SE433783B - Optisk svepanordning - Google Patents

Description

8201306-1 ordnade i konvergent eller divergent strålgâng. Ett exempel på en dylik anordning visas i det amerikanska patentet 4 210 810. Emel- lertid måste även här det av facetterna reflekterade strålknippet ha en viss bredd, om något svep över huvud taget skall kunna åstad- kommas. På grund av strålknippets bredd får man besvär med dubbel- bilder, som uppträder i samband med strâlgångens växling mellan två facetter, eftersom under växling frân en facett till en annan strål- ning från tvâ håll kommer att falla på detektorn, dvs strålning kom- mer samtidigt både från den bakre delen av en facett och från den främre delen av nästa facett på trumman. Dessa två strålníngskompo- santer härrör från skilda delar av objektet och ger alltså upphov till dubbelbild under en del av svepet. Denna dubbelbildseffekt i ändarna av svepet innebär, att icke hela svepet kan utnyttjas för information, varigenom svepverkningsgraden hos dylika anordningar icke blir så hög som är önskvärt.

Ett sätt att lösa detta problem skulle vara att på något sätt få strålningen att följa med en facett vid trummans rotation under ett svep. Enligt uppfinningen åstadkommes detta därigenom att an- ordningen erhållit de i patentkraven angivna kännetecknen.

Uppfinningen beskrivs närmare nedan under hänvisning till bifogade ritningar, där fig. 1 visar en principskiss i planvy av en första utföringsform av anordningen enligt uppfinningen, fig. 2 visar en vy parallell med trummans axel delvis i snitt av anordningen enligt fig. 1, fig. 3 visar en vy parallell med trummans axel delvis i snitt av en andra utföringsform av anordningen enligt uppfinningen, fig. 4 visar en vy parallell med trummans axel, delvis i snitt, av en tredje utföringsform av anordningen enligt uppfinningen, fig. 5 visar en delplanvy i större skala av strålgången i den tredje utfö- ringsformen vid de reflektioner mot den facettförsedda trumman som äger rum närmast detektorn, fig. 6 visar en vy parallell med trum- mans axel, delvis i snitt, av en fjärde utföringsform av anordnin- gen enligt uppfinningen, fig. 7 visar en vy parallell med trummans axel, delvis i snitt, av en femte utföringsform av anordningen en- ligt uppfinningen, fig. 8 visar en planvy av en sjätte utförings- form av anordningen enligt uppfinningen, fig. 9 visar en planvy av den i fig. 8 visade utföringsformen, fig. 10 visar en vy parallell med trummans axel, delvis i snitt, av en sjunde utföringsform av an- ordningen enligt uppfinningen och fig. 11 visar en planvy av en ut- 8201306-1 föringsform med en extra visuell stràlgång för att synkront med objektavsökningen åstadkomma bildalstring.

I den i fig. 1 och 2 visade utföringsformen är en roterande trumma 1 försedd med plana, speglande facetter 2, vilka är anordnade grän- sande till varandra runt trummans periferi. I figurerna visas sex facetter 2. I praktiken strävar man ofta efter att ha ett betydligt större antal facetter, eftersom för att åstadkomma en viss linje- frekvens varvtalet hos trumman kan väljas lägre ju större antal fa- cetter trumman har omkring sin periferi. I figurerna visas ett lågt antal facetter av åskâdlighetsskäl. I fig. 2, som för övrigt av åskådlighetsskäl visar trumman i ett annat läge än fig. 1, visas facetterna parallellt löpande med trummans axel C. Detta är icke nödvändigt, utan facetterna kan mycket väl luta mot axeln C.

Såsom framgår av fig. 2 är en positiv lins 3 placerad framför den i figuren nedre delen av trumman 1 nära facetterna 2. En strålnings- detektor D avbildas med en reläoptik 4-8 på en bildpunkt P1 ett styc- ke bakom facetterna 2. Reläoptiken visas här bestå av två positiva linser 4 och 5 med kollimerad strâlgång mellan linserna. I den kol- limerade strâlgången finns ett optiskt filter 6, som begränsar det mottagna våglängdsomrâdet till det önskade, och en aperturbländare 7, som bestämmer aperturen för hela anordningen. Vid detektorn D sitter på brukligt sätt en kyld baffel 8.

Linsen 3 är i denna utföringsform en fältlins och den stationära bildpunkten P1 är en spegelbild av en verklig bildpunkt P2, som ligger i eller nära linsen 3 och som på grund av strâlknippets ref- lektion mot ytan A hos en av facetterna 2 rör sig i eller nära längs med linsen under trummans rotation. Det bör observeras att det är reläoptiken 4-7 som avgränsar den strålning från objektet, som når detektorn, varigenom funktionen hos anordningen bäst förstås, om man följer strålgången från detektorn mot objektet, även om strål- ningen i och för sig gâr i motsatt riktning.

Eftersom linsen 3 är en fältlins, påverkas icke strålningskonens rymdvinkel väsentligt. Däremot åstadkommer den en avböjning av he- la strâlkonen utan att förändra dess storlek. För att återföra strålgången mot trumman 1 är en väsentligen sfärisk spegel 9 pla- cerad utanför trumman 1. Linsen 3 avböjer strâlgângen så, att det mot trumman återförda strålknippet följer med trumfacetten vid ro- 8201306-1 tationen med lagom vinkelhastighet för att under hela den användba- ra delen av svepet i sin helhet reflekteras av den övre delen av den nyttjade facetten 2. Trumman 1 drivs runt av en icke visad motor.

Bildpunkten P2 avbildas av spegeln 9 på en bildpunkt P3 bakom fa- cetterna 2. Bildpunkten P3 bör för erhållande av hög upplösning va- ra placerad bakom trummans 1 axel C från spegeln 9 sett. På grund av att bildpunkten P2 under ett svep löper över en båge vid linsen 3 löper bildpunkten P3 över en båge i rymden. Spegelns 9 radie och centrum väljs lämpligen så i förhållande till trumman, att strål- gångens reflektion mot facetten 2 på den övre delen B av den nyttja- de facetten 2 under hela svepet sker centrerat på facetten. Bild- punkten P3 är på grund av strålningens reflektion vid B mot den an- vända facetten en spegelbild av en verklig bildpunkt P4 i rymden utanför trumman. Under trummans rotation rör sig denna bildpunkt P4 5 över en bågformig linje 10, som väsentligen har formen av en cirkel- båge konkav mot trumman. Som objektiv för svepanordningen är en vä- sentligen sfärisk spegel 11 placerad så, att dess fokalyta så nära som möjligt sammanfaller med bågen 10. É I den av avsökningsanordningen genererade stationära pupillen place- ras en vippspegel 12, med vars hjälp ett svep âstadkommes även i vertikalled.

På båglinjen 10 vid dess ena ände kan en temperaturreferens T vara placerad så att den kommer in i strålgången, t.ex. vid början av ett svep. Det är även möjligt att placera ännu en temperaturreferens vid båglinjens andra ände. När två temperaturreferenser används, kan dessa ha olika temperaturer, så att de ger både nivâreferens och responsreferens. Temperaturreferenserna bör placeras innanför det omrâde på bågen 10, som ger entydig information utan dubbelbilds- effekt.

I figuren visas kollimerad strålning mellan det avsökta objektet och spegeln 11. Detta gäller när objektet ligger mycket avlägset.

Vid avsökning av ett näraliggande objekt är det emellertid möjligt att ordna avstândsinställning genom att göra spegeln 11 förskjutbar såsom antyds med pilen E i fig. 2. De båda speglarna 9 och 11 behö- ver icke vara fullkomligt sfäriska. För att avhjälpa den astigma- tism, som erhåller på grund av snett infall av strålning mot speg- 8201306-1 U1 larna i höjdled (se fig. 2), kan båda eller någon av speglarna va- ra t.ex. toroidspeglar.

Linsen 3 har väsentligen två uppgifter. Dels dimensioneras bränn- vidden för linsen 3 och spegelns 9 brännvidd och placering, så att strålknippet vid reflektionen B mot trumman följer och fyller ut fa- cetten 2, varvid ingen strålning från någon annan facett än den som utför svepet kommer in i strâlgàngen till detektorn. Dels har linsen 3 till uppgift att bidra till fältkrökningen vid P4 på sådant sätt att bildpunkten P4 kommer att röra sig över en bâglinje 10, som är konkav mot trumman, i de fall, när man önskar ha en väsentligen sfä- risk spegel 11 som objektiv. Linsen 3 kan vara sfärisk eller cylind- risk.

Eftersom bildpunkten P2 är förlagd på eller mycket nära fältlinsen 3, kommer strålknippet vid reflektionen A vid facetten att ha en viss utsträckning. Därigenom erhålles dubbelbildseffekt vid facett- växling från en facett till en annan. Det bör dock observeras, att strålknippets utbredning på facetten är mycket liten i förhållande till facettens utbredning i trummans omkretsriktning, varför svep- verkningsgraden blir mycket hög.

Om förstoringen i avbildningen P2 till P3 är måttlig, helst ej vä- sentligt större än 1, befrämjas den önskade krökningen av linjen 10.

I den i fig. 3 visade anordningen har strålgângen mellan linsen 31 och spegeln 91 förlängts genom att två speglar 13 och 14 har anbrin- gats i strålgången mellan bildpunkten P2I och spegeln 9I för att vika den. I fig. 3 visas också att istället för en enda trumma, där strålgången reflekteras av trumman två gånger, två trummor 15 och 16 försedda med lika många speglande facetter omkring sin periferi -kan fylla samma funktion. I figuren visas de båda trummorna 15 och 16 placerade på samma axel på ömse sidor om en drivmotor 17. De bå- da trummorna visas i figuren ha samma diameter, men detta är icke nödvändigt.

I figuren visas att en vippspegel 121 utför svepet i vertikalled.

Detta är icke nödvändigt, Istället kan t.ex. facetterna på trumman 16 utföras med sinsemellan olika lutningar mot trummans 16 axel.

Detta gäller för övrigt för alla de beskrivna utföringsformerna. _,_. .._.._....- __.-- _... V- ___ 82021306-1 Trumman 16 kan förses med facetter 16 utformade som väsentligen sfäriskaspeglar. Därvid åstadkommes dels att detektorn avbildas mind- re på bildpunkten P4I än på en bildpunkt som den annars skulle av- bildas på, och dels att bildpunkten P4I flyttas närmare trumman 1:.

Det senare medför visserligen att längden på den genomlöpta båglin- jen för P41 blir mindre än om inte facetterna 16 vore sfäriska, men detektorförminskningen sker snabbare än båglinjeminskningen, vilket medför att antalet detektorelement, som kan avbildas på linjen to- talt sett blir fler.

En tredje utföringsform av anordningen enligt uppfinningen visas i fig. 4 och 5. Detektorn DIII III, SIII placerad med den optiska axeln väsentligen parallell med trummans 1III axel. En plan spegel 21 avböjer strålgângen mot en facett ZIII É med sin reläoptik 4 är här på trumman, så att detektorn avbildas på en stationär bildpunkt P1III ett stycke bakom facetten. På något avstånd från trumman TIII sit- ter en lins 22, vars från trumman vända sida har en speglande be- III är en spegelbild av en läggning. Den stationära bildpunkten P1 verklig bildpunkt PZIII, som ligger i linsen 22 på eller nära den speglande beläggningen och som på grund av strâlknippets reflektion mot ytan F förflyttar sig i linsen 22 under trummans rotation. Av den speglande beläggningen reflekteras strålknippet på nytt mot fa- ' III cetten 2 för förnyad reflektion mot facetten vid ytan G. På grund av att bildpunkten PZIII är placerad alldeles vid linsens 22 belägg- ning, bildas ännu en spegelbild bakom facetten ZIII på nästan samma plats som spegelbilden P1III.

Den i fig. 5 visade projektionen visar i större skala en vy sedd från den med I-I markerade linjen i fig. 4 men med annat läge på trumman 1III än i denna figur och visar strålgången vid reflektio- nerna F och G och i den reflekterande beläggningen på linsen 22.

För att underlätta följningen av strålgången har randstrâlarna mar- kerats med a och b.

Såsom framgår av fig. 5 är linsen 22 så dimensionerad, att i denna projektion den ena randstrålen b hos det från den väsentligen sfäris- ka spegeln 9III inkommande strâlknippet kommer att ligga så nära som möjligt intill huvudstrâlen P i det till detektorn DIII knippet vid svepets ändlägen just före en facettväxling. förda strål- 8201306-1 I, 12III i den i fig. 4 visade De övriga komponenterna 9III, 1111 anordningen har helt analoga funktioner och dimensionering som komponenterna 9, 11, 12 i fig. 1 och 2. Fördelen med den i fig. 4 visade utföringsformen gentemot utföringsformen enligt fig. 1 är att den båglinje, som bildpunkten P4III genomlöper blir längre i ut- föringsformen enligt fig. 4, varigenom svepanordningen kan göras me- ra vidvinklig. Linsen 22 verkar som en mycket stark fältlins.

En utföringsform av uppfinningen, där ett linssystem användes som objektiv, visas i fig. 6. I denna utföringsform är den i strâlgån- gen mellan facetterna 2 och spegeln 9 i fig. 1 visade linsen 3 ut- bytt mot ett spegelarrangemang innefattande en väsentligen sfärisk spegel 23 och en plan spegel 24 för att vika tillbaka den av spegeln 23 avböjda strâlgången mot spegeln QIV. Liksom i den i fig. 1 visa- de utföringsformen är en stationer bildpunkt P1IV placerad bakom fa- cetterna, och en bildpunkt PZIV framför facetterna, för vilken bild- punkten P1IV utgör en spegelbild, löper utmed en båge nära spegeln 23.

Med en fältspegel 23 placerad såsom visas i fig. 6 är det emellertid svårt att undvika att den båge, som bildpunkten P4Iv genomlöper un- der ett svep, blir vänd konvex mot trumman 1IV. Därför användes i denna utföringsform ett linssystem 25 som objektiv för svepanordnin- gen. Där strâlgången mellan det avsökta objektet och objektivet 25 löper igenom en väsentligen stationär pupill, är en vippspegel 26 placerad. Istället för en vippspegel kan en spegeltrumma användas för att avböja strâlgången i vertikalled.

Emellertid strävar man efter att ha så få refrakterande komponenter som möjligt i en svepanordning, speciellt om svepanordningen skall användas för infrarött ljus, eftersom dels själva materialet i dy- lika komponenter är dyrt och dels dessa komponenter kräver en anti- reflexytbeläggning. Olägenheten med den i fig. 6 visade utföringsfor- IV löper över företrädes- men är att den båglinje, som bildpunkten P4 vis blir konvex mot trumman, så att ett objektiv bestående av ett linssystem krävs.

Denna olägenhet undanröjs i den i fig. 7 visade utföringsformen, där trumman 1V har försetts med ett jämnt antal speglande facetter och där de båda reflektionerna AV och BV görs mot var sin facett 27 *8201306-1 och 28, vilka är belägna på diametralt motstående sidor av trumman.

Detektorn DV med sin reläoptik 29 är således placerad på andra si- dan av trumman 1v än de sfäriska speglarna 9v och 11V och avbildas på en stationär bildpunkt P1V belägen bakom facetten 27. Bildpunk- ten P1V är en spegelbild av en bildpunkt PZV, som under trummans 1V rotation rör sig över en båglinje. Nära denna båglinje är en väsent- ligen sfärisk eller cylindrisk fältspegel 30 placerad. Denna åstad- kommer en avböjning av hela strålkonen utan att dock ändra dess storlek i någon väsentlig utsträckning.

Den väsentligen sfäriska spegeln 9V avbildar bildpunkten PZV på en bildpunkt PBV bakom facetten 28. På grund av reflektionen mot facet- ten 28 är bildpunkten P3V en spegelbild av en bildpunkt P4V, som un- der trummans 1V rot/ation rör sig över en väsentligen cirkelformig båge, som i denna utföringsform är vänd konkavt mot trumman TV.

Därigenom kan en väsentligen sfärisk spegel 11V användas som objektiv.

I fig. 8 och 9 visas ännu en utföringsform med enbart reflekterande optiska komponenter i själva svepanordningen. Liksom i utföringsfor= men enligt fig. 7 erhålles reflektioner AVI I och BVI mot trumman 1V på två diametralt motsatta yttre facetter 31 och 32 på trumman. Li- kaså är en väsentligen sfärisk spegel 33 placerad på samma sida av trumman som facetten 31 och på ungefär samma ställe som spegeln 30 i fig. 7. Det som skiljer de båda sistnämnda utföringsformerna åt är att spegeln 33 i fig. 8 och 9 till skillnad mot spegeln 30 icke är en fältspegel. Detektorn eller en stationär bild P6 av detektorn är placerad ett stycke framför facetten 31.

Företrädesvis är P6 en bild av detektorn DVI avbildad av en reläop- tik 34 av konventionellt slag, eftersom det är mycket gynnsamt att här kunna blända bort ströljus från svepanordningens inre med hjälp av en fältbländare 341 placerad via. P6. Annars skulle man helt kun- na slippa reläoptik i strålgången till detektorn i denna utförings' form genom att placera detektorn vid P6.

Via reflektion mot facetten 31 avbildar spegeln 33 bildpunkten P6 på en bildpunkt P7 ett stycke från trummans 1VI plana sida vinkel- rätt mot trummans axel nere i fig. 9. Den väsentligen sfäriska spe- VI avbildar bildpunkten P7 på en bildpunkt P3vI 32. Pâ grund av strålknippets reflektion mot facetten 32 är bildpunk- geln 9 bakom facetten 8201306-1 ten P3VI en spegelbild av en bildpunkt P4VI, som under trummans rotation löper över en båglinje 10vI, som är konkav mot trumman.

I ändarna på båglinjen är temperaturreferenser TV1 placerade. Som objektiv användes en väsentligen sfärisk spegel 11VI, som har bäg- linjen placerad så nära sin fokalyta som möjligt. Vertikalt svep utföres med en vippspegel 12VI men kan naturligtvis även utföras med någon annan typ av svepanordning såsom ännu en spegeltrumma placerad på vippspegelns plats.

I fig. 10 visas ytterligare en utföringsform av svepanordningen en- ligt uppfinningen. I denna utföringsform användes en trumma 35, som har en relativt tunn vägg, som på både insidan och utsidan är för- sedd med plana i trummans 35 omkretsriktning bredvid varandra place- rade speglande facetter. I figuren visas facetterna snedställda mot * trummans axel. De kan också vara raka. Trumman 36 drivs runt omkring sin axel C av en icke närmare visad motor.

Strålningsdetektorn DVII avbildas av sin reläoptik 36 via en i trum- man befintlig stationär, snedställd spegel 37 på en framför de inre facetterna befintlig stationär bildpunkt P8. Vid P8 är en fältblän- dare 52 placerad.

En väsentligen sfärisk spegel 38 är placerad under trummans 35 öpp- ning ungefär vid mitten. Spegeln 38 avbildar via reflektion mot ytan AVII på en inre facett på trumman punkten P8 på en bildpunkt P9.

Den väsentligen sfäriska spegeln 9vII avbildar punkten P9 på en bild- punkt P3VII bakom en yttre facett på trumman 35 belägen mitt för den inre facetten med reflektionsytan AVII. Pâ grund av strålknippets reflektion mot ytan BVII på den yttre facetten är bildpunkten PBVII en spegelbild av en bildpunkt P4VII, som under trummans rotation rör sig utmed en mot trumman 35 konkav båglinje. Som objektiv verkar en väsentligen sfärisk spegel 11VII med båglinjen löpande i sin fokal- yta. Vertikalsvep erhålles med en vippspegel 12VII placerad ungefär där strâlgângen under ett svep passerar genom en väsentligen statio- när pupill.

De ovan beskrivna utföringsformerna visar alla en svepanordning för optisk avsökning av ett objekt, varvid strålningen från objektet matas till en detektor D. Det är uppenbart att i var och en av de visade utföringsformerna omvänd strålgång genom anordningen är tänk- '8201306-1 10 bar, så att en snabb, modulerbar ljuskälla, såsom t.ex. en lys- diod, kan placeras på samma ställe som detektorn och ljuset från lysdioden överförs genom svepanordningen till operatörens öga.

Det är också möjligt att samtidigt använda samma trumma både för avsökning av strålning från ett objekt och för bildalstring. I fig. 11 visas en utföringsform, där den i fig. 1 visade avsökningsanord- ningen D,5,4,3,9,11,12 har dubblerats med en bildalstringsanordning innefattande en lysdiod L, en reläoptik 39, trumman 1, en lins 40, två väsentligen sfäriska speglar 41 och 42 och en vippspegel 43. Ögat blickar in i spegeln 43 från en punkt eller genom ett optiskt system med en pupill relativt nära spegeln. Därvid kan det finnas ett behov av att kunna fokusera strålknippet från spegeln 42. Foku- sering kan ske genom att göra spegeln 42 förskjutbar utefter optis- ka axeln.

Den från strålningsdetektorn D under svep erhållna videosignalen matas via en förstärknings- och signalkorrigeringskrets 44 till styringången på lysdioden L. Det modulerade ljuset från lysdioden överförs av bildalstringsdelen 39-43 på svepanordningen direkt till ögat på operatören, som uppfattar en synlig bild av värmestrålnin- gen från det avsökta objektet.

I fig. 11 visas bara trumman 1 gemensamt för objektavsökningen och bilduppteckningssystemet. Det är uppenbart att de båda systemen kan ha linsen 3 och speglarna 9, 11 och 12 gemensamt, varvid en första strâlningsdelare kan vara placerad mellan linsen 4 i relä- optiken och trumman 1 för att föra indikerad värmestrålning till de- tektorn D och föra in ljuskällans L strålning in i systemet och en andra strålningsdelare kan vara placerad efter spegeln 12 för att föra in värmestrålning från objektet till systemet och mata strål- ningen från ljuskällan L till ögat.

Istället för en lysdiod kan ljuskällan L vara av annat och starka- re slag och strålningen från denna ljuskälla kan via det optiska systemet 39,40,1,41,42,43 upptecknas på en skärm.

Många modifieringar är möjliga inom ramen för uppfinningen. I var och en av de olika utföringsformerna visas flera olika egenskaper för anordningen inom uppfinningens ram. Dessa egenskaper är icke be- gränsade till den utföringsform, under vilken de beskrivs utan är fritt tillämpbara även för de övriga utföringsformerna.

Claims (14)

10 15 20 1.-, CL Patentkrav

1. Svepanordning för att i åtminstone en dimension ut- föra optiskt svep över ett omrâde, innefattande en roterande trumma (1;15.16;35) med ett flertal speglande facetter (2) jämnt fördelade omkring trummans periferi, ett optiskt arrangemang (11), som ger positiv strâlbrytning, placerat i strålgången i svepanordningen mellan omrâdet och trumman för att bilda en primär bild (P4) av området mellan det optiska arrangemanget och trumman, en första väsentligen sfärisk spegel (9) placerad i strâlgången i svepanordningen mellan en första (B) och en andra (A) yta med reflektion på trumman, där båda reflektionsytorna (B,A) är placerade i en icke kollimerad del av strålgângen, samt en strålnings- detektor (D) eller strålningskälla (L) placerad i änden av strålgången inuti svepanordningen, k ä n n e t e c k n a d ev att ett optisk: element (3;3I;22;23;3o;33;34;3s;sz), sem ger positiv strålbrytning, såsom en positiv lins eller en väsentligen sfärisk spegel, är placerat l strålgången i svepanordningen mellan den första väsentligen sfäriska spegeln (9) och den andra reflektionsytan (A), och att organ (4,5;34,33;36,38) är anordnade att bilda en reell bild av strålningsdetektorn (D) eller strålningskällan (L) i strålgången i en position belägen mellan den första väsent- ligen sfäriska spegeln (9) och ett läge så nära det positiva optiska strâlbrytningselementet att detta element tjänar såsom ett fältelement i detta läge för den reella bilden.

2. Svepanordning enligt krav 1, där det optiska, positiva strålbrytningselementet är en fältspegel (30), av att fältlinsens (22) från trumman vända sida har en speglande beläggning, och att k ä n n e t e c k n a d strâlgången innefattar en tredje reflektionsyta (G) på trumman placerad i strålgången mellan fältlinsen (22) och In)(mg.5L

3. Svepanordning enligt krav 1, där det optiska, den första väsentligen sfäriska spegeln (9 positiva strålbrytningselementet är en fältspegel (30), k ä n n e t e c k n a d av att den första reflektionsytan (BV) och den andra reflektionsytan (AV) ligger på två diametralt motsatta facetter (27,28) på trumman (1V) (Pig. 7).

4. Svepanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d 8201306-1 (8201306-1 10 15 20 25 30 35 12 av att det positiva strålbrytningselementet (33;38) är anord- ~ nat att bilda den reella bilden (P7;P9) av en stationär bild (P6;P8) av detektorn eller källan eller av själva detektorn eller källan, varvid den stationära bilden och strålbrytnings- elementet är placerade i_strålgången på motsatta sidor om den andra reflektionsytan (AvI;AVII) på trumman (Fig. 8, 9 och 10).

5. Svepanordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att trumman (35) är ringformig och har reflekterande facetter både på insidan och utsidan, och att den första reflektionsytan (BVII) ligger på utsidan och den andra re- flektionsytan (AVII) ligger på insidan (Fig. 10). 1

6. Svepanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att strålgângen vid den första reflektionsytan (B) på trumman har en tvärsektion, som väsentligen täcker bredden av en facett längs trummans peri- feri, och att en bild (P3) är placerad bakom facetterna (2) på trumman, vilken bild på grund av reflektionen mot den första reflektionsytan (B) är en virtuell spegelbild av I den primära bilden (P4), varigenom den primära bilden (P4) ; är anordnad att genomlöpa en bågformig linje (10) under _ trummans rotation. f

7. Svepanordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att en eller ett i förväg bestämt antal temperaturrefe- renser (T) är placerade på den bågformiga linjen (10) och företrädesvis vid någon av dess ändar eller vid båda ändar- na av den.

8. Svepanordning enligt krav 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d ningsarrangemanget är en väsentligen sfärisk spegel (11), av att det positiva, optiska strålbryt- som har den bågformiga linjen (10) placerad så nära dess fokalyta som möjligt. *

9. Svepanordning enligt krav 6 eller 7, k ä n n e - t e c k n a d ningsarrangemanget är ett linssystem (25), som har den av att det positiva, optiska strâlbryt- bågformiga linjen (10) placerad så nära dess fokalyta som möjligt.

10. Svepanordning enligt krav 8 eller 9, k ä n n e - t e c k n a d av att ett andra svepelement (12) för svep i en annan riktning än trumman (1) är placerat där strålbanan tf 10 15 20 25 8201506-1 B under ett svep av trumman (1) passerar genom en väsentligen stationär pupill.

11. k ä n n e t e c k n a d av att facetterna på rotorn är konkava vid den första reflektionsytan (B).

12. k ä n n e t e c k n a d Svepanordning enligt något av föregående krav, Svepanordning enligt något av föregående krav, av att två speglar (13 och 14) är inplacerade i strålbanan mellan trumman (1I) och den första väsentligen sfäriska spegeln (91) i syfte att vika strålbanan för att göra den längre.

13. k ä n n e t e c k n a d Svepanordning enligt något av föregående krav, av att åtminstone en av nämnda, väsentligen sfäriska speglar (9,11,29,30) är en toroid- spegel.

14. k ä n n e t e c k n a d Svepanordning enligt något av föregående krav, av att den är tillämpbar både för registrering av strålning emitterad från ett objekt, i vilket fall strålningsdetektorn eller strålningskällan är en strâlningsdetektor (D) och strålbanan genom anord- ningen löper från objektet mot detektorn, och för bildupp- teckning, i vilket fall strålningsdetektorn eller strål- ningskällan är en snabb, modulerbar ljuskälla (L), såsom t.ex. en lysdiod, och strålbanan genom anordningen löper från ljuskällan mot bilden, och att svepanordningen är lämpad för samtidig registrering av strålning och för bild- alstring med åtminstone trumman (1) som gemensam komponent, varvid utsignalen från detektorn (D) via en signalbehand- lingskrets (44) är matad till en moduleringsingång på ljuskällan (L).