SE430684B - Forfarande for utvinning av rinnbara alkalialuminat ur vattenlosningar derav samt anordning for genomforande av forfarande - Google Patents

Description

'7903690-1 A12o3 natriumaluminatlösningar i form av en tunn på ett underlag anbringad film. Som övre gränstemperatur föreskrivs ZOOOC för att stabilisatorerna ej skall sönderfalla. Detta förfarande är olämpligt för industriellt bruk på grund av det relativt låga volym-tids-utbytet. En nackdel är vidare att lösningarna i all- mänhet endast kan avvattnas till en restvattenhalt av 20 vikt%.

Dessa produkter är därför inte generellt användbara. Dessutom kan man på grund av den höga vattenhalten inte undvika höga ' transport- och lagringskostnader.

GB-A-711 615 beskriver i huvudsak likartade produkter och föreslår för stabiliseringen av torra natriumaluminat med 9 c en restvattenhalt av 5 och mindre en inblandning i efterhand av stabilisatorn.

De hittills kända förfarandena för framställning av stabiliserade alkalialuminat kräver sålunda ef- kost- pulverformiga, ter torkningen extra förfaringssteg och de är därigenom samma.

Målet för föreliggande uppfinning var att ta fram ett förfarande, som ej uppvisar nackdelarna hos hittills kända för- faranden utan möjliggör störningsfri och kontinuerlig framställ- ning av rinnbara, lätthanterliga alkalialuminat med reproducer- bara och alltefter användningsområdet anpassade egenskaper på enkelt sätt och med högt volym-tids-utbyte.

Detta mål uppnås enligt uppfinningen genom att man för avvattningen av alkalialuminatlösningar använder förstoftnings- torkning.

Uppfinningen hänför sig sålunda till ett förfarande för utvinning av alkalialuminater ur vattenlösningar därav, vil- ka uppvisar en koncentration av alkalioxid av 1 - 6 mol/1, före- trädesvis 4 - 6 mol/1, och ett molförhâllande alkalioxid till 1,4, genom avvattning av lösningarna under tillförsel av värme, större än 1, och upp tilll 1,8, isynnerhet 1,1 - som kännetecknas av att lösningarna, vilka dessutom innehåller 0,1 avvattnade alkalialuminatet, - 5,0 vikt% av en i och för sig känd stabilisator för det underkastas förstoftningstorkning med användning av gaser eller ângor, som är upp till 650OC he- ta.

Som alkalioxider och alkalihydroxider ifrågakommer i första hand sådana av natrium även om i princip även oxider och hydroxider av övriga alkalimetaller, såsom 7903690-1 \N kalium, rubidium, cesium och litium, kan användas.

Förstoftningstorkningen genomföras i allmänhet med an- vändning av 200 - 650°C, företrädesvis 250 - 600°C, varma ga- ser eller ångor som värmebärare. I princip kan man även an- vända högre temperaturer i den mån materialet i förstoftnings- anläggningen tillåter detta.

Vid förstoftningstorkningen tillämpas företrädesvis ett medströmsförfarande eftersom ett sådant innebär ett skonsamt värmeutnyttjande och ej sönderdelar stabilisatorn. Därvid ut- matas de bildade partiklarna tillsammans med de som värme- bärare använda gaserna eller ångorna, eftertorkas eventuellt och skiljs slutligen fràn värmebäraren över i och för sig kända anordningar, som t.ex. siktar.

Till grund för uppfinningen ligger alltså tanken att underkasta aluminatdroppar en chocktorkning i ett fritt ut- rymme. Denna torkningsteknik förutsätter användning av stabi- liserade alkalialuminatlösningar och ger kontinuerligt och direkt en stabiliserad produkt med en restvattenhalt av 5 vikt% och mindre.

Det har överraskande visat sig att genom tillsats av vissa förstoftningshjälpmedel till lösningarna som skall tor- kas undvikes en inkrustering och därmed blockering av för- stoftningsanläggningen. Ett särskilt föredraget förfarande består i att man till lösningarna som skall torkas sätter ett förstoftningshjälpmedel. som särskilt väl lämpade förstoftningshjälpmedel läm- par sig hexiter enskilda eller i blandning, såsom mannitol, dulcitol, iditol och sorbitol, isynnerhet sorbítol. Dessa ämnen verkar tydligen ytspänningssänkande pa_alkalialuminat- lösningarna som torkas. Därför ifrågakommer även andra yt- spänningssänkande medel än de ovannämnda i den mån de ej uppvisar någon ogynnsam annan effekt på alkalialuminaten.

Som möjliga andra förstoftningshjälpmedel må nämnas organis- ka polyhydroxiföreningar, såsom flervärda alkoholer, t.ex. glycerol, glykol, sockeralkoholer såsom tetriter och pentiter eller monosackarider, oligosackarider eller polysackarider, såsom invertsocker, rörsocker, stärkelse, dextrin och liknande enskilda eller i blandning.

Förstoftningshjälpmedlen tillsättes i allmänhet i en J veoz-søfl-l 4 ängd av O,l - 5 vikt%, företrädesvis i en mängd av 0,1 - 1 vikt%, räknat på torrsubstanshalten i alkalialuminatlös- ningen som skall torkas.

En annan fördel med förfarandet enli¿t uppfinningen är att man kan framställa önskade kornstorleïar eller korn- spektra anpssade till den senare avsedda användningen. Så- lunda Sr det t.ex. möjligt att i ett förfaringssteg framstäl- la ett relativt smalt kornstorleksspektrum, där exempelvis urmängden av korn uppvisar en diameter mindre än 0,5 me och den maximala kornstorleken ej överskrider 3 mm. En sådan produkt lämpar si¿ t.ex. för framställning av alkalialumínat- naltig cement.

På detta sätt kan man t.ex. variera kornsterletarna och Fornspeztra genom val av typ och mängd förstoftningshjälp- medel.

Eörstoftningsgraden och därmed även kornstorleken på den torra produkten kan dessutom styras via viskositeten på den använda.alkalialuminatlösningen och den genommatade mängden i beroende av verkningsgraden hos den använda för- stoftningsanläggningen. Högre viskositeter till följd av kon- centrationen och temperaturen pà den till förstoftningsanlägg- ningen tillförda lösningen ger ett grövre korn än vid använd- ning av lösningar med lägre viskositet.

Hed tillämpning av förfarandet enligt uppfinningen har det alltså lyckats att i ett steg erhålla rinnbara, stabilise- rade alkalialuminater med en restvattenhalt av 5 % och mindre, varvid genom förändring av ytspänningen och viskositeten hos utgångslösningen produktens kornspektrum kan styras.

I princip är det möjligt att använda aluminatlösningar, som framställts på olika sätt. Exempelvis kan man använda alu- minatlösningar, som enligt den s.k. pyrogena arbetsmetodeni uppslutits med soda ur bauxit eller någon liknande råvara och urvunnits genom upplösning i vatten. Även enligt Bayers våt- kemiska metod kan man genom indunstning av det med natronlut uppslutna lerjordhaltiga ràmaterialet efter filtrering och rening erhàlla en aluminatlösning.

För framställning av renare alkalialuminat är det lämp- ligt att företa uppslutning av lerjordtrihydrat, som exempel- vis kan erhållas enligt Bayer-metoden som uttvättat centrifu-J 7903690-1 \)1 gerat eller filterfuktigt salt, i torkat eller icke torkat tillstånd med alkalilut. Detta ler¿ordshydrat (Al2O5.5d2O) innehåller som fuktigt salt ca 55 - 59 viktfi Ålgüš.

Som torkad produkt förekommer den i handeln med en halt av Algüš av 64 - 64,5 vikt%.

Enligt en föredragen utföringsform av förfarandet enligt uppfinningen använder man därför sådana aluminatlös- ningar, som framställts genom uppslutning av lerjordshydrat (Al205.5H2O) med vattenhaltig NaOH vid en temperatur av 110- l40°C, företrädesvis 125-l55°C. Därvid är mängderna lerjords- hydrat och koncentrationen av vattenhaltíg Na0H så anpassade till varandra att den erhållna aluminatlösningen uppvisar en koncentration av alkalioxid av l - 6, företrädesvis 4 - 6 mol/1, och ett molförhållande Na2O till Al2O5 av l,l - 1,8, företrä- desvis l,l - 1,4.

För uppslutningen av lerjordstrihydratet använder man med fördel vattenhaltiga alkalilutar sådana de erhållas exem- pelvis vid elektrolys av vattenhaltiga alkalisaltlösningar.

Dessa lutar håller, räknat som hydroxyl, en styrka av 90 - ;O viktfi. Vid användning av 58,5 viktprocentig natronlut och torkat lerjordstrihydrat (64 - 64,5 vikt% Al2O3) erhålles en aluminatlösning med 25 vikt% A120; och 19 vikt% Na2O (mol- förhållande Na2O : Al2O5 = 1,2).

Som stabilisatorer för att maskera järnföroreningar används för alkalialuminat redan kända ämnen. Nämnas må låg- molekylära eller högmolekylära organiska polyhydroxiföreningar, såsom Rochelle-salt, vinsyra, glukonsyra, flervärda fenoler såsom gallussyra, pyrogallussyra eller lösliga salter av des- sa syror, t.ex. alkali- eller jordalkalisalter, flervärda alkoholer såsom glyoerol, glykol, sockeralkoholer, t.ex. tetriter, pentiter eller hexiter, såsom sorbitol, mannítol, dulcitol och iditol, monosackarider, oligosackarider och poly- sackarider såsom invertsooker, rörsooker, lösliga sackara- ter, stärkelse, dextrin och liknande, enskilda eller í bland- ning.

Hexiter, såsom sorbitol, mannitol, dulcitol eller iditol, som utvinns i storteknisk skala genom katalytisk hydrering av glukoser, föredras särskilt, ísynnerhet sor- bitol. _; 7903690-1 i ¿i Som stabilisatorer används företrädesvis samma medel, som tjänstgör som förstoftningshjälpmedel. Den minsta mängden beror av mängden järnföreningar som skall maskeras. I allmän- het använder man överskottsmängder. De använda mängderna rör sig i praktiken om ca 0,1 - 5,0 vikt%, företrädesvis 0,1 - l vikt%.

I princip kan emellertid även blandningar av minst ett i stabiliserande verkande medel och minst ett som förstoftnings- hjälpmedel verkande ämne tillsättas lösningen som skall torkas.

I regel kan man motverka inkrustering och sammanbakning av det torra aluminatet i förstoftningsanordningen genom tillsats av minst 0,1 vikt% av t.ex. sorbitol, räknat på torrhalten. Allt efter verkningsgraden hos andra förstoftningshjälpmedel kan den erforderliga minsta mängden eventuellt vara större eller mindre.

Det gods som skall torkas vid förstoftningstorkning sprutas på känt sätt in i e varm gas- eller ângström i fin- fördelad form, varvid gas- eller ângströmmen fungerar som värmebärare. Vid förfarandet enligt uppfinningen används fö- reträdesvis sådana gaser ooh ångor som värmebärare, som ej förorenar produkten. Lämpliga är t.ex. varmluft eller över- hettad vattenånga, som man för särskilt rena produkter er- phàller bl.a. genom förbränning av väte. Vid lägre krav på renhetsgrad kan som värmebärare emellertid även användas rök- gaser sådana de t.eX. .erhållas vid förbränning av kolväten (i blandning med luft).

Beträffande principerna i samband med förstoftning och förstoftningstorkar och medströmstorkning hänvisas till Lueger Band 16, (1970), sid 597 - 598 och sid 188.

Vid genomförande av förfarandet enligt uppfinningen har det visat sig särskilt lämpligt att använda en medströmsför- stoftningstork med horisontell eller i närmaste horisontell längdaxel.

Föremål för uppfinningen är därför även en anordning för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen, vilken anordning uppvisar de i efterföljande patentkrav angivna sär- dragen.

En utföringsform av en enligt uppfinningen föredragen förstoftningstork är visad på bifogade ritningsfigur med schefl 7903690-1 matiskt visad ansluten torkenhet 10, avskiljare ll, fläkt 12 och med förkopplad pump 14 och förràdsbehållare 15 för alu- minatlösningen som skall torkas.

Förstoftningstorken är i huvudsak försedd med ett fast huvud 4, som via inmatningskanalen E är förbunden med en källa för varmgas eller varm ånga och framtill uppvisar ett lock 4a, en inuti huvudet 4 i omfångsriktningen vridbar, cylindrisk och vid in- och utmatningsändarna 7, 7a med öpp- ningar försedd trumma 2 och en i de inre av trumman 2 anord- nad förstoftningsenhet l.

Förstoftningsenheten l är en i omfängsriktningen vrid- car, centriskt på en horisontell eller i det närmaste horison- tell axel fast placerad förstoftningsskiva, som vid förstoft- ning av aluminatlösningarna försätts i rotation via drivan- ordningen 3 med ett varvtal av t.ex. 5000 - 12000 varv/minut.

Rotationshastigheten måste anpassas till de kemiska och fysi- kaliska egenskaperna hos den behandlade luten, varvid man på lämpligt sätt tar hänsyn till den önskade kornstorleksför- delningen. De önskade varvtalen erhåller man med konventionel- la tekniska transmissioner, såsom drivverfl, tandremskivor och liknande. Förstoftningssskivan l består av två på avstånd från varandra rotationssymmetriskt anordnade skivor, som är förbundna till en enhet via stag anordnade företrädesvis vinkelrätt mot skivorna och företrädesvis vid den yttre ran- den på den inre ytan av de båda skivorna.

I princip kan man vid förstoftningen emellertid även använda andra kända anordningar, som t.ex. munstycken, rote- rande hàlcylindrar och liknande. För önskade finkorniga pro- dukter med låg vattenresthalt föredras roterande element eller flerämnesmunstyoken, eftersom de möjliggör förstoftning i särskilt små drop1ar. Vid användning av flerämnesmunstycken kan som hjälpmedel för förstoftning av vätskan även användas snabbströmmande ¿aser, som exempelvis besitter samma samman- sättning s n vërmebäraren.

Hed en pump lä inmatas alkalialuminatlösningen från förrâdsbehàllaren 13 via förstoftningsskivan l in i den som torflrum fungerande trumman 2. Torkrummet Å arbetar trycklöst eller med litt undertryck. Pumpen lä doserar den inmatade mängden och övervinner strömningsmotståndet. üom pump kan mans w 79036904 s använda konventionella, reglerbara pumpar av förträngnings- typ, som t.ex. tandradspumpar, X lvpumpar och membranpumpar. som förrådsbchàllare 15 användes lämpligen en temperatur- reglerad isolerad behållare, som eventuellt kan vara försedd med omrörare.

Trumzan 2 sätts i rotation via drivorgan 9, varvid rotatïonen ar motsatt den hos förstoftningsskivan 1. Ben bakre vïguen av trumman 2 som är förbunden med drivaxeln C näste uppvisa lämpligt stora öppningar 7 för värmebäraren.

På framsidan är kanten 2a vinklad 900 mot insidan. På insidan av den cylindriska manteln av trumman 2 befinner sig före- trädesvis i axialriktningen anordnade och företrädesvis ge- nomgående ribbor för transport av produkter. Eventuellt lt- ter man placera kulor i trumman för att fungera som transport- hjälpmedel. Jnlorna kan t.ex. vara av keramiskt material, av ädelstål eller av annat material som ej förorenar aluminatet.

Diametern och vikten på kulorna skall väljas så att de tar bort eventuellt inkrustering på trummans vägg och ej slipper ut vid 2a. Exempelvis har stålkulor med en diameter av 80 - 100 mm visat sig lämpliga. De böjda kanterna Ba på framsidan av trumman 2 förhindrar att kulorna faller ut tillsammans med produkten. Trumman 2 är omgiven av ett fast anordnat tork- huvud 4. För öppnande användes lämpligen ett företrädesvis síruvbart, koniskt lock 4a med förstoftningsskrivdriften på framsidan. ïonen är så anordnad att dess tvärsnitt minskar mot inmatningsänden. Konen måste vara anordnad på lämpligt stort avstånd från de uppböjda kanterna 2a hos den roterande trumman 2 för att produkten och värmebäraren obehindrat (öpp- ningen ?a) skall kunna passera. Däremot bör förstoftningsski- van l ligga an så tätt som möjligt mot konänden 4b men dock på avstånd från denna. Avståndet mellan konänden 4b och för- stoftningsskivan l kan exempelvis vara mellan 5 och 20 mm.

Förstoftningstorken är uppställd horisontellt. För- stoftningshuvudet 4 är på baksidan förbundet med en icke visad källa för varmgas eller varm ånga via ledningen 5.

Varmgasen eller den varma ångan riktas lämpligen vid inmat- ning i torken med hjälp av t.ex. styrplåtar eller liknande tekniska anordningar ša.

Det torkade godset matas ut i nedre änden av torkhuvudet 7903690-1 Ä vid 5. Tillsammans med värmebåraren som nu kan vara ned- kyld till t.ex. 200 - 50000 (värmebäraren hade t.ek. vid in- trädet i torkrummet 2 en temperatur över 50000) kan det rinnbara godset utmatas och tillföras frånskiljaren ll. Ålltefter indunstningskapaciteten pà förstoftningstorken och ekonomiskt mest lämpliga tillvägagångssätt kan en eller flera eftertorkar 10 vara anordnade innan godset hamnar i frånskiljaren ll. För en sådan eftertorkning med låga uppe- hàllstíder av t.ex. endast nâgra sekunder med hög föràng- ningseffekt lämpar sig t.ex. en cyklonartat utformard, ver- tikalt anordnad tork med ett cylindriskt huvud och ett i tvärsnittet mindre, cylindriskt, med huvudet en enhet bil- dande bottenstycke, varvid inmatningsröret lš mynnar tangen- tiellt i huvudet och utmatningsröret 16 mynnar tangentiellt i bottenstycket.

I frånskiljaren ll sker en separation av varmgas från materialet. Härvid har värmebäraren t.ex. en tempera- tur av 17000. För hela anläggningen gäller att man måste tillse att daggpunkten för den med fukt bemängda varmgasen ej uppnås eller underskrids.

Om höga slutkoncentrationer erfordras kan man för ett bättre värmeutnyttjande underkasta den förtorkade pro- dukten ytterligare en eftertorkning i torken lOa. Härvid överförs en delström av den över 50000 varma värmebäraren från värmekâllan och leds in i eftertorken lOa. Separationen av varmgas från materialet sker därefter i frânskiljaren lla.

För den pneumatiska transporten av godset i värmebära- ren används fläktar 12 och l2a. Eöretrådesvis placeras dessa fläktar efter frånskiljarna ll och lla.

Förutom att svara för den pneumatiska transporten kan fläktarna 12 och l2a även vara avgörande för torkanläggningens effektivitet. På grund av den eftersträvade chocktorkningen bör temperaturâi torkrummet 2 vara så hög som möjligt men är av materialskäl dock begränsad till ca 600°C. Använder man en varmgaskälla med högre temperatur så kan man på grund av det av fläkten frambringade undertrycket suga in extra gas eller luft i blandningskammaren 6 för att inställa varmgas- temperaturen på baksidan 7 i torken till den önskade tempera- turen, t.ex. mellan 580 och 600°C. .I 7903619-0-1 10 Temperaturen på värmebäraren efter den eventuella eftertorken 10 är avhängig den erforderliga torkgraden hos produkten. Denna temperatur som exempelvis kan ligga mellan 200 och 30000 regleras via den inmatade mängden till pumpen 14 eller via den kvalitativa och kvantitativa lutinställ- ningen i förrådet 15.

Ett optimalt energiutnyttjande kan dessutom uppnås om värmet i avgaserna efter det att dessa lämnat fläktarna 12 och l2a och oavsett om dessa är anordnade efter avskil- jarna ll och lla âterföres till blandningskammaren 6. För detta ändamål kan t.ex. en indirekt värmeväxlare anordnas för luftförvärmning framför blandningskammaren 6.

Såväl den enligt uppfinningen för torkning av alkali- aluminater använda förstoftningstorken som eftertorkarna ar- betar mycket effektivt och skonsamt vid ringa platsbehov.

Uppfinningen belyses närmare nedan i anslutning till några utföringsexempel på föredragna utföringsformer. I samtliga exempel användes en förstoftningstork, hos vilken trumman 2 uppvisade en diameter av 1,60 m och ett djup av ca l m. Förstoftningsskivan hade en ytterdiameter av 250 mm. som eftertork 10 användes två på ovan beskrivet sätt, efter varandra kopplade, cyklonartade eftertorkar med en största diameter av ca l m och en totalhöjd av 0,8 m. 50 kg torkat lerjordstrihydrat (64,2 % Al2O5) upp- slöts med 58 liter vattenhaltig natronlut (58,5 % Na0H) vid lšO°C, försattes med l kg sorhitol och filtrerades. Den så erhåll/na klara lösningen innehöll 24,1 vikt% Al205, 18,4 viktfi Na20 och 0,57 vikt% sorbitol. Denna lösning inmatades i en mängd av 580 kg/h med 4000 i den på ritningsfiguren schematiskt återgivna förstoftningstorken. Temperaturen på värmebäraren (genom förbränning av väte erhàllen överhettad vätgas) uppgick till 580°C. Varvtalet på förstoftningsskivan l uppgick till 9000 varv/minut. Det ur trumman utmatade, rinnbara aluminatet leddes genom två efter varandra inkopp- lade eftertorkar och fångades upp i frånskiljaren ll. Den av värmebäraren avskilda slutprodukten hade en kemisk - -analytiskt bestämd halt av Al5+, beräknat som Al2O5, av 7903690-1 ll 55,1 víkt% och en Na+-halt, beräknad som Ha2O, av 40,5 viktñ.

Molförhållandet Na20/Al205 var 1,25. Materialet innehöll 1,25 % sorbitol.

Restfukthalten (fritt H20) uppgick till 5 viktfi.

Kornstorleksfördelningen var följande: 0 % över 5 mm l % mellan 5 och 2 mm 20 % mellan 2 och 0,5 mm 29 % mellan 0,5 och 0,15 mm och 50 % under 0,15 mm. åkrymdensiteten uppgick till 0,4 kg/liter.

Exempel 2 5 11,; fmctigt lerjorastrihyarat (57 wa A1205) uppslöts men 55,6 vaeeennauig naeroniut (ao í; Na n) vid 15o°c och försattes med 0,2 kg sorbitol. Den sålunda erhållna, lätt grumliga lösningen innehöll 27,5 vikt% Al203, 20,0 viktä Na20 och 0,2 vikt% sorbitol.

Denna lösning inmatades i en mängd av 450 kg/h med 60°C i förstoftningstorken. Temperaturen på värmebäraren (samma som i exempel 1) uppgick till 580°C. Varvtalet på íörstoftningsskívan 1 uppgick till 6000 varv/minut. Den fortsatta upparbetningen företogs på samma sätt som i exempel 1 _ Slutprodukten hade en kemisk-analytisktbestämd halt av Al9*, beräknad som Al205, av 55,8 viktn och en Na+-halt, beräknad som Na20, av 59,2 vikt%. Molförhållandet Na20/ A120 var 1,2. Materialet innehöll 0,4 W sorbitol. Restfukt- halten (fritt H20) uppgick till 4,7 viktfi.

Kornstorleksföräelningen var följande: 0 É över 5 mm 10 E mellan 2 och 5 mm 25 m mellan 2 och 0,5 mm 55 ß mellan 0,5 och 0,15 mm och 50 p under 0,15 mm. àkrymäensiteten uppgick till 0,9 k¿/liter.

Claims (2)

1. 7903690-1 h". 10 20 25 50 35 Patentkrav l. Förfarande för utvinning av rinnbara alkalialuminat ur vattenlösningar därav, vilka uppvisar en koncentration av alkalioxid mellan l-6 mol/l och ett molförhållande alkalioxid till Al O 2 3 ningarna under tillförsel av värme, k ä n n e t e c k n a L av )l och upp till 1,8, genom avvattning av lös- av att lösningarna, vilka dessutom innehåller 0,1-5,0 viktï av en i och för sig känd stabilisator för det avvattnade alkali- aluminatet, underkastas förstoftningstorkning med användning av gaser eller ångor, som är upp till 650°C heta.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e L e c k n a t av att som stabilisatorer används låg- eller högmolekylära, organiska polyhydroxiföreningar. 5. Anordning för genomförande av förfarandet enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en förstoftningstork med ett fast cylindriskt huvud (U), som via en inmatningskanal (5) vid sin ena ände är förbundet med en hetgas- eller hetångalstrare och vid sin andra ände uppvisar ett lock (Ha), med en inuti huvudet (U) i omfângsriktningen vridbar, cylindrisk, vid in- och utmatningsändarna (7,7a) med öppningar försedd trumma (2) och en inuti trumman (2) anordnad förstoftningsenhet (1). U. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c_k n a d av att förstoftningsenheten (l) är utformad som en i omfångsrikt- ningen vridbar, centriskt på en horisontellt eller i det närmaste horisontellt anordnad axel fast monterad förstoft- ningsskiva. 5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att förstoftningsskivan består av två på avstånd från varandra rotationssymmetriskt anordnade skivor, som är förbundna till en enhet via stag anordnade företrädesvis vinkelrätt mot skivorna och företrädesvis i den yttre kanten av insidan av de båda skivorna. LW 10 /3 b. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att locket (Ha) är utformat som en kon och så anordnad att konens tvärsnitt avtar mot inmatníngsänden. 7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att konänden (Hb) är anordnad på avstånd nära förstoftníngsskíva (1)- 8. Anordning enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d av att torkenheten (10) är en cyklonartat utformad tork med ett cylindriskt huvud och ett i tvärsníttet mindre, cylíndrískt, med huvudet en enhet bildande bottenstycke, varvid inmatníngsröret (15) mynnar tangentíellt i huvudet och utmatníngsröret (16) mynnar tangentiellt i bottenstycket.