 93 är på den bort från borrningen 91 vända sidan belastad av en rela- tivt svag fjäder 95, vars bort från kolven 93 vända ände anligger mot en begränsningsyta på gaffelhållaren 62. I den intill borr- ningen 91 befintliga ändytan av utrymmet 92 finns det ett anslag 96 vilket förhindrar att den mot borrningen 91 vända kanten på tätringen 94 i dennas ena ändläge anligger mot utrymmets 92 änd- yta. Intill borrningens 92 ände övergår slutligen en borrning 97 i utrymmet 92. Borrningen 97 har en invändig gänga för upptagning av en påfyllningsnippel 98, vilken finns för påfyllning av över- lastskyddsanordningen med tryckvätska. Efter påfyllningen tillsluts borrningen 97 medelst en propp 99. Till vart och ett av de båda utrymmena 73 och kolvarna eller spärrstiften 75 hör delar 78-99. 7801566-6 14 I drift sträcker sig de koniska ändarna eller spärrdelarna 76 på spärrstiften eller -kolvarna 75 in i tillhörande urtag 13 i kopplingsringen 67 (fig 6 och 7) och bildar i detta läge en kopp- ling mellan drivaxeln 8 och den drivna axeln 9. De på de bort från ändarna 76 vända sidorna av kolvarna 75 befintliga delarna av de båda utrymmena 73, utrymmena 74, borrningarna 78, de ringformiga utrymmena kring de mot borrningarna 78 vända sidorna av kolvarna 81, borrningarna 80, 87 och 91 liksom de mot borrningen 91 vända sidorna av tätringen 94 befintliga delarna 92 och borrningarna 97 är fyllda med tryckvätska, vilken har på fyllts via påfyllnings- nippeln 98. Eftersom denna inkompressibla vätska är helt inne- stängd verkar som den en kompakt massa, vilken i normal drift hål- ler de båda koniska ändarna 76 i de båda urtagen 13 och därmed upp- rätthåller spärrningen. Det via gafflarna 19 och 20 till kopplings- ringen 76 överförda vridmomentet utövar på grund av den koniska formen på ändarna 76 kraftkomponenter mot de båda spärrkolvarna 75, vilka komponenter är riktade parallellt med dessa kolvars mitt- linjer och dessutom vinkelrätt mot mittlinjen 12. I drift pressas kolvarna 75 utåt under inverkan av den därpå verkande centrifugal- kraften så att denna centrifugalkraft motverkar vätsketrycket på grund av det överförda vridmomentet. När det överförda vridmomen- tet i drift exempelvis på grund av en blockering av den drivna maskinen stiger till ett kritiskt värde belastas ventilkolvens 81 koniska ände på sådant sätt av detta vätsketryck, att den in- ställda förspänningen i fjädern 83 överskrids, så att ventilkolven 8l lyfts från sitt säte. Den av de frikopplade spärrkolvarna 75 undanträngda vätskan strömmar genom utrymmet kring kolven 81 och når så småningom borrningen 91. Eftersom vätsketrycket på ömse sidor om kulan 88 har samma värde förblir kulan 88 under inver- kan av den relativt svaga fjädern 89 i anliggning mot sitt säte.

Vätskan strömmar då genom borrningen 91 in i den del av utrymmet 92, som befinner sig på den mot borrningen 9l vända sidan av kol- ,ven 93 och tätringen 94. Genom det ökande vätsketrycket sammanpres- sas den relativt svaga fjädern 95, så att det för vätskan till för- fogande stående utrymmet i utrymmet 92 ökar och kolvarna 75, för vilka ett utrymme 92 står till förfogande, under frikopplingen förskjuts radiellt relativt axeln 9.

Om härefter drivaxelns 8 varvtal och därmed det överförda vrid- momentet sänks så att vätsketrycket minskas till ett lägre värde eller t o m noll, pressar fjädern 95 tillbaka vätskan genom borr- p.. 7801566-6 15 ningen 91 via kolven 93. Den förspända fjädern 83 har under tiden pressat kolven 81 mot dess säte. Den återströmmande vätskan lyfter kulan, eftersom vätskan strömmar in i utrymmena 73 och 74 via borr- ningen 78, varigenom kolvarna 75 åter når urtagen 13. Detta kan åstadkommas på så sätt att drivaxeln roteras med mycket lågt varv- tal, så att skador på de koniska ändarna 76 och urtagen undviks.

Vridmomentet kan därefter på nytt överföras. Vid den förnyade hop- kopplingen leds den mellan spärrdelarna 13 och 76 befintliga luf- ten via borrningen 71 till utrymmet 72.

Eftersom kolvarna 75 i normal drift belastas av centrifugal- kraften, är vid konstant överfört vridmoment och vid relativt höga driftvarvtal värdet på det moment vid vilket frikoppling sker högre än vid lägre driftvarvtal. Denna utföringsform lämpar sig därvid bl a för användning vid transmissioner där högre driftvarvtal och vid samma effekt högre stötlaster i drivmomentet är att vänta än vid lägre driftvarvtal.

Den kalibrerade förspänningen av fjädern 83 och den på kolvar- na 75 verkande centrifugalkraften bestämmer vid denna utförings- formen tillsammans det vridmomentvärde vid vilket frikoppling sker.

Kolven 81 och fjädern 83 bildar åter en inställbar tryckventil. vid denna utföringsform strömmar den undanträngda vätskan inte genom kolvarna såsom vid de båda tidigare beskrivna utföringsfor- mer utan undanträngs istället till ett på avstånd från dessa kolvar befintligt utrymme, medan den frikopplingsögonblicket bestämmande kolv-fjäderkonstruktionen också befinner sig på avstånd från kol- ven och inte är utsatt för centrifugalkraften.

Man kan på utsidan av ställskruven 84 ange värdet på den effekt i hk eller kW vid vilken frikoppling sker vid konstant varvtal. Fig 5 visar dessa markeringar på ställskruvarna 84. Via en i hålen 85 införd nyckel kan ställskruvarna 84 vridas, varvid förspänningen på fjädrarna 83 blir sådan att kolvarna 75 frikopplar vid det nu inställda momentvärdet. Kalibreringen av anordningen, särskilt fjäd- rarna 83 och ställskruvarna 84, görs av tillverkaren. Det kritiska momentvärde vid vilket frikoppling sker bestäms helt enkelt genom kombinationen av kolv 81 och fjäder 83, varvid är att bemärka att vätsketrycket i frikopplingsögonblicket utövas på en relativt li- ten yta av kolven 8l, så att fjädern 83 är relativt kraftig och har en relativt hög förspänning. Fjädern 95 är utsatt för ett på en relativt stor yta utövat vätsketryck, medan fjädern 95 är rela- tivt svag. Även vid denna utföringsform kan man under frikoppling- 1so1sss-6 16 en resp den förnyade hopkopplingen förhindra exempelvis vibratio- ner eller svängningar i kolvarna 75 därigenom, att strypningar finns exempelvis i borrningen 78 resp i borrningen 87 eller i borrningen 92.

Vid samtliga ovan beskrivna utföringsformer finns det en kar- danaxel 1, men det må kraftigt påpekas att den i änddelen 2 monte- rade anordningen enligt uppfinningen även kan vara anbragt på en traktors, ett motorfordons eller liknande kraftuttagsaxel, så att anordningen hör till traktorn eller liknande. I detta fallet är delarna ll, 57, 70 fast monterade på kraftuttagsaxeln och har de- larna 18, 62 invändiga kilspår som samverkar med bommar mellan kilspâren på kraftuttagsaxeln.

Den fjärde utföringsformen av anordningen enligt uppfinningen är anbragt på en drivmaskin, i detta fallet en traktor, vars bak- ände (eller framände) är betecknad med 101. Denna ände av traktorn är försedd med en kraftuttagsaxel 102 (fig 10), medelst vilken de maskiner eller redskap som skall hopkopplas med traktorn kan dri- vas. Intill traktorns ände 101 finns änden av en omedelbart av traktorns motor driven axel 103 som på ett kort avstånd från sin ände är lagrad i en vägg 104, som hör till traktorns chassi eller växellåda. Axelns 103 ände är belägen på avstånd från väggen 104 och är omgiven av en kåpa 105 som omsluter en anordning 106 för inställning av olika varvtal på kraftuttagsaxeln 102 och dessutom en del av anordningen enligt uppfinningen.

Axeln 103 har intill väggen 104 utvändiga axiellt riktade kil- spår 107, som passar i bommar mellan kilspår i det inre av en buss- ning 108. Bussningen 108 omsluter med snäv passning axelns 103 yttre ände och är alltid fast hopkopplad med axeln 103 (fig 11).

Bussningen 108 har på sin bort från väggen 104 vända ände en i radiell riktning sig sträckande, i ett stycke därmed gjord hålla- re 109 som är väsentligen cylindrisk,varvid hållarens 109 cylind- riska ytteryta är koncentrisk med axelns 103 mittlinje 110. Den bort från väggen 104 vända begränsningsytan av hållaren 109 be- finner sig intill den inre ändytan av kåpan 105. Mellan hållarens 109 och väggens 104 begränsningsytor är bussningen 108 omgiven av en bussning lll, som är med ringa spel vridbar kring bussningens 108 yttermantel. Bussningen lll är gjord i ett stycke med två i axiell riktning efter varandra placerade, olika stora kugghjul 112 och 113. Det större kugghjuletll3 har en mot hållaren vänd begränsningsyta som anligger mot den mot detta kugghjul 113 vända 7801566-6 17 begränsningsytan av hållaren. Kugghjulet 112 befinner sig mellan väggen 104 och kugghjulet 113. Bussningen lll är tillsammans med kugghjulen 112 och 113 roterbar relativt bussningen 108. De båda kugghjulen 112 och 113 står ständigt i ingrepp med kugghjul 114A resp 115A (fig 10 och ll), vilka likaså är anordnade inuti kåpan 105. Kugghjulen 1l4A och ll5A är monterade på en axel, vilken vid sin ena ände är lagrad i väggen 114 och vid sin andra ände är lag- rad i kåpans 105 yttervägg. I en borrning i denna axel för kugg- hjulen 1l4A och 1l5A är kraftuttagsaxeln 102 lagrad, varvid kraft- uttagsaxeln 102 på känt sätt med sin ena ände eller även med sin andra ände kan skjutas in i den kugghjulen ll4A och 115A uppbä- rande axeln, varvid antingen en hopkoppling mellan kugghjulet l14A och kraftuttagsaxeln 102 eller en hopkoppling mellan kugghjulet 1l5A och kraftuttagsaxeln 102 sker, så att det är möjligt att vid konstant varvtal pâ axeln 103 åstadkomma två utgångsvarvtal på kraftuttagsaxeln genom vändning av denna axels inskjutning. Vid lantbrukstraktorer är det vanligt att vid ett motorvarvtal på exempelvis 2100 rpm driva kraftuttagsaxeln med 540 rpm resp 1000 rpm.

Kugghjulet 113 har flera urtag som åter är betecknade med 13. (fig ll). Urtagen 13 är även i detta fallet stympat koniska. Deras axlar sträcker sig i detta fallet parallellt med mittlinjen 110 och har lika avstånd från denna mittlinje. Urtagen 13 utvidgar sig i riktning mot hållaren 109. Kugghjulet 113 har exempelvis två eller fyra sidobelägna urtag 13, vilka är jämnt fördelade kring mittlinjen 110. Till varje urtag 13 hör ett cylindrisk utrymme 114 i hållaren 109. Varje utrymmes 114 mittlinje är i normal drift koaxiell med tillhörande urtags 13 axel och sträcker sig därmed även parallellt med mittlinjen 110. Utrymmena 114 upptar var sin kolv 115 som på sin mot kugghjulet 113 vända sida har en konisk ände eller spärrorgan 116, vilket har en stympat konisk begräns- ningsyta och sträcker sig in i tillhörande urtag 13. Varje kolv 115 kan med sin koniska ände 116 gå i ingrepp med ett urtag 13 för åstadkommande av en spärr. Kolven 115 har en mot utrymmets 114 vägg verkande tätning 117. På den bort från kugghjulet 113 vända sidan övergår varje utrymme 114 i ett cylindriskt utrymme 118, vars diameter är något större än utrymmets 114. Från varje utrymme 118 utgår en borrning 119, vars mittlinje sträcker sig vinkelrätt mot mittlinjen 110 och som mynnar i ett ringspår 120 i axelns 103 ytteryta. Spåret 120 står via radiella borrningar 1,. _. _ .--...--_... _ ..-__ 7801566-6 18 121 i förbindelse med en central borrning 122, vars mittlinje är koaxiell med mittlinjen 110. Borrningen 122 sträcker sig från borr- ningarnas 121 mynningar i en riktning bort från väggen 104 och slutar i en ändyta av axeln 103, vilken intill denna ändyta är lagrad och avtätad i den bakre ändytan av kåpan 105. Intill denna ände har borrningen 122 en invändig gänga för upptagning av ett roterbart anslutningsstycke 123, vilket på känt sätt kan bilda en vätskeförbindelse mellan en roterande del och en ej roterande del.

Den ur kåpan 105 utskjutande, stillastående delen av anslutnings- stycket 123, vilken del eventuellt kan vara uppstödd relativt kå- pan 105, är försedd med ett kopplingsstycke 124, vilket har borr- ningar och åstadkommer en hydraulisk förbindelse mellan borrningen 122 och en till kopplingsstycket 124 anslutbar hydraulledning 125, vars från kopplingsstycket 124 vända ände är förbunden med en in- ställningsanordning 126 (fig 10), som lämpligen är anordnat på eller intill traktorns instrumentpanel.

Inställningsanordningen 126 har ett cylinderbussningsformat hus 127. Ledningen 125 är ansluten till utsidan av denna bussnings bottenplatta. Huset 127 har vid sin öppna ände en vägg med en i axiell riktning utskjutande kam 128. Intill sin öppna ände har huset 127 en utvändig gänga 129 på vilken ett skruvlock 130 är skruvbart, varvid locket delvis omsluter huset 127. Skruvlocket 130 har på sin insida ett stift 131 som är så anordnat att det vid vridning av skruvlocket 130 relativt huset 127 kan komma till an- liggning mot kammen 128, så att man kan vrida skruvlocket 130 högst ungefär ett varv.

I husets 127 bottenplatta finns det ett med en invändig gänga försett hål 132 för upptagning av en cylindrisk hållare 133, var- vid hâllarens 133 diameter uppgår till ca 50% av husets 127 inner- diameter. Hållaren 133 är koaxiell med bussningens 127 mittlinje och har en borrning 134, som står i direkt förbindelse med led- ningen 125, vilken i sin tur via en nippel 135 är ansluten till inställningsanordningen 126. Borrningens 134 mittlinje är koaxiell med husets 127 och hâllarens 133 mittlinjer. Borrningen 134 står via en radiell borrning 136 i förbindelse med ett utrymme 137 mellan hâllarens 133 ytteromkrets och husets 127 innervägg. I normal drift är borrningen 136 i riktningen från borrningen 134 mot ucrymlnet 137 tilleluten medelst en ventilkule 138 som i huvud- sak befinner sig i borrningen 134 och tillsluter borrningen 136 under inverkan av en svag ventilfjäder 139. Borrningen 134 över- 7801566-6 19 går i axiell riktning i en borrning 140. Borrningen 140 övergår i sin tur i axiell riktning i en borrning 141, som också är koaxiell med hâllarens 133 mittlinje och vars diameter är större än borr- ningens 140. övergången mellan dessa båda borrningar är i normal drift tillsluten medelst en kula 142, mot vilken en i borrningen 141 anordnad kolv 143 anligger. Kolven 143 har en ansats 144 mot vilken en ände av en förspänd, kalibrerad fjäder 145 anligger.

Fjädern 145 är anbragt i en borrning 146 vars diameter är större än borrningens 141. Fjäderns 145 bort från kolven 143 vända ände anligger mot en i borrningen 146 tätt styrd kolv 147, vars bort från fjädern 145 vända ändyta anligger mot änden av ett i skruv- lockets 130 ändyta inskruvat stift 148, vars läge relativt skruv- locket 130 kan fixeras medelst en mutter 149. Kulan 142, kolven 143, fjädern 145, kolven 147 och stiftet 148 bildar delar av en via skruvlocket 130 inställbar tryckventil. I Borrningen 141 har radiella borrningar 150 och 151, som upp- rättar en förbindelse mellan borrningarna 140, 141 och utrymmet 137. Borrningarna 150 och 151 är så anordnade att även de spärras mot borrningen 140 när kulan 142 stänger av borrningen 140 från borrningen 141.

Kring hâllaren 133 är en kolv 152 anordnad i utrymmet 137.

På den mot husets 127 bottenplatta vända sidan har kolven 152 en tätning eller manschett 153, som avtätar de på ömse sidor om kol- ven 152 befintliga delarna av utrymmet 137 från varandra för att hindra läckning av tryckvätska. Hållaren 133 är på den intill skruvlocket 130 liggande änden försedd med en ansats 154 mot vil- ken den ena änden av en relativt svag, hållaren 133 omgivande fjä- der 155 anligger. Fjäderns 155 andra ände anligger mot kolven 152.

Utrymmet 137 är vid ett intill husets 127 bottenplatta beläget stället försett med en påfyllningsnippel 156.

De inte av kolven 115 upptagna delarna av utrymmena 114 och 118, borrningarna 119, spåret 120, borrningarna 121 och 122, led- ningen 125, borrningarna 134, 136, 140, 150, 151 och den under tätningsmanschetten 153 befintliga delen av utrymmet 137 är fyll- da med tryckvätska, som pâfyllts via påfyllningsnippeln 136. I den under manschetten 153 befintliga delen av utrymmet 137 finns det en anslagsring 157, som via stöd 158 är uppburen av husets 127 bottenplatta och bildar ett anslag för manschetten 153.

I drift drivs axeln 103 av traktorns motor. Om denna motor är en dieselmotor som går med väsentligen konstant varvtal är det av 7801566-6 20 axeln 103 överförda vridmomentet normgivande för den avgivna effek- ten. Axeln 103 är medelst kilspåren 107 hopkopplad med bussningen 108, vilken i drift alltid drivs av axeln 103. Under normala om- ständigheter, när den till kraftuttagsaxeln 102 anslutna maskinen inte ger något kritiskt värde för effekten eller vridmomentet, be- finner sig de koniska ändarna eller spärrorganen 116 på kolvarna 115 i urtagen eller spärrorganen 13 i kugghjulet 113, så att axeln 103 via denna spärr även driver de med bussningen lll förbundna kugghjulen 112 och 113 och därmed även kugghjulen l14A och l15A.- Alltefter på vilket sätt kraftuttagsaxeln 102 är införd drivs denna av kugghjulet ll4A eller kugghjulet 1l5A, varvid kraftuttagsaxelns varvtal och därmed den drivna maskinens varvtal i det ena fallet uppgår till ungefär hälften av varvtalet i det andra fallet. Det av ändarna 116 till kugghjulet 113 överförda vridmomentet utgör dock ett mått på maskinens varvtal, eftersom i normal drift kugg- hjulens 112 och 113 varvtal alltid är lika stort som motorns varv- tal oberoende av maskinens varvtal. Den bakom kolvarna 115 befint- liga tryckvätskan är helt inspärrad i de ifrågavarande utrymmena och borrningarna, så att denna inkompressibla vätska i normal drift förhåller sig som en kompakt massa. Om den drivna maskinen överlas- tas helt eller delvis, så att den upptagna effekten når ett kri- tiskt, genom fjäderns 145 förspänning inställt värde, ökas vätske- trycket så mycket att kulan 143 lyfts mot verkan av fjäderns 145 tryck, så att kolven 143 rör sig i riktning mot kolven 147. Väts- kan förhåller sig då inte längre som en kompakt massa utan ström- mar ut ur utrymmena 114 och 118 via borrningarna 119, 121, 122, ledningen 125, borrningarna 134, 140, 150 och 151 och in i den del av utrymmet 137 i vilken borrningarna 150 och 151 mynnar. Där- vid förflyttas kolven 152 mot verkan av den relativt svaga fjädern 155 i riktning mot ställskruven 130. Eftersom vätsketrycket är lika stort på ömse sidor om kulan 138 förblir denna kula i sitt läge.

Vid utströmning av tryckvätska ur utrymmet 137 kan kolvarna 115 röra sig i riktning mot utrymmena 118, så att deras koniska ändar 116 kommer ur urtagen 113, drivanslutningen mellan hållaren 119 och de kopplade kugghjulen 112 och 113 avbryts och maskinen stan- nar. Det är liksom vid de tidigare beskrivna utföringsformerna givetvis önskvärt att kunna inställa det kritiska värdet på den effekt eller det vridmoment som skall överföras på sådant sätt att vid fullständig eller delvis blockering av maskinen denna inte skadas. I motsats till de tidigare beskrivna utföringsformerna 7801566-6 21 tjänar vid denna utföringsform förspänningen i fjädern 145 till samtidig inställning av samtliga kolvars 115 kritiska effekt.

Eftersom inställningsanordningen 126 är belägen intill trak- torföraren kan han genom vridning av skruvlocket 130 inställa fjä- derns 145 förspänning och därmed den maximala effekt eller det maximala vridmoment vid vilket kraftuttagsaxeln 102 automatiskt frikopplar. Stiftet 148 har på sin utsida ett spår och kan av till- verkaren utnyttjas för att kalibrera inställningsorganet 126 resp ställskruven 130, så att skalindelningen 159 exakt motsvarar det värde på effekten eller vridmomentet vid vilket frikopplingen sker.

Efter lösgöring av muttern 149 kan stiftet 148 vridas med hjälp av en skruvmejsel, varigenom kolven 147 förflyttas in i borrningen 146, så att fjäderns 145 förspänning kan inställas genom kalibrering.

Storleken på den vätsketrycket mot kulan 142 bestämmande diametern på borrningen 140 är anpassad till det av samtliga kolvar 115 alst- rade totaltrycket i vätskan. När efter frikoppling av den överbe- lastade maskinen axelns 103 varvtal minskas (exempelvis genom från- slagning av drivmotorn eller genom frikoppling av en mellan motorn och axeln 103 befintlig koppling), återförs den under tätningen 153 i utrymmet 137 befintliga vätskan genom borrningen 136 under inverkan av fjädern 155. Därvid lyfts kulan 138 så att vätskan kan via borr- ningen l34, ledningen 125 och borrningarna 122, 121 och 119 ström- mar tillbaka till utrymmena 118 och till de bakom kolvarna 115 be- fintliga utrymmena, varvid de koniska ändarna eller spärrorganen 116 åter kommer in i urtagen eller spärrorganen 13. Därefter rote- ras åter axeln 103, varefter maskinen omedelbart drivs.

En annan utföringsform av en i närheten av föraren placerbar inställningsanordning 126 visas i fig 13 och 14. De detaljer och komponenter som motsvarar de i fig 12 visade har samma hänvis- ningsbeteckningar. Skruvlocket 130, vars med skalindelningen 159 försedda kant omger huset 137, är här ersatt med ett skruvlock 160, vilket liksom skruvlocket 130 har U-formig tvärsektion. Skruv- lockets 160 kant befinner sig vid denna utföringsform dock innan- för det bussningsliknande husets 127 kant och är försedd med en utvändig gänga 161, som passar i en på husets 127 insida befint- lig, invändig gänga. I mitten av skruvlocket 160 finns det ett med en invändig gänga försett hål för upptagning av ett med en utvändig gänga försett kalibreringsstift 148, vilket är fixerbart medelst muttern 149. På skruvlockets 160_översida finns det tvâ vinkelrätt däremot stående öron 162, vilka uppbär en ledbult 163 7801566-6 22 som är parallell med skruvlockets 160 täckplatta. På avstånd från varandra belägna, parallella skänklar 164 på ett handïag 165 är svängbara kring ledbulten 163 på sådant sätt att kalibrerings- stifufis 148 inställningsspår är åtkomligt mellan de båda skänk- larna 164.

Ledbulten 163 är fäst i öronen 162. Den ena änden av en led- bulten 163 omgivande torsionsfjäder 166 är förbunden med handta- gets 165 ena skänkel 164, medan fjäderns 166 andra ände är fäst på bulten 163. Fjädern 166 utövar ett sådant vridmoment på hand- - taget 165 att en därpå befintlig kam 167 insnäpper i ett av flera urtag 168. Om kammen 167 befinner sig i ett urtag 168 visar en på skruvlooket 160 befintlig markering 169 det därvid inställda vär- det pâ den överförbara maximieffekten. Genom vridning av handtaget 165 och den därvid via ledbulten 163 och öronen 162 förorsakade vridningen av skruvlocket 160 kan man inställa olika värden på den överförbara maximieffekten, varvid skruvlocket 160 förskjuts axi- ellt relativt bussningen 127 och kalibreringsstiftet 148 via kol- ven 147 förspänner fjädern 145 i högre eller mindre grad.

Fig 15 och 16 visar en annan utföringsform som kan användas vid den i fig 11 visade överlastskyddsanordningen. Inställnings- anordningen enligt fig 15 och 16 är inte anordnad i närheten av traktorföraren utan i närheten av kolven 115 inuti kåpan 105. De- taljer och komponenter i fíg 15 och 16 som har motsvarighet i fig 10 och 11 har samma hänvisningsbeteckningar. Axeln 103 har en axi- ell borrning 170 vilken finns i den bort från väggen 104 vända än- den av axeln 103. Diametern på denna axiella borrning 170 uppgår till ca 60-70% av diametern på axeln 103. Borrningens axiella längd uppgår till 2,5-3 ggr axelns 103 diameter. I borrningen 170 är en del av en hållare 171 inskruvad, vilken del är avtätad via en tät- ning 172 på axelns 103 yttre ändyta. I den i borrningen 170 be- fintliga delen av hållaren 171 finns det på dess ytteromkrets ett ringspår 173, vilket är så placerat att borrningarna 121, vilka är kortare än borrningarna 121 enligt fig 11, mynnar i spåret 173.

Spåret 173 står via en radiell borrning 174 i förbindelse med en axiell borrning 175, som sträcker sig från borrningen 174 och från väggen 104 i riktning mot den utanför axeln 103 befintliga delen av hållaren 171. Borrningen 175 övergår i en i linje därmed belä- gen borrning 176, vars diameter är större än borrningens 175. Borr- ningen 176 övergår i en borrning 177, vars diameter är ungefär 2 ggr större än borrningens 176. Borrningen 177 har intill den 7801566-6 23 närliggande ändytan av hållaren 171 en gänga via vilken en ställ- skruv 178 kan inskruvas i borrningen 177, varigenom denna borr- ning tillsluts. Övergången mellan borrningarna 175 och 176 är ko- nisk. I normal drift tillsluts denna övergång mellan borrningarna 176 och 177 av den koniska änden på ett stift 179. Stiftets 179 diameter är mindre än diametern på den detta stift omgivande be- gränsningsväggen av borrningen 176. På den bort från borrningen 175 vända änden är stiftet 179 fäst på en kolv 180 med en mot borr- ningens 177 vägg verkande tätning. Mellan den bort från stiftet 179 vända sidan av kolven 180 och ställskruven 178 finns det en kalibrerad, förspänd fjäder 181, vars förspänning är inställbar medelst ställskruven 178. Delarna 179, 180 och 181 tillhör en in- ställbar tryckventil.

Mellan borrningarna 176 och 177 finns det en konisk övergång som är bestämd av formen på spetsen av den borr med vilken borr- ningen 177 borras upp. Utrymmet i borrningen 177 innanför denna koniska övergång står i direkt förbindelse med utrymmet kring stiftet 179 innanför borrningens 176 begränsningsvägg. På den bort från stiftet 179 vända sidan är det koniska utrymmet till- slutet medelst kolven 180. Hållaren 171 har dessutom en axiell borrning 182 som vid sin ena ände mynnar i det av borrningens 177 koniska övergång omfattande utrymmet och vid sin andra ände mynnar i den bort från ställskruven 178 vända begränsningsytan av hållaren 171 och därmed även i det av borrningen 170 bildade ut- rymmet bredvid hållaren 171. På den bort från hållaren vända si- dan begränsas detta utrymme av en kolv 183 med en tätningsman- schett 184, varvid kolven är rörlig relativt borrningen 170. Mel- lan hållarens 171 bort från borrningen 170 vända ändyta och kol- ven 183 finns det en relativt svag skruvfjäder 185, vilken är fäst på såväl ändytan som kolven. I hållaren 171 finns det dessutom en axiell borrning 186 som mynnar i den ändyta av kolven 171 mot vil- ken kolven l83 är vänd. Denna borrning övergår i en i linje därmed belägen borrning 187, vars diameter är större än borrningens 186. övergången mellan borrningarna 187 och 186 är tillsluten medelst en ventilkula 188, som är belastad i riktning mot denna övergång medelst en fjäder 189. På den bort från kulan 188 vända sidan an- ligger fjädern 189 mot ett i borrningen 187 passande stift 190, så att fjädern 189 på den bort från kulan 188 vända änden av borr- ningen 187 kan inställas medelst en ställskruv 191 genom axiell förskjutning. Slutligen finns det en borrning 192 som upprättar 7801566-6 24 en förbindelse mellan borrningens 187 utrymme omedelbart bakom ku- lan 188 och spåret 173.

På grund av det vridmoment med vilket en maskin drivs via kraft- uttagsaxeln 102 belastas de koniska ändarna eller spärrorganen 116 på kolvarna 115 åter av kraftkomponenter som är riktade parallellt med kolvarnas 115 mittlinjer och uppstår genom krafter som utövas på ändarna 116 via urtagen eller spärrorganen 13. I utrymmena 114, 118, borrningarna 119, spåret 120 och borrningarna 121, spåret 173 och borrningarna 174 och 175 finns tryckvätska. Denna inkompressib- la tryckvätska förhåller sig därvid åter som en kompakt massa bakom kolvarna 115. Om maskinen blockeras eller överlastas helt eller delvis ökar det mellan kugghjulet 113 och hållaren 109 överförda momentet stötartat, även genom motorns, svänghjulets eller liknan- de masströghet, så att vätskans tryck ökar, varigenom den förspän- da fjädern 181 på grund av den av vätskan mot den i borrningen 175 befintliga spetsen av stiftet 179 utövade kraften trycks ihop. Stif- tet l79 rör sig då i riktning mot ställskruven 178 så att tryck- ventilen öppnas och vätskan kan strömma kring stiftet 179 och in i det omedelbart framför kolven 180 befintliga utrymmet och däri- från via borrningen 182 till utrymmet mellan hållaren 171 och man- schetten 184. Trycket i dessa utrymmen ökar därmed, så att den re- lativt svaga fjädern 185 trycks ihop. Om föraren därefter minskar vridmomentet sjunker vätsketrycket så att fjädern 185 förflyttar kolven 183 i riktning mot hållaren 171, varvid vätskan lyfter ku- lan 188 från dess säte och åter via borrningarna 187 och 192, spå- ret l73 och borrningarna 119 kan strömma tillbaka till utrymmena 118 bakom kolvarna 115, varpå de koniska ändarna 116 vid det lägre varvtalet åter kan föras in i urtagen 13. Medelst ställskruven 178, vilken kan vridas medelst en skruvmejsel, kan fjäderns 181 förspän- ning inställas, varvid (se fig 16) de effekter eller moment som skall inställas är angivna på den kring ställskruven befintliga ytan.

Utformningen av den hydrauliska delen vid utföringsformen en- ligt fig 17-19 är i det närmaste likadan som den enligt fig 15 med undantag av att borrningen 175 fortsätter i kolvens 183 riktning och intill den där belägna ändytan av hållaren 171 övergår i en borrning 193, vars diameter är större än borrningens 175. Intill hållarens 171 ändyta är en propp 194 inskruvad i borrningen 193, vilken propp har en borrning 195 som kan förbinda borrningens 193 utrymme med utrymmet mellan hållaren 171 och manschetten 184. Borr- 7801566-6 25 ningen 195 är i normal drift tillsluten medelst en ventilkula l95A som är belastad av en fjäder.195B. Borrningarna 186 och 187, kulan 188, fjädern 189, stiftet 190 och ställskruven 191 samt borrningen 192 vid utföringsformen enligt fig 15 återfinns vid utföringsfor- men enligt fig 17. Tryckvätskans flöde vid uppnående av den maxi- mala effekt som skall överföras genom förskjutningen av kolvarna 115 i utrymmena 114 sker på samma sätt som vid utföringsformen en- ligt fig 15. När varvtalet har minskats pressar emellertid fjädern '185 tillbaka vätskan via kolven 183 och manschetten 184 genom i detta fallet borrningen 195, varvid kulan l95A lyfts mot verkan av fjädern 195B, så att vätskan kan strömma tillbaka till utrym- mena 118 via borrningarna 193, 175 och 174, spåret 173, borrning- en 121, spåret 120 och borrningarna 119.

Vid utföringsformen enligt fig 17 är ställskruven 178 ersatt med en i borrningen 177 passande kolv 196, på vilken ett stift 197 är fäst. Stiftet 197 uppbärs på sådant sätt av en på hållaren 171 fäst styrbussning 198, att kolven 196 och stiftet 197 är rörliga i axiell riktning relativt styrbussningen 198. Den ur styrbussningen 198 utskjutande änden av stiftet 197 anligger mot en hävarm 199 vilken är via en ledbult 200 ledbart monterad på en konsol 201 som är fast förbunden med kåpan 105. Den bort från ledbulten 200 vända änden av hävarmen 199 sträcker sig något över resp utanför kåpan 105 och har vid denna ände ett hål i vilket den ena änden av en stâlkabel 202 är fäst. Stålkabeln 202 sträcker sig från häv- armen 199 genom ett hölje 203 till ett ställe omedelbart intill traktorföraren, vid vilket ställe stålkabeln är fäst på en inställ- ningsknopp 204 (fig 18 och 19), varvid knoppen 204 har en gänga 205 och därmed kan förflyttas i axiell riktning relativt ett stift 206.

Stiftet 206 har en axiell borrning 207 vars mittlinje är koaxiell med det cylindriska stiftets 206 mittlinje. Kabeln 202 är förd ge- nom borrningen 207. Stiftet 206 är fäst på en konsol 208 via vil- ken inställningsknoppen 204 exempelvis kan monteras på traktorns instrumentpanel. Konsolen 208 har en axiellt längs knoppen 204 förlöpande tunga 209 med en skalindelning, på vilken den genom inställningen av knoppen 204 relativt stiftet 206 bestämda, maxi- malt överförbara effekten kan avlägsnas. Vid denna mycket enkla fjärrmanöverering av överlastskyddsanordningens inställning medför en vridning av knoppen 204 en förskjutning av denna knopp relativt stiftet 206, så att i beroende av rotationsriktningen fjäderns 181 förspänning och därmed även den maximalt överförbara effekten kan 7801566-6 26 ändras via kabeln 202, hävarmen 199, stiftet 197 och kolven 196, varvid kolven 180 förflyttas relativt huset'l71. Det är därvid för- delaktigt att traktorföraren kan reglera den maximalt överförbara effekten från sitt säte.

,Fig 20-24 visar en utföringsform vid vilken anordningen är an- bragt i en växellåda 210 i det inre av en traktors traDSmiSSi0n- Sådana växellådor 210 fördelar traktormotorns effekt på de drivna traktorhjulen och en eller flera kraftuttagsaxlar. Av fig 20 fram- går att växellådan 2l0 har en av traktormotorn driven drivaxel 211 och två drivna axlar, närmare bestämt en axel 212 för drivning av traktorhjulen och en axel 213 för en eller flera kraftuttagsaxlar.

De väsentliga särdragen hos växellådan 210 kommer att beskrivas med hänvisning till fig 21.

Den på traktorns chassi monterade växellådan 210 har ett hus 214 som består av två spegelvända halvor vilka är medelst bultar monterade på ömse sidor om en vägg 215. I mellanväggen 215 finns det hål 216 och 217. Drivaxeln 211 och den drivna axeln 212 är gjorda i ett stycke, varvid axelns 211, 212 mittdel är tjockare än denna axels båda änddelar. Mittdelen sträcker sig genom hålet 216. Axeln 211, 212 är identiskt utformad på ömse sidor om mellan- väggen 215. Intill de båda Övergångarna från den tjockare mittde- len till de smalare änddelarna finns det på axelns yttermantel axiellt riktade kilspår 218, 222. Axelns 211, 212 båda änddelar är lagrade i lager, av vilka i fig 21 lagret 219 syns, vilket är monterat i huset 214. Lagrets 219 innerring är lagrad på en dis- tansbussning 219A som omsluter axeländen 211 och bestämmer läget för ett kugghjul 220 som är fixerat medelst kilspåren 218 på axeln 211, 212. Ett kugghjul 221, vilket är anordnat spegelvänt mot kugg- hjulet 220 med avseende på mellanväggen 215, är fixerat på samma sätt medelst kilspåren 222. Kugghjulet 221 är större än kugghjulet 220. Kugghjulet 220 ingriper med en kuggkrans 223 som är koaxiell med axelns 213 mittlinje 224. Kuggkransen 223 har utvändiga kuggar som ingriper med kugghjulet 220 och invändiga kuggar som ingri* per med flera planethjul 225, i detta fallet fem, varvid planet- hjulens kuggar ingriper med kuggkransens 223 invändiga kuggar. planethjulen 225 samverkar dessutom med ett centralt anordnat solhjul 226 som är koaxiellt med mittlinjen 224 och är fäst på en bussning 227 med invändiga, axiellt riktade kilspår 228. Buss- ningens 227 kilspår 228 samverkar med bommarna mellan kilspåren 229 på axelns 213 yttermantel. Solhjulet 226 är således fast för- 7801566-6 27 bundet med axeln 213. Kuggkransen 223 har flera borrningar 230 i vilka skruvar 231 är inskruvade. Skruvarna 231 är fixerade av en cirkel- eller ringformig hållare 232, vilken är koaxiell med mitt- linjen 224 och är via ett lager 233 roterbart lagrad på bussning- en 227.

Varje planethjul 225 har en central borrning 234 i vilken ett lager 235 är monterat. Via detta lager är planethjulet 225 lagrat på en axel 236. Planethjulens 225 axlar 236 är förbundna med en planethållare 237, vilken är koaxiell med mittlinjen 224 och är medelst lager 238 roterbart lagrad på bussningen 227. Hål- laren 232 är anordnad på den bort från mellanväggen 215 vända si- dan av planetväxeln 220, 223, 225, 226, medan planethållaren 237 är anordnad på växelns mot mellanväggen 215 vända sida.

På samma sätt samverkar kugghjulet 221 på den andra sidan om mellanväggen 215 med utvändiga kuggar på en kuggkrans 239. Kugg- kransen 239 har också flera borrningar 240 i vilka skruvar 241 är inskruvade. Skruvarna 241 är fixerade av en hållare 242 som likaså är roterbart lagrad relativt en bussning 242A med kilspår 243A, vilka samverkar med bommarna mellan kilspåren 229 på axeln 213. Kuggkransen 239 har också invändiga kuggar som ingriper med fem planethjul 243 vilka är roterbart lagrade på var sin axel 244 medelst lager 245. Varje axel 244 är fäst på en planethållare 246 vilken är via ett lager 247 roterbart lagrad på bussningen 242A. Planethållaren 243 ingriper med ett solhjul 248 som är fäst på bussningens 242A ytteryta och därmed också på axeln 213. Pla- nethållaren 246 är anordnad i utrymmet mellan mellanväggen 215 och planetväxeln 221, 239, 243 och 248. Hållaren 242 befinner sig på den bort från mellanväggen 215 vända sidan av planetväxeln.

De båda planetväxlarna är schematiskt och förenklat visade i fig 23 och 24. Förhållandet mellan delningscirklarna för kugghju- let 220, kuggkransens 223 utvändiga kuggar, kuggkransens 223 in- vändiga kuggar, planethjulen 225 och solhjulet 226 uppgår till 30:l80:l50:25:l00, så att förhållandet mellan axlarnas 2ll och 214 varvtal uppgår till 4:1 (vid ett motorvarvtal på ca 2100 rpm och ett varvtal på kraftuttagsaxeln på 540 rpm) när planethålla- ren 237 står still. Vid den andra planetväxeln (fig 24) uppgår de ovannämnda förhållandena till 42:l70:140:35:70, så att förhållan- det mellan axlarnas 211, 212 och 213 varvtal uppgår till 2:1 (motorvarvtal ca 2100 rmp, varvtal på kraftuttagsaxeln ca 1000 rpm) när planethållaren 246 står still. 7801566-6 28 .I mellanväggen 215 finns intill axeln 213 två diametralt mot- satt varandra belägna hål, vilka upptar var sin dubbelverkande kopplingsanordning 249. Vardera kopplingsanordningen 249 har två hållare 250, 251, vilkas form och anordning framgår av fig 22.

Hâllaren 250 befinner sig mellan mellanväggens 215 symmetriplan och planethållaren 237, medan hållaren 251 befinner sig mellan mellanväggens 215 symmetriplan och planethållaren 247. De mot var- andra vända begränsningsytorna på hållarna 250 och 251 ligger på ett kort avstånd från varandra och från symmetriplanet 215. De båda hållarna är fast förbundna med mellanväggen 215 medelst bul- tar 252. Hållaren 250 har en borrning 253 som mynnar i den mot planethållaren 237 vända ändytan av hållaren 250 och i riktning mot väggens 215 symmetriplan övergår i en till sin diameter större borrning 254 som mynnar i den mot väggens 215 symmetriplan vända ändytan av hâllaren 250. Hâllaren 251 har en borrning 255 som myn- nar i hållarens 251 mot planethållaren 246 vända begränsningsyta.

Denna borrning övergår i en till sin diameter större borrning 256.

Borrningen 256 sträcker sig fram till den mot väggens 215 symme- triplan vända ändytan av hållaren 251. Borrningarnas 253-256 mitt- linjer är koaxiella och de sträcker sig vinkelrätt mot väggens 215, symmetriplan parallellt med axelns 213 mittlinje 224. Borrningar- nas 253 och 255 diameter är lika stor. Borrningens 256 diameter är större än borrningens 256 vilken i sin tur är större än borrning- ens 254 diameter. En i ett stycke gjord kolv 257 är anbragt i borr- ningarna 253 och 254 och har en cylindrisk del 258 som passar i borrningen 253 och vars axiella längd är större än borrningens 253.

Till den cylindriska delen 258 ansluter sig en cylindrisk del 259, vilken är anbragt i borrningen 254 och vars axiella längd är mindre än borrningens 254. Mellan borrningarnas 253 och 254 begränsninge- yta och den mot delen 258 vända ändytan av delen 259 finns det en relativt svag fjäder 260, som med snäv passning omsluter delens 258 ytteryta. Kolven 257 har dessutom en cylindrisk del 261 vilken när styrd i borrningen 255 och vars axiella längd är större än borr- ningens 255. Den cylindriska delen 261 ansluter sig till en cylind- risk del 262 som är styrd i borrningen 256. Den cylindriska delens 262 längd är avsevärt mindre än borrningens 256 axiella längd. Den cylindriska delen 262 övergår vid en bort från delen 261 vänd ände i delen 259 via ett ringspår 263. En fjäder 264 anligger vid sin ena ände mot den mot delen 261 vända delen av 262 och vid sin andra ände mot övergângsytan mellan borrningarna 255 och 256. Kolven 257 är 29 7801566-6 medelst tätringar 265 avtätad mot de ifrågavarande borrningarnas väggar.

De cylindriska delarna 258 och 261 har var sin konisk ände resp 267, vilka bildar spärrar och kan utskjuta ur hållarens 250 resp 251 ändytor, varvid ändarna 266 och 267 kan vara utformade på samma sätt som den koniska änden 32 vid den första utförings- formen. Ändarna 266 och 267 kan inskjuta i motsvarande urtag 13, vilka är upptagna i planethållarna 237 och 246. De stympat koniska urtagens 13 mittlinjer är koaxiella med kolvens eller spärrstiftets 257 linje.

Mellan borrningarna 253 och 254 resp 255 och 256 finns det i begränsningsytan av de större av de båda borrningsparen ett ring- Spår 268 resp 259, i vilket med väggen 215 parallella borrningar 270 resp 271 mynnar. Ledningar 272 resp 273 är via anslutningar anslutna till borrningarna 270 och 271 (fig 22) och har var sin grenledning 274 resp 275 (fig 20), vilka är förbundna med borr- ningarna resp 271 i den andra kopplingsanordningen 249. Ledning- arna 272 och 274 resp 273 och 275 övergår i ledningar 276 resp 277 som båda är anslutna till en omkopplare i form av en fördelarven- til 278. Via ventilen kan valfritt den ena ledningen 276 och 277 an- slutas till en ledning 279 som förbinder ventilen 278 med en inställ- ningsanordning 280. Ventilen 278 har ett handtag 281 på vilket en visare 282 är fäst. Handtaget 281 kan inställas i tre lägen, så att ledningen 279 kan anslutas till ledningen 276 eller ledningen 277 eller genomloppet mellan ledningen 279 å ena sidan och ledningarna 276 och 277 å andra sidan är brutet.

Inställningsanordningen 280 har en borrning 283 som står i förbindelse med ledningen 279. Borrningen 273 övergår i en till sin diameter större borrning 284 i vilken en ventilkula 235 är an- bragt, varvid kulan kan avbryta förbindelsen mellan borrningen 284 och borrningen 283. En förspänd, kalibrerad fjäder 286 anlig- ger mot kulan 285 och anligger vid sin bort från kulan 285 vända ände mot en ställskruv 287 som är inskruvad i borrningen 284 och har ett huvud 288. Genom vridning av huvudet 288 kan traktorfö- raren inställa fjäderns 286 förspänning från sitt säte. Från borr- ningen 283 utgår två borrningar 289 och 290. Borrningen 289 står i förbindelse med en manometer 291 för tryckvätska. Borrningen 290 står via en ledning 292 i förbindelse med en borrning 293 i ett kopplingsblock 294. Borrningen 293 mynnar i en till sin dia- meter större borrning 295 i kopplingsblocket 294, varvid borrning- 7801566-6 30 ens 295 mittlinje är viukclrät mot borrningwns 293 mittlingc. På den motsatta sidan av borrningen 295 övergår borrningen 293 i en borrning 296 vars mittlinje är koaxiell med borrningens 233.

En omkopplarkolv 297 är anordnad i borrningen 295 och utskjuter ur kopplingsblocket 294. Kolven 297 har vid detta ställe ett som tryckknapp utformat huvud 298. Mellan huvudet 298 och den intillig- gande ytterytan av kopplingsblocket 294 finns det en tryckfjäder 299 som strävar att skjuta ut kolven 297 ur kopplingsblocket 294. Detta förhindras medelst ett inte visat anslag som bestämmer det i fig 20 visade läget av kolven 297. Kolven 297 har en radiell borrning 300 som förbinder de båda borrningarna 293 och 296 med varandra, när kolven 297 av föraren trycks in fullständigt mot verkan av fjädern 299.

Borrningen 296 är ansluten till en ledning 301 som i sin tur är ansluten till en av traktorns motor driven, hydraulisk pump 302 vilken på sugsidan är förbunden med en tryckvätskebehållare 303.

Inställningsanordningen 280 har en borrning 304 vilken mynnar i borrningen 284 vid ett ställe som befinner sig mellan kulan 285 och ställskruven 287. Borrningen 304 är ansluten till en till be- hållaren 303 ansluten ledning 305.

I normal drift drivs axeln 211, 212 av traktorns motor, exem- pelvis en dieselmotor, med ett praktiskt taget konstant varvtal på exempelvis 2100 rpm. När planethållaren 237 i drift är fixerad re- lativt huset 214 drivs den till kraftuttagsaxeln anslutna, drivna axeln 213 med ett varvtal på ca 540 rpm. I detta fallet är planet- hållaren 246 fritt roterbar kring axeln 213, så att planetväxeln 221, 239, 243, 248 medbringas fritt utan kraftöverföring. När om- vänt planethållaren 237 inte är fixerad relativt huset 214 medan planethållaren 246 är det överförs det av axeln 2ll, 212 lämnade vridmomentet via planetväxeln 221, 239, 243, 248 till axeln 213 och därmed till traktorns kraftuttagsaxel. Den andra planetväxeln roterar därvid fritt utan kraftöverföring. När planethållaren 246 är fixerad relativt huset 214 uppgår axelns 213 varvtal till i det närmaste 1000 rpm vid ett motorvarvtal på ca 2100 rpm.

Spärrningen av endera planethållaren 237 och 246 relativt huset 214 sker på följande sätt. Borrningarna och ledningarna 254, 268, 270, 272, 274, 278, 279, 283, 289, 290, 273, 275 och 277 är i nor- mal drift fyllda med inkompressibel tryckvätska, som utsätts för ett tryck i motsvarighet till de krafter som skall överföras. Led- 7801566-6 31 ningen 301 och borrningen 296 är fyllda med tryckvätska som i drift utsätts för tryck via pumpen 302. Pumpen 302 har en inte visad av- lastningsventil och en returledning för behållaren 303, så att den av pumpen 302 matade tryckvätskan kan återföras direkt till behål- laren 303 när vätskan i ledningen 301 och borrningen 296 hålls kvar av kolven 297. Borrningen 293 och ledningen 292 är alltid fyllda med tryckvätska. En av en fjäder 307 belastad kula 306 hindrar tryckvätskan från att strömma ut ur borrningen 290 i rikt- ning mot ledningen 292.

I drift är fördelarventilen 278 via handtaget 281 exempelvis så inställd att ledningarna 279 och 276 är anslutna till varandra.

När föraren före arbetets början trycker in huvudet 298 och därmed kolven 297 ansluts borrningen 296 via borrningen 300 till borrning- en 303 så att den i ledningen 301 befintliga, av pumpen 302 under tryck satta vätskan strömmar genom ledningen 292 till borrningen 290 och dessutom till ledningen 289, varvid kulan 306 lyfts så att pumptrycket kan avläsas på manometern 291. Samtidigt överförs via de ovan angivna, hydrauliska anslutningarna det av pumpen 302 alstrade vätsketrycket via ledningarna 276 och 272, 274 till den i borrningen 254 befintliga vätskan (fig 22). Genom detta tryck förflyttas den cylindriska delen 259 bort från planethållaren 237, medan den cylindriska delen 261 rör sig i riktning mot planethâl- laren 246. En liknande förskjutning av kolven 257 uppstår givet- vis i den andra kopplingsanordningen 249 (ledningen 274). Den i borrningen 256 befintliga vätskan återförs till ledningen 292 via spåret 269, ledningen 273 resp 275, ledningen 277, ventilen 278, ledningen 279, borrningen 283 och borrningen 290, eftersom kulan 306 nu har lyfts. Detta medför en kortvarig tryckökning i systemet, vilken upphör så snart kolven 257 står still, varpå manometern 291 åter anger pumpens 302 tryck. Då upphör förskjutningen av kolven 297, så att denna under inverkan av fjäderns 299 tryck förflyttas till det i fig 20 visade läget, varigenom förbindelsen mellan borr- ningarna 293 och 296 avbryts. Under tiden har de koniska ändarna 267 på de båda spärrkolvarna 257 förts in i urtagen 13 i planet- hållaren 246, medan de koniska ändarna 296 är helt utförda ut pla- nethållaren 297. Dimensioneringen är sådan att när spärrkolven 257 intar ett av fjädrarna 260 och 264 bestämt mittläge befinner sig de koniska ändarna 266 och 267 helt utanför planethållarna 247 och 246, så att axeln 213 och därmed kraftuttagsaxeln i detta mittläge av kolven inte drivs. 7801566-6 32 När ändarna 267 befinner sig i planethållarens 246 urtag 13 är planethâllaren 246 spärrad relativt väggen 215 och huset 214 och därmed även relativt traktorns chassi, så att den av dieselmotorn avgivna effekten överförs från axeln 2ll, 212 till axeln 213 via planetväxeln 221, 239, 243, 248, varigenom den till axeln 213 an- slutna kraftuttagsaxeln roterar med ett varvtal på ca l000 rpm.

Kopplingsanordningarna 249 har således enligt uppfinningen en kopp- lingsfunktion för inkoppling av tvâ varvtal på kraftuttagsaxeln.

När den till kraftuttagsaxeln anslutna maskinen blockeras helt eller delvis resp kräver ett för högt vridmoment ökar kraften mellan pla- nethållaren 246 och spärrstiftet 257 (den av urtagen 13 på ändarna 267 utövade kraften). Fram till denna tidpunkt verkar vätskan i borrningen 254 och de till denna anslutna utrymmena som en kompakt massa, som upptar krafterna mellan urtagen l3 och ändarna 267. Har emellertid det kritiska värdet på effekten eller vridmomentet upp- nåtts överskrider vätsketrycket i utrymmet 254 och det därtill an- slutna utrymmet ett förutbestämt värde som inställts via ställskru- ven 287. Vid överskridande av det kritiska värdet trycks fjädern 286 (fig 20) ihop så att vätskan lyfter kulan 285 och kan strömma till behållaren 303 via borrningarna 284, 304 och ledningen 305, när ändarna 267 har förts ut ur urtagen 13. Dessa förlopp är av- läsbara på manometern 291. Kulan 285 och fjädern 286 bildar såle- des en del av en inställbar tryckventil.

I normal drift är trycket på den i borrningen 254 befintliga vätskan, vilket tryck även kan avläsas på manometern 291, bestäm- mande för den av kraftuttagsaxeln avgivna effekten. Skalindelning- en på manometern 291 kan ange värden i hk eller kw. Inställningen av det önskade gränsvärdet på den av kraftuttagsaxeln avgivna ef- fekten eller drivmomentet sker med hjälp av det på manometern 291 angivna värdet genom vridning av ställskruven 287.

Enligt uppfinningen har kopplingsanordningen 249 en andra funk- tion vid den automatiska frikopplingen av en till kraftuttagsaxeln ansluten maskin, när denna maskin överhelastas.

Förflyttas handtaget 281 till det andra läget upprättas en för- bindelse mellan ledningarna 279 och 277. Efter intryckningen av kolven 297 fortplantas det av pumpen 302 alstrade vätsketrycket till ledningarna 273 och 275 och därmed till borrningen 256, så att den cylindriska delen 258 och därmed spärrorganen 257 pressas in i planethållarens 237 urtag 13, varigenom denna planethâllare spärras relativt huset 214. I detta fallet verksamgörs den till pla- 7801566-6 33 nethållaren 237 hörande planetväxeln, så att den av dieselmotorn till axeln 2ll, 2l2 överförda effekten eller vridmomentet överförs till axeln 213 och därmed till kraftuttagsaxeln med ett sådant utväx- lingsförhållande, att kraftuttagsaxeln roterar med ett varvtal på ca 540 rpm. Skillnaden mellan borrningarnas 254 och 256 diameter härrör från de båda planetväxlarnas olika dimensioner; manometern 291 visar vid båda varvtalen hos kraftuttagsaxeln samma värde på den överförda effekten resp det överförda vridmomentet.

Det är en fördel att ändarna 266 och 267 är anordnade i en inte roterande del. Kraftuttagsaxelns varvtal (540 resp l000 rpm) kan inställas på enkelt sätt via handtaget 281. Den effekt i hk eller kW som i normal drift uttas från kraftuttagsaxeln, kan alltid av- läsas på manometern 291.

Vid samtliga tidigare beskrivna utföringsformer inkopplar över- lastskyddsanordningen automatiskt vid ett lågt varvtal. Så är emellertid inte fallet vid den senast beskrivna utföringsformen, eftersom såväl kolven 257 som planethållarna 237 och 246 står still vid inkoppling, medan kolven 258 för inkoppling fasthålls i mitt- läget under inverkan av fjädrarna 260 och 264, i vilket mittläge kraftuttagsaxeln och därmed också planethållarna inte drivs.

Kraftuttagsaxeln inställs via handtaget 281 exempelvis vid ett lågt varvtal på drivmotorn på ett varvtal på ca 1000 rpm. De konis- ka ändarna 266 eller 267 hopkopplas efter intryckningen av kolven 297 med den ena av de båda planethâllarna, varigenom hållaren fixe- ras relativt huset 2l4. På manometern 29l kontrolleras huruvida det önskade vridmomentet uppnås. Visar manometern ett för lågt värde trycks kolven 297 åter in, varigenom pumpen 302 tillför ytterligare tryckvätska. Visar manometern 291 ingen eller en för hög moment- eller effektöverföring inställs det önskade värdet via huvudet 288. När ändarna 266 eller 267 är urkopplade på grund av överbelastning och tryckvätska återförs via kopplingsblocket 294 upprepas förloppet.

Manometern 291 är lämpligen så utförd att den inte reagerar med volymändringar på tryckändringar. Man kan utnyttja en elek- trisk manometer med en piezo-elektrisk kristall.

Arrangemanget av kugghjulen i växellådan 210 lämpar sig spe- ciellt bra för användning i en traktor med en kraftuttagsaxel som är anordnad under traktorns differentialväxel.

Vid de ovan beskrivna utföringsformerna finns det alltid urtag 13 och motsvarande koniska ändar. Vid samtliga utföringsformer kan

Claims (50)

1. vsoisss-e 3, man dock använda andra former på urtagen och ändarna, såsom visas i fig 25-28. Dessa spärrorgan är visade i kombination med den i fig 20-24 visade utföringsformen, men de kan även användas vid de övriga utföringsformerna. Enligt fig 25 har den cylindriska delen 258 en halvsfärisk spärrdel 308 som passar i en på motsvarande sätt utfor- mad spärrdel 13. Härigenom uppnås att kraftöverföringen ändrar sig på sådant sätt vid frikoppling att kraften mellan de båda delar som skall skiljas från varandra alltid återgår till noll, varigenom stötlaster undviks. Vid utföringsformen enligt fig 26 är den cy- lindriska delen 258 försedd med en kula 309 vars ur hållaren 250 utskjutande del är utformad på liknande sätt som den ände 308 vil- ken är fäst på den cylindriska delen 258. Det sfäriska urtaqet 13 i form av en del har här ett insatsstycke 310 som är anbragt i en urtagning i den del som skall kopplas, dvs planethållaren 237, så att urtagens 13 materialegenskaper kan väljas oberoende av material- egenskaperna i den del som skall kopplas. Vid utföringsformen en- ligt fig 27 och 28 har den cylindriska delen 258 en konisk ände 3ll i form av en stympad pyramid, som passar i ett urtag 13 i ett insatsstycke 312. Detta urtag l3 har formen av en stympad pyramíd för upptagning av änden 3ll. För att hindra vridning av delen 258 och änden 311 relativt hållaren 250 har denna hållare 250 ett axi- ellt riktat kilspår 313 i vilket en i delen 259 befintlig bom pas- sar. Kopplingsanordningen 249 är utbytbar. Samtliga utföringsformer kan givetvis användas vid en transmis- sion med stationär motor. Det må slutligen påpekas att anordningen vid samtliga utförings- former inte alstrar något värme efter frikopplingen. PATENTKRAV l. överlastningskvddsanordning med en skiljekoppling för två axlar (8, 9), vilken anordning har minst en i drift med hvdraul~ vätska påverkbar, två kring varandra anordnade kopplingsdelar (ll, 16) vridfast spärrande kolv (23), som vid överlast är under inverkan av minst en trvckventil (47) förhar till ett läge i vil- ket knpplingsdelarna är frikopplade från varandra, k ä n n e - t e c k n a d därav, att hvdraulvätskan är innnslutnn 1 ett slu- CC* Htf“* f (23) mvd konstan* volvm och nrr kolven (23) efter 7801566-6 L» inträffad överlast automatiskt når sitt verksamma läge först vid ett varvtal, som är lägre än driftvarvtalet.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att kolven (23) är placerad i den yttre kopplingsdelen (16).

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att en del av utrymmet (28) bildar en utåtriktad styrning för kolven (23).

4. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kolven (23) har en styrdel (30) med motbelägna begränsningsytor, vilka är pàverkbara med hydraulväts- kan.

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att de mot begränsningsytorna vettande delarna av utrymmet (28) är anslutbara till varandra medelst hydrauliska anslutningar (34, 36, 38, 40, 41).

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att en av anslutningarna har tryckventilen (47).

7. Anordning enligt krav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att en av anslutningarna har ett strypställe.

8. Anordning enligt något av krav 4-7, k ä n n e t e c k n a d därav, att det i den radiellt yttre delen av utrymmet (28) finns det en styrdelen (30) påverkande returfjäder (50).

9. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kolven (23) och utrymmet (28) är utbyt- bara som en enhet (21).

10. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kolven (23) själv i drift hopkopplar kopplingsdelarna (ll, 16).

11. ll. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att tryckventilen (126) befinner sig på avstånd från kolven (116).

12. Anordning enligt något av krav 1-10, k ä n n e t e c k - n a d därav, att tryckventilen (81) är inställbar för inställ- ning för åtminstone en del av den maximalt överförbara effekten eller det maximalt överförbara vridmomentet.

13. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att flera kolvar (23) är anordnade i anord- ningen och att den maximalt överförbara effekten eller det maxi- malt överförbara vridmomentet är inställbart genom antalet kol- Välf- 7801-566-6 se

14. Anordning enligt krav l3, k ä n n'e t e c k n a d därav, att genom borttagning av en enhet (21) är en annan maximalt över- förbar effekt eller annat maximalt üverförbart vridmoment inställ- bart. '

15. l5. Anordning enligt något av krav 9-14, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den utbytbara enheten (21) är inskruvbar.

16. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att spärrningen sker medelst åtminstone två spärrdelar (l3, 32), som har bärande ytor vilka bildar en vinkel mot rörelseriktningen för åtminstone en del av kolven (23).

17. Anordning enilgt krav 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att spärrdelarna (l3, 32) är stympat koniska.

18. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att spärrdelarna (309) är halvsfäriska.

19. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att spärrdelarna (311) har formen av stvmpade pyramider.

20. Anordning enligt något av krav 16-19, k ä n n e t e c k - n a d därav, att en av spärrdelarna bildar del av kolven (23).

21. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kolven (23) eller en del därav är rörlig i radiell riktning.

22. Anordning enligt någotav krav l-20, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kolven (23) eller en del därav är rörlig i axi- ell riktning.

23. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att kolven (23) är anordnad på den del av anordningen som fortsätter att drivas vid överlast.

24. Anordning enligt något av krav 1-22, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kolven (23) är anordnad på den del av anordning- en som inte längre drivs vid överlast.

25. Anordning enligt något av krav 9-24, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den utbytbara enheten (21) har en markering som anger den överförbara effekten eller det överförbara vridmo- mentet.

26. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d 'därav, att den maximalt överförbara effekten eller det maximalt överförbara vridmomentet är inställbart utifrån.

27. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den är anbragt på en av en traktors (101) drivmotor driven axel (103). 7801566-6

28. Anordning enligt krav ll och 27, k ä n n e t e c k n a d därav, att trvckventilen (126) är belägen på avstånd från den öv- riga delen av anordningen, företrädesvis intill förarsätet.

29. Anordning enligt krav 12 och 27, k ä n n e t e c k n a d därav, att den inställbara tryckventilen (179) är anordnad intill den övriga delen av anordningen och är inställbar från ett på avstånd från anordningen befintligt ställe, företrädesvis från förarsätet.

30. Anordning enligt något av krav 27-29, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den står i ingrepp med åtminstone ett kugghjul (113) som hör till transmissionen för traktorns kraftuttagsaxel (102) och bildar en del av flera kugghjul, varvid kraftuttags- axeln är hopkopplingsbar med ett första kugghjul (ll4A) eller ett andra kugghjul (ll5A) för att vid konstant motorvarvtal àstad~ komma olika varvtal på kraftuttagsaxeln.

31. Anordning enligt något av krav 27-30, k ä n n e t e c k - n a d därav, att traktorn har en kraftuttagsaxel (213) som är drivbar medelst åtminstone en planetväxel (221, 239, 243, 248), varvid drivningen av kraftuttagsaxeln företrädesvis sker genom spärrning av en i planetväxeln ingående planethållare (237, 246) relativt traktorns chassi.

32. Anordning enligt krav 31, k ä n n e t e c k n a d därav, att planetväxeln inte överför någon effekt eller något vridmoment till kraftuttagsaxeln när planethàllaren (237, 246) efter frikopp- ling är fritt roterbar relativt traktorns chassi.

33. Anordning enligt krav 24 eller 32, k ä n n e t e c k n a d därav, att den har två planetväxlar för inställning av två varvtal på kraftuttagsaxeln (213), varvid planetväxlarnas kugghjul (221, 239, 243, 248) ständigt ingriper med såväl motoraxeln (221) som kraftuttagsaxeln (213) och varvid planetväxlarna tjänar till in- ställning av varvtalet.

34. Anordning enligt krav 33, k ä n n e t e c k n a d därav, att den andra planethållaren (248) är fritt roterbar när den första planethàllaren (237) är fastkopplad.

35. Anordning enligt krav 33 eller 34, k ä n n e t e c k n a d därav, att den är inställbar på sådant sätt att båda planethållarna (237, 246) är fritt roterbara.

36. Anordning enligt något av krav 31-35, k ä n n e t e c k - n a d därav, att den vid fixerade planethàllare (237, 246) åstad- kommer en spärrning som vid överlast frikopplar planethållarna från traktorns chassi. 7801566-6 32?

37. , Anordning enligt något av krav 31-36, k ä n n e t e c k - n a d därav, att en del (13) av anordningen är anhragt i planet- hàllaren..

38. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den har en dubbelverkande spärrkolv (257).

39. Anordning enligt krav 38, k ä n n e t e c k n a d därav, att kolven (257) har två koniska ändar och är anbragt i den utbyt- bara enheten.

40. Anordning enligt krav 38 eller 39. k ä n n e t e c k - n a d därav, att kolven (257) är förskjutbar i två riktningar under inverkan av det genom den överförda effekten eller det över- förda vridmomentet bestämda, hydrostatiska trycket.

41. Anordning enligt något av krav 38-40, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kolven (257) är förskjutbar i två riktningar medelst en av en hydraulisk pump alstrat vätsketryck, varvid var- dera riktningen bestämmer ett varvtal på kraftuttagsaxeln.

42. Anordning enligt krav 40 eller 41, k ä n n e t e c k - n a d därav, att kolven har två olika diametrar som är så valda att det hydrostatiska trycket vid ett första varvtal på kraftut- tagsaxeln på företrädesvis ca 540 rpm är lika stort som vid ett andra varvtal på kraftuttagsaxeln på företrädesvis ca 1000 rpm.

43. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att åtminstone ett bestämt hydrostatiskt tryck och därmed det överförda vridmomentet eller den överförda effekten anges på ett intill förarsätet anordnat visarinstrument (291).

44. Anordning enligt krav 43, k ä n n e t e c k n a d därav, att visarinstrumentet är en manometer (291).

45. Anordning enligt något av krav 42-44, k ä n n e t e c k - n a d därav, att det önskade varvtalet är inkopplingsbart från förarsätet företrädesvis via åtminstone en på instrumentpanelen anbragt omkopplare (297) med hjälp av det av en hydraulisk pump (302) alstrade vätsketrycket.

46. Anordning enligt krav 45, k ä n n e t e c k n a d därav, att det av pumpen (302) alstrade trycket är via omkopplaren (297) överförbart till en sida av kolven (257) som skall välfias medelst en andra omkopplare (278).

47. Anordning enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d därav, att tryckventilen (81) har en förspänd fjä- 7801566-6 39 der, vars förspänning är inställbar för inställning av J-n maximalt överförbara effekten eller det maximalt överförbara vridr.mentet.

48. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att enheten (21) är åtminstone delvis cylindrisk och är försedd med en gänga.

49. Anordning enligt något av krav 48, k ä n n e t 0 c k n a d därav, att en ände av enheten (21) är konisk.

50. Anordning enligt något av krav 48, k ä n n e t e c k n a d därav, att en ände av enheten (21) är flerkantig och lämpligen är anpassad till en standardnyckel.