SE431236B - Formeringsvira for pappersmaskiner - Google Patents

Description

8207513-6 10 15 20 25 30 35 40 2 Viran är således ei âvhängig hur den har producerats i vävning, dvs. om den är rundvävd eller flatvävd och utförd ändlös med en skarv.

Bindemönstret är framtaget för att ersätta en vanlig för speciellt tillverkning av finpapper, nämligen en s.k. 4-skaft kors- kypert. Denna bindning visas i fig. 1, som visar den minsta rapporteringsföljden av de två trådsystemens bindemönster. vertikal rutrad markerar bindning som användes till formeringsviror I rutsystemet, där varje en längsgående tråd (M) och varje horisontell rutrad marke- rar en tvärgående tråd (C), betecknar en fylld ruta att den längsgående tråden (M) är lyft över (C)- den tvärgående tråden På samma sätt markerar en tom ruta att en tvärgående tråd (C) passerar över en längsgående tråd (M). Fig. 1a vi- sar hur den längsgående tråden M4_i fig. 1 binder och fig. 1b visar hur den tvärgående tråden C4 binder. ' betydande fördelar om I vissa pappersmaskiner uppnås viran vändes så att de tvärgående trådarna placeras på vi- rans uppsida = formeringssida. Bindemönstret får då utseen- det enligt fig._2 med tillhörande skärningar 2a och 2b. orsaker till varför biriaemönsrrer enligt rig. 1 och 2 är så användbart för speciellt viror till finpappersfram- är att vävmönstret är konstruerat med en s.k.

Det är normalt sett diagonalen i vävmönst- ställning, bruten diagonal. som ger en markering i det färdiga papperet.

Nackdelen med mönstret enligt fig. 1 och 2 är nu, att de tvärgående trådarna C2 och C3 strävar att placera sig när- mare varandra än vad trådarna C1 och C2 samt C3 och C4 gör Detta hänger samman med hur binde- punkterna är placerade i förhållande till varandra.

I fig. 1 berör bindepunkterna M1/C1 och M2/C2 varandra.

Däremot finns ingen beröring mellan punkterna M2/C2 och M3/C4 eller M4/C3.

De ojämna avstånden mellan de tvärgående trådarna (och ibland även mellan de längsgående trådarna) skapar markeringsproblem vid papperstillverkningen.

Vävmönstret enligt uppfinningen består av ett mönster att bindepunkterna be- ret i den färdiga-vävnaden. som uppvisar en bruten diagonal utan rör varandra. 10 15 20 25 30 82.07513~6 s Mönšterbeteckningen för uppfinningen framgår av fig."É"W där de längsgående trådarna (M) är placerade på formerings- sidan och fig. 4 där de tvärgående trådarna är placerade på virans formeringssida.

För att beskriva diagonalens utseende användes beteck- ningen "stigningstal". Stigningstalet beskriver hur binde- punkten förflyttas för de olika längsgående trådarna (M).

I fig. 1 är exempelvis bindepunkten för tråd M1 placerad vid M1/C1. För tråd M2 är den placerad vid M2/C2.

Förflyttningen är således ett steg. Nästa bindepunkt är vid M3/C4, varvid erfordras 2 stegs förflyttning. Mellan trå- darna M3 och M4 erfordras 3 stegs förflyttning för att hamnag på M4/C3. Sista steget blir 2 för att återigen hamna på ut- gångsläget M1/C1.

Diagonalens utseende för mönstret enligt fig. 1 kan således beskrivas med stigningstalssekvensen: 1-2-3-2.

Vändes viran så att fig. 2 uppstår, erhålles samma stigningstalssekvens. Om en rak diagonal önskas användes följaktligen stigningstal 1 genomgående.

Vävmönstret enligt uppfinningen (fig. 3 och 4) använ- der sig av stigningstalssekvensen 2-2-3-4-4-3. Denna sekvens kan enbart användas om vävmönstret rapporterar efter 6 x 6 trådar.

Dessutom skall både längsgående och tvärgående trådar binda "över 5 - under 1" eller "under 5 - över 1" om viran vändes.

Viran enligt uppfinningen, fig. 3 och 4, blir jämfört med viran i fig. 1 och 2 betydligt jämnare i sin struktur tack vare att jämnare avstånd mellan de separata trådarna i varje trådsystem kan hållas.

Claims (4)

1. 8297513-6 PATENTKRAV Viraduk för avvattning och formering av mälden i pappersmaskiner bestående av ett längsgående och tvärgåen- de trâdsystem, k ä n n e t e c k n a t av att vävmönstret rapporterar efter 6 längsgående trådar (M1~M6) och 6 tvär- gående trådar (C1-C6) och att varje tråd har flotteringar om 5 trådar samt att bindepunkternas stigningstalssekvens är

2. -2-

3. -

4. -4-3.