SE432835B - Anordning for att simulera ledsignaler fran en ils-fyr - Google Patents

Description

7807673- 4 När luftfarkosten är just i banans axel är amplituderna hos dessa modu- lationssignaler lika. Det är därför lättförståeligt att en sådan fyr är speciellt värdefull när en luftfarkost landar.

Det är därför speciellt viktigt att apparaturen ombord på luftfarkosten är provad och justerad med strikt precision, speciellt vad avser ampluua. ' Syftet med denna uppfinning är att åstadkomma en anordning för simulering av ILS-ledsignal er, vilken anordning tillåter sådan provning och sådan justering eftersom den på grund av sin uppbyggnad ger en strikt preci- sion vad avser amplitud.

I och för detta syfte är anordningen enligt uppfinningen för att simu- lera lokaliserings- eller ledsignalerna hos en ILS-fyr, vilken fyr innefattar .ett antennsystem, vilkets strålningsdiagram innefattar två lång-sträckte. lober, vilka är symmetriska med avseende på en längdaxel och var och en av vilka motsvarar en högfrekvenssignal som bär en sinus- formad modulationssignal med låg frekvens, varvid sagda låga frekvenser är olika varandra och specifika för den lob som de motsvarar, varvid an- ordningen innefattar två parallella grenar för alstrande av simuleringa- signalerna, kämietecknad av att var och en av grenarna innefattar en di- gital generator för alstrande av en av signalerna och en digital/ analog- omvandlare, som mottagaren styrsignal för styrning av amplituden hos omvandlarens utgångssignal, att anordningen innefattar ett åtminstone till endel digitalt arbetande arrangemang för att åstadkomma dessa styr- signaler, vilket arrangemang innefattar ett resistornät kopplat till en matningsspäxming och innefattande n parallellkopplade resistorer, genom vilka strömmar med storleken io, ig, ig ... respektive _13 passerar, ~ 2' 4 n 2 att resistorerna var och en är anslutbara genom bistabila omkopplare, som är inställbara för att etablera förbindning med den ena eller den andra av första och andra, sagda styrsignaler avgivande utgångar, eventuellt med hjälp av ström/ spänningsomvandlare, och att den andra utgången dess- utom mottager en ytterligare ström ig . 2D.

Pâ grund av denna uppbyggnad, till stor del digital, är det sålunda möj- ligt att med precision styra emplituden hos de sinusformade modulatione- signal erna. 7807673-4 Dessa generatorer innefattar, när de är avsedda att åstadkomma en sinus- formad signal med frekvensen f medelst syntesen av N punkter per period, var och en en förste framât-bakåträknare, som från en klocka mottager en signal med en frekvens på. åtminstone approximativt lika med N'f och överför sitt tillstånd till ett minne, i vilket mot vart och ett av dessa tillstånd svarar en logisk nivå 1 eller O i enlighet med huruvida det är nödvändigt eller icke att öka det föregående sammanräknade värdet för att på trognaste sätt följa värdet som skall syntetiseras, en andra framåt-bakåträknartotalisator, som mottager denna. logiska nivå 1 eller O, och en logik som styr den första och andra framåt-bakåträknaren för framåträkning eller bakåträkning. Den första framåt-bakåträkzxaren räk- šxar alternerande de första ä klockpulserna och räknar nedåt de följande z klockpulserne, medan i en cykel med N klockpulser den andra framåt- bakåträknaren räknar under de första å- klockpulserna, räknar nedåt un- der de följande 2 ' ä klockpulserna. och räknar igen under de åklock- pulser som följer dessa 2 ° -lå-pulser. Det tillskott med vilket det före- gående sammanräknade värdet måste eller icke måste ökas kan utgöras av sagda logiska nivå. 1ñ eller 0.

Genom att sålunda bibehålla omkopplaren som är förbunden till den re- sistor, genom vilken strömmen med intensiteten io passerar, i dess an- slutningsläge till den första utgången och genom att koppla de and- ra omkopplarna. antingen till den första utgången eller till den and- ra utgången är det möjligt att erhålla spänningar lika med V +ÅV respektive V -ÅV, varvid variationen A V är justerbar genom vippning eller omkastning av vissa av de andra omkopplarna.

Utgångarna från digital/analogomvandlarna hos de tvâ. grenarna är kopp- lade till en adderare.

Det är fördelaktigt om de två. kretsarna styrs parallellt genom en gemen- sam styr oscillator, vilkens frekvens är lika med produkten av den lägsta gemensamma multipeln av de låga frekvenserna f1 och fa hos de två. sinusformade modulationssignalerna och av antalet N syntespunkter per period av sagda signaler.

I detta fall är det oundgängligt att i varje gren , uppströms digital- generatorn, anordna en digítaldividerare anordnad att mata sagda gene- rator med, frekvensen g N~f1 eller N-fz SOm Svarar därenmfi.

Eftersom det ovan beskrivna arrangemanget ger spänningar V + A V och V - AV är det för att kunna simulera både fallet när amplituden hos 7807673-4 modulationssigamalen med den högsta frekvensen är större än amplituden hos modulationssignalen med den lägsta frekvensen och fallet med att amplituden med den lägsta frekvensen är större än amplituden hos signa- len med den högsta frekvensen, emellertid oundgängligt att varje digital dividerare innefattar två. divisionsförhållanden så att var och en av grenarna kan åstadkomma den ena eller den andra av sagda låga frekven- ser f1 eller fz, så. att när den ena av grenarna åstadkommer modulations- signalen med frekvensen f1 åstadkommer den andra kretsen samtidigt modu- lationssignalen med frekvensen f2 och vice versa.

I syfte att kunna simulera en "fasförskjutning" mellan de två sinusfor- made modulationssignalerna innefattar anordningen enligt uppfinningen en digitalfasomvandlare med styringångar anordnad mellan de två grenar- na, och kapabel att, från övergången genom 0 grader fas hos den sinusfor- made modulationssignalen åstadkommen av en av de digitala generatorerna, ini- tiera den andra sinusformade modulationssignalen med en variabel fördröj- ning. En sådan fasomvandlare utgöres med fördel av en digital räknare med programmerbart räknevärde .

En sådan räknare räknar å ena sidan pulserna, som kommer från en tredje dividerare, som är förbunden med en av sagda digitala generatorer och, enligt önskemål, företer två. divisionsförhållanden lika med de hos grenarnas dividerare och styrs å andra sidan av en fjärde dividerare, som är kopplad till en av sagda grendividerare, varvid divisionsförhållandena. hos de tredje och fjärde dividerarna samtidigt är lika med varandra och inverterade relativt divisionsförhållandet hos divideraren i den gren, från vilken de mottager sina data.

Uppfinningen kommer att klarare förstås genom läsning av följande beskriv- ning med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig 1 är ett block- schema, som illustrerar uppbyggnade av en ILS-simulatoranordning enligt uppfinningen, och fig 2 är ett schema över en digital/ analogomvandlare för att variera amplituden hos modulationssignalerna.

Den7fig 1 visade ILS-simulatorn tillåter generering av två. sinusformade signaler vid 90 resp 150 Hz vilkas relativa amplituder kan justeras myc- ket exakt eftersom denna simulator väsentligen innefattar en digital upp- byggnad. Denna simulator gör det dessutom möjligt att justera fasen för dessa två. sinusformade signaler med avseende på deras gemensamma under- ton vid 50 Hz. Kärnan hos föreliggande uppfinning är att på digitalt sätt åstadkomma de två. sinusformade signalerna; detta möjliggör att nivån på. dessa signaler kan regleras mycket exakt med hjälp av en likspänning 7807675- 4 påförd på. referensingången hos digital/analogomvandlarna anordnade nedströms digitalgeneratorerna.

I och för detta ändamål innefattar simulatorn enligt fig 1 mellan en högfekvens manöveroscillator 1 och en eperationsförstärkare 2, vilken är monterad såsom adderare, två. genereringskretsar monterade parallellt, varvid oseillatorn 1 och adderaren 2 är gemensamma för de två. kretsarna..

Varje krets innefattar en programmerbar dividerare 5 eller 4, som mottager pulserna från manövergeneratorn 1, en digitalgenerator 5 eller 6 för sinusformade signaler, vilken generator är styrd av sagda dividerare 5 eller 4, och en digital/analogomvandlare 7 eller 8 som mottager signa.- lerna från generatorn 5 eller 6 och överför dess egna. analoga signaler till adderaren 2, vid vilkens utgång 9 uppträder en signal, som simule- rar den från en ILS-fyr. Mellan de tvâ kretsarna 5, 5, 7 och 4, 6, 8 är anordnad en amplitudstyranordning 10, vilkens ingångar 1 1 och 12mot- tager referenssignaler och vilkens utgångar 15 och 14 styr referensin- gångerna hos omvandlarna 'I och 8. lïanöver- eller pilotosoillatorn 1 ger en signal med en frekvens lika med 5600 till 450 Hz; i det fall en syntes med en tiondedels grad önskas för genereringen av de sinusformade signalerna är denna frekvens 5600 gånger den minsta gemensamma multipeln för 90 och 150 Hz. Oscillatorns signal överförs till dividerarna 5 och 4. Dessa programmerbara dividerare är identiska och kan var och en dividera frekvensen hos oscillatorn 1 med 5 och med 5 i enlighet med de order som sänts till deras styringångar 15 och 16. Blott styrningen (icke visad) av de programmerbara dividerarna 5 och 4 är tråddragen så. att när divideraren 5 dividerar med 5, divide- rar divideraren 4 med 5, medan när divideraren 5 dividerar med 5, divi- derar divideraren 4 med 5. Generatorerna 5 och 6 mottager sålunda signa- ler, vilkas frekvens är antingen 5600 gånger 90 eller 5600 gånger 150 så att när den ena mottager den första frekvensen, mottager den andra den andra frekvensen och vice versa.

Detta resulterar i att generatorn 5 genererar en digital sinusformad signal vid 150 Hz när generatorn 6 genererar en digital sinusformad sig- nal vid 90 Hz och vioe versa. Dessa digitala sinusformade signaler om- vandlas till analoga signaler genom omvandlarna 7 respektive 8 och deras summor uppträder vid utgången 9.

Anordningen 10 är avsedd att variera amplituden hos modulationssignaler- na vid 90 eller 150 Hz kring en situation, i vilken amplitudema är lika, 7807673-41 i syfte att simulera en luftfarkostsposition avlägsnad ur den sanna med avseende på flygplatsbanans axel.

Fig 2 visar ett utförande för anordningen 10 Éatltalsgzirra amplituden hos signalerna vid 90 och 150 Ez, vilken anordning/ att vid sina. ut- gångar 13 och 14 ge styr-spänningar V' + A V och V - AV applicerade på referensingångarna hos digital/analogomvandlarna Toch 8.

För detta ändamål innefattar anordningen 10 ett nät med ett flertal resistorer innefattande n resistorer Ro till Rn_1 monterade parallellt och n resistorer ro till rn_1, som förbinder resistorerna Ro till Rn_1 inbördes i par vid en av deras ändar, varvid resistorn ro förbinder hela nätet med anslutningen 11. Vid sina ändar motsatta resistorerna ro - rn_1 är resistorerna Ro - Rn_1 kopplade till bistabila omkopplare Co - Cn 1.

Ett avlägena för samtliga omkopplare Co - Cn_1 innebär anslutning till en ingång 17 till en operaticnsförstärkare 18, som fungerar såsom ström/ spänningsomvandlare; det andra »läget för samtliga omkopplare 00 - Cn_1 innebär anslutning till .en ingång 19 till en operationsförstärkare 20, som även fungerar såsom en ström/ spänningsomvandlare. Utgångarna från operationsförstärkarna 18 och 20 utgör anordningens 10 utgångar 15 och 14, medan operationsförstärkarens 20 ingång 19 är kopplad till ingångs- anSlutningen 12. ' Nätet av resistorer Ro - Rn_1 och ro - rn 1 är sådant att när en adekvat referensspänning avges till anslutningen 11 har resistorn RO en ström i o passerande därigenom, resistorn R1 en ström 52-2 , resistorn Re en l-Jig etc, resistorn Rn_1 en ström 5% . På anslutningen 12 påförs dessutom en ytterligare referenssignal, som ger en ström med intensi- teten if!- riktad mot ingången 19. 2 ström När sålunda de olika omkopplarna. CO - Cn_1 intager de i fig 2 visade läge- na dvs omkopplaren Co förbinder resistorn Ro med ingången 17 hos opera- tionsförstärkaren 18, medan samtliga andra omkopplare G1 - Cn_1 förbin- der resistorerna H1 - Rn_1 med operationsförstärkarens 20 ingång 19, mottager operationsförstärkaren 18 en ingångsström 11 lika med io, medan operationsförstärkaren 20 mottager en ingångsström i2 sådan att: . io io io io 1.2 I 2 4 + Juno + 78Û7673~4 i vilken summan A kommer från delen av nätet H1 - Rn_1 och termen B från referensanslutningen 12.

Det kan enkelt verifioras att summan A + B är lika med io,dvs iz = io .

För de i fig 2 visade lägena för omkopplarna Co - Cn_1 är därför 11 = i2 w io. Detta resulterar i att styrspäzmingarna, som uppträder vid utgångarna 13 och 14 är lika med varandra och ett gemensamt värde V.

Om å. andra siden en eller flera omkopplare G1 - Cn_1 vippas eller bringas att omkastas från de i fig 2 visade omkopplarlägena, varvid om- kopplaren Co konstant kvarblir i det visade läget, inses lätt att in- gångsströmmen i1 till operationsförstärkaren 18 blir i1 = i O +Å i, medan ingångsströmmen iz till operationsförstärkaren 20 blir i2 - i o -AL Spänningarna vid utgångsanslutningarna 13 och 14 har därför blivit lika med V + Å V' respektive V -ÅVZ Amplituden hos Åi och därför hos ÅV beror givetvis på numret ooh raden hos två. eller den av omkopplarna C - Cn_1, som har vippat med avseende på lägena. enligt rig 2. 1 De två. av anordningar. 10 utvecklade styrspänningarna, som uppträder vid anslutningarna 13 respektive 14, är sådana att deras summa är kons- tant (lika med 2 volt) och deras skillnad (ZAV) är direkt proportionell mot det av nätet Ro - Rn_1 och ro - r n_1 givna digitala värdet, varvid värdet A V alltid är noll eller positivt.

Digital/ analogomvandaren 7, som från digitalgeneratorn 5 mottager en sinueformad signal, exempelvis av typen Cos w1t, med m1 = 2'1T 111, varvid f1 är lika med 150 eller 90 Hz, ger därför vid sin utgång en signal av typen (v + Av) enn wït.

På liknande sätt ger digital/analogomvazxdlaren 8, som från digitalgene- ratorn 6 motteger en sinusformad signal, exempelvis av typen Cost-dat, medwz = 27Tf2, varvid fz är lika med 90 eller 150 Hz, vid sin utgång en signal av typen (V -Afl Cosbâzt. via utgången' 9 annans därför en ILs-ninuleringsnignnl av typen (v +Av) Cos C011; + (V -AV) Cos wet.

Av de två spänningarna V +AV och V - ÅV kommer den första städse att vara lika med eller större än den andra; följaktligen kommer den sinus- formade signalen som uppträder vid omvandlarens 7 utgång alltid att ha en amplitud lika med eller större än den sinusfornade signal som uppträ- der vid omvandlarens 8 utgå-ng. Om sålunda kretsen 3, 5, 7 är fast sem- 7807673-4 ordnad med genereringen av en signal vid 150 Hz och kretsen 4, 6, 8 är fast samordnad med genereringen av en signal vid 90 Hz har signalen vid 150 Hz städse en amplitud större än signalen vid 90 Hz.

Det är i- syfte att kunna simulera det inverterade fallet, där signalen vid 90 Ezhar en amplitud större än signalen vid 150 Hz, som dividerar- na 5 och 4 var och en är anordnad. att ha två divisionsförhållanden, näm- ligen 5 och 5. Kretsen 5, 5, 7 kan sålunda åstadkomma signalen vid 90 (eller 150) Hz med högre eller lika amplitud, medan kretsen 4, 6, 8 sam- tidigt kan åstadkomma signalen vid 150 Hz (eller 90 Hz) med lägre eller lika amplitud i enlighet med valet av divisionsförhållandena för divi- derarna 5 eller 4. Genom enkel invertering av dessa divisionsförhållan- den är det därför möjligt att erhålla antingen fallet med att amplituden hos signalen vid 90 Hz är större än eller lika med amplituden för signa- len vid 150 Hz eller det inverterade fallet. Den simulerade positionen hos en luftfarkost översätts icke blott genom en skillnad i amplitud mellan signalerna vid 90 Hz och vid 150 Hz, utan även genom en fasför- skjutning G av den ena av signalerna med avseende på den andra. För detta , ändamål utföres fasstyrningen i simulatorn enligt uppfinningen medelst en digital fasomvandlare 21, som utgörs av en räknare med programmerbart räknevärde, vid vi-lkens ingång 22 det är möjligt att införa. fasförskjut- ningar e så. att den vid omvandlarens 8 utgång faktiskt uppträdande sig- nalen är av typen (V -AV) cos (mat + Û ) och ioke blott av typen (V - A V) cos wzt såsom tidigare nämnts. Den vid utgången 9 simulerade ILS-signalen har därför formen (V -z-AV) cosm1t + (V -AV') eos (wzt +B) Digitalfasomvandlaren 21 ger en fördröjning Û mellan pulsen för övergång till O grader fas hos den sinusformade signalen med den största ampli- tuden (signalen åstadkommen av kretsen 5, 5, 7) och pulsen för initiering till 0 grader fas av den sinusformade signalen med mindre amplitud (sig- nalen åstadkommen av kretsen 4, 6, S). För att fasförskjutningsvärdet Û skall vara oberoende av divisionsförhållandet (5 eller 5) hos divideraren 5 är det emellertid nödvändigt att för fasförskjutningen ta hänsyn till blott en enda puls var trettiondedels sekund (50 är den högsta gemen- samma; faktorn för 150 och 90). Följaktligen är anordnad en dividerare 25, vilkens divisionsförhâllande är 5 eller _5 i enlighet med värdet på divisionsförhållandet hos divideraren 5, varvid varje gång produkten av 7807673- 4 sagda divisionsförhållanden är lika med 15, dvs när divisionsförhållan- det hos divideraren 5 är lika med 5 är det hos divideraren 23 lika med 5 och vice versa. Valet .av divisionsförhållandet för divideraren 25 göres med hjälp av styranslutningen 24. Fasomvandlaren 21 måste dess- utom vara synkroniserad genom en klocka, vilkens frekvens måste vara 5600 x 50 Hz så att fasen kan styras med tiondedels grader med. avseende på den gemensamma underharmonin vid 50 Hz. Detta utföres med hjälp av en dividerare 25 med två divisionsförhållanden 5 eller 5, som kan väl- jas från en styranslutning 26. När divisionsförhållandet hos divideraren 5 är lika med 5 är det hos divideraren 25 lika med 5 och vice versa.

Anordningen som styr fasförskjutningen innefattar sålunda å ena sidan fasomvandlaren 21, som styr generatorn 26 och själv är styrd av divide- raren 25, som från generatorn 5 mottager en övergångspuls genom 0 för den av den senare åstadkomma sinusformade signalen, och å andra sidan divideraren 25, som mottager utgångssignalen från divideraren 5 och synkroniserar funktionen hos fasomvandlaren 21.

Det bör noteras att omkastningen mellan frekvenserna 90 Hz och 150 Ez vid genereringsnivån gör det möjligt att i anordningen 10 bibehålla den tunga belastningen (resistorn Ro - omkopplare Co) av digitalsigna- len som ger de två på. operationsfdrstärkaren 18 applicerade styrspän- ningarna V +ÅV och V -AVZ Genom denna uppbyggnad kan sålunda en strikt likformighet uppnås mellan skillnaderna i modulation för signalampli- tuden vid 90 Hz större eller lägre än den för signalen vid 150 Hz. Nära nollvärdet förAV användes dessutom, där avsevärd precision erfordras av en ILS-simulator, blott de låga 'belastningarxza (resistorerna 121 - Rn_1, omkopplare 01 - 0114). För denna användning kan sålunda en digital analogomvandlare 10 utnyttjas, vilkens precision är mycket mindre än dess upplösning och vilken följaktligen är prisbillig.

Det bör noteras att med anordningen enligt uppfinningen förblir dess- utom summan av amplituderna för de två sinusformade signalerna konstant oberoende av det valda värdet på amplitudskillnaden och kan göras varia- bel genom att påverka referenssignalerna som appliceras på. styranslut- ningarna 11 och 12 hos anordningen 10.

Claims (8)

7807673-4 10 Patentkrav

1. Anordning för att simulera ledsignalerfrån en ILS-fyr, vilken fyr innefattar ett antennsystem, vilkets strålningsdiagram inne- fattar två långsträckta lober, vilka är symmetriska med avseende på en längdaxel och var och en av vilka motsvarar en högfrekvens- signal som bär en sinusformad modulationssignal med låg frekvens, varvid sagda låga frekvenser är olika varandra och specifika för den lob som de motsvarar, varvid anordningen innefattar två pa- rallella grenar (3,5, 7 och 4, 6, 8) för alstrande av simulerings- signalerna, k ä n n e t e c k n a d därav, att var och en av grenarna (3, 5, 7 och 4, 6, 8) innefattar en digital generator (5, 6) för alstrande av en av signalerna och en digital/analog- omvandlare (7, 8), som mottager en styrsignal för styrning av amplituden hos omvandlarens utgångssignal, att anordningen inne- fattar ett åtminstone till en del digitalt arbetande arrangemang (10) för att åstadkomma dessa styrsignaler, vilket arrangemang innefattar ett resistornät (Ro ~ Rn_1, r - rn_1) kopplat till o en matningsspänning och innefattande n parallellkopplade resis- ntorer, genom vilka strömmar med storleken io, ig , ip ... res- pektive io passerar, att resistorerna var ochzen äå anslutbara 11 2 genom bistabila omkopplare (Co - Cn_1), som är inställbara för att etablera förbindning med den ena (13) eller den andra (14) av första och andra,sagda styrsignaler avgivande utgångar, eventuellt med hjälp av ström/spänningsomvandlare, och att den andra utgången (14) dessutom mottager en ytterligare ström íš 2 .

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att omkopplaren (CO), som är kopplad till den resistor, genom vilken strömmen med storleken io flyter, är bibehållen i sitt läge för förbindning med den första utgången (13), medan de andra om- kopplarna är kopplade antingen till den första utgången (13) eller den andra utgången (14) för att beroende på ström/spän- ningsomvandlare erhålla spänningar lika med V +ÅÄV och V -riv, varvid variationen V är justerbar genom manövrering av vissa av de andra omkopplarna. 78Û76?5- 4 11

3. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att utgångar från digital/analogomvandlarna (7, 8) hos de två grenarna är kopplade till en adderare (2).

4. Anordning enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d därav, att de två grenarna är parallellt styrda genom en gemen- sam styroscillator (1), vilkens frekvens är lika med produkten av den lägsta gemensamma multipeln av de låga frekvenserna fï och f2 hos de två sinusformade modulationssignalerna och av antalet N syntespunkter per period av sagda signaler, och att i varje gren är före den digitala generatorn anordnad en digital dividerare (3, 4), som är kapabel att till generatorn tillföra frekvensen Nf1 eller Nfz svarande däremot.

5. Anordning enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att var och en av de digitala dividerarna (3, 4) inbegri- per två divisionsförhållanden så att var och en av grenarna kan åstadkomma den ena eller den andra av de låga frekvenserna f] eller E2 så att när en av kretsarna ger modulationssignalen med frekvensen fï ger samtidigt den andra kretsen modulationssignalen med frekvensen fz och vice versa.

6. Anordning enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav att den innefattar en digital fasomvandlare (21) med styr- ingångar (22), vilken omvandlare är anordnad mellan de två gre- narna och kapabel att från övergången genom 0 grader fas hos den sinusformade modulationssignalen åstadkommen av en av de digitala generatorerna initiera den andra siunsformade modula- tionssignalen med en variabel fördröjning.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att fasomvandlaren (21) utgöres av en digital räknare med program- merbart räknevärde.

8. Anordning enligt krav 5 och 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att räknaren å ena sidan räknar pulserna som ankommer från en tredje dividerare (23), som är kopplad till en av de digitala generatorerna och har enligt önskemål två divisionsförhållanden lika med de hos grenarnas dividerare, och å andra sidan är styrd av en fjärde dividerare (25), som är ansluten till en av divi- derarna i grenarna, varvid divisionsförhållandena hos de tredje 7807673-4 12 och fjärde dividerarna samtidigt är lika med varandra och in~ verterade relativt divisionsförhållandet hos divideraren i den gren från vilken de mottager sina data.