SE428449B - Ytbeklednadsmaterial avsett att efterlikna ytor bildade av geometriskt formade eller oregelbundna stycken av material av mineraltyp samt forfarande for ytbeklednadsmaterialets framstellning - Google Patents

Description

80 Û 53' 23"- 4 partier, ofta med en viss ljusreflektion samt ger för ögat ett "hårtfi intryck.

Den rytmiska uppbyggnad av ytan, som erhålles vid dessa material och som byg- ger på kontrasten mellan den olika karaktären hos materialstyckena och fogmate- rialct, uppfattas i allmänhet som tilltalande ur estetisk synpunkt. Samtidigt upp- skatter många dessa materials traditionella karaktär och det intryck av stabilitet och hållbarhet de sedan gammalt ger. Av dessa orsaker finns det en stabil efter- f rågan' påuinsats av dessa material.

Ur praktisk- och kostnadssynpunkt har emellertid-materialen stora nack- delar. De fordrar ett avsevärt arbete och en avsevärd materialinsats vid fram- ställning och vid anbringning måste de läggas stycke för stycke med hjälp av det sammanhållande bruket. Vikten, är hög, vilket ökar kostnaderna samtidigt som påfrestningen på den bärande konstruktionen ökar. Dessutom uppvisar mate- rialstycken av exempelvis tegel och natursten avsevärd tjocklek, vilket vid an- vändning i interiörer leder till en påverkan av byggnadsvolymen.

Sammantaget har önskemålet om att utnyttja de estetiska fördelarna hos material av denna typ och de nämnda nackdelarna, som materialtypen uppvisar, lett till ett behov av material, som estetiskt ger samma intryck som de nämnda materialen, men som kan utföras som tunna- skivor eller materialbanor, vilka är lätta att hantera, ej, upptar någon. nämnvärd volym och är möjliga att framställa till relativt låga priser.

Ett sådant material har man funnit i det relief- och färgniönstrade plast- material, som allmänt användes för ytbeklädnad av golv- och väggytor. Vanligt- vis består ett sådant material av ett PVC-skumplastskikt, vanligen buret av ett substrat såsom ett fiberflortyg. Genom olika porbildning i olika partier kan man få. en reliefmönstring, som' kompletteras med ett tryckt färgmönster. Ofta skyddas ytan av ett transparent PVC-skikt. Trots att sådana material lämpar sig utmärkt för att efterlikna många slag av ytor har man hittills ej lyckats att åstadkomma någon naturtrogen reproduktion av nämnda. ytor bestående av stenmaterial eller liknande och brukfogar.. Många av de vanligare materialen såsom tegel, polerade stenar, klinkers och kakel lämpar sig mycket väl att efterlikna i plastmaterial av den nämnda typen, där ytan kan ges den textur som erfordras och där möjlig- heterna till ett nyanserat färgmönster är mycket goda. Även mera skrovliga sten- ytor kan efterliknas med gott resultat. När det gäller fogytorna 2 däremot lämpar sig ej ett plastmaterial utan vidare emedan detta material ej är möjligt att fram- ställa med den sträva, matta och finstrukturerade yta, som en brukfog har. En svaghet, som material. av denna typ och utförda enligt kända metoder uppvisar, är att fogarna ej_ kommer att göra ett naturligt intryck utan ser "målade" ut, varför helhetsintrycket spolieras även om de mellanliggande “stenytornaf skulle vara- mycket välliknan de. ~ 80053 2l3-4 l-'iïrt-lißïgzfxirle uppfinning har till ändannål att inom ramen för de nämnda relicf- och färgmönstrade plastmateríalen åstadkomma ett material medelst vilket på ett lfiittre sätt än tidigare de nämnda, traditionella materialen kan eftcrliknas och vid vilket särskilt kontrasten i struktur och utseende hos materialstyckena exempelvistegclstenar, och brukfogen ges ett adekvat uttryck.

Uppfinningen har även till ändamål att åstadkomma ett förfarande för fram- ställning av materialet ifråga.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att utföra materialet med de i patent- krav 1 angivna kännetecknen respektive genomföra förfarandet med de i patent- krav 5 angivna kännetecknen.

I det följande skall en utföringsform av beklädnadsmaterialet beskrivas samt även förfarandet i ett antal varianter. Därvid hänvisas till bifogade ritning- ar på. vilka fig. 1 är en frontvy av materialet; fig. 2 - 5 visar vardera en ge- nomskärning av materialet i fyra olika skeden av dess framställning.

I fig. 1 visas ett stycke av ifrågavarande material, vilket efterliknar ytan av en tegelvägg. Ytan bildas av ett antal i ett regelbundet mönster lagda rek- tangulära ytor l, i det följande kallade "stenytorna", och mellanliggande, rela- tivt smala strängar bildande ytor 2, i det följande kallade "fogytorna". Stenytor- na är därvid avsedda att ge intryck av den synliga ytan av tegelstenar, medan fogytorna å sin sida är avsedda att ge intryck av de mellan tegelstenarna före- kommande brukfogarna. Vid uppfinningen är materialet ett plastmaterial, vilket uppvisar en ytrelief samt ett färgmönster bestående av olika färger och schatte- ringar. Ytreliefen utnyttjas för att ge en höjdskillnad åt materialet, så att sten- ytorna 1 ligger i ett huvudsakligen gemensamt första plan medan fogytorna 2 ligger i ett andra huvudsakligen gemensamt plan. Vanligen torde vara att föredra att fogytorna befinner sig under stenytorna, men det omvända förhållandet kan även förekomma. Vanligen är stenytorna till stora delar plana och kommer således till stora delar att befinna sig i det gemensamma planet. Fogytorna däremot har ofta en viss profil, antingen konvex eller konkav sett i ett snitt tvärs över fo- gen och det gemensamma planet får därvid karaktären av ett huvudplan.

Vid materialet enligt uppfinningen har för fogytorna 2 åstadkommits en mycket naturtrogen karaktär genom att plastmaterialet här är försett med ett skikt av ett kornigt material, vilket lämpar sig för att efterlikna en brukfog.

Man kan cliirvid använda ett kornigt mineralmaterial såsom sand av den typ som brukar ingå i ett fogbruk antingen i naturfärg eller konstlat färgat. Ett mineral- material är dock i förhållande till plast ett främmande ämne och en parning kan ge vissa olägenheter, såsom dålig vidhäftning. Dessutom kan mineralkornen inne- bära olägenheter ur användningssynpunkt genom att de är skarpkantade och här- 800f53e23- 4 igenom skavnnde, repnnde och smutssamlande. Emellertid kan dessa effekter mild- rus genom att míncralkornen blandas med korn av en termoplast, exempelvis PVC- korn. Genom vännen kan dessa korn fås att sintra samman mineralkornen och ger därvid en bättre fasthållning samtidigt som míneralkornen kan få ett tunt, för ögat osynligt men ytan utjämnande plastskikt. Inbäddning av minerkornen får *dock ej vara så kraftig, att-den struktureffekt, som eftersträvas elimineras.

En ännu intressantare tillämpning är "även att helt ersätta mineralkornen med termoplastkorn. 'Om dessa är utförda i en för efterliknande av en brukfog läinp- lig storlek och med en lämplig färggradering erhålles en förvånadsvärt naturtro- genrfog med enbart plastkorn. Kornen kan vara av flera slag, mera lättsmälta, vílkabildar en sintringsmassa för sammanhållande av kornen och mera härdsmälta som ger strukturen. Den föredragna-formen är dock att samtliga korn är lika ur materialsynpunkt och därvid sintras samman genom en ytuppmjukning under vär- me. 'Ãtminstone huvuddelen av kornen skall vara infärgade, så att de ej är trans- I parenta. Företrädesvis är de sfäriska och har en grovlek av 0,05 - 1 mm, före- trädcsvis 0,3 - 0,6 mm.

En ytbeläggning bildade av sådana plastkorn företrädesvis i olika färger eller schatteringar ger enligt praktiska försök en ej särskilt smutssamlande och ej repande yta, som obetydligt försvårar städningsarbetet i förhållande till ett obelagt material. Det skall nämnas, att fogytornas gränser ej behöver utföras med särskild 'stor precision emedan man ej väntar sig sådan vid en .sedvanlig bru-kfog.

Enligt uppfinningen fästes det korniga materialet på plastytan i områdena för fogytorna .2. Den underliggande-plasten kan ges en färg, som i' huvudsak motsvarar det naturfärgade eller konstlat färgade bindemedlet i det bruk, man avser att efterlikna. Om plastmaterialet skymtar mellan kornen kommer det såle- des att bidra till effekten på ungefär samma sätt som den synliga effekten vid en brukfog sammansättes av kornigt material och bindemedel.

När det gäller ytbeklädnadsmaterialet är uppfinningens innebörd således i huvudsak, att *materialet uppbygges av ett färg- och reliefmönstrat plastmaterial vid vilket de materialytorna, "stenytorna" efterliknande partierna bildas av den färg- och reliefmönstrade plasten medan de fogytorna efterliknande partierna bildas av ett av plastytan buret lager av kornigt material företrädesvis i kombi- nation 'med det bakomliggande och i enlighet med fogens karaktär infärgade plast- materialet. Det korniga materialets huvuduppgift är således att ge fogen dess rätta karaktär ur utseendesynpunkt. Samtidigt erhålles en god imitation även ur taktil synpunkt, vilket kan vara av värde vid väggmaterial. Det är ej uteslutet -att -korn av materialet kan tillåtas fastna på isolerade delar av "stenytórna" i avsikt att exempelvis efterlikna små korninneslutningar,_ som kan förekomma i ett tegelmaterial. soossza-4 Genom att ett för relic-fmönstring läinjiat plastmaterial utnyttjas kan fog- ytorna 2 läggas på en annan nivå än stenytorna 1. För golvmaterial bör fogytor- na vara försänkta i förhållande till stenytorna emedan man då får större tramp- ytor. Samtidigt .skyddas det pålagda skiktet av kornigt material mot bortslitning.

Om man önskar en minskning av halkrisken vid golvmaterial kan de korniga fog- ytorna användas för att göra materialet strävare. Detta uppnås i och för sig vid försänkta fogar om de ej är alltför djupa och trånga. En ännu mera halkskyd- dande effekt kan uppnås om fogytorna ligger i huvudsak i höjd med eller något över de mellanliggande stenytorna. Vid material för väggbeklädnad, som är det andra stora användningsområdet för materialet enligt uppfinningen, kan nivåerna väljas mera fritt. Man kan således utföra konvexa, över stenytorna utskjutande fogytor, såsom ibland är fallet vid tegel- och stenmurar.

I fig. 2 - 5 visas den successiva uppbyggnaden av ett material enligt uppfinningen vid dess framställning. Enligt fig. 2 förses ett substrat 3 av exem- pelvis ett fiberflortyg av glasfibrer med ett plastskikt 4, företrädesvis en PVC- plastisol. Skiktet 4 gelatineras före vidare bearbetning för att ett någorlunda fast underlag skall bildas.

Enligt fig. 3 påföres på detta underlag bildat av det gelatixierade skiktet 4 färgskikt 5, som skall bilda stenytorna 1, och färgskikt 6, som skall bilda fog- ytorna 2. Eftersom stenytorna och fogytorna skall ha.olika höjd måste de påförda skikten 5 och 6 förutom sin färgverkan ge en diinensionsbestäinning. Detta kan på i och för sig känt sätt åstadkommas med flera olika metoder. Ett sätt är att man låter plastskiktet 4 innehålla ett jäsmedel. Färgskikten 5 och 6 innehåller å sin sida inhibitorer eller acceleratorer, som kan påverka jäsningen i skiktet 4 när detta sedermera utsättes för värme. Dessa inhibitorer respektive accelerato- rer förekommer i olika mängd eller är på annat sätt avpassade till sin verkan, så att vid jäsningen skiktet 4 kommer att ha olika jäsningsförmåga i stenytorna och fogytorna. Dessutom kan utöver dessa två huvudnivåer en strukturerad ni- våinverkan åstadkommas, så att stenytorna kan bli ojämna (se fig. 5) och fog- ytorna kan exempelvis bli buktiga (se fig. 5). Vanligen påföres de jäsningspå- verkande färgskikten medelst en gravyrtryckmetod, vilken metod ger stora schat- teringsmöjligheter.

Ett annat sätt att åstadkomma olika nivåer är att man utför skikten 5 och 6 av olika plastkompositioner med sinsemellan olika jäsningsförmåga. Ett sådant selektivt påförande av olika ytavsnitt kan ske medelst schablontryckmetoden.

Vid den efterföljande av värme initierade jäsningen kommer de olika ytavsnitten att bilda olika höjd beroende på komposítionens jäsningsförmåga. De olika ytav- snitten kan därvid ha inbördes olika färg genom att de olika plastkompositionerna har olika infärgning. Ytterligare kan ytavsnitten förses med en övertryckt färg- 800 5323-11 schattering och det är även möjligt att koinbinera de båda beskrivna metoderna.

Därvid åstadkommes huvudnivåerna på nämnt sätt genom påtryckning av selek- tiva ytavsnitt av plastkompositíoner med olika jäsningsförmåga medan finare schat- teringar och ytstrukturer åstadkommes medelst den förstnämnda metoden inom de olika ytavsnitten. Dessa är nämligen påverkbara medelst inhibitorer och acce- leratorer genom att de består av en jäsbar plastkomposition.

Vid många ytbeklädnadsmaterial av plast, särskilt sådana som är avsedda för golv önskaráman ett ytskikt, vilket utgöres av en transparent plast, som skyddar särskilt det underliggande färgskiktet. Ett sådant skikt betecknas med 7 i fig. 3 och utgöres av en PVC-plastisol. Skiktet kan påföras över hela ytan genom rakling eller schablontryckning. Emellertid behövs det endast på stenytor- na 1 och kan påföras enbart på dessa genom schablontryckning. I syfte att upp- nå högre glans och/eller högre slitstyrka kan man vid vissa varor önska påföra exempelvis ett polyuretan- eller akryllackskikt. Det är emellertid ej lämpligt att detta sträcker sig över fogytorna 2 emedan det efterföljande anbringandet av det korniga material i så fall skulle försvåras emedan en limning på polyuretan- ytan är svår att utföra. Härvid är det således nödvändigt att pålägga ytskiktet enbart på stenytorna medelst ett schablontryckfórfarande. På grund av den ef- terföljande limskiktpåläggningen (se nedan) bör Kskíktet ej vara klibbande varför en förgelatineririg eller liknande bör insättas.

I områdena 2 alltså fogytorna pålägges ett limmaterial 8. Detta sker för- delaktigast medelst schablontryckmetoden, som lätt låter sig styras för passning till det redan anbragta mönstret i form av skikten 5 och 6. Limmet kan bestå av ett sedvanligt, en viss tid öppet lim med ett avdunstande lösningsmedel eller företrädesvis »en PVC-plastisol, som är klibbig så länge den ej utsatts för värme och härigenom gelatinerats. Man kan .även använda härdlim av tvåkomponenttyp eller strålningshärdande lim. Ett .annat alternativ är ett värmelim, som klibbar när det uppvärmes till en viss temperatur medan det under denna ej är klibban- de. Det är möjligt att kombinera färg, inhibitor respektive accelerator och limme- del i en komposition, varvid en tryckomgång kan inbesparas.

Nästa steg är påförande på ytan av det nämnda korniga materialet. Detta kommer att fastna i ytorna 2, som är belagda med limmet .8 medan det ej kommer att 'fastna i ytorna 1 med dess ej limförsedda, relativt glatta gelatinerade plast- "skikt 7. överflödigt material, som ej fastnat i limmet 8 avlägsnas medelst vänd- ning av materialet med den belagda ytan nedåt, borstning, bortsugning eller bortblåsning och man får således kvar en beläggning med det korniga materialet 9 .enbart på fogytorna 2 såsom visas i fig. 4. Vid ett värmelim måste en uppvärm- ning ske innan limmet blir så klibbigt att det korniga materialet 9 fastnar. Den nämnda uppvärmningen i samband med limningsförfaranderkan ingå i eller utgöra ett förstadium till den nedan beskrivna uppvärmningen. 8005323-4 Intill dess niaterizilet färdighehandlats lit.ar man för det korniga :materialets fasthållande i huvudsak till klibbígheten hos limmet. Detta innebär att kornen måste förankras någorlunda väl i limmet för att de skall hållas kvar även när det överflödiga materialet avlägsnas och under annan behandling. Detta sker hu- vudsakligen genom att kornen tryckes mot limmet, så att de fastnar. Detta kan uppnås genom att kornen sprutas eller får falla från viss höjd mot materialytan eller genom att den senare vibreras. Etta annat sätt är att trycka fast kornen med en mjuk vals.

När materialet tillförts alla komponenter, således substratet 3, de olika plast- och färgskikten 4 - 6, ytskiktet 7 och det med limmet 8 fästade korniga materialet 9 överför-es materialet, som förutsättes bestå av en lång bana, till en värmeugn där det uppvärmes. Därvid kommer den tidigare nämnda jäsningen att inträffa så att materialet erhåller sitt reliefmönster enligt fig. 5. Samtidigt sker den slutliga utgelatineringen av de ingående plastmaterialen. Vid en plastisol som limämne erhåller det korniga materialet 9 en permanent fastsättniiig. Som slutresultat erhålles således det tidigare beskrivna materialet enligt fig. 1.

Beroende på limtypen kan för limmets stelning erfordras kompletterande behandlingar såsom vid strålningshärdande lim strålningsbehandling eller vid lös- ningmedeltillsatt lim ett tillfälle för lösningmedlet att bortgå. i Om som kornigt material på det föredragna sättet användes termoplastkorn sker vid uppvärmningen en förening av dessa, så att en relativt smutsavvisande, tät yta erhålles även i de belagda partierna. Beroende på vilket material man väljer i kornen särskilt med hänsyn till smältpunkten, varvid ett i detta avseende graderat material kan användas, erhålles olika typer av sammanbindning. Den kan vara från en mycket svag sintring med ytuppmjukning över en kraftigare sammansmältning av kornen till en fullständig smältning av vissa korn så att en massa bildas, i vilken ej smälta korn är inbäddade. Härigenom kan den önskade ytkaraktären och -strukturen erhållas.

Framställningen av materialet kan genomföras på olika sätt och i det föl- jande skall ges några exempel.

Exempel 1.

Ett substrat 3 bestående av ett med förbestrykning utjämnat glasfiberflor- tyg belägges med en PVC-plastisol innehållande ett jäsmedel. Plastisolen förgela- tineras. Se skiktet 4 i fig. 2.

På detta skikt påtryckes en flerfärgsdekor bildande stenytorna 1 respek- tive fogytorna 2. Dekoren efterliknar en yta av mönstrade kakelplattor var för sig bildande en "stenyta" och med en tecknad dekor. En viss del av färgen, som skall bilda mindre, isolerade partier av stenytorna innehåller en svag tillsats ~ 8100 53 2 3- 4 av en inhibitor, som förmår påverka jäsmedlet i skiktet 4 och inhíbera en viss del av detta. Färgen, som skall bilda fogytorna 2 innehåller en stor del inhibitor, så att jäsmedlet i hög grad påverkas i passivicerande syfte. Färgskikten motsva- ras av skikten 5 respektive 6 i fig. 3. Tryckningen utföres medelst gravyrtryck- valsar. " På. den tryckta färgdekoren pålägges ett skikt av _ett transparent plasti- sol, motsvarande skiktet 7 i fig. 3. Denna plastísol förgelatineras.

Medelst sehablontryckmetoden påtryckes på de ytor som skall bilda fog- ytorna 2 en plastisol, motsvarande limskiktet 8.

På ytan påföres ett lager av PVC-korn med en så avpassad smältpunkt, att :en -sammansmältning i ett ytskikt erhålles av kornen vid den efterföljande värmebehandlingen. Kornen är i olika färger, varigenom de bildar en naturtrogen fog. Medelst en mjuk vals fasttryckes -kornen mot materialet och kommer därvid attfastna i den klibbiga plastisolen över fogytorna 2 (skiktet 8). Härefter bort- suges medelst sugmunstycken överflödigt kornigt material, som hamnat på det ej klibbande skiktet 7, som sträcker sig över stenytorna 1.

Därefter införes materialet i en värmeugn och uppvärmes där till en tem- peratur av *180°C. Härvid utgelatineras plastskikten, inklusive skiktet 8 varvid det korniga materialet bindes. Kornen sammansintras och bildar en strukturerad men tät_yta. I samband med utgelatineríngen jäser skiktet 4 och bildar därvid den avsedda reliefdekoren. En viss struktur erhålles i stenytorna genom att des- sa punktvis påverkas av den svaga inhibitorn i vissa av .de ingående färgerna.

Härigenom erhålles ett intryck av den 'något skrovlíga ytan hos förekommande stenmaterial, tegel och liknande. I fogytorna påverkasdäremot jäsmedlet kraftigt och fogytorna .2 kommer därför att bli insjunkna, se fig. 5.

Exempel 2 På ett substrat 3 bestående av ett glasfiberflortyg påtryckes partier mot- svarande stenytorna l av en PVC-plastisol innehållande ett jäsmedel medelst schablontryckmetoden i ett mönster avsett att efterlikna en tegelmurs yta (se fig. 1). .Tjockleken av plastisolskiktet och dess jäsfönnåga är beräknad att bilda materialets tjockare partier. Plastisolen är infärgad i den för stenytorna avsedda grundfärgen . Plastisolen förgelatineras.

På de från varandra separerade plastisolpartierna påtryckes en flerfärgs- dekor, som tillsammans med plastisolens grundfärg- skall geett naturtroget intryck av. stenytorna. Påtryckningen sker medelst gravyrtryckmetoden. Färgerna inne- håller därvid en inhibitor, som äravstämd till vare färg, -så att en finrelief kan bildas vid jäsningenav de påtryckta partierna. Någon passning till de förut me- delst schablontryckmetoden påtryekta "plastisolöarna" behöver ej ske emedan fin- strukturen hos stenmaterialet kan vara "flygande" i förhållande till stenytornas 8-005323-4 liegršínsningar. Vid de murar, som skall efterliknas, väntar man sig nämligen ej att respektive stenytor skall ha ett efter deras kantbegränsning speciellt avpas- sat mönster eller finstrukturering. Detta gäller tegel, som har en tegelstruktur och färg över stenens hela yta, och är även fallet vid stycken av natursten.

Detta flygande tryck förutsätter dock att man ej avser att efterlikna en kakelyta med en mönsterdekor på de enskilda kakelplattorna. I ett sådant fall måste pass- ning utföras mellan dekoren och stenytornas begränsningskanter.

Mcdelst sehalilontryckmetoden påföres på de plastisolöar, som skall bilda stenytorna, en plastkomposition, som på känt sätt är anordnad att bilda ett po- lyuretanskickt efter sin härdning. Härvid sker passning, så att plastkompositio- nen begränsas till sagda ytor.

Med schablontryckmetoden påtryckes på de ytor, som skall bilda fogytor- na 2, således de hittills obelagda delarna av substratet 3, en svagt jäsbar plas- tisol motsvarande limskiktet 8. Ytan förses med ett lager av korn av en PVC- plast, såsom beskrives i exempel 1.

I Därefter utgelatineras respektive här-das plastskilcten, såsom beskrives i samband med exempel 1. Även här erhålles en viss struktur i stenytorna genom att dessa punktvis påverkas av den svaga inhíbitorn i vissa av de ingående fär- gerna. Stenytornas grundtjocklek uppnås genom jäsning av de sagda, först på- lagda plastisolöarna. Plastisolen, som bildar fogytorna utgör samtidigt beläggning i dessa ytor av substatet och limmedel för det korniga materialet. Efter jäsning uppvisar dessa ytor mindre höjd än stenytorna och fogytorna blir således in- sjunkna.

Claims (11)

3005323-4 10 PATENTKRAV

1. Ytbeklädnadsmaterial avsett att efterlikna ytor bildade av geometriskt for- made eller oregelbundna stycken av material av mineraltyp, såsom natursten, tegel eller keramiska produkter sammanfogade med ett bruk innehållande binde- medel och ett kornigt material såsom sand, varvid ytbeklädnadsmaterialet består av ett reliefmönstrat och medelst ett tryckningsförfarande färgmönstrat plastma- terial uppvisande dels ytpartier av ett första slag (1) i en första huvudnivå samt utformade och placerade för att efterlikna sagda mineralstycken och dels mellan- liggande ytpartier av ett andra slag (2) i en andra huvudnivå på avstånd från den första huvudnivån, och utformade och placerade för att efterlikna fogmate- rialet, så att en relief, följande konturerna av ytpartierna av det första slaget (1) bildas, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ytorna av det första slaget (1) bildas av plastmaterialets färg-mönstrade, synliga yta och att ytorna av det andra slaget (2) uppvisar en beläggning av ett kornigt material (9), vilket är fäst på plastens yta medelst ett limämne (8) och åtminstone delvis täcker densam- ma samt består åtminstone i huvudsak av infärgade korn av en termoplast, vilka delvis är sammansmälta med det underliggande plastmaterialet.

2. ' Ytbeklädnadsmaterial enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v, att plasunaterialet i ytorna av det andra slaget (2) är delvis synligt mellan och/eller genom kornen av det korniga materialet (9) och att plastmaterialet är utfört i en färg, som motsvarar färgen hos bíndemedlet i det bruk, man avser att efterlikna. i

3. Ytbeklädnadsmaterial enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att kornen (9) -är _dels av en termoplast och dels mineralkorn, vilka är sammansiritrade med termoplastkornen samt i huvudsak-täckta med ett plast- skikt härrörande från termoplastkornen.

4. Ytbeklädnadsmaterial enligt patentkrav 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k- n a t d ä r a v, att ytorna av det andra slaget (2) är försänkta i förhållande till ytorna av det första slaget (l).

5. Förfarande för framställning av ett ytbeklädnadsmaterial enligt något av patentkraven 1-4, vilket ytbeklädnadsmaterial är avsett att efterlikna ytor bilda- de av stycken av material av mineraltyp, såsom natursten, tegel eller keramiska produkter sammanfogade med ett bruk innehållande bindemedel och ett kornigt material såsom sand, varvid ytbeklädnadsmaterialet består av ett reliefmönstrat 80053 23-'4 11 och medelst ett tryckningsförfarande färgmönstrat plasmiaterial uppvisande dels ytpartier av ett första slag (1) i en första huvudnivå och bildade av plastmate- ríalets färgmönstrade, synliga yta samt utformade och placerade för att efterlikna sagda mineralstycken, och dels mellanliggande ytpartier av ett andra slag (2) i en andra huvudniva på avstånd från första huvudnivån, och uppvisande en be- läggning av infärgade korn av en termoplast, vilka är fästade på plastens yta medelst ett limämne (8), vilka senare ytpartier (2) är utformade och placerade för att efterlikna fogmaterialet, så att en relief, följande konturen av ytorna av det första slaget bildas, varvid förfarandet innefattar beläggning av ett underlag (3) med en jäsbar plastkomposition (4), företrädesvis en PVC-plastisol, vilken uppvisar ytpartier med olika jäsningsförmåga, och överensstämmande med respek- tive partier av det första och det andra slaget, så att de båda huvudnivåerna kan bildas vid plastens jäsning under följande av konturerna av ytpartierna av det första slaget (1), och färgdekorering av i första hand ytpartierna av det första slaget (1) samt utsättande av materialet för uppvärmning så att jäsning inträder och det färdiga materialet bildas, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att på de ytpartier, som skall bilda ytpartierna av det andra slaget (2) anbring- as medelst en med det dekorativa mönstret av stenytorna rapporterande tryck- metod ett limämne (8) företrädesvis en PVC-plastisol, att medan limämnet ännu är klibbigt på materialets yta anbringas plastkornen (9), att kornen, som ej fastnat i limäinnet avlägsnas, att limämnet (8) bringas att stelna, så att det kor- niga materialet (9) kvarhålles och att materialet uppvärmes så att kornen (9) delvis sammansmältes med det underliggande plastmaterialet.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att som det korniga materialet (9) användes korn av en termoplast företrädesvis i storleksområdet 0,05 - 1 mm, för vilken plast väljes sådan smältpunkt att en sammansixitring av kornen, dvs en sainmansmältnirig av kornen utan att struktu- ren förloras, sker, så att en strukturerad men tät yta bildas.

7. Förfarande enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att limämnet (8) består av en PVC-plastisol, som bringas att stelna genom att gelatineras i samband med materialets sagda värmebehandling.

8. Förfarande enligt något av patentkraven 5-7, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att skiktet (4) av den jäsbara plastkompositionen anbringas som en jämt löpande skikt på vilket tryckes sagda färgmönster (5, 6) medelst en färg innehållande inhibitorer eller acceleratorer för jäsmedlet, så att de båda huvud- nivåerna och företrädesvis en finstrukturering av åtminstone ytan av den första slaget uppnås genom differentierad jäsning av plastskiktet.

9. Förfarande enligt något av patentkraven 5-7 , k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att skiktet (4) av den jäsbara plastkompositionen anbringas medelst schablontryckmetoden i begränsade ytområden, motsvarande ytpartierna av det 8-005323-4 12 första slaget (1), medan skiktet för ytpartierna av det-andra slaget anbringas i form av en andra plastisol med en från den första plastisolen avvikande jäsver- kan på begränsade ytor motsvarande ytpartierna av det andra slaget (2).

10. För-farande enligt patentkrav 9, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att det anbragta -plastskilcteß som motsvarar ytorna av det första slaget (1) förses med .ett färgmönster av färgínnehållande inhibitorer eller .acceleratorer för jäs- medlet så att vid skiktets jäsning en finstrukturering av ytorna av det första slaget (1) bfldas. i

11. Förfarande enligt patentkrav 10, k ä n n e t de c k n a .t d ä r a v, att färgmönstret 'anbringas medelst gravyrtrycknietoden i ett mönster utan passning till det mönster, som bildas av uppdelningen av ytan i ytpartierna av .det första (l) och av .det andra slaget (2).