SE427514B - Forfarande och anordning for anslutning av en forsta bandkabel med inbordes isolerade ledare till en andra bandkabel med inbordes isolerade ledare - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 80038094» 2 e, är de kablar som skall hopkopplas placerade i ett inbördes överlappande förhållande till skillnad från de ovan angivna inbördes kant-mot-kantförhâllandena. Vid dylik över- lappning användes en matris med möjliga hopkopplingszoner.

Exempelvis förekommer vid ett uttag mellan två treledarkablar nio zoner inom överlappningsomrádet, varvid varje zon avser ett unikt par ledare som kan hopkopplas. De ledarpar som skall hopkopplas perforeras och ett kontaktorgan, som bort- tar eller genomtränger isoleringen, införs i perforeringen varefter det hopklämmes kring de kabelytorna vid överlapp- ningen. Ett kontaktorgan av en enda storlek användes genom- gående och har ej någon tendens till utvidgning då det hop- klämmes som skulle sträcka sig utåt från avsedd hopkopplings- zon. Sålunda föreligger ej något behov av kontaktorgan av olika storlekar och ej heller behöver montören vara försik- tig vid ledarvalet. Eftersom kontaktorganen ej överbryggar ett flertal ledare i en kabel nedbringas kortslutningsrisker- na med avseende på en individuell ledare till ett minimum.

Dessa fördelar förtas dock av att den fördelen med att an- vända olika stora kontaktorgan, såsom anges ovan, går för- lorad, dvs man förlorar möjligheten att hopkoppla en ledare i den ena kabeln med ett flertal ledare i den andra kabeln.

Redogörelse för uppfinningen Ändamålet med den föreliggande uppfinningen är att åstadkomma förbättrade förfaranden och anordningar för elek- trisk hopkoppling av flerledarkablar. Närmare bestämt avser uppfinningen att ge bättre förfaranden och anordningar för elektrisk sammankoppling av inbördes överlappande bandkablar av flerledartyp.

För att tillgodose nämnda och andra ändamål möjlig- gör den föreliggande uppfinningen ett förfarande där fler- ledarkablar, som anordnas i till varandra överlappande rela- tion så att man erhåller nämnda matris med hopkopplingszoner, elektriskt sammankopplas genom att enbart vissa av zonerna görs användbara för att verkligen erhålla hopkoppling av olika ledarpar. Vid en föredragen utföringsform utesluter uppfinningen användningen av andra hopkopplingszoner än en enda för sammankoppling av ett par ledare samt tvingar 10 20 25 30 35 8003809-4 3 hopkopplingen mellan ytterligare ledarpar till att bli ut- förd vid förutbestämda andra, skilda zoner. En anordning för dylik zonbegränsning omfattar en med selektiva hål för- sedd kopplingsmall, som med fördel är utförd för att bringa de överlappande kablarna i läge med mallens hålmönster.

Föredragna utföringsformer Ovan nämnda och ytterligare egenskaper hos uppfin- ningen kommer att klarare framgå av den följande detaljerade beskrivningen av föredragna utföringsformer och av bifogade ritningar, där varandra motsvarande hänvisningsbeteckningar avser samma organ och där fig. 1 visar en planvy som i sin vänstra del åter- ger en flerledarkabel täckt av ett skyddsskikt och i sin högra del återger ett par treledarkablar vilka intar ett överlappande läge, fig. 2 visar ett snitt genom flerledarkabeln till vänster om svetsen 130 i fig. 1, fig. 3 och U visar planvyer över fyra- och femledar- kablar i överlappande lägen, fig. 5 visar i perspektiv ett kontaktorgan av det slag som är lämpligt för att genomföra uppfinningen, fig. 6 visar i perspektiv en femledare och en tre- ledare anordnade för uttagshopkoppling med kontaktorgan en- ligt fig. 5, vilka kontaktorgan visas i uttagsbestämmande men i ohopklämt läge, fig. 7 visar schematiskt en kopplingsmall anordnad ovanpå ett par varandra överlappande femledarkablar, fig. 8 visar en föredragen utföringsform av kopp- lings- eller perforeringsmallen enligt uppfinningen, fig. 9 visar i perspektiv perforeringsmallen enligt fig. 8 i arbetsläge relativt en bottenskiva samt ett par var- andra överlappande femledarkablar och fig. 10 visar en planvy över en modifierad perfore- ringsmall.

Enligt fig. 1 och 2 omfattar kabelenheten 100 ett täekskikt 112, som består av elnktriskt ledande plåtmaterial, en flerledarkabel 11U samt ett bottenskikt 116 av plastmate- rial. Kabeln 114 har ett elektriskt isolerande hölje 118 10 15 20 25 30 35 800380944 U utbildat av mot varandra vända plastband som omsluter band- formade elektriska ledare 120, 122, 124, 126 och 128. Täck- skiktet 112 är.förenad med jordledaren 122 i kabeln 114 via svetsar 130, vilka är inbördes fördelade i kabelns längd- riktning såsom närmare framgår av det ovan anförda ameri- kanska patentet; Innan täckskiktet 112 fästes på kabeln 114 kan kabeln nedbringas från att vara en femledare, såsom vi- sas i vänster del av fig. 1, till en fyraledare eller tre- ledare enligt den högra delen av fig. 1 genom avskiljning av enstaka eller flera av ledarna längs linjerna 132, 13U eller 136.

Om man betraktar den högra delen av fig. 1 återges däri ett uttagsbildande arrangemang där ledarna 120, 122, 124 (även betecknade cl, c2, cs) ligger under en annan tre- ledarkabel med ledarna cn, cs, os. Det ömsesidiga överlapp- ningsområdet bildar en matris med nio möjliga hopkopplings- zoner betecknade 1 - 9, varvid varje sådan zon är unikt definierad till vardera ett par av ledarna cl - cs. Zon 1 omfattar sålunda endast ledarna cl, eu, zon 2 endast ledar- na cl, c5 osv.

I detta exempel är n föremål givna för att kombi- neras i x grupper, där n är lika med antalet (sex) ledare och x är lika med antalet (tre) elektriska förbindelser som skall utföras. Eftersom omkastningar ej är relevanta (zonerna 1, 5, 9 ger samma resultat som 9, 5, 1 och 5, 1, 9 osv.) kom- mer dessa ej att beaktas. Antalet möjliga kombinationer är nl/x?(n-x)I, eller tjugo kombinationer. Av dessa tjugo möj- liga kombinationer är endast sex användbara för att upprätta kopplingar mellan cl - ca till en - cß Tabell I Kombination Kopplingar Zoner I cicu, c2c5, c3c6' 1-5-9 II clcs, c2c5, cscu 3-5-7 III cicu, czcs, c3c5 1-6-8 IV clcs, czcß, c3c4 2-6-7 V cícs, c3c5, czcn 3-8-H VI c1c5, czcu, c3c6 2-4-9 enligt följande tabell. 10 15 20 25 30 35 80038094» 5 De återstående fjorton möjliga kombinationerna kom- mer att leda till elektriska felkopplíngar. Som exempel är anslutningskombinationerna clcz, cacu, c5c6 icke användbara utan medför kortslutning mellan faserna.

I fig. 3 visas ett uttag mellan två fyraledarkablar med ledarna dl - d8. Kopplingsmatrisen har sexton kopplinge- zoner 10 - 25. Då n nu är lika med åtta och x är lika med fyra blir antalet möjliga anslutningskombinationer 8!/4!(8-HH eller lika med sjuttio. Av dessa är endast tjugofyra använd- bara för upprättande av förbindelse mellan dl - du till ds - dg.

I fig. H visas ett uttag mellan två femledarkablar med ledarna el - elo. Kopplingsmatrisen har tjugofem kopp- lingszoner 26 - 50. Med n nu lika med tio och x lika med fem blir antalet möjliga kombinationer 10!/5!(10-5)! eller två- hundrafemtiotvå. Nittio av dessa är användbara för upprättan- de av förbindelser mellan el - es och es - elo.

Såsom klargjorts genom fig, 1 - 3 ställen en montör, som skall installera bandkablar enligt överlappningsmetoden, inför ett övermått av kopplingsmöjligheter och en däremot svarande stor risk för felinstallation. Den föreliggande upp- finningen ser till att åstadkomma förfaranden för val av an- slutningsmönster ur alla dessa kopplingsmöjligheter, så att felriskerna nedbringas och så att kabelinstallationen görs mindre omdömeskrävande för installatören.

Vid ett sådant förfarande görs valet vid utsättning av utgångsläget för mönstret. Vid exempelvis ett uttag mellan två fyraledarkablar med ledarna dl - da (fig. 3) kan zonen 10 tas till utgångspunkt och ledarna dl och ds förses med en perforering i detta läge. Därefter utväljes ett andra anslut- ningsläge av de anslutningslägen som omfattar alla zoner som ej berör någon av de ledare vilka berörs av vald utgångs- punkt, dvs. i det för fig. 3 valda exemplet någon av zonerna 15 - 17, 19 - 21 och 23 - 25. Som diskussionsunderlag väljes zon 15 och ledarna d2, de förses med perforeringar i detta läge. Val av ett tredje anslutningsläge sker därefter från de anslutningslägen som omfattar alla de zoner som ej berör någon av ledarna vilka berörs av nämnda utgångspunkt och 10 15 20 25 30 35 8003809-4 6 andra anslutningsläge, dvs, i angivet fig. 3 zonerna 20, 21, 24 och 25. Om zon 20 väljes blir zon exempel i samband med 25 det fjärde anslutningsläget. Om zon 21 väljes som tredje anslutningsläge blir zon 24 det fjärde anslutningsläget. An- tag att zonerna 20, 25 valts, då utförs perforering av ledar- na d3, d7 efter insättes kontaktorgan i samtliga perforeringar vid de valda anslutningslägena, vilka kontaktorgan hopklämmes runt i zonen 20 och av ledarna du, ds i zonen 25. Där- kablarnas ytterytor.

I fig. 5 visar kontaktorganet 140 i öppet läge och delvis bockat kring axeln 142 för att definiera delarna 144, 146, som var och en har isoleringsgenomträngande tänder 148.

Geometrin för anslutningslägena i det valda exemplet i sam- band med fig. 3 är diagonell enligt linjen 150 och perfore- ringarna bildar lângsträckta slitsar 152 i linjens 150 dia- gonella riktning. Delen 144 eller 146 införs i slitsen tills bockningsaxeln 142 ligger i slitsen. Kontaktorganet vrids därefter kring bockningsaxeln så att tänderna 148 kommer att ligga mot kabelns ytteryta. Samtliga kontaktorgan kan place- ras så utan någon hopklämning tills en slutkontroll av ut- tagsförbindelsen utförts. Kontaktorganen hopklämmes därefter, varvid tänderna 148 elektriskt ansluts till underliggande ledare och mekaniskt fasthâller kontaktorganet i läge.

Förfarandet beskrivet för uttag mellan två-, tre-, fyra- och femledarkablar är lika användbart för erhållande av korrekta uttag mellan kablar med olika antal ledare. I fig. 4 antyds hur en treledarkabel 154 med ledarna es, e7, eg kan förses med uttag för att hopkopplas med en kabel som uppvisar ledarna el - es. Ledaren el betecknas som nolla i en trefasig matarledning medan ledaren e2 betecknas som jord- ledare och ledarna e3 - es som faserna A, B respektive C. I överensstämmande ordning, dvs. genom polarisering av kabeln 154 till el-beteckningen, völjes utgångspunkten till att vara zon 26 varvid ledaren ee kommer att vara nolla i kabeln 154.

Av den grupp anslutningslägen som är tillgänglig för återstå- 37, 38, 42, 43, 47, med jord- ende hopkopplingar, dvs. zonerna 32, 33, 48, väljes zon 32 för hopkoppling av ledaren e7 ledaren e2. 10 15 20 25 30 35 8003809-4 7 Valet är nu fritt för montören eller arkitekten att ur belastningsbalanserings- eller fasfördelningsändamål, att utnyttja de återstående kopplíngszonerna 38, H3, H8, dvs. de zoner som icke berör någon av ledarna el, ez, es, e7. Vilken zon som än väljes så återstår därefter ej någon ytterligare kopplingszon för förbindelse eftersom ledaren es berör samt- liga zoner 38, 43, H8 och därmed undantar dessa icke valda zoner från ytterligare användning. Där antingen zon H3 eller 48 väljes kommer mönstergeometrin att skilja sig från den diagonella. Pig. 6 återger den enhet som erhålles genom val av zon 43, varvid icke hopklämda kontaktorgan är insatta.

Kabeln 156 enligt fig. H inbegriper fyra ledare som kan förbindas med någon av ledarna el - e5 på e - e fâljancgle sätt. Där polarisation önskas åstadkommes åter för- bindelser i zonerna 26, 32 för ledarna el, es och e2, e7, vilket lämnar de sex zonerna 38, 39, 43, H4, 48, H9 kvar för utförande av en tvåfasanslutning. Antas zonen H8 blir utnytt- jad för ledaren es, dvs. för fas C, kvarstår endast zonerna 39, nu förledaren eg med motsvarande val av fas A eller B.

Ej heller här återstår någon kopplingszon när det sistnämnda valet genomförts.

Vid föredraget bruk utökas montörinstruktionerna ut- över vad som allmänt ges av de ovan angivna förfarandena ge- nom införande av förutbestämd geometri för förbindningarnas utförande. Detta bruk innebär polarisation av de första och andra varandra närliggande förbindelserna inom varje anslut- ningsgrupp varigenom dylika varandra närliggande förbindel- ser alltid görs på enahanda sätt. Det ovan angivna generella förfarandet begränsas till dessa förbindelser och valet av ytterligare förbindelser understöds genom användning av en kopplingsmall i form av en schablon med hål eller öppningar i ett förutbestämt mönster, såsom visas i fig. 7.

Ett schablon- eller skivorgan 158 är enligt fig. 7 anordnat i överlagrat förhållande till de inbördes vinkel- lagda kablarna el - e5 och es - elo. En slits 160 är anord- nad i axelns 150 riktning vid zon 26. När en montör ordnar schablonen och lägger ut ett tilltänkt kabelhål genom ut- nyttjande av slitsen 160 hindrar han att ledarna ei, es kan 10 20 25 30 35 aoozsos-4 8 anslutas till någon annan ledare. Slitsen 162, som ligger intill slitsen 160 i axelns 150 längdriktning, befinner sig i zon 32. När montören lägger ut en kabelanslutning med hjälp av slitsen 162 medverkar han till att ledarna eg, e7 hopkopplas och utesluter möjligheten till att ansluta dessa med andra ledare. Beträffande ledaren es medger schablonen 158 enbart en enda förbindelse, nämligen till ledaren e8.

Detta arrangemang tvingar distributionen av fas A att gå via ledarna es, e8. Eftersom slitsar ej ingår i zonerna 39, 40 förhindras felaktiga anslutningsmöjligheter av fas A. Men à andra sidan kan man genom att zonerna 43, 48 är försedda med slitsar 170, 172 införa fas B eller C på ledaren eg medelst schablonen. _ Beträffande ledaren en innehåller schablonen ej nå- gon slits i zon 45 utan slitsar 170, 166 är anordnade i zon 43 respektive zon 44. Schablonen understryker således att fas B skall distribueras till antingen ledaren eB, såsom an- givits ovan, eller till ledaren eg och medför följaktligen ett förhindrande av felkopplingsmöjligheterna av ledaren en genom uteslutning av zon 45.

Genom att anordna slitsarna 172, 174, 168 inom respektive zon 48, 49, 50 medger schablonen 158 en distribu- tion av fas C från ledaren e5 till någon av ledarna e8, eg, elo. Den enligt fig. 7 valda mönstergeometrin är sådan att samtliga slitsar 160 - 168 ligger i linje med axeln 150, som utgör diagonal för den kopplingsmatris som är gemensam för de båda flerledarkablarna. Slitsarna 170, 174 ligger i linje med en första axel som är parallell med axeln 150 och slitsen 172 ligger i linje med en andra axel som är parallell med axeln 15 o. ' i Den begränsade felkopplingsmöjligheten med schablonen 158 enligt fig. 7 förbättras ytterligare genom införande av identifieringstecken på såväl kablar som sohablon, såsom tillkommit i anordningen enligt fig. 8 och 9. I fig. 8 återges ett skivorgan 176 som har slitsar 160 - 174 anordnade i ett mönster som är identiskt lika med det för schablonen 158 enligt fig. 7. Lägesgivande hål 178, 180 är anordnade vid skivans 176 ändar och skivan uppvisar 10 20 25 30 35 Slitsar 800380944 9 särskiljningstecken i form av vn stjärna 189, en triangel 184, en kvadrat 186, en sexsiding 188 och en cirkel 190.

Ledarna el - e5 och e6 - elo i kablarna enligt fig. 7 bär motsvarande markeringar. Dessutom uppvisar skivan 176 texta- de anvisningar vid varje slits. Anvisningen "SKARV" inbe- griper slitsarna 164, 166 och 168, vilka slitsar vardera har anvisningarna "tråd 3", "tråd 4" respektive "tråd 5". Under den vertikala stapeln av slitsarna 164, 170 och 172 har skivan anvisningen "UTTAG tråd 3-4-5-". Den vertikala sta- peln med slitsarna 166 och 174 har anvisningen "UTTAGtråd1+5W Under slitsen 168 finns anvisningen "UTTAG tråd 5". I när- heten av hålet 180 finns anvisningen "För uttagning: använd respektive ledningsmarkeríng på kabeln en gång per spalt".

Såsom angivits ovan är ledningsmarkering som görs vis slitsarna 160, 162 enahanda. Vid skarvning, dvs. förbind- ning av två längsgående och överlappande kablar, utnyttjas slitsarna 164 - 168 i beroende på antalet ledare i kablarna.

Vid anordnande av uttag, dvs. förbindning av två vinkelrätt mot varsndra överlappande kablar, kan samtliga slitsar utnyttjas. Korrekt anslutning under upprätthållande av rätt polaritetsförhållande säkerställes genom enkelt iakt- tagande av markeringarna. Varje markering har sin färg för att ytterligare underlätta korrekt anslutning. Tabell II an- ger olika anslutningsmöjligheter som kan erhållas.

Tabell II Erhållna anslutning(ar) Skarv mellan två treledarkablar (fas A).

Uttag mellan en treledarkabel och 160, 162, 164 en tre-, fyra- eller femledarkabel (fas A).

Skarv mellan två fyraledarkablar (fas A och B).

Uttag mellan en fyraledarkabel och 160, 162, 164, 166 en fyra- eller femledarkabel (fas A och B). 10 15 20 25 30 8003809-4 10 160, 162, 164, 166, 168 Skarv mellan två femledarkablar ' (tre faser).

Uttag mellan två femledarkablar -(tre faser). 160, 162, 170 Uttag mellan en treledarkabel och en fyra- eller femledarkabel (fas B). 160, 162, 172 Uttag mellan en treledarkabel och en femledarkabel (fas C). 160, 162, 170, 174 Uttag mellan en fyraledarkabel och en femledarkabel (fas B och C). 160, 162, 164, 174 Uttag mellan en fyraledarkabel och en femledarkabel (fas A och C).

I fig. 9 visas skivan 176 tillsammans med där- till hörande element för erhållande av ett fullständigt in- stallationsverktyg. I förenklande syfte har de verbala in- struktionerna och markeringarna uteslutits men skall vara påförda anordningen. Ett underlag 192 är utformat med uppåt- iriktade kabelstyrorgan 194, 196, som mottar kablarna 198, 200 och förlägger dessa i korrekt orientering med avseende på slitsmönstret i skivan 176. Kablarna är sålunda bringade i inbördes rätvinkligt förhållande och slitsarna 160 - 168 ligger längs en linje mellan kabelstyrorganens 194, 196 hörn 194a, 196a. Kabelstyrorganet 194 har ett gängat hål 194b för upptagande av en bult 202 med gängad ände 202a och en krage 202b. En bult 204 kan vara fast anbringad i kabelstyrorganet 196 för att tjäna som vridlager för skivans 176 rörelse till arbetsläge medan bulten 202 ingängas i kabelstyrorganet 194. _ I anordningen enligt fig. 9 fungerar underlaget 192 företrädesvis som en dyna och uppvisar slitsar i sin upp- åtvända yta, vilka slitsar bildar ett mönster och har en form som överensstämmer med skivans 176 slitsar 160 - 174. För att göra perforeringar i kablarna kan en stans eller stansar in- föras í de av skivans 176 styrhål som svarar mot korrekta perforeringar för den anslutning som skall göras. En 10 15 20 25 30 80038Û9~År 11 krafttíllförsel till stansen eller stansarna åstadkommer därefter önskat perforeringsmönster i kablarna. Underlaget 192 innefattar företrädesvis ett löstagbart tråg för uppsam- ling av material som utstansats ur kablarna. Kontaktorgan av den typ som visas i fig. 6 kan därefter insättas och hopkläm- mas för att fullända anslutningen.

I en föredragen praktisk utföringsform är schablonens eller mallens tecken färgade, varvid tecknet 182 är vitt, tecknet 184 grönt, tecknet 186 svart, tecknet 188 rött och tecknet 190 oranget. Kabelns isolering av respektive ledare har enahanda färg, exempelvis är färgerna för en fem- ledarkabel: nollan - vit, jord - grön, fas A - svart, fas B - röd och fas C - orange.

Anordníngen enligt fig. 10 innefattar en perfore- ringsmall 206 med ett slitsmönster vilket är modifierat rela- tivt det som visas i fig. 8 genom att slitsen 17U uteslutits samt genom att alla instruktioner och tecken är borttagna utom tecknen för de varandra närliggande slitsarna 160, 162.

Den uteslutna slitsen hade endast en funktion nämligen i sam- band med uttag mellan en fyra- och en femledarkabel och en dylik funktion kvarstår genom utnyttjande av slitsarna 170, 172. En väljarskiva 208 är lagd över mallen 206 och innefat- tar kanturtag 210 - 218, varvid kanturtaget 216 visats sam- verka med en spärr 220 på mallen 206. Skivan 208 uppvisar öppningar 222, 22%, 226, 228 för begränsad tillgänglighet av vissa valda slitsar i mallen. Även om skivan visats vara transparent så är det önskvärt att den är ogenomsynlig.

Liksom i utföringsformen enligt fig. 8 användes slitsarna 160, 162 för alla kabelanslutningar. I den position som skivan 208 intar är endast fas A tillgänglig medan ut- nyttjandet av andra slitsar än de med 160, 162, betecknade utesluts eftersom dessa andra slitsar icke står i samverkan med någon av öppningarna 222 - 228. Om å 208 flyttas så att kanturtaget 218 står i kontakt med spärren andra sidan skivan 220 och under förutsättning att skivan och mallen alltjämt är vinkelräta mot varandra så kommer slitsen 170 nu att ensam vara exponerad genom skivan 208. Därigenom blir fas B tillgänglig för ett uttag mellan treledarkablar. 10 15 20 25 30 35 80038094§ 12 Urtagsavståndet, dvs. mellanrummet mellan varandra när- liggande urtagsspetsar, betecknas fig. 10 med d och bestäm- mes av slitsmönstret hos mallen 206. Utsträckningen och lä- get för öppningarna 222 - 228 är förvald för att ge önskade anslutningsvaríationer. Följande tabell ger ytterligare för- klaring till skivans 208 urtagsavstånd. _ Tabell III Urtag (fign-beteckning) Utnyttjningsbara slitsar (fig-beteckníng) I 210 160, 162, 172 212 160, 162, 160, 166 21% 160, 162, 16U, 166, 168 216 160, 162, 164 218 160, 162, 170 De anslutningar som erhålles med de i tabellen an- givna slitskombinationerna anges i tabell II.

Såsom framgår av det angivna resulterar den prak- tiska utformningen, där nolla och jord är utförda i vardera en anslutningszon av mallens anslutningszoner, i ett återkom- mande val av noll- och jordanslutningszoner, dvs. i en iden- tisk geometri för skilda anslutningar mellan ett första och ett andra par kablar, varigenom man uppnår en genomgående polarisering i hela installationssystemet. Denna praktik kan begränsas till anslutning av ett enda par ledare inom en viss återkommande zon, exempelvis till den ytterst belägna ledaren hos varje kabel. Även om relativ rätvinklighet föredras för kabelförläggningen så ligger även andra kabelrelatíoner inom uppfinningens ram. Även zonvalmönstret kan vara ett annat än det visade diagonala för mallen, såsom angivits i tabell I för en matris för två treledarkablar.

Med hänsyn till den givna beskrivningen, där an- slutningsmallen ges medelst en schablon eller liknande, är långt ifrån alla anslutningszoner hos mallen användbara. An- slutningen av åtminstone ett par ledare påverkas genom att användningen av andra än en viss zon förhindras. I detta fall har anslutningsmallen en öppning i samverkan med en så- dan enda zon och en fortlöpande ytutsträckníng föreligger i riktningar som är inbördes vinkelräta från en dylik öppning.

Anslutning av minst ett annat ledarpar begränsas till ett 10 8003809-4 13 färre antal zoner än samtliga de som ledarna står mitt för.

I detta fall har anslutningsmallen ett flertal öppningar anordnade mitt för en gemensam ledare i kabeln, dvs. längs en axel som är parallell med ledarna i en kabel och vinkel- rät mot ledarna i den andra kabeln då mallen ordnar kablarna i ett inbördes vinkelrätt läge.

Olika förändringar av de ovan speciellt beskriv- na utföringsformerna och förfarandena är uppenbara för fack- mannen. Följaktligen är de ovan givna föredragna utförings- formerna avsedda att enbart vara illustrerande och icke be- gränsande för uppfinningen. Den verkliga innebörden och om- fånget av uppfinningen definieras i efterföljande patentkrav. ._\

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 800380941 14 PATENTKRAV
1. - 1. Förfarande för anslutning av en första bandkabel med inbördes isolerade ledare (e1 - es) till en andra bandkabel med inbördes isolerade ledare (e6 - ew), k ä n n e t e c k n a t av följande steg: a) den första kabeln anordnas ovanför den andra kabeln så ”att en matris av kopplingszoner (26 - 50) bildas, varvid varje zon berör ett visst par av kablarnas ledare, b) en utgångszon (26) uppvisande varandra berörande första leda- re (e1, e6) i de första och andra kablarna utväljes för per- forex-ing samtidigt som resterande zoner som är belägna vid de första ledarna hindras från att bli anslutna, c) ett första antal av zonerna (exv. 38, 43, 48) som berör en _ andra ledare (es) inom en av de första ooh andra kablarna samt ett andra antal zoner (exv. 44, 4-9) som berör en tredjele dare (eg) inom samma kabel utväljes så att åtminstone vardera en zon (exv. 48, 49) av nämnda första och andra antal zoner kommer i beröring med. en gemensam ledare (es) på. motliggande kabel samtidigt som resterande zoner som är belägna vid de andra ooh tredje ledarna hindras från att bli anslutna, d)_ val sker av ytterligare zoner ur de zongrupper som anges under steg c för att perforeras, så att samtliga ledare i åt- minstone den ena av kablarna (blivit utvalda, varvid varje så.- dan ytterligare zon utväljes från en zongrupp som icke berör en ledare vilken är 1 beröring med tidigare vela zon, e) perforeringar (152) utförs i de zoner som valts under ste- gen b och d, vilka perforeringar går genom de första och andra ledarna samt f) kablarna hopkopplas elektriskt vid perforeringernaa'
2. 2. ' Förfarande enligt patentlmavet 1, k ä. n n e t e c k -- n a t av att steget f utförs genom att i varje perforering (152) införs ett elektriskt leaenae organ (140), vilket hep- klämmes runt kabelns isolering. '
3. 3. Förfarande enligt patentkr-avet 2, k ä n n e t e c k - n a t av att perforeringarna (152) sträcker sig 'genom respek- tive ledare innanför deras sidokanter och av att det elektriskt 10 15 25 30 35 800380941 15 ledande organet (140) har sådan utsträckning att det i sitt hopklämda läge ligger innanför kanterna på de med perfore- ringarna (152) försedda ledarna.
4. 4. Förfarande enligt patentkravet 3, k ä n n e t e e k- n a t av att det elektriskt ledande organet (140) genomf tränger kabelisoleringen vid hopklämningen.
5. 5- Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e o k- n a t av att kablarna är långsträckta, varvid perforeringarna (152) sträcker sig längs en axel som korsar de första och andra ledarnas kanter.
6. 6. Förfarande enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k- n a t av att perforeringarna (152) sträcker sig längs en axel (150) som bildar 45 graders vinkel med ledarnas kanter.
7. 7. Anordning för anslutning av en första bandkabel med inbördes isolerade ledare (e1 - e5) till en andra bandkabel med inbördes isolerade ledare (es - e1 O) enligt förfarandet angivet i patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av en kopplingsmall (158) med degen deie för beredande ev tillträde till en een (26) uppvisande första ledare (e1, eö) inom den första respek- tive den andra kabeln, vilka första ledare berör varandra, och samtidigt är anordnade att hindra förbindning av samtliga reste- rande zoner (27, 30, 31, 36, 41, 46) inom den matris som inbe- griper någon av dessa första ledare samt dels bereder kopplinge- tillträde till ett företa antal zoner (exv. 38, 45, 48) som be- rör en andra ledare (ea) inom en av kablarna och till ett andra antal zoner (exve 44, 49) som berör en tredje ledare (eg) inom samma kabel samtidigt som tillträde hindras till samtliga övriga zoner (exv. 28, 33, 29, 34, 39) inom den matris som inbegriper de andra och tredje ledarna, samt av att kopplingsmallen inne- fetter tecken (182 - 190), vervid ett gemensamt tecken (188 eller 190) av dessa tecken (182 - 190) är upprepat anordnat på kopplingsmallen (158) för att tillsammans med motsvarande tecken pa kebierne (198, zoo) identifiere respektive iedere för ut- förande av olika kopplingstyper av kablarna.
8. 8. Anordning enligt patentkrawet 7, k ä n n e t e c k - n a d av att kopplingsmallen (158) omfattar ett skivorgan (176) med genomgående öppningar (160 - 174), vilka står i sam- 10 15 20 25 800380941 16 band med var och en av de valbara zonerna och som är kontinuer- ligt utvidgningsbara till att beröra övriga kopplingszoner hos matrisen.
9. 9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k - n e d ev ett underlag (192) för ett uppbära ketlerne (198, zoo) och inrikta dessa vinkelrätt mot varandra för att bilda en x/y-matris av anslutningszoner, varvid skivorganet (176) är anordnat på underlaget (192) ovanför kablarna (198, 200) så att skivorganets (176) öppningar (160 - 174) är anordnade att medge tillträde till eemtlige enelutningeeoner (26, 52, 38, 44, 50) som är belägna utmed x/y-metrieene diagonal (150) rent till minst två ytterligare anslutningszoner (exv. 43, 48 eller 48, 49), vervid den kontinuerliga utvidgningen är anordnad ett för- hindra anslutningstillträde till andra anslutningszoner än nämnda diagonala och ytterligare zoner.
10. 10. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k - n a d av att kopplingsmallen (208) omfattar väljarorgan (210 - 218) som är reglerbart inställbara med avseende på skivorganet (206) för erhållande ev tillträde (till förutbestämda zoner ev de valda kopplingszonernae '
11. 11. Anordning enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k - n a d av att skivorganet (176) uppvisar tecken (182 - 190) av olika utseende, vilka tecken är valfritt belägna invid öpp- ningarna (160 - 174), varvid gemensamma tecken är anordnade invid ett flertal öppningar (erv. 170, 166 eller 172, 174, 168).
12. 12. - _ Anordning enligt patentkravet 11, k ä n n e t e c k - n a.d av att tecknen (182 - 190) utgör färgade eller geo- metriskt formade tecken. '